back linkTillbaka

Litteratur och studier

Litteratur


(Uppgifter om författare är vanligen hämtade från Internet, ofta från Wikipedia. Viss reservation måste göras för eventuella felaktigheter. Avskrivningsfel kan tyvärr inte heller uteslutas.)



a | b | c | d | e | f | g | h | i | j | k | l | m | n | o | p | q | r | s | t | u | v | w | x | y | z | å | ä | ö |
Studier


Aalen, S.: Guds kungavälde eller Guds rike. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1965). Sverre Aalen, född år 1909 i Rennesøy norr om Stavanger i sydvästra Norge. Död 1980. Professor i nytestamentlig teologi vid Menighetsfakultetet i Oslo 1955-1979. "Mest känd för sin avhandling om ljus och mörker i det Gamla testamentet och judendomen . . . och för sin syn på Jesu tal om Guds rike som ett geografiskt omåde." (Norska Wikipedia "Sverre Aalen" 2017-12-03) . . . . . . "De siste år ved Menighetsfakultet blev en stor påkjenning. At fakultetet åpnet for utdanning av kvinnelige prester, ble et hardt slag for Aalen. Som underviser la han vekt på språklig grundighet og at studentene ble ført inn i eksegetens verksted. En kirkelig teologi måtte forankres i vederheftig skriftutleggelse." (Norsk Biografisk Leksikon "Sverre Aalen" 2009-02-13/Bernt Oftestad)

Aarde, A.G. van: "The most high God does live in houses, but not in houses built by men . . ." The relativity of the metaphor "temple" in Luke-Acts. Se Neotestamentica (1991). Andries van Aarde född år 1951, "honorary professor" i teologi vid "University of Pretoria" i Sydafrika. (Engelska Wikipedia "Andries Van Aarde" 2017-10-31)

Aarde, A.G. van. Se också Oliver, W.H. - Aarde, A.G. van: The community of faith as dwelling-place of the Father: "basileia tou theou" as "household of God" in the Johannine farewell discourse(s).

Aas, Annar (pastor, Huskvarna): Att våga glädje! (Jönköpings-Posten 1976-10-29). Annar Aas, född 1948. Kyrkoherde i Höganäs 1991-2002. Första maj-talare vid Alberts torg i Mölndal för socialdemokraterna 2014. (Socialdemokraterna.se/Goteborg, LO-Goteborg.se)

Abba, R.: Priests and Levites in Ezekiel. Se Vetus Testamentum (1978). Rabbi Abba Arika, född år 175 e. Kr. i Kafri sydväst om Shiraz i sydvästra Iran. Död 247. Judisk talmudist som i Sura i den södra delen av det antika Babylonien upprättade det systematiska studiet av de rabbinska traditionerna. "Rabbi (Abba) ägnade mycket uppmärksamhet åt mystiska och transcendentala funderingar som rabbinerna sätter i samband med den bibliska skapelseberättelsen (Genesis 1, Ma'aseh Bereshit), synen om Guds mystiska triumfvagn (med de fyra hjulen) (Hesekiel 1, Ma'aseh Merkabah) och det gudomliga namnet. Många av hans betydelsefulla yttranden vittnar om hans strävan i denna riktning." (Engelska Wikipedia "Abba Arika" 2018-01-23)

Abel, Ulf: Ikonmålningen "Den gammaltestamentliga Treenigheten" (1500-talet). Se Nationalmuseum Stockholm. Ulf Abel, född 1931. Doktorsavhandling 1980 om Carl Milles medaljkonst.

Abel, Ulf: Ikonmålningen "Den helige Nikolaus" (1500-talet). Se Nationalmuseum Stockholm.

Aberbach, M. Se Smolar, L.-Aberbach M.: The Golden Calf Episode in Postbiblical Literature.

Abrahamian, Line: Otrohetens olika ansikten. Se Det Bästa mars 2004.

Abrahamson, Werner Hans: Norma morum (1790). Se All Nordens lyrik. Werner Hans Abrahamsson, född år 1744 i Schleswig stad söder om Flensburg i norra Tyskland. Död 1812. Dansk författare, ursprungligen tysktalande. En av de ledande i den kommission som redigerade Evangelisk-christelig Psalmebog 1793-1798.

Abrahamsson, Johan: Hälsning till Tabergs- och Bondstorpskretsarna (1950). Se Tabergs- och Bondstorpskretsarna av SAU 1900-1950.

Abrahamsson, Johan: Tabergskretsen 1900-1935. Se Tabergskretsen av S.A.U. 1900-1935.

Abrahamsson, Sten: En sockenkrönika om missionspionjärerna. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1989. Sten Abrahamsson, född år 1916 i Vaggeryd. Död 1997. Missionär i Helgelseförbundets tjänst i Sydafrika 1947-1954. Pastor i Huskvarna 1957-1962.

Abrahamsson, Sten: Jul i de svartas värld (Jönköpings-Posten 1956-12-27)

Abrahamsson, Sten (pastor, Jönköping): Se, din konung kommer (Jönköpings-Posten 1960-11-26)

Abrahamsson, Sten: Söndag på missionsstationen (Jönköpings-Posten 1948-09-01)

Abrahamsson, Stig: De heligas samfund (Jönköpings-Posten 1951-06-20). Stig Abrahamsson, född år 1915 i Vaggeryd söder om Jönköping. Död 2007. Missionsföreståndare i Helgelseförbundet 1954-1979. Pastor i Smyrnaförsamlingen, Huskvarna 1957-1962. "(Stig) Abrahamsson var i många år ledare för bibelskolan i Götabro. Han skrev mycket, både böcker och artiklar. - Han var en riktig evangelist, säger Rolf Nordström, som efterträdde (honom) som missionsföreståndare." (Dagen 2007-04-15/Leif Ottenvang)

Abrahamsson, Stig: Ellen Nyberg och Vaggeryds Privata Samskola. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1983.

Abrahamsson, Stig: Emil Gustafson – en Guds profet (1948)

Abrahamsson, Stig: En bra början ... (1991)

Abrahamsson, Stig: Midnattsmöte bland negrerna i Harlem (Jönköpings-Posten 1948-02-09)

Abrahamsson, Stig: Moody lever än (Jönköpings-Posten 1948-02-14)

Abrahamsson, Ulrika: Liv och leverne på Bratteborgs gård. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1995.

Abrahamsson-Bodén, Mona (diakoniassistent i Svenska kyrkan, Sandhems pastorat): Lyssna i tro (Jönköpings-Posten 2007-10-05). Mona Abrahamsson-Bodén, född år 1946.

Abramsson, K.: Fikonträdets predikan (Jönköpings-Posten 1939-12-29)

Abramsson, K.: Jesu imperialism (Jönköpings-Posten 1937-07-02)

Abramsson, K.: Människor som Jesus lyckönskar (Jönköpings-Posten 1931-11-28)

Abramsson, K.: Tag sikte på huvudsaken (Jönköpings-Posten 1937-12-17)

Abramsson, K.: Uppenbarelsen av Jesu härlighet (Jönköpings-Posten 1934-03-23)

Abramsson, K.: Utkorelsens hemlighet (Jönköpings-Posten 1935-07-05)

Abramsson, K.: Våra ärenden till Jesus, hans ärenden till oss (Jönköpings-Posten 1934-10-19)

Achebe, Chinua: Allt går sönder (1958,1967,2004). Chinua Achebe, född år 1930 i Ogidi öster om Onitscha i södra Nigeria. Död 2013. Författare och poet. "Achebes romaner fokuserar på Igbo-samhällets traditioner, verkningarna av kristna influenser samt konflikten mellan västerländska och afrikanska värderingar under och efter kolonialtiden. . . . (Boken) 'Allt går sönder' (är) en av de viktigaste böckerna i afrikansk litteratur. . . . Den översattes till 57 olika språk och gjorde Achebe till alla tiders mest översatte afrikan." (Engelska Wikipedia "Chinua Achebe" 2018-08-30) . . . "Fadern var lärare vid en missionsskola och Chinua Achebe fick en kristen protestantisk uppfostran." (Alex Författarlexikon 2013-08-16/Tony Samuelsson)

Ackerman, James S. : The Rabbinic Interpretation of Psalm 82 and the Gospel of John (John 10:34). Se Harvard Theological Review 59 (1966). James S. Ackerman, född år 1919. Död 2016. Konsthistoriker (arkitektur). "Belönades år 2001 med Balzan Prize för insatser i arkitekthistoria och stadsplanering." (Engelska Wikipedia "James S. Ackerman" 2017-11-26)

Adaktusson, Lars: Det gudomliga USA (1983). Lars Adaktusson, född år 1955 i Jönköping. Jornalist och politiker (kristdemokrat). Invald i Europaparlamentet 2014. "Jag är övertygad om att en av uppgifterna man har som kristen är att förmedla sin tro vidare till andra. Vi vill bli fler, och ha en inkluderande inställning. Men vägen dit går inte via politiken, och det är inte statens uppgift att utse andliga ledare."(Dagen 2015-01-15/Joakim Lundgren) . . . "I februari 2016 tog Adaktusson initiativ till och förhandlade fram en resolution som klassar islamiska statens övergrepp mot kristna och jezider i Irak och Syrien som folkmord. Detta har beskrivits som en historisk resolution. Att Europaparlamentet erkänner ett pågående folkmord med de politiska och folkrättsliga konsekvenser som detta för med sig har aldrig tidigare inträffat. Efter Europaparlamentets erkännande följde ett antal nationella parlament efter och fattade samma beslut. Bland annat i Storbritannien, Frankrike, Australien och USA." (Svenska Wikipedia "Lars Adaktusson" 2018-09-01) . . . "Tyvärr ökar religionsförföljelsen Inte minst mot kristna runt om i världen. Kommunism och islamism är de stora ideologierna bakom förföljelsen mot kristna." (Världen idag 2018-04-17/Mikael Good)

Adams, Geoff A.: The New Covenant of Jeremiah 31:31-37. Se Reformation and Revival (1997). Geoffrey A. Adams, rektor för Toronto Baptist Seminary 1959-1994.

Adell, Einar: Om Jönköpings kartor. Se Mäster Gudmunds Gilles Årsbok 1933. Einar Adell, född år 1882 i Broddetorp norr om centralorten Falköping. Död 1957. Stadsingenjör i Jönköping.

Adell, Yngva: Santessonska Flickskolan, fröken Anna Santessons livsverk. Se Gudmundsgillets Årsbok 1952. Yngva Adell, född år 1890. Död 1974. Gift med Einar Adell.

Adeney, Miriam: Nå fram till nya folk. Se Världsvid kristendom vid 1900-talets slut. Miriam Adeney, född år 1945. Professor i "global and urban ministries" vid Seattle Pacific University i nordvästra USA.

A - der: Slottet och grindstugan och andra berättelser (1914). Bok nr 69 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

A - der. Se också Ölander, Anna.

Ader, Martin: Så var det 1888. Se Mellan Härån och Rasjön 1979.

Adeyemo, Tokunboh: Blir alla frälsta? Se Kristen tro - En illustrerad handbok. Tokunbo Adeyemo, född år 1944 i Ibadan nordost om Lagos i sydvästra Nigeria. Död 2010. Generalsekreterare i "the Association of Evangelicals in Africa" (AEA) (1978-2002).

Adlerbeth, Gudmund Jöran: Gravskrift över en bonde (troligen 1790-talet). Se Lindqvist, Sigvard: Jönköpingsdikt genom tiderna. Gudmund Jöran Adlerbeth, född år 1751 i Jönköping. Död 1818. Författare och politiker. Ledamot av Svenska akademien vid dess stiftande 1786. Statsråd 1809-1815. Adlerbeth, Gudmund Jöran: Gravskrift över en bonde (troligen 1790-talet). Se Lindqvist, Sigvard: Jönköpingsdikt genom tiderna. "Sin tidigaste ungdom tillbragte A. på släktens fideikommiss Ramsjöholm i (Svarttorps) socken, ej långt från Jönköping. . . . Omnamnas bör hans sex skaldebrev, där den friare formen tillåter honom att ostört utbreda sig över sina älsklingsämnen, moralfilosofiska spörsmål och lantlivets ojämförliga behag, i synnerhet på Ramsjöholm. . . . Trots vissa personliga svagheter - samtida ha sålunda att berätta om hans särskilt på äldre dagar mer än behövligt långt drivna försiktighet och sparsamhet - framstår A. som en av de noblaste gestalterna i den gustavianska tidens historia och åtnjöt också under hela sin levnad en sällspord aktning från de mest skilda läger. Icke minst torde detta berott på den förståelse, varmed han i motsats till andra av sin generation mötte mycket av det nya i tiden." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:5544/Agne Beijer, citat hämtat 2018-09-11)

Adlerbeth, Gudmund Jöran: Skapare, att nalkas dig (1814). Se Lindqvist, Sigvard: Jönköpingsdikt genom tiderna.

Adlersparre, Georg: Läsning i blandade ämnen (1797). Se Schück, Henrik: 1700-talets prosaförfattare. Georg Adlersparre, född år 1760 i Hovermo i Myssjö norr om centralorten Svenstavik i Bergs kommun, Jämtland. Död år 1835. Författare. Statsråd 1809-1810. Landshövding i Skaraborgs län 1810-1824. "Han satte igång 1809 års revolution genom att marschera med sin armé till Stockholm." (Engelska Wikipedia "Georg Adlersparre" 2016-11-18) . . . . . . 'Personer med min karaktär', säger (Adlersparre), 'äro användbarast i stormiga tider. Man förlåter dem då mycket, som aldrig kan förlåtas under de fredliga, och framför allt, att de göra sig gällande.'" (Svenskt Biografiskt Lexikon -Riksarkivet/urn:sbl:5563/A. Brusewitz, citat hämtat 2018-09-11)

Adolfsson, Evert: Kring en klippa i havet. Se Miljö och människa i Småland. Evert Adolfsson, född år 1927 i Oskarshamn. Död 2005. Författare och läroverkslärare. "Han arbetade en tid på socialdemokratiska lokaltidningen Oskarshamns-Nyheterna. 1955 fick han sin första tjänst som läroverkslärare i Västervik. 1960 började han tjänsten som adjunkt i matematik och fysik i Oskarshamn." (Alex Författarlexikon 2007-05-22/Anne-Marie Gerdin)

Adolfsson, Gunnar: Före livets lärosäten. Se Småländska skolminnen. Gunnar Adolfsson, född år 1906 i Tröjemåla väster om centralorten Tingsryd. Död 1983. Författare. Journalist. Politiker. Riksdagsledamot 1945-1948, 1963-1966. "Från mitten av 30-talet var han tidningsman och politiker, först i Malmö och senare i Göteborg. Han var även riksdagsledamot för Sveriges Kommunistiska Parti, en föregångare till dagens Vänsterparti." (Alex Författarlexikon 2012-05-09/Tony Samuelsson)

Adolfsson, Gunnar: Landskap kring Gonnar. Se Miljö och människa i Småland.

Adolfsson, Maria: Fäderneslandets känning. Se Signums svenska kulturhistoria - Frihetstiden.

Adolfsson, Mauritz: Så var det då. Se Bäckelid, Lars-Erik: Filadelfiaförsamlingen Mullsjö 50 år.

Adolphson, Olle: Trettifyran. Se Palm-Stenström: Den Svenska Sångboken. Olle Adolphson, född år 1934 i Stockholm. Död 2004. Visdiktare.

Adrian, Lars Micael: Jag är döv, halvblind och helgalen - Personligt med Astrid Lindgren. Se Växjö Stifts Hembygdskalender 1996/97. Lars Micael Adrian, född år 1954. Administrativ chef i Svenska Kyrkan i Malmö 2016.

Adrian, Lars Micael: Smålänningen med tio melodier i psalmboken - Personligt med Karl-Olof Robertson. Se Växjö Stifts Hembygdskalender 1995/96.

Afanasievna Burakova, Nadezjda: En monolog om ett monster som trots allt kommer att bli älskat. Se Aleksijevitj, Svetlana: Bön för Tjernobyl.

Afton-Tidningen 1910-09-05; 1910-09-29; 1911-05-27; 1911-05-29; 1911-05-30; 1911-06-17; 1912-01-15; 1912-01-22; 1912-01-23; 1912-01-25. Se Strindberg, August: Essäer, tidningsartiklar och andra prosatexter 1900-1912.

Afzelius, Nils: Bellmanssången. Se Svenska folket genom tiderna 7. Nils Afzelius, född år 1894. Död 1970. Litteraturforskare och biblioteksman.

Agertz, Jan: "Datum in castro junakøpung" - om den äldsta borgen i Jönköpingsbygden. Se Liv och leverne i medeltidens Jönköping. Jan Agertz, född 1944(?). Död 2009. Anställdes som namnforskare och antikvarie vid Jönköpings läns museum 1989.

Aglert, Per-Arne: Tankar inför bönsöndagen (Jönköpings-Posten 1957-05-25). Per Arne Aglert, född 1920 i Linköping, Sverige. Död 2002. Pastor i Jönköpings baptistförsamling (Svenska Baptistsamfundet) 1945-1957. Generalsekreterare för Sveriges Frikyrkoråd 1967-1981. Riksdagsledamot 1985-1988. "Åren 1957-1967 var Per Arne Aglert pastor i Uppsala Baptistförsamling. Hans arbete som pastor präglades starkt av den personliga omsorgen om varje medlem. Var och en skulle känna sig behövd och för var och en sökte Per-Arne finna en uppgift. . . . Vid sidan av arbetet med de svenska trossamfunden har Per Arne under årtionden varit ett starkt och hängivet stöd för ortodoxa och österländska kristna i vårt land. På hans initiativ startades 1975 OÖKER, Ortodoxa och Österländska Kyrkornas Ekumeniska Råd vars ordförande han blev. Detta uppdrag behöll han ända till år 2000. Förutom detta arbetade han med samtal både med judar och muslimer och stred för deras rätt att utöva sin religion i Sverige." (Dagen 2002-12-04/Olle Christoffersson)

Agnon, Samuel Josef: Den bortdrivne (1966,1968). Schmuel Josef Agnon, född år 1888 i Buczacz i Österrike-Ungern, senare benämning Butjatj sydost om Lviv/Lemberg i västra Ukriana. Död 1970. Nobelpris i litteratur 1966. "Hans arbeten handlar om konflikten mellan (å ena sidan) det traditionella judiska livet och språket och (å andra sidan) den moderna världen." (Engelska Wikipedia "Schmuel Yosef Agnon" 2018-08-17)

Agourides, Savas: 'High Priestly Prayer' of Jesus. Se Texte und Untersuchungen (1968). Savas Agourides, född år 1921 i Aten, Grekland. Död 2009. Professor i Nya Testamentet "School of Theology" vid "University of Athens".

Ahlander, Björn: Maktspelet i USA (1961,1963). Björn Ahlander, född år 1920 i Göteborg. Död 1982. Jurist, journalist, författare.

Ahlander, Dag Sebastian: Birgitta – Flickan från Finsta som blev helgon i Rom (1998,1999). Dag Sebastian Ahlander, född år 1944 i Uppsala. Barnboksförfattare och diplomat. Generalkonsul i Leningrad 1989-1992 och i New York 1992-1999.

Ahlberg, Alf: Från antikens och medeltidens tankevärld (1966). Alf Ahlberg, född år 1892 i Laholm. Död 1979. Filosof och folkbildare. Rektor vid arbetarrörelsens folkhögskola i Brunnsvik 1932-1959. "Ett av hans mest kända arbeten 'De sociala och politiska myterna' (1937) handlar om nazistisk propaganda och mytologi." (Engelska Wikipedia "Alf Ahlberg" 2018-07-04)

Ahlberg, Alf: Från prästgård till arbetarhögskola (1973)

Ahlberg, Alf: Mina år på Brunnsvik (1974)

Ahlberg, Alf: Minnen och meditationer (1942)

Ahlberg, Alf: Människovärdet (Jönköpings-Posten 1955-03-07)

Ahlberg, Alf: Tysklands ödesväg - Varför segrade nationalsocialismen?" (1934)

Ahlberg, Lars: Barnarps kyrkas historia med några utblickar bakåt kring kristningsprocessen. Se Tabergs Bergslag XVIII.

Ahlberg, Lars: Brittastugan på Hellstorp och sägnen om dess tillkomst. Se Tabergs Bergslag XIX.

Ahlberg, Lars: Handelsbodar som funnits i Barnarp. Se Tabergs Bergslag XVI.

Ahlberg, Lars: Kronheden. Se Tabergs Bergslag XIV.

Ahlberg, Yngve: Kristendomskritiken. Se Växjö Stifts Hembygdskalender 1948. Yngve Ahlberg, född 1903 i Stenbrohult. Död 1983. Domprost i Lund 1959 - ?.

Ahlbert, Gustaf: Axplock ur min dagbok. Se Missionsförbundet 1924. Gustaf Albert Ahlbert, född år 1884 i Nävelsjö väster om centralorten Vetlanda. Död 1943 i Indien. Missionär (Svenska Missionsförbundet) i Östturkestan 1912-1938. Ahlbert var en av Missionsförbundets första indienmissionärer och verkade där åren 1940-1943. "Han var en av de tre sista missionärer som utvisades från Kashgar 1939. Sedan han utvisats verkade han bland muslimer i Indien och arbetade tillsammans med Oskar Hermansson och Dr. Nur Luke på 'the Uyghur Bible translation' till sin död i Bombay 1943." (Engelska Wikipedia "Gustaf Ahlbert" 2018-01-20).

Ahlbert, Gustaf: Missionskonferensen på Oljeberget - Muhammedanmissionens stora tillfälle. Se Missionsförbundet 1924.

Ahlbom, Märta: Från slottsvall till parkstråk. Se Gudmundsgillets Årsbok 1988. Märta Ahlbom, född år 1913. Död 2008.

Ahlbäck, Algot: Fyra vardagsbilder. Se Ongman-minnen. Algot Ahlbäck, född år 1910 i Stora Tuna sydost om centralorten Borlänge. Död 1949. Missionsföreståndare i Örebromissionen 1931-1949. "'Krig är synd, synd i stort.' Så skrev Algot Ahlbäck, ledare för Örebromissionen, år 1940. Årtalet är viktigt. 'Sveriges folk har gripits av en stark militaristisk stämning', skriver Ahlbäck. Under dessa omständigheter samlas en grupp män för att studera Bibelns budskap om krig och våld, och resultatet blir den utpräglat pacifistiska boken 'Krig och kristendom' där Ahlbäck slår fast att en Kristi efterföljare 'icke kan göra krigstjänst'. . . . Ahlbäcks perspektiv är alltså partikulärt. Han drar sig inte för att betona den kristna trons partikulära synsätt. . . . Kyrkan är Guds alternativa samhälle." (Dagen 2011-08-24/Emmanuel Bäckryd)

Ahlerup, Gunnar: Alla helgons salighet (Jönköpings-Posten 1955-11-04). Gunnar Ahlerup, född 1910 i Malmö. Död 2004. Pastor i Immanuelskyrkan i Jönköping (Svenska Missionsförbundet) 1955-1960.

Ahlerup, Gunnar: Kämpande församling (Jönköpings-Posten 1959-10-24)

Ahlerup, Gunnar: Kärlek och ansvar (Jönköpings-Posten 1958-02-22)

Ahlfeld, Friedrich: Berättelser för folket (190?,1907). Bok nr 132 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek. Friedrich Ahlfeld, född år 1810 i Mehringen nordväst om Leipzig i Tyskland. Död 1884. Pastor i Nikolaikyrkan i Leipzig 1851-1881. "Ahlfelds målande, omkring temat lag, synd och nåd handlande predikningar, gjorde honom till en älskad och inflytelserik förnyare av lutherdomen i Sachsen. . . . 2010 uppsattes en minnessten till hans ära i hans födelseort." (Tyska Wikipedia "Johann Friedrich Ahlfeld (Theologe)" 2018-05-02)

Ahlfeld, Friedrich: Huspresten Berend Sten. Se Ahlfeld, Friedrich: Berättelser för folket.

Ahlfeld, Friedrich: Spelarens lif och ändalykt eller Faren icke vilse; Gud låter icke gäcka sig. Se Ahlfeld, Friedrich: Berättelser för folket.

Ahlfeld, Friedrich: Undantagsmannen eller Huset med det svarta skiffertaket. Se Ahlfeld, Friedrich: Berättelser för folket.

Ahlgren, Ernst. Se Benedictsson, Victoria.

Ahlgren, Gunnar: En släktskildring från 1800-talet. Se Bottnaryd förr och nu.

Ahlgren, Sven: Framtidstro - förutsättning för positiv utveckling. Se Storck, Rune: Skillingaryd med omnejd förr och nu VII.

Ahlgren, Werner: "Gamla Skillingaryd" och den Ahlgrenska industrin. Se Storck, Rune: Skillingaryd med omnejd förr och nu VII.

Ahlin, Ingegerd: Med nya ögon (1975). Ingegerd Ahlin, född 1923 i Järpås sydväst om centralorten Lidköping. Död 2012. Poet.

Ahlin, M.: Från gångna dagar - Sala stads Missionsförening. Se Missionsförbundet 1924.

Ahlmann, Hans W-son: Se W-son Ahlmann, Hans.

Ahlmark, Per: Det öppna såret – Om massmord och medlöperi (1997). Per Ahlmark, född år 1939 i Stockholm. Död 2018. Riksdagsledamot 1967-1979. Vice statsminister 1976-1978. "Som gymnasist blev Ahlmark uppmärksammad när han hösten 1956, tillsammans med sin klasskamrat Hans Hederberg, i ett brev till den svenska regeringen protesterade mot den obligatoriska religiösa morgonbönen i skolan och anhöll om att få slippa delta i denna. Ahlmark och Hederberg ansåg att närvaroplikten stred mot religionsfriheten. Protesten, som avslogs av regeringen, ledde till en het debatt i den svenska pressen. . . . (Ahlmark) var en stark anhängare av liberal demokrati och motståndare till olika slags diktatur och extrema läror. . . . Han var starkt engagerad för Israels sak. . . . Han kritiserade dock samtidigt även vid flera tillfällen den israeliska politiken, bland annat i fråga om bosättningspolitiken." (Svenska Wikipedia "Per Ahlmark" 2018-06-27)

Ahlner, Karl D.: Dröm och verklighet. Se Nunstedt, Thorsten: Vi minns Adolf Kloo. Karl David Ahlner, född år 1881 i Östra Gerum väster om centralorten Tidaholm. Död 1974. Präst i Svenska Kyrkan.

Ahlnér, Ingalill (missionssekreterare i Svenska Alliansmissionen): Lycklig eller salig ... (Jönköpings-Posten 1999-11-05). Ingalill Ahlnér, född år 1948. Pastor. Handläggare vid Migrationsverket. "2001 började jag som handläggare vid Migrationsverket i Jönköping. Tillsammans med en kollega har jag barnansvar på enheten. Vi möter asylsökande med lite mer komplicerad problematik. Det är många som inte mår så bra." (Dagen 2008-12-16/Therese Alhult)

Ahlnér, Ragnwald: Ingemar Helmner: "Jag tror på väckelsemötet". Se Soluppgången 1979. Ragnwald Ahlnér, född år 1944. Pastor. Politiker. Ombudsman inom kristdemokraterna (regionalt) 1986-2002.

Ahlqvist, Martin (pastorsadjunkt, Bankeryd): Upptecknad i det himmelska DNA-registret (Jönköpings-Posten 2003-10-03). Martin Ahlqvist, född år 1971. Präst.

Ahlriksson, Maria (pastor i Allianskyrkan i Bottnaryd/Ryds församlingskrets): Det ensamma örat!? (Jönköpings-Posten 2006-08-18)

Ahlrud, Sivar: Flygmysteriet (1951,1953). Sivar Ahlrud är en kollektiv pseudonym för författarna Ivar Ahlstedt (född år 1916 i Malmö, död 1967) och Sid Roland Rommerud (född år 1915 i Husby norr om centralorten Hedemora, död 1977), från 1967 enbart för Rommerud.

Ahlrud, Sivar: Fäbodsmysteriet (1953)

Ahlrud, Sivar: Lördagsmysteriet (1957)

Ahlrud, Sivar: Travmysteriet (1954)

Ahlrud, Sivar: TT-mysteriet (1955)

Ahlrud, Sivar: TV-mysteriet (1956)

Ahlrud, Sivar: Tågmysteriet (1957)

Ahlstedt, Ivar. Se Ahlrud, Sivar.

Ahlstedt-Yrlid, Inger: Monumentalmåleriet - Medeltidens massmedium. Se Signums svenska kulturhistoria. Inger Ahlstedt-Yrlid, född år 1939.

Ahlsten, Johan: Morgondagens SMF (1978). Se Wennås, Olof: Liv och frihet - En bok om Svenska Missionsförbundet. Johan Ahlsten, född år 1893 i Alskogs socken på Gotland. Död 1981. Ordförande i Svenska Missionsförbundets styrelse 1950-1962.

Ahlström, G.: The House of Wisdom. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1979).

Ahnfelt, Oscar: Andeliga sånger (1877). Oscar Ahnfelt, född år 1813 i Gullarp nordväst om centralorten Eslöv. Död 1882. Tonsättare och lekmannapredikant. "Den andliga visan med sin sentimentala färgton kunde, tolkad av honom, i timtal fängsla en estetiskt oskolad, trohjärtat religiös åhörarskara i hem och på bönesalar. . . . Som resepredikant, tidtals efter egna hästar, (for) han land och rike ikring, ända till dess ålderns krämpor lade band på hans rörlighet. Predikoresorna utsträcktes också till Norge och Danmark. Var han drog fram, firade den andliga visan triumfer." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:5632/Edv. Rohde, citat hämtat 2018-09-11) . . . "(Kung Karl XV sade till Ahnfelt, sedan han hört denne sjunga:) 'Du må sjunga så mycket du önskar i båda mina riken.' . . . Ahnfelt sjöng (Lina Sandells) sånger så mycket att hon skrev: 'Ahnfelt har sjungit mina sånger in i folkets hjärtan.'" (Engelska Wikipedia "Oscar Ahnfelt" 2018-08-07)

Aikman, David: George W. Bush - en man och hans tro (2004,2005). David Aikman, född år 1944 i Surrey i sydöstra England. Författare och journalist. Aikman var professor i historia vid Patrick Henry College i Purcellville nordväst om Washington D.C. i östra USA 2005-2015.

Akrell, Thorsten: Television (1944). Se Allt i fickformat, Månadstidningen.

A.L.O.E. Se Tucker, Charlotte Maria.

Alberius, Anders: Bibelsällskapets vardag. Se Växjö Stifts Hembygdskalender 1996/97. Anders Alberius, född år 1947 i Jönköping. 1989-1992 stiftsadjunkt i Växjö stift, 1992-2003 generalsekreterare i Svenska Bibelsällskapet, 2003-2013 domprost i Skara stift.

Alberius, Anders: Kyrkans studiearbete i blickpunkten. Se Växjö Stifts Hembygdskalender 1987.

Alberius, Bertil (komminister, Jönköping): Den tacksamme samariten (Jönköpings-Posten 1973-09-21). Bertil Alberius, född i Jönköping 1918. Död 2007. Sjömanspräst i Antwerpen 1948-1949, Genua 1959, Hull 1963.

Alberius, Bertil (kyrkoherde): Kristet broderskap (Jönköpings-Posten 1963-01-19)

Alberius, Bertil (kontraktsprost emeritus, Jönköping): Var och en som ber ... (Jönköpings-Posten 1988-05-06)

Albertsson, Anita: Kindergarten - modell Hongkong. Se Soluppgången 1971. Anita Albertsson, född 1936. Gift med Eskil Albertsson.

Albertsson, Anita. Se också Uhr, Anita.

Albertsson, Eskil: 00-00-00 klockan 00.01 och sen (Jönköpings-Posten 1999-12-30). Eskil Albertsson, född år 1937. Missionsföreståndare i Svenska Alliansmissionen 1979-2001. "För bara ett par månader sedan var jag i Hongkong med anledning av 50-årsjubileet för en av de församlingar vi grundade. Numera finns sex församlingar där och det är väldigt uppmuntrande att se att arbetet växer och utvecklas." (Dagen 2017-04-28/Thomas Manfredh) . . . "I söndags kom beskedet att Kinas president kan sitta kvar på livstid. . . . Kors tas ned från kyrkor, den som är under 18 år får inte påverkas av religiösa budskap och en partitrogen grupp måste finnas i alla församlingar. . . . Internettrafiken är väldigt begränsad, vilket bland annat innebär att Facebook och Google är blockerade. Jag har själv märkt att mejl som jag har skickat till kristna vänner i landet inte har kommit fram, säger han. . . . Det är jobbigt. Jag lider med de kristna. " (Världen idag 2018-03-16/Sara Andersson)

Albertsson, Eskil: 90-åriga metoder för 90-talets mission. Se Soluppgången 1990.

Albertsson, Eskil: Arbete att lyfta människor. Se Soluppgången 1967.

Albertsson, Eskil: Behövs det mission i moderna, kyrkorika Hongkong? Se Soluppgången 1973.

Albertsson, Eskil (missionär, Norrahammar): En fredlig revolution (Jönköpings-Posten 1973-06-29)

Albertsson, Eskil: En luthersk-roseniansk-baptistisk-pingstpåverkad Alliansmission. Se Soluppgången 2001.

Albertsson, Eskil: Församlingsbyggande (2000). Se Vi är inte färdiga ...

Albertsson, Eskil: Församlingsförnyelse. Se Soluppgången 1997.

Albertsson, Eskil: Glädjebud i vår tid. Se Soluppgången 1993.

Albertsson, Eskil: Gränslös gemenskap. Se Soluppgången 1991.

Albertsson, Eskil: Gudsordets kraft och begränsning. Se (Soluppgången) 1981.

Albertsson, Eskil: Hongkong och Macau - Växande församlingar (2000). Se Vi är inte färdiga ...

Albertsson, Eskil: Hur blir SAM:s morgondag? Se Soluppgången 1994

Albertsson, Eskil: Kina - levande, växande och bibeltroende församling. Se Soluppgången 1976.

Albertsson, Eskil: Kina - Mission under revolution (2000). Se Vi är inte färdiga ...

Albertsson, Eskil: Kina - öppet men inte fritt. Se Soluppgången 1989.

Albertsson, Eskil: Kristet hopp i atomåldern. Se Soluppgången 1983.

Albertsson, Eskil: Lär känna Gud genom att pröva honom. Se Soluppgången 1987.

Albertsson, Eskil: Många tårar – stor skörd. Om församlingstillväxten i Kina. (2006)

Albertsson, Eskil: SAM och ekumeniken. Se Soluppgången 1996.

Albertsson, Eskil: Så många! Se Soluppgången 1982.

Albertsson, Eskil: Tillkomme ditt rike. Se Soluppgången 1980.

Albertsson, Eskil: Tillsammans. Se Soluppgången 1988.

Albertsson, Eskil: Trohet under "torrperiod". Se Soluppgången 1999.

Albertsson, Eskil: Ungdomscentra i Hongkong - mötesplats för frigjord kinesisk ungdom. Se Soluppgången 1969.

Albertsson, Eskil: Ungdomscentrum - en inkörsport till Guds rike. Se Soluppgången 1974.

Albertsson, Eskil: Varför växer kyrkan i Kina? Se Soluppgången 1998.

Albertsson, Eskil: Väckelse - vår enda räddning. Se Soluppgången 1979.

Albertsson, Eskil: Väckelse och mission (2000). Se Vi är inte färdiga ...

Albrektson, Bertil: Är översättning också tolkning? Se Svensk Exegetisk Årsbok (1986). Bertil Albrektson, född år 1929 i Göteborg. 1967-1976 professor i exegetik, företrädesvis gammaltestamentlig exegetik, vid Åbo Akademi i Finland. "Albrektson prästvigdes 1956, men på egen begäran beviljades han avsked från prästämbetet 1974 och har sedan också utträtt ur Svenska kyrkan. Han är numera uttalad ateist." (Svenska Wikipedia "Bertil Albrektson" 2017-09-15)

Albrektson, Bertil-Ringgren, Helmer: En bok om Gamla Testamentet (1979)

Albright, Madeleine: Madam Secretary - Fru utrikesminister (2003,2004). Madeleine Albright, född år 1937 i Prag i dåvarande Tjeckoslovakien. Utrikesminister i USA 1997-2001. "Albright var uppfostrad som romersk katolik men konverterade till episkopalism i samband med giftermål 1959. Föräldrarna hade konverterat från judendom till katolicism 1941 under Albrights tidiga barndom." (Engelska Wikipedia "Madeleine Albright" 2018-08-25)

Alcock, Deborah: De spanska bröderna - En berättelse från det sextonde århundradet (1870,1905). Bok nr 109 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek. Deborah Alcock, född år 1835 i Kilkenny sydväst om Dublin på sydöstra Irland. Död 1913. Författare i "historical fiction on religious themes". (Engelska Wikipedia "Deborah Alcock" 2018-01-10)

Aldén, Gustaf: I Getapulien - Vandringar och forskningar (1883). Se Gustavsson, Per-Lindqvist, Karl: Röster i Småland. Gustaf A. Aldén, född år 1852 i Alseda öster om centralorten Vetlanda. Död 1927. Skolman och tidningsman. Föreståndare vid norra Kalmar läns folkhögskola i Södra Vi 1880-1889. "Det betydelsefullaste resultatet av A:s verksamhet utgöres av hans 'Medborgarens bok'. Den överskådliga uppställningen av detta arbete beledsagas av knapphet och säkerhet i framställningen, vilken utmärkes av belysande exempel och i sin helhet vittnar om en intim bekantskap med de breda folkklassernas erfarenhetsvärld och intellektuella mottaglighet." (Svensk Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:5649/E.H. Thörnberg)

Alden, Isabella. Se Pansy. Isabella Alden, född år 1841 i Rochester, New York, USA. Död 1930. Författare som skrev om "kärlek till Gud och kärlek till medmänniskorna. Alden tillägnade sitt arbete den kristna religionen i hemliv och affärsliv. . . . Hennes (böcker) översattes till svenska, franska, japanska och armeniska." (Engelska Wikipedia "Isabella MacDonald Alden" 2018-06-20)

Aleixandre, Vicente: Den som dansar förverkligar sig (1970). Se Aleixandre, Vicente: Paradisets skugga. Vicente Aleixandre, född år 1898 i Sevilla, Spanien. Död 1984. Spansk poet som år 1977 fick Nobelpriset i litteratur. "Poeten prisar kärleken som en naturlig, ostyrbar kraft som bryter ner alla mänskliga gränser och kritiserar den konventionalism med vilken samhället försöker att övervinna den." (Engelska Wikipedia "Vicente Aleixandre" 2018-08-07)

Aleixandre, Vicente: Paradisets skugga (1974)

Aleksandrovitj Brovkin, Jevgenij: En monolog om ett månlandskap. Se Aleksijevitj, Svetlana: Bön för Tjernobyl.

Aleksandrovitj, Ljuba: Den hängde i repet som ett litet barn . . . Se Aleksijevitj, Svetlana: De sista vittnena.

Aleksijevitj, Svetlana: Bön för Tjernobyl (1997). Svetlana Aleksijevitj, född år 1948 i Stanislav, senare benämnd Ivano-Frankivsk, i sydvästra Ukraina. Författare. Tilldelades Nobelpriset i litteratur 2015. "Efter politisk förföljelse av Lukashenkoadministrationen lämnade hon Vitryssland år 2000. 'The International Cities of Refuge Network' erbjöd henne fristad och under det följande decenniet bodde hon i Paris, Göteborg och Berlin. 2011 flyttade Aleksijevitj tillbaka till Minsk." (Engelska Wikipedia "Svetlana Alexievich" 2018-07-24)

Aleksijevitj, Svetlana: De sista vittnena (1986). Se Aleksijevitj, Svetlana: Förförda av döden - Ryska reportage.

Aleksijevitj, Svetlana: Förförda av döden (1993). Se Aleksijevitj, Svetlana: Förförda av döden - Ryska reportage.

Aleksijevitj, Svetlana: Förförda av döden - Ryska reportage (1998)

Aleksijevitj, Svetlana: Kriget har inget kvinnligt ansikte (1985). Se Aleksijevitj, Svetlana: Förförda av döden - Ryska reportage.

Aleksijevitj, Svetlana: Zinkpojkarna (1989). Se Aleksijevitj, Svetlana: Förförda av döden - Ryska reportage.

Aleksijevitj Borisevitj, Valentin: En monolog om fysiken som vi alla var förälskade i. Se Aleksijevitj, Svetlana: Bön för Tjernobyl.

Alenius, Gottfrid: Bland kåtornas folk - Minnen och intryck från missionsresor i lappländska fjälltrakter (1946). Gottfrid Alenius, född år 1896 i Blattniksele söder om centralorten Sorsele. Död 1960. Samemissionär och pastor i Pingströrelsen.

Alestig, Inger: Vänskap. Se Vardagsord. Inger Alestig, född år 1955. Reporter. Kulturredaktör på tidningen Dagen 2000-2015.

Alexander, David: Foto-guide till Nya testamentet (1972,1978)

Alexandersson, Eric S: Dalar och förklaringsberg (1990) Erik S. Alexanderssson, född år 1922 på Klamparegaran i Masthugget i Göteborg. Död 1999. Arbetarförfattare, journalist och sjöman. "Författaren och poeten Eric S. Alexandersson uttryckte sig så här: 'Vad jungfrufödelse och uppståndelse beträffar grubblar jag icke mer över sådant. För mig är solen, tusenskönan och rosen lika stora under." (Dagen 2017-03-24/Torsten Åhman)

Alexandersson, Eric S.: Heja Masthugget (1969,1980)

Alexandersson, Eric S.: Piruetter och vildrosor (1998)

Alexandersson, Eric S.: Revolt i Masthugget (1970,1980)

Alexandersson, Eric S.: Utblick från Masthugget (1971)

Alexandersson, Eric S.: Änglarna i Masthugget (1973)

Algesund, Jörgen: Glöm inte bibelskolan i Sydthailand! Se Soluppgången 1970. Jörgen Algesund, född år 1937. Missionär i Surat Thani i södra Thailand från 1960-talet fram till 1997. "Under flera år rektor vid Thailand Full Gospel Bible Institute, utsänd av både alliansmissionen och pingstmissionen. . . . Som missionärer var vi inte direkt utsatta (för förföljelse). Buddhister har stor respekt för alla religiösa ledare. Men det var svårare i de muslimska områdena." (Dagen 2017-07-22/Linnea Jimenez)

Alin, Nils: (Landswägar som gå ut från Jönköping) (1791). Se Gudmundsgillets Årsbok 1952. Nils Alin, född år 1730 (alternativ uppgift 1732) i Lenhovda söder om centralorten Åseda i Uppvidinge kommun. Död 1794. Kyrkoherde i Järstorp nordväst om centralorten Jönköping.

All Nordens lyrik (i urval av Anders Österling) (1962)

Allansson, Sivert: Vårdhemmet Fridhem - En historik om Omsorg. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1990. Sivert Allansson, född 1942. Arbetade på vårdhemmet Fridhem i Vaggeryd 1978-1990, de sista åren som biträdande föreståndare.

Allard, H.: Huru bör den trötte bäst tillbringa sin semester? (1916) Se Svenska Turistföreningens Årsskrift 1916. Henrik Allard, född år 1868 i Åtvids socken sydost om Linköping. Död 1941. Läkare som visade stort engagemang för Göteborgs fattiga barn.

Allemark, Inga Britt: Praktiska realskolan i Jönköping. Utveckling - avveckling. Se Gudmundsgillets Årsbok 1992.

Allemark, Inga-Britt: Vättern i poesi och prosa. Se Gudmundsgillets Årsbok 1998.

Allen, John: Rättvisans rebell - Desmond Tutu - En biografi (2006,2007)

Allen, Leslie C.: Psalm 73: Pilgrimage from Doubt to Faith. Se Bulletin for Biblical Research (1997). Leslie C. Allen, född år 1935 i Bristol i sydvästra England. Professor i Gamla testamentet vid Fuller Theological Seminary's School of Theology i Pasadena, USA 1983-2004.

Allen, Ronald B.: The Bloody Bridegroom in Exodus 4:24-26. Se Bibliotheca Sacra (1996). Ronald B. Allen, född 1941 i Denver, Colorado. Teologie doktor i biblisk hebreiska vid Dallas Theological Seminary 1973.

Allen, Woody: Death. Se Allen, Woody: Without feathers. Woody Allen, född år 1936 i New York i USA. Filmregissör, manusförfattare, skådespelare.

Allen, Woody: Without feathers (1972,1975)

"Allenast litet mat i kroppen ..." - Om hunger och törst i Småland (1977). Smålands Författarsällskaps skriftserie VI.

Allgén, Carl: C. O. v. Porat - En småländsk naturforskare. Se Mäster Gudmunds Gilles Årsbok 1937. Carl Allgén, född år 1886 i Lund. Död 1960. Zoolog och läroverkslektor. Lektor i biologi i Jönköping 1920-1940.

Allgén, Carl: Från skinn till handske - Några ord om handskmakeriet, ett av ålder ansett hantverk. Se Mäster Gudmunds Gilles Årsbok 1936.

Allgén, Carl: Herman Nyqvist - skaparen av Fågelmuseet i Jönköpings Stadspark. Se Mäster Gudmunds Gilles Årsbok 1938.

Allgén, Carl: Robert Tolf. Se Mäster Gudmunds Gilles Årsbok 1931.

Allgulin, Sigfrid (kyrkoadjunkt i Nässjö): Den heliga konsten att lyssna till Guds ord (Jönköpings-Posten 1950-02-10). Sigfrid Allgulin, född år 1907 i Asa norr om centralorten Växjö. Präst. Död 1991. "Det är 33 år sedan jag kom till Värnamo. Då var kyrkoherden Sigfrid Allgulin fortfarande i livet och han deltog i en av våra prästsamlingar. Frågan gällde om vi inte borde schemalägga våra lediga dagar. Det hörde till saken att de flesta av oss tyckte det var helt onödigt. Om vi bara hade ordning på predikoschemat och när vi skulle sitta på expeditionen, kunde det väl ordna sig med ledigheter. Det måste väl ligga i vars och ens intresse att se till att man kunde vara ledig ibland. Ungefär så gick diskussionen som avslutades med att Sigfrid sa: 'Äsch, jag arbetar alla dagar - fast långsamt.'" (Håkan Sunnlidens blogg 2014-11-26)

Alling Engstedt, Margaretha: Hembygdens år. Se Gudmundsgillets Årsbok 1996. Margareta Alling-Engstedt, född år 1951. Hembygdsantikvarie vid Länsmuseet i Jönköping.

Alling-Engstedt, Margareta. Se också Väckelsens folk.

Allt i fickformat, Månadstidningen (juli 1944)

Allvin, J.: Strödda Anteckningar, angående Jönköpings Stad och dess omgifning (1839). Se Gudmundsgillets Årsbok 1959-1960. Jonas Allvin, född år 1777 i Västra Tollstad norr om centralorten Ödeshög. Död 1866. Lantmätare i Jönköpings län 1813-1849. "A. har träffande karaktäriserats såsom typ för en svensk autodidakt ur de djupa leden. . . . Under sin tjänsteutövning förvärvade han en intim kännedom om land och folk i de nordvästliga delarna av Småland, vilken han sedan nedlade i ett flertal förträffliga häradsbeskrivningar. . . . Samtliga arbetena utmärka sig för stor noggrannhet och rikedom på uppgifter, såväl geologiska och arkeologiska som historiskt-topografiska, flerstädes visar A. prov på en förvånande fin naturiakttagelse, även om, såsom naturligt, ej alltid hans förklaringar blivit beståndande inför senare vetenskaplig forskning. Det omdöme är därför ej alldeles oberättigat, som avgivits av en honom närstående medhjälpare, att A. 'bör räknas till Sveriges bästa topografer i allt, som hör till landsbeskrivning.'" (Svensk Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:5669/A.B. Carlsson)

Allwood, Martin (S.): Bildande konst - Liberal arts (1975). Martin Samuel Allwood, född år 1916 i Jönköping. Död 1999. Studentexamen i Jönköping 1935. Studier vid Cambrige university i England 1935-1939 med dubbel Bachelor of Arts i psykologi och engelsk litteraturvetenskap. Lärare vid Rabindranath Tagores högskola utanför Calcutta i Indien 1939. Doktor i sociologi vid Technische Universität Darmstadt i Tyskland 1953. Internationella kurser vid utbildningscentret Marston Hill i Mullsjö under 1950- och 60-talen. "Sedan sent 1940-tal tjänstgjorde han som professor i sociologi och litteratur vid flera amerikanska universitet tills han fick en cancerdiagnos år 1967 och han återvände då till Sverige. Sin sexåriga kamp för att övervinna sjukdomen är skildrad i 'Jag bar döden i min kropp' - en allvarlig kritik av sjukvårdsystemets tillkortakommanden - (en bok) som översattes till 13 språk. . . . Allwood var gift sju gånger, senat med den columbianskfödda konstnären och keramikern Enelia Paz Gomez. (Engelska Wikipedia "Martin Allwood" 2018-02-28)

Allwood, Martin (S.): Den svåra vägen. Se Miljö och människa i Småland.

Allwood, Martin (S.): I början på trettitalet. Se Barndom i Småland.

Allwood, Martin (S.): Jag bar döden i min kropp (1976)

Allwood, Martin (S.): Jag minns det vackra Mullsjö - 230 konstnärer och en ort i deras liv (1975)

Allwood, Martin (S.): Josefin eller Drömmar och drömmar (1997)

Allwood, Martin S: Katedralernas kyrkogård (1945)

Allwood, Martin S: Läroverket (1948)

Allwood, Martin (S.): Ryska kulturmönster (1984)

Allwood, Martin S-Ranemark, Inga-Britt: Medelby (1943) (Medelby täcknamn för Mullsjö)

Allwood, Martin-Samuelsson, Arne: Ryfors - En kavalkad om ett bruk (1986)

Alm, Göran: Kyrkobyggande i Sverige 1865-1910. Se Bexell, Oloph: Sveriges kyrkohistoria - Folkväckelsens och kyrkoförnyelsens tid. Göran Alm, född år 1945 i Gävle. Disputerade 1974 vid Stockholms universitet på en avhandling om metodistisk kyrkoarkitektur i Sverige.

Alm, Lisa: Då en bibelskoleelev fick hembud. Se Ongman-minnen.

Alm, Sigfrid: Missionen och hemlandskyrkan (Jönköpings-Posten 1918-07-13). Sigfrid Alm, född år 1887 i Vänersborg. Död 1960. Missionär i Sydindien för Svenska Kyrkans mission 1922-1931.

Al-Malik al-Nuri, Abd. Se El-Malik Nouri, Abd.

Almer, Andreas: Ung Pilgrim. Se Växjö Stifts Hembygdskalender 1996/97. Andreas Almer, född år 1956 i Finja nordväst om centralorten Hässleholm. Diakon och präst.

Almer, Hans: Att vara Kristi tjänare (Jönköpings-Posten 1975-01-24). Hans Almer, född år 1952 i Finja nordväst om centralorten Hässleholm. Pasorsadjunkt i Huskvarna 1974-1975.

Almgren, Åke: Från ungdomsverksamheten i Indien. Se Soluppgången 1960.

Almgren, Åke: När Gud besökte "Grälbyn". Se Soluppgången 1956.

Almquist, Arvid: Det nya Kina (Jönköpings-Posten 1950-02-24). Arvid Almquist, missionssekreterare för Svenska Alliansmissionens yttre mission.

Almquist, Arvid: Frid på jorden. Se Soluppgången - På konungens bud 1948.

Almquist, Arvid: Främre Orienten och missionen (Jönköpings-Posten 1954-01-29)

Almquist, Arvid (missionssekreterare, Jönköping): Håller livsgrunden? (Jönköpings-Posten 1957-08-10)

Almquist, Arvid: Kampen om Kina. Se Soluppgången - På konungens bud 1944.

Almquist, Arvid: Kinas kristna i dagens läge (Jönköpings-Posten 1956-07-11)

Almquist, Arvid (missionssekreterare): Kinesisk horisont (Jönköpings-Posten 1951-01-24)

Almquist, Arvid (missionssekreterare, Jönköping): Kristi förbön (Jönköpings-Posten 1959-04-24)

Almquist, Arvid: Mau-Mau och kolonialpolitiken (Jönköpings-Posten 1953-03-19)

Almquist, Arvid: Missionens utsikter i Indien (Jönköpings-Posten 1955-02-25)

Almquist, Arvid: Missionsproblem och missionsstrategi (Jönköpings-Posten 1955-07-04)

Almquist, Arvid: Muhammedanismen och kristen mission. Se Soluppgången 1959.

Almquist, Arvid: Pensionär berättar. Se Soluppgången 1965.

Almquist, Arvid: På konungens bud. Se Soluppgången 1957.

Almquist, Arvid: Religionsfrihet i Sydamerika (Jönköpings-Posten 1956-04-20)

Almquist, Arvid: Revolution och mission (Jönköpings-Posten 1950-09-27)

Almquist, Arvid: Svensk missionsinsats. Se Soluppgången - På konungens bud 1949.

Almquist, Arvid: Två faror. Se Soluppgången - På konungens bud 1928.

Almquist, Arvid (missionssekreterare, Jönköping): Världsmissionen (Jönköpings-Posten 1958-07-11)

Almquist, Arvid: Världsnöd och världsmission (Jönköpings-Posten 1955-05-04)

Almquist, Arvid: Världsreligionernas förnyelse. Se Soluppgången 1961.

Almquist, Arvid (missionssekreterare, Svenska Alliansmissionen): Öppna dörrar för missionen - SAM-önskan (Jönköpings-Posten 1959-12-31)

Almqvist, Carl Jonas Love: Du går icke ensam. Se Palm-Stenström: Den Svenska Sångboken. Carl Jonas Love Almqvist, född år 1793 i Stockholm. Död 1866 i Bremen, Tyskland. Författare, lärare, präst och tonsättare. "Mest uppseendeväckande blev Almqvists reformprogram i fråga om äktenskapet. . . . Han påyrkade, i fråga om kvinnans uppfostran och rättsliga ställning, att hon skulle få lära sig ett yrke och att hennes oberoende och rätt till självförsörjning skulle tryggas, så att hon inte för utkomstens skull ingick eller stannade kvar i äktenskap med en man, vilken hon inte älskade. . . . Från engelsmännen tillägnade han sig det underbara och spännande, stundom rysliga, i skildringen. Det idealistiska och godtyckligt fantastiska draget hos honom fördes till utveckling genom studiet av tyskarna: även ironin, denna de tyska romantikernas kännetecken, upprepas hos Almqvist. Hans senare bekantskap med den nyare franska litteraturen, och särskilt dess socialistiska förgreningar, gav hans skrifter den naturalistiska och revolutionära riktningen. Liksom för Schleiermacher och Novalis blev romantiken för Almqvist religion." (Svenska Wikipedia "Carl Jonas Love Almqvist" 2018-06-10) . . . "I (Almqvists) roman 'Drottningens juvelsmycke' är hans huvudkaraktär Tintomara varken manlig eller kvinnlig och väcker upphetsning hos både män och kvinnor. . . . Både stat och kyrka (såg) honom (som) en farlig revolutionär. Han utövar emellertid med sina skrifter fortfarande inflytande, och han räknas som en av 1800-talets främsta svenska sociala reformatorer." (Engelska Wikipedia "Carl Jonas Love Almqvist" 2018-03-19) . . . "Fredrika Bremer, fientlig mot (Almquists) åskådning och flesta arbeten, skrev 1842: ''A. förstår himmelen, han har själv varit där och hört - ej vad han givit oss i romaner och filosofemer - men vad han säger i toner, i musik. Han har hört himlarnas körer, han har upptecknat dem.' . . . Genom den stillsamma hänsynslösheten emot konventioner och bud, var han och är alltjämt (år 1918?) den jämte Strindberg häftigast angripne av våra stora 1800-tals-författare.'" (Svenskt Biografiskt Lexikon Riksarkivet/urn:sbl:5695/R. G:son Berg, citat hämtat 2018-09-11)

Almqvist, Carl Jonas Love: Kapellet (1838). Se Lokrantz, Gunnar: Litteraturen i Sverige och grannländerna.

Almquist, Carl Jonas Love: Letter 1854-07-08 from Philadelphia to wife and daughter. Se Berg, R.G.: C.J.L. Almquist i landsflykten 1851-1866.

Almqvist, Carl Jonas Love: Sesemana. Se Håkanson, Björn.

Almqvist, Carl Jonas Love: Tre fruar i Småland (1842-43,1998)

Almqvist, Sten: Viktor Rydbergs död. Se Gudmundsgillets Årsbok 1999.

Almqvist, Stig: Patriarken Sjöström (1944). Se Allt i fickformat, Månadstidningen.

Almqvist, Sven Dan (kyrkoherde, Rydaholm): Tungor såsom eld (Jönköpings-Posten 1979-06-01). Sven Dan Almqvist, född år 1920 i Nottebäck sydväst om centralorten Åseda i Uppvidinge kommun. Död 2017. Präst.

Almström, Roland: Wänskapsklubben Vaggeryd 1922-2002. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 2003.

Al-Mudarris, Fatih. Se El-Mudarris, Fatih: Ett strå mynta.

Aloisi, John: The Paraclete's Ministry of Conviction: Another look at John 16:8-11. Se Journal of the Evangelical Theological Society (March 2004). John Aloisi. Lärare i kyrkohistoria vid Detroit Baptist Theoligical Seminary sedan 2010.

Alt-Eissfeldt-Kahle: Biblia Hebraica Stuttgartensia (1984)

Al-Tikerly, Fouad. Se Et-Tekerli, Fuad.

Altink, Willem: 1 Chronicles 16:8-36 as literary source for Revelation 14:6-7. Se Andrews University Seminary Studies (1984). Willem Altink. Mijnsheerenland i Binnenmaas söder om Rotterdam i Nederländerna (1986). Exeget.

Alverfors, Ann-Charlotte: Barn av samma ögonblick (2000). Ann-Charlotte Alverfors, folkbokförd som Ann-Charlotte Merker, född år 1947 i Eksjö och uppväxt i Reftele söder om centralorten Gislaved. Död 2018. Författare. "Det finns (i Ann-Charlotte Alverfors' bok Vitnäbb 2015) en bitvis anklagande och bitter ton riktad mot vissa personer inom sjukvården. Ett dåligt bemötande, en brist på empati hos vårdpersonalen. (Huvudpersonen) Anna upplever att hon stämplas som en besvärlig person, som gnäller i onödan, som är för påstridig. Jag kan tänka mig att den mycket korta romanen kan komma att användas inom sjukvårdsutbildningen och kan även tjäna som en tröstebok för läsare i samma livssituation. Det egna livet är inte oändligt. Det har sitt obevekliga och smärtfyllda slut." (Dala-Demokraten 2015-02-03/Ulf Lundén)

Alverfors, Ann-Charlotte: Hjärteblodet (1976)

Alverfors, Ann-Charlotte: Jönköping 6 (1975)

Alverfors, Ann-Charlotte: På väg. Se Miljö och människa i Småland.

Alverfors, Ann-Charlotte: Snabelros (1977)

Alverfors, Ann-Charlotte: Sparvöga (1975,1982,2000)

Alverfors, Ann-Charlotte: Stjärneklok (1986)

Alverfors, Ann-Charlotte: Vem ska trösta Gösta? (2007)

Alverlin, Sven: Det gäller de unga. Se Eriksson, Linné-Alverlin, Sven: 37 dagar i Brasilien. Sven Alverlin, född 1920.

Alverlin, Sven (pastor, Bodafors baptistförsamling): Förmedlaren av himmelska gåvor (Jönköpings-Posten 1953-04-25)

Alverlin, Sven (pastor, Bodafors): Helgelsens väg (Jönköpings-Posten 1961-04-29)

Alverlin, Sven: Land att erövra. Se Eriksson, Linné-Alverlin, Sven: 37 dagar i Brasilien.

Alverlin, Sven: Med frågor i marginalen. Se Eriksson, Linné-Alverlin, Sven: 37 dagar i Brasilien.

Alverlin, Sven: Missionärer i fältmiljö. Se Eriksson, Linné-Alverlin, Sven: 37 dagar i Brasilien.

Alverlin, Sven: Öppet land. Se Eriksson, Linné-Alverlin, Sven: 37 dagar i Brasilien.

Alving, Hjalmar-Hasselberg, Gudmar: Svensk litteraturhistoria (1957). Hjalmar Alving, född år 1877 i Kalmar. Död 1958. Lärare och språkforskare, främst i nordiska språk.

Alvtegen, Karin: Skam (2005). Karin Alvtegen, född år 1965 i Huskvarna. Författare. Dotterdotter till Gunnar Ericsson, bror till Astrid Lindgren. "Plötsligt försvann energin. Helt. Karin Alvtegen hade under mer än ett decennium radat upp internationella boksuccéer men så för fyra år sedan blev det tyst. . . . Hon berättar (nu) för första gången om den svåra sjukdomen (kroniskt trötthetssyndrom) som dramatiskt förändrade hennes liv. Allt började med en efterhängsen förkylning. Sedan kom en släng av kräksjukan följt av en influensa och på toppen av det en luftvägsinfektion som aldrig ville ge med sig." (Svenska Dagbladet 2017-12-08/Henrik Ennart)

Aman, Viktor: Svenskarna i Estland. Se A:son-Utas, Jan (red.): Svenskbyborna - 60 år i Sverige 1929-1989. Viktor Aman, född år 1912 på Nuckö i Estland. Död 2009.

Ambjörnsson, Ronny: Mitt förnamn är Ronny (1996,2000). Ronny Ambjörnsson, född år 1936 i Göteborg. Idéhistoriker och författare. Professor i idéhistoria vid Umeå universitet 1981-2001.

Ammundsen, Valdemar: Den grekisk-ryska kyrkan. Se Nielsen, Fredrik: Kyrkohistoria från reformationen till upplysningstidehvarfvet. Valdemar Ammundsen, född år 1875 i Nørre Feldung söder om Holstebro i västra Jylland i Danmark. Död 1936. Professor i kyrkohistoria vid Köpenhamns universitet 1901-1923. Biskop i Haderlevs stift 1923-1936. "(Ammundsen) gjorde en stor insats inom den ekumeniska rörelsen, där han efter Söderbloms död var den främste nordiske representanten. Ammundsen hade en stark känsla för det nationella arvet som han förenade med en sociat inriktad kristendom. Hos honom stod det kristliga alltid före det nationella. Som biskop i det nybildade Haderslevs stift, dit de från Tyskland övertagna delarna av Nordslesvig förts, bekämpade han nationalsocialismen i sitt stift." (Svenska Wikipedia "Valdemar Ammundssen" 2017-05-05)

Ammundsen, Valdemar: Den protestantiska hednamissionens begynnelse. Se Nielsen, Fredrik: Kyrkohistoria från reformationen till upplysningstidehvarfvet.

Amnefors, Ewert: Möte med minnen (1986). Ewert Amnefors, född år 1913 i Sorunda nordväst om centralorten Nynäshamn. Död 1994. Pastor (Svenska Missionsförbundet), tidningsskribent, poet och psalmförfattare. Pastor i Värnamo från år 1963. "Vårtalet (i Vaggeryd den 1:a maj) hölls oftast av Evert Amnefors. Få har lyckats klä vårens ankomst i ord som han gjorde." (Skillingaryd.nu Vaggeryd.nu 2015-05-01 "Våren välkomnad i Vaggeryd" /Lars-Evert Eskilsson)

Amnefors, Ewert (pastor, Värnamo): Om tidernas tecken (Jönköpings-Posten 1965-11-05)

A-n, T.: I Jönköping den 6 nov. 1882. Se Mäster Gudmunds Gilles Årsbok 1932.

Analecta Biblica (1974)

Anderberg, Ad. (Adolf): Düsseldorfskolan och Karl XV:s konstnärskrets. Se Svenska folket genom tiderna 9. Adolf Anderberg, född år 1885 i Ängelholm. Död 1968. Konstforskare.

Anderberg, Algot (kyrkoherde): Morgondagen (Jönköpings-Posten 1939-01-11). Algot Anderberg, född år 1893 i Södra Åby öster om centralorten Trelleborg. Död 1963. Gift 1929 med Yvonne Söderblom, dotter till ärkebiskop Nathan Söderblom, som förrättade vigseln. Utnämndes till hovpredikant 1937. Biskop i Visby stift 1951-1961.

Anderberg, Bengt: Nattljus (1985). Bengt Anderberg, född år 1920 i Lundby, Göteborg. Från 1970-talet bosatt på Bornholm. Död 2008. Författare och översättare. Medlem av 1973 års bibelkommission. "Det var 1948 som Anderberg blev känd genom den omstridda romanen Kain. Den var kritisk mot kristen stelhet, militären och sexuellt frispråkig." (Expressen 2008-09-30) . . . "I ungdomsåren tog Bengt Anderberg helt avstånd från religion och blev som han själv sagt: 'Aktiv ateist.' . . . Bengt Anderberg hade lärt sig hebreiska 'för att kunna läsa Bibeln på originaltexten', detta för att få den 'riktiga översättningen gjord', som han uttryckte saken. Han menade att 'egentligen borde alla människor läsa Bibeln, för att förstå vår västerländska kultur och historia'. Sådan var han, ville han något så gjorde han det med alla de ansträngningar som krävdes." (Bengt Anderberg-sällskapet 2018) . . . (Bengt Anderberg) var en författare som bröt mot tabun såsom sexualitet och religiös trångsynthet samt försökte göra upp med samhällets hyckleri." (Svenska Wikipedia "Bengt Anderberg" 2018-08-15)

Anderberg, Bengt: Rättvisa! Se Håkanson, Björn samt Anderberg, Bengt: Nattljus.

Anderberg, Lars Erik (major i Frälsningsarmén, Jönköping): Jesus lät sig inte manipuleras (Jönköpings-Posten 2005-01-14). Lars Erik Anderberg, född år 1957. Äldreomsorgsofficer i Huskvarna (2016).

Anderbjörk, Jan Erik: Glimtar från landsantikvariens vardag (1968). Se Svenska Turistföreningens årsskrift 1968. Jan Erik Anderbjörk, född år 1910 i Stockholm. Död 1991. Museiintendent på Smålands museum i Växjö och landsantikvarie i Kronobergs län (1939).

Anderek, Eric H.: Kyrkogång och församlingsliv - Protokolls- och minnesanteckningar från Pjätteryd. Se Växjö Stifts Hembygdskalender 1948.

Andersen, H.C.: Sagor och berättelser I-II,IV-V (1835,1927). H.C. Andersen, född år 1805 i Odense på Fyn i Danmark. Död 1875. Författare. På 1830-talet besökte Andersen Sverige flera gånger men även senare. En sista gång kom han till Göteborg den 28 juli 1871. "Vid sin resa till Sverige (1837) kom Andersen i kontakt med den skandinaviska rörelsen som blomstrade vid universiteten i Sverige. Det resulterade två år senare i en dikt 'Vi är eet folk, vi kaldes Skandinaver' och Andersen skriver om den att 'land och folk fick jag kärt och syntes, som sagt, att mitt hems gränser växte, först nu förstod jag strax efter min hemkomst sången: "Vi är ett folk, vi kallas skandinaver".' . . . Då Andersen (1840) besökte Lund hyllades han av lundasångarna med denna sång och den sjöngs även vid det nordiska studentmötet i Köpenhamn 1845." (Svenska Wikipedia "H.C. Andersen" 2018-08-04)

Andersén, M.P. Se Gustafsson, Georg: M P Andersén - en föregångsman inom svensk trädgårdsodling. Mads Peter Andersén, född år 1850 på Möen sydost om Själland i Danmark. Död 1926. "Andersén hade studerat trädgårdsyrket i Danmark, England, Belgien och Frankrike innan han 1878 tog plats som trädgårdsmästare på godset Vrams-Gunnarstorp i Skåne. Där stannade han i tio år tills han slog sig ner i Jönköping 'där vidsträckta trädgårdar och plantskolor snart växte upp under hans vård'. Driverierna uppfördes på höjden Dunkehalla två kilometer utanför Jönköping." (Sveriges Lantbruksuniversitet Hortonomprogrammet 2003:04 Malin Tellgren: Perenner till folket; jämför Lustgården - Årsskrift för Föreningen för dendrologi och parkvård 1927/Carl G. Dahl)

Anderson, A.A.: Psalms 1-72 (1972,1985). Arnold Albert Anderson. "Honorary Fellow in the Faculty of Theology at the University of Manchester in England." (1989)

Anderson, Carl. Se Dala-Carl.

Anderson, Carl Johan. Se Engdahl, Erland-Leander, Gun.

Anderson, Ebba-Westerlund, Greta: Läsebok för de små - Första skolåret (1948)

Anderson, Ebba-Westerlund, Greta: Läsebok för de små - Andra skolåret (1948)

Anderson, Elin V.: Bhimibai - En Brahmankvinna. Se Soluppgången 1965.

Anderson, Elin V.: Eld - eller druvor. Se Soluppgången 1961.

Anderson, Elin V.: Farvöl till Indien. Se Soluppgången 1958.

Anderson, Elin V.: Något om Indiens ovidrörbara. Se Soluppgången - På konungens bud 1953.

Anderson, Filip: Och det vart ljus. Se Soluppgången - På konungens bud 1935. Filip Anderson. Missionär i Indien. Filip Andersons böcker "Från ökenskepp till lejdbåtsfärd" och "Pioniärer i Saratsi" utgivna år 1945.

Anderson, Norman: Guds lagar. Se Kristen tro - En illustrerad handbok. James Norman Dalrymple Anderson, född år 1908 i Aldeburgh nordost om Ipswich i sydöstra England. Död 1994. Missionär, jurist och författare. Professor i "Oriental Laws" vid "University of London" 1954-1975.

Anderson, J.N.D. (= Norman): The World's Religions (1965)

Anderson, Johan: Ångbåtsfärder kring Wettern - Pennteckningar på fri hand (1844). Se Mäster Gudmunds Gilles Årsbok 1941.

Andersson, Anders: Den tacksamme. Se Mellan Härån och Rasjön 1997.

Andersson, Anders: En backstuga med tre generationer boende. Se Mellan Härån och Rasjön 1988.

Andersson, Anders: En skolstrid i Åker för 70 år sedan. Se Mellan Härån och Rasjön 1982.

Andersson, Anders: Goda grannar och trogna vönner. Se Mellan Härån och Rasjön 2001.

Andersson, Anders: Med eller utan. Se Mellan Härån och Rasjön 1999.

Andersson, Anders: Med plog och penna (1994). Se Lindqvist, Sigvard: Jönköpingsdikt av idag.

Andersson, Ann-Marie (ungdomspastor, Gnosjö): Glöm det som varit! (Jönköpings-Posten 1981-01-02)

Andersson (I), Aron: Då Herren griper in (1944). Aron Andersson, född 1901 i Angelstad väster om centralorten Ljungby. Död 1985. Missionär, författare och evangelist, främst verksam i Kongo (Svenska Baptistsamfundet). ). "Som väckelseförkunnare var han mycket anlitad i Sveige då han på ett originellt sätt kunde blanda levande berättelser från missionsfältet med brinnande predikan från Bibeln om tro på bönen och om den heliga Andens kraft. Aron Andersson kan sägas vara en förkunnare inom baptismen som i sin teologi relaterade till ämnen inom karismatik och andlig kraft som var nära pingstväckelsens betoningar. I hans möten förekom mycket förbön för sjuka om helanden från sjukdomar." (Svenska Wikipedia "Aron Andersson (missionär)" 2017-11-12)

Andersson (II), Aron: Kyrksilver. Se Skara stift i ord och bild. Aron Andersson, född 1919 i Stockholm. Död 1984. Konsthistoriker. Avdelningsdirektör vid Statens historiska museum 1975-1983. "Publicerade en mängd uppmärksammade arbeten om svensk medeltida konst, bland annat silversmide, glasmåleri och träskulptur." (Svenska Wikipedia "Aron Andersson (konsthistoriker)" 2014-06-23)

Andersson, August: Frälsningens dop (1938) (brev till dottern Signe med familj i Högryd, Hökerum; August är morfar till BG Asks fru Kerstin)

Andersson, Axel: Präster och profeter (1929). Axel Andersson, född år 1879 i Matteröd sydväst om centralorten Hässleholm. Död 1959. Föreståndare för Svenska Missionsförbundet 1930-1944. Föreståndare för Svenska Missionsförbundet 1930-1944. "1931-32 företog (Axel Anderssson) en inspektionsresa till förbundets missionsfält i Kongo, en resa han skildrade i 'Vildmarksstigar och forntidsvägar' och 1938-39 besökte han missionsfälten i Indien i samband med den stora missionskonferensen i Tambaram, skildrad i 'En färd till Indien'. Andersson verkade för sociala kristna initiativ och på sin egendom i Tostarp vid Finjasjön i Skåne inrättade han ett arbetslöshets-, flykting- och ungdomsläger." (Svenska Wikipedia "Axel Andersson (missionsföreståndare)" 2018-08-26)

Andersson, Axel: Seminaristernas lånekassa. Se Missionsförbundet 1924.

Andersson, Bernt: Kettilstorp - Ett gammalt säteri. Se Den sjätte boken om Hovslätt.

Andersson, Bror-Andersson, Evert-Björkborg, Gunnar-Magnusson, Lotten: Hovslättsaffärer som inte längre finns. Se Den tredje boken om Hovslätt.

Andersson, Bror-Jacobsson, Lars: Om Kallbäcken kunde tala . . . Se Den tredje boken om Hovslätt.

Andersson, Carl: Ordspråk och uttryck från Byarums socken. Se Byarums Hembygdsförening 1964.

Andersson, Curt H. (kontraktsprost, Sandhem): Vishet eller dårskap (Jönköpings-Posten 1956-06-02). Curt Herman Andersson, född år 1903 i Borås. Tillträdde som kyrkoherde i Sandhem 1941.

Andersson, Curt H. (kontraktsprost, Sandhem): Vishet eller dårskap (Jönköpings-Posten 1959-06-05)

Andersson, Dan: Efterlämnade dikter (1922). Dan Andersson, född år 1888 i Skattlösberg väster om centralorten Ludvika. Död 1920. Författare och poet. "Bar alltid den indiska religionsurkunden Bhagavadgita i fickan. Då och då tog han fram den och antecknade i den." (Svenska Wikipedia "Dan Andersson" 2018-08-06) . . . "Dan Anderssons diktning åtnjuter en stor popularitet i det svenska folket på grund av dess naturmystik och sökande efter Gud." (Engelska Wikipedia "Dan Anderssson" 2018-09-02)

Andersson, Dan: Epilog (1920). Se Lindell, Börje samt Andersson, Dan: Efterlämnade dikter.

Andersson, Dan: Gillet på vinden (1917). Se Lindell, Börje samt Andersson, Dan: Svarta ballader.

Andersson, Dan: Helgdagskväll i timmerkojan. Se Håkanson, Björn samt Andersson, Dan: Kolvaktarens visor.

Andersson, Dan: Kolvaktarens visor (1915)

Andersson, Dan: Omkring tiggarn från Luossa. Se Lindell, Börje samt Andersson, Dan: Svarta ballader.

Andersson, Dan: Svarta ballader (1917)

Andersson, Dan: Vårkänning. Se Lindell, Börje samt Andersson, Dan: Kolvaktarens visor.

Andersson, Daniel (kyrkoherde, Anderstorp): Vår söndag (Jönköpings-Posten 1956-09-22). Daniel Andersson, född 1909 i Hälleberga nordväst om centralorten Nybro. Död 2005.

Andersson, David: Personalia eller åminnelse. Se Byarums Hembygdsförening 1965.

Andersson, Edvin: Hälsning till Tabergs- och Bondstorpskretsarna (1950). Se Tabergs- och Bondstorpskretsarna av SAU 1900-1950.

Andersson, Evert. Se Andersson, Bror-Andersson, Evert-Björkborg, Gunnar-Magnusson, Lotten.

Andersson, Greger: Musikens miljöer. Se Signums svenska kulturhistoria - Frihetstiden. Greger Andersson, född 1952 i Stehag nordost om centralorten Eslöv, död 2012. Professor i musikvetenskap i Lund 1996-2012.

Andersson, Gunnar. Se Johansson, Gerhard: Gjutarminnen.

Andersson, Gunnel. Se Eun-Hei Johansson, Emma Sofie: Gamla Jönköpingsyrken - vanliga förr men ovanliga i dag.

Andersson, Holger: Kyrkans och socknens historia. Se Ölsremma - en liten gränssocken vid Komosse. Holger Andersson, född år 1911 i Sjötofta sydväst om centralorten Tranemo. Komminister i Ölsremma (1953).

Andersson, Holger: Kyrklig och kommunal samhällsverksamhet. Se Ölsremma - en liten gränssocken vid Komosse.

Andersson, Ingvar: Sverige blir en stormakt. Gustav II Adolfs tid och Kristinas. Se Svenska folket genom tiderna 4. Ingvar Andersson, född år 1899 i Norra Sandby nordost om centralorten Hässleholm. Död 1974. Historiker. Riksantikvarie 1950-1965. Ledamot av Svenska Akademien från 1950.

Andersson, Ingvar: Sverige under riksbyggmästaren och hans söner. Se Svenska folket genom tiderna 3.

Andersson, Ingvar: Sveriges historia (1943,1960)

Andersson, Janne E.: Björnarydet - ett gammalt Mölnatorp. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1980.

Andersson, Jean H.: "Jean i Harfall" berättar 1957 julminnen från 1880-talet. Se Storck, Rune: Så minns jag Skillingaryd, del III.

Andersson, Joel: Alexander Nysbeth - Från Joel Anderssons anteckningar 1974. Se Mellan Härån och Rasjön 2006.

Andersson, Joel: Gustaf på Lyckås. Se Mellan Härån och Rasjön 1995.

Andersson, Joel: Handel och handlare förr i tiden. Se Mellan Härån och Rasjön 1991.

Andersson, Joel: Sixtus på Gölstorp och hans bröder. Se Mellan Härån och Rasjön 1992.

Andersson, Joel: Tofteryds första diverseaffär. Se Mellan Härån och Rasjön 1991.

Andersson, Karl: Ett ödemarkens maratonlopp. Se Vinterhälsning 1971.

Andersson, Karl: Sakarja och Johannes uppenbarelser (1995)

Andersson, Karl: Siare i norr (1968)

Andersson, Karl-Erik (pastor, Jönköping): Angelägnaste omsorgen (Jönköpings-Posten 1965-09-25). Karl-Erik Andersson, född år 1922 i Ödestugu söder om centralorten Jönköping.

Andersson, Karl-Erik (huvudredaktör): Arvet från Kåperyd - En krönika om den fria andliga väckelserörelsen och dess utveckling i tabergsbygden (1991)

Andersson, Karl-Erik: Frikyrkoförsamlingarnas studieverksamhet. Se Månsarp - En ...

Andersson, Karl-Erik: Inför ett jubileum. Se Soluppgången 1957.

Andersson, Karl-Erik: SAU bygger. Se Soluppgången 1961.

Andersson, Karl-Erik: Väckelse. Se Soluppgången 1965.

Andersson, Kenneth: Profeten Hoseas väckelsebudskap i vår tid. Se Soluppgången 1979.

Andersson, Kent: Guldfingerringen från Ekeryd - inte vilken ring som helst. Se Byarums Hembygdsfärening Årsskrift 1995 samt Tabergs Bergslag XVII.

Andersson, Krister: Tillsammans mot framtiden. Se Förtvivlan och framtidstro - Kongorepubliken under 90-talet. Krister Andersson, född år 1948. Missionär i Kongo-Brazzaville 1973-1985. Missionsföreståndare i Svenska Missionsförbundet 1993-2004. Generalsekreterare i Svenska Bibelsällskapet (2004).

Andersson, Larry (Mullsjö, distriktssekreterare, Svenska Missionsförbundets Jönköpingsdistrikt): Ett nytt liv för dig? (Jönköpings-Posten 1984-04-06). Larry Andersson, född år 1935 i Lammhult. Pastor på Gotland, i Borgholm, Berga, Mullsjö (två omgångar), Östervåla och Sävsjö. "När Larry Andersson från Mullsjö återvände till hembygden för att tala på dagledigträffen i Filadelfia Lammhult hade 90-tal åhörare slagit sig sig ner i kyrksalen. . . . Efter åren (vid Missionsförbundets Teologiska Seminarium i Lidingö 1957-1960) ordinerades han till pastor i Svenska Missionsförbundet. 'Denna ordination då lärarna nedkallade Guds välsignelse över mig och för framtiden blev för mig en helig stund som jag burit med mig under åren', sa Larry." (Smålandsposten 2013-04-03/Holger Petersson)

Andersson, Larry: Församlingen (Programblad - Mullsjö Missionskyrka sept-okt 1973)

Andersson, Larry (pastor i Missionskyrkan, Öreryd): Kampen mot ondskan (Jönköpings-Posten 2005-02-25)

Andersson, Larry: Solen (Programblad - Mullsjö Missionskyrka juni-aug 1977)

Andersson, Lennart: Bäckadal. Påminnelse om en nästan utplånad stadsdel. Se Gudmundsgillets Årsbok 1993.

Andersson, Lennart: Min mentala karta - Minnen från min barndom i Hovslätt. Se Den sjunde boken om Hovslätt.

Andersson, Lennart: Tornvakten i Kristine kyrka och hans flagga. Se Gudmundsgillets Årsbok 2003.

Andersson, Liselotte J. Se J Andersson, Liselotte.

Andersson, Marina (barnpastor i Pingstkyrkan, Jönköping): Vägen till Gud (Jönköpings-Posten 2004-04-30). Marina Andersson, född år 1968. Skolpastor i Gränna. Barnkonsulent för Pingst Ung. "Temat (för böneskolan) är 'Andlig grundkondition' och fortsätter med 'Förbön och befrielse', 'Att be utifrån Tabernaklet' och 'Kommunkation med Fadern'. . . . Min målsättning är att få bönen till något naturligt, något man lever i dagligt. . . . Vi börjar med gudsrelationen, den andliga grundkonditionen, som man bygger upp genom att be lite men ofta, säger Marina." (Dagen 2004-03-05) . . . "Vid ett par tillfällen har det hänt att (Marina Andersson) har bett med tungotal bland andra människor och blivit förstådd och tolkad. En gång hävdade en man att hon sjöng en lovsång på gammalfranska, ett språk som han studerat och kunde uttyda." (Språktidningen december 2008/Agneta Lindén) . . . När Marina Adolfsson denna vecka fyller 50 bjuder hon in alla vänner til en stor födelsedagskonsert i Gränna kyrka. Lagom inför 50-årsfirandet har den mångsidiga kvinnan och pingströrelseprofilen också genomfört sin allra första Tjejvasa. . . . 'I framtiden', (säger Marina), 'vill jag rusta kyrkor för att ta emot fler barn, som inte har någon tro, in i verksamheter och relationer.' " (Världen idag 2018-03-02/Maria Loewen och Jonas Adolfsson)

Andersson, Robert: Skillingarydsoriginal i början av seklet. Se Tofterrydsbygden (1949)

Andersson, Roger: Användningen av exempla i den svenska medeltidspredikan. Se Kyrka och socken i medeltidens Sverige. Roger Andersson. "Mitt projekt 'Heliga Birgitta på fornsvenska' syftar till att presentera en modern utgåva av Birgittas Uppenbarelser. . . . Den nya editionen kommer att beakta hela det samlade handskriftsmaterialet inklusive alla fragment. . . . En viktig skiljelinje (i fråga om att anpassa materialet till olika kategorier av läsare) går mellan de handskrifter som va avsedda för internt bruk i Vadstena kloster och sådana som producerades för världsliga, ofta adliga, miljöer." (Historiska institutionen Stockholms universitet 2015-02-17)

Andersson, Roger: Undervisning och utbildning. Se Pernler, Sven-Erik: Sveriges kyrkohistoria - Hög- och senmedeltid.

Andersson, Roland: Centre Medical - Gamboula, Centralafrikanska Republiken. Se Thulin, Anders - Söderlind, Tore: Tro, hopp och läkekonst. Roland Andersson. Född år 1950. Kirurg i Region Jönköpings län. Adjungerad professor i kirurgi vid Lunds universitet. Medlem och styrelseledamot i Korskyrkan, Jönköping. "(Roland Andersson) har under många år forskat om främst blindtarmsoperation. Hans slutsatser kring riskerna med operation samtidigt som många blindtarmsinflammationer läker ut av sig självt har lett till internationell uppmärksamhet och gjort att Region Jönköpings län ligger lägst i Sverige i antal operationer. . . . 'Roland har en viktig egenskap att hänga kvar i ett ämne och dyka på djupet. Han har gjort ett stort vetenskapligt bidrag och idag är han världsmästare i blindtarmsforskning', säger Staffan Hägg, överläkare vid Futurum, regionens akademi för hälsa och vård." (Region Jönköpings län 2017-01-19/Mikael Bergström) . . . . . . "Visst kan man möta situationer där döden kan ses som en befriare hos terminalt sjuka patienter. Men är det verkligen brist på empati att uthålligt trösta och lindra? Är det inte snarare brist på empati och uthållighet att ta den enkla vägen och hjälpa döden på traven? . . . Hur kan en annan människa bedöma när gränsen för värdigt liv eller outhärdlig smärta är nådd? Hur definierar vi var nästa gräns går som inte får överträdas om man tillåter hjälp att dö?" (Dagen 2018-01-24/Roland Andersson)

Andersson, Roy-Freij, Gösta: Svenska Kyrkan i Hovslätt. Se Den tredje boken om Hovslätt.

Andersson, Rune: Minnesbild över skillingarydskårens första fanjunkare, Anders Magnus Tolf, född 1847-06-04 - död 1916-08-10. Se Mellan Härån och Rasjön 1993.

Andersson, Sig-Britt: Missionsvänner från Turkiet. Se Hovslätts Missionsförsamling 125 år.

Andersson, Sofia: Tro eller inte - folket och Stora rådet. Se Bibeln idag - Guide för daglig bibelläsning.

Andersson, Stig (pastor i Allianskyrkan, Tenhult): Prov av våra liv (Jönköpings-Posten 2007-02-23). Stig Andersson, född 1943. Teologisk utbildning vid Moody Bibelinstitut, Chicago, USA. Missionär i Japan i 19 år (Svenska Alliansmissionen). "Hur skall kristen tro återigen genomsyra både individerna och det svenska samhället i stort? Den frågan har pastorerna i Nybygget - kristen samverkan, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Alliansmissionen brottats med i veckan . . . under tre dagar i Ryttargårdskyrkan (Nybygget) i Linköping. . . . Stig Andersson, ordförande för Alliansmissionens pastorsförbund, var nöjd efter att för första gången ha deltagit i de ekumeniska pastorsdagarna. Det här betyder oerhört mycket. Fortbildning, gemenskap och inte minst att vi kan träffas och bedja för varandra." (Dagen 2000-11-17/Thomas Österberg)

Andersson, Stig: Svenska skolan i Japan. Se Soluppgången 1974.

Andersson, Sven. Se Wickström, Allan-Andersson, Sven: Orglarna i Byarums kyrka.

Andersson, Thali: Missionären hemma på vila. Se Soluppgången 1964.

Andersson, Åke: Draken i Stoarp. Se Mellan Härån och Rasjön 2000.

Andersson, Åke: Herredagsmannen Jon i Bårestorp. Se Mellan Härån och Rasjön 2001.

Andersson, Åke: I en gungstol. Se Mellan Härån och Rasjön 1998.

Andersson, Åke: Julkärven - Äringsneken. Se Mellan Härån och Rasjön 2005.

Andersson, Åke: Kulturarv. Se Mellan Härån och Rasjön 2007.

Anderzén, Sölve: Lappmarken i överhets- och missionsperspektiv. Se Lenhammar, Harry: Sveriges kyrkohistoria - Individualismens och upplysningens tid. Sölve Anderzén, född år 1939 i Eda. Död 2016. Docent i kyrkohistoria vid Åbo akademi (2005). "Hans forskning har främst behandlat kyrkans roll som undervisarebl.a. undervisningen av samerna under 1700 - 1800-talet. . . . Han var aktiv inom Svenska Missionsförbundet men kom senare att bli laestadian (västlaestadian). Anderzén tog prästexamen 1977 och var verksam som präst i Luleå domkapitel från 1977-2016 (prästtjänst i Jukkasjärvi församling 1998-2016). (Umeå universitetsbibliotek - Forskningsarkivet/Sölve Anderzén)

Andhé, Stefan: Anlag för vemod (1998,1999). Stefan Andhé, född år 1944 i Linköping. Journalist och författare. "Stefan Andhé menar, att man måste vara försiktig om man skriver i Jag-form. 'I jagformen måste det finnas ett identifierbart "vi" bakom. I ren jagform måste man tänka efter och se till att det finns en identifikation hos läsaren, annars blir det totalt ointressant."(Östgöta Correspondenten 2002-09-14/M)

Andhé, Stefan: Enkla nöjen (2005)

Andhé, Stefan: Oj vilka loja lejon (1999,2000)

Andhé, Stefan: Sök ljuset (1994)

Andhé, Stefan: Älska mig fort (1992,1993)

Andlig läsning - Från Augustinus till Stinissen (1990,1995)

Andrae, Eskil (hovpredikant, kyrkoherde i Kristina församling, Jönköping 1911-22): De heligas församling (1922, Jönköpings-Posten 1923-01-15). Eskil Andrae, född år 1877 i Linderås sydväst om centralorten Tranås. Död 1939. Inspektor för Jönköpings allmänna läroverk 1911-1923. "Utan gensägelse en av svenska kyrkans främsta förkunnare i vår generation. Stora skaror samlades under hans predikstol allt ifrån begynnelsen av hans prästerliga verksamhet till slutet. Och hans ord nådde vida ut över landet, sedan radion tagits i bruk för kristen förkunnelse. Inom Stockholms prästerskap intog han en rangplats som ovanligt omdömesgill församlingsledare och expeditionsman." (Svenska Dagbladets Årsbok 1939/Gustaf Ankar)

Andrae, Eskil (hovpredikant, kyrkoherde i Jakobs församling i Stockholm från och med 1923): Den stora upptäckten (Jönköpings-Posten 1928-06-22)

Andrae, Tor. Se Lenhammar, Harry: Tor Andrae. Tor Andrae, född år 1885 i Vena öster om centralorten Hultsfred. Död 1947. Religionshistoriker och orientalist. Banbrytande insatser inom islamforskningen. Biskop i Linköping 1935-1947. Teologie hedersdoktor i Dorpat, Oslo, Halle och Strasbourg. "Ännu (år 2018) är Tor Andraes 'Die person Muhammeds in lehre und glaube seiner Gemeinde' (1918) standardverket på detta område, oöverträffad av alla andra större arbeten. . . . (Detta verk) är emellertid tyvärr alltför lite känt, även bland islamforskare. (Engelska Wikipedia "Tor Andrae" 2018-09-03)

André, Erika: Bergslagskrönika 1991-1993. Se Tabergs Bergslag XVII.

André, Erika: Bergslagskrönika 1994-1996. Se Tabergs Bergslag XVIII.

André, Erika: Kyrkogården. Se Tabergs Bergslag XVIII.

Andreasson, David (pastor i Hovslätts missionsförsamling): Så älskar Gud (Jönköpings-Posten 1952-06-28)

Andreasson, Ebbe (pastor i Habo missionsförsamling): Våga vara liten och betydelselös (Jönköpings-Posten 2007-09-28). Ebbe Andréasson, född år 1959. Uppvuxen på Donsö i Göteborgs södra skärgård.

Andreasson, Stig: Från Mariadyrkan till Kristustro (Jultidningen Soluppgång 1971). Stig Andréasson, född år 1930 i Borås. Evangelisk pastor och kolportör i Frankrike. "De liberala har dragit ifrån Bibeln, katolikerna har lagt till. Därefter fokuserar (Stig Andreasson vid sin medverkan i pingstkyrkan i Örebro) sina åsikter kring exempelvis påveämbetet, 'helgondyrkan' och 'Mariakulten' - tre områden i den katolska läran som han menar riskerar att ta bort koncentrationen från Kristus." (Dagen 2008-04-30)

A:son (Andréasson)-Utas, Jan: Bebyggelsen på Dagö och i Gammalsvenskby. Se A:son-Utas, Jan (red.): Svenskbyborna - 60 år i Sverige 1929-1989. Jan Andréasson-Utas, född år 1946.

A:son (Andréasson)-Utas, Jan (red.): Svenskbyborna - 60 år i Sverige 1929-1989 (1989)

Andrée, S.A.: Iakttagelser under en ballongfärd. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1978. Salomon August Andrée, född år 1854 i Gränna. Död 1897. Svensk patentingenjör, äventyrare och ballongfarare. Elev vid Jönköpings högre allmänna läroverk 1863-1870. Studieresa till England och Amerika 1876. Verkmästare vid Norrahammars bruk och Spånhults mekaniska verkstad 1877-1878. Överlärare i experimentalfysik vid Tekniska skolan i Stockholm 1886-1889. Misslyckades 1897 med att nå Nordpolen med vätgasballong. "Vid tiden för avfärden och senare vid tiden för fynden på Vitön framställdes Andrée som en hjälte, något av en svensk motsvarighet till Amundsen, Nansen eller Scott. . . . Senare har den positiva synen på Andrée omvärderats bland annat av Per Olof Sundman. Andrée beskrivs av Sundman som en cynisk och feg person, som inte själv trodde att företaget skulle lyckas, men som genomförde det för att medietrycket blivit alltför stort. I och med det offrade han förutom sitt eget även två andra unga mäns liv." (Svenska Wikipedia "Salomon August Andrée" 2018-09-04)

Andrée, S.A. Se också Kullenbergh, Carl J.: S.A. Andrée.

Andrén, Anders: En stor dag i Tranquebar (Jönköpings-Posten 1956-02-04). Anders Andrén, född år 1917. Kyrkoherde i Gränna 1971-1982.

Andrén, Anders (kyrkoherde, Gränna): Gemenskap i Guds rike (Jönköpings-Posten 1972-01-08)

Andrén, Anders: Med Ansgar till Indien (Jönköpings-Posten 1946-07-23)

Andrén, Greta: Israelsmissionens välsignade nödvändighet. Se Växjö Stifts Hembygdskalender 1947. Greta Andrén, född år 1909 i Marstrand. Död 1971. Diakonissa och missionär. Greta Andrén, född år 1909 i Marstrand. Död 1971. Diakonissa och missionär. Deltog efter andra världskriget i uppbyggnaden av Svenska teologiska institutet i Jerusalem. "Svenska teologiska institutet har en spännande tillkomsthistoria, där diakonissan Greta Andrén spelar huvudrollen. Allt började egentligen med Kristallnatten 1938, när hon med indignation bevittnade judarnas öde i Nazityskland. Greta skrev brev till Sverige, till biskopar och professorer, och ställde frågan om det inte var dags att vi som kristna kommer fram till hur vi skall förhålla oss till judar och judendom. Man lyssnade på henne." (Dagen 2017-01-26/Paul Danielsson)

Andrén, Martin: Frälsningsarmén i Jönköping. Se Gudmundsgillets Årsbok 1964-1965. Martin Andrén, född år 1884 i Jönköping. Stadskamrer i Jönköping. Ordförande i pensionsnämnden. Revisor i småskoleseminariet.

Andrén, Nils: Allmänna råd till uppsatsförfattare i statskunskap (1966). Nils Andrén, född år 1918 i Stockholm. Död 2004. Statsvetare. Professor i Köpenhamn 1967-1969. 1969 fick han posten som institutionschef för den säkerhetspolitiska institutionen vid (Försvarets forskningsanstalt), där han kvarblev till pensioneringen 1983. "Under studietiden, 1982-1983, var Andrén redaktör för den nybildade tidningen 'Svensk Linje', Sveriges Konservativa Studentförbunds tidning, som startats samma år i respons på andra världskriget, i kritik av statsminister Per Albin Hansson, och vad de uppfattade som Sveriges undfallenhet mot Nazityskland." (Svenska Wikipedia "Nils Andrén" 2018-03-24)

Andrén, Nils: Svensk statskunskap (1963)

Andrén, Olof: Min samhörighet med Svenarum. Se Boken om Svenarum. Olof Andrén, född år 1891 i Svenarum öster om centralorten Vaggeryd. Död 1983. Läkare och hembygdsforskare. Järnvägsläkare 1924-1943 och sjukhusläkare 1930-1942 i Nässjö samt lasarettsläkare där 1943-1957. Landstingsman i Jönköpings län 1934-1963. "Andrén vände sig emot det så kallade dansbaneländet vilket 1938 gav sig uttryck i ett kapitel med rubriken 'Ett hot mot ungdomens hälsa och framtid' i skriften: 'Dansbanan: några allvarsord till unga och gamla' som han gav ut tillsammans med Olov Hartman och Göran Palm." (Svenska Wikipedia "Olof Andrén (läkare)" 2016-04-22)

Andrén, Åke: Den andliga domsrätten under reformationstiden. Se Andrén, Åke: Sveriges kyrkohistoria - Reformationstid. Åke Andrén, född år 1917 i Slättåkra norr om centralorten Halmstad. Död 2007. Professor i praktisk teologi vid Uppsala universitet 1954-1983. "Det fanns ett linneanskt drag i hela Åke Andréns liv - en förundran inför naturen och vad han väl också som präst såg som Guds skapelse och en glädje att få vara med och utforska denna. . . . Förundran, nyfikenhet och ett ständigt erövrande av ny kunskap utmärkte honom också som forskare. Därför var han alltid beredd att revidera tidigare ståndpunkter. Han gjorde det med gott humör och bevarade alltid sitt lugn, och bibehöll livet ut sin energi inför ständigt nya projekt." (Kungliga Vitterhetsakademiens Årsbok 2008/Ingmar Brohed)

Andrén, Åke: Kyrka och skola (under Gustav Adolfs och Kristinas tid). Se Carlsson, Sten-Rosén, Jerker: Den svenska historien 4.

Andrén, Åke: Sveriges kyrkohistoria - Reformationstid (1999)

Andrews University Seminary Studies (1972-1973,1984,1988,2000-2001)

Andric, Ivo: Berättelsen om vesirens elefant (1947,1961). Se Andric, Ivo: Snörmakare Aljo får en idé. Ivo Andric, född år 1892 i Dolac, Travnik nordväst om Sarajevo i Bosnien och Hercegovina, dåvarande Österrike-Ungern. Död 1975. Författare och orientalist. Nobelpriset i litteratur 1961. "Hans kulturella och nationella identitet är sammansatt och präglad av både bosniska, kroatiska och serbiska influenser samt av en idealistisk idé om sydslavisk enhet och broderskap som fick sitt förkroppsligande i och med Jugoslaviens bildande." (Svenska Wikipedia "Ivo Andric" 2018-05-19) . . . "Mycket av Andrics verk var inspirerat av traditionerna och livets säregenheter i Bosnien och undersöker komplexiteten och de kulturella kontrasterna bland regionens muslimska, serbiska och kroatiska invånare." (Engelska Wikipedia "Ivo Andric" 2018-08-20)

Andric, Ivo: Bron över Zepa (1925,1960). Se Andric, Ivo: Snörmakare Aljo får en idé.

Andric, Ivo: Buffé "Titanik" (1954). Se Andric, Ivo: Snörmakare Aljo får en idé.

Andric, Ivo: Ett brev året 1920 (1948). Se Andric, Ivo: Snörmakare Aljo får en idé.

Andric, Ivo: Osaticanerna (1958). Se Andric, Ivo: Snörmakare Aljo får en idé.

Andric, Ivo: Snörmakare Aljo får en idé (1995)

Andric, Ivo: Tecken (1951). Se Andric, Ivo: Snörmakare Aljo får en idé.

Andrum III (red. Liselotte J Andersson) (2005)

Anet, H.: Intet livskraftigt träd utan rot. Se Missionsförbundet 1924.

Angelo, Mary R. D'. Se D'Angelo, Mary R.

Angerd, Karl-Olof: Buss-grabb på 50-talet. Se Hovslätt 100 år 1894-1994.

Angermannus, Abraham. Se Ohlsson, Ragnar: Abraham Angermannus. Abrahamus Andreae Angermannus, född cirka 1540 i Sidensjö väster om centralorten Örnsköldsvik. Död 1607. Magister vid Rostocks universitet på 1560-talet. Ärkebiskop 1593-1599. Fick i december 1595 fullmakt av hertig Karl att genomföra visitationer i Linköpings stift. Visitationerna kom att präglas av godtycklighet. Avsattes som ärkebiskop vid ett riksmöte i Jönköping i februari 1599. "Den 18 dec. 1595 utfärdade (herig Karl) fullmakt för mäster Abraham att verkställa den visitation, varom länge varit tal och som skulle gälla både prästerskapets nit och åhörarnas vandel i religiöst och sedligt hänseende. Visitationen blev för ärkebiskopen ödesdiger. Protokollen är bevarade från Linköpings stift, dvs. från Östergötland och en stor del av Småland. Den utfördes godtyckligt och utan takt, och när ärkebiskopen genom risslitning, överösande med kallt vatten, tvångsgiftermål och böter ville återupprätta goda seder och bruk, utbröt ett allmänt missnöje. Smädedikter mot honom spriddes, och klagomål anfördes hos hertigen. Visitationen avbröts redan på sommaren, som reformator hade ärkebiskopen misslyckats, på hertigen hade hans tillvägagående gjort ett outplånligt intryck, och den stolte och högmodige mannen torde ha gripits av en djup förbittring; han var från den tiden hertigens motståndare. . . . 30 jan. 1608 har (den förre hertigen, då kung) Karl IX antecknat i sin almanacka: 'Fick jag veta att mäster Abram var avsomnad: en orolig man. Gud uppväcke kroppen till salighet.'" (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:5501/E. Hildebrand, citat hämtat 2018-09-11)

Anglert, Mats: Från gårdskyrka till sockenkyrka - Bjäresjö i Skåne. Se Nilsson, Bertil: Sveriges kyrkohistoria - Missionstid och tidig medeltid. Mats Anglert, född år 1955.

Angselius, Lennart: Stadens yttre miljö - parkutveckling i Jönköping. Se Gudmundsgillets Årsbok 2003. Lennart Angselius, född år 1947. Kyrkogårdschef och stadsträdgårdsmästare i Jönköping. "Kyrkogårdsvandringar i Jönköping har vuxit till en mångårig tradition. . . . 'Jag har varit med sedan 70-talet. Även om det bara var någon gång ibland i början har jag åtminstone varit med i 30-35 år', säger Lennart Angselius som tillsammans med (nuvarande) kyrkogårdschef Mathias Johansson guidar Jönköpingsborna."(Jnytt 2018-06-08/Erik Boström)

Anjou, J.: En salig visshet. Se Det bästa jag vet om Jesus. John Anjou, född år 1845. Död 1908 i Herrljunga. Pastor. "Studerat vid Augustanasynoden i Amerika, där han aflagdt prästexamen och varit lärare, har varit en av de mera bemärkta krafterna i Svenska Missionsförbundet. Har inom sin ort tagits i anspråk för allmänna värf." (Hvar 8 dag N:o 27 Den 8 april 1908) . . . "Pastor of the Second Lutheran Church of Galesbury, Illinois, en kyrka i Augustanasynoden." (Jerome M. Engseth: Swedish Men Arguing About God: Reflections on Swedish-American Pietism, s 35; 2011)

Anjou, J.: Hvad varslar tiden och hvad stundar? Se Dahlhielm, Aug-Bång, O.: Hvad varslar tiden och hvad stundar?

Ankarberg, Curt: "Följa efter eller efterfölja?" (Jönköpings-Posten 2002-07-05). Curt Ankarberg, född 1936. Begravningsentreprenör, körledare, föreningssekreterare i KFUM i Jönköping samt under tre år KFUM's generalsekreterare. "Curt Ankarberg var med när (Allianskyrkans musikkår i Jönköping) startade 1958 och han har dessutom hållit i dirigentpinnen några år på 1960-talet. . . . 'Det tände till rejält', minns Curt Ankarberg. 'Det fanns några riktiga fantaster som bara tänkte på blås och det behövs nog sådana om det ska bli riktigt bra.'" (Dagen 2008-11-20/Urban Thoms)

Annby, G. A:son: En hälsning till Tabergskretsen. Se Tabergskretsen av S.A.U. 1900-1935. "1943 Året då Tenhultsortens Jaktvårdsförening bildades. Till ordförande valdes G. A:son Annby. Mötet beslutade att 'För året anlägga en älgskyttebana vid Åkerby'." (Tenhults Jaktvårdsförening 2013-02-16/Joacim Kindstrand)

Annby, G. A:son: Hälsning till Tabergs- och Bondstorpskretsarna (1950). Se Tabergs- och Bondstorpskretsarna av SAU 1900-1950.

Anneborg, Verner (pastor, Mullsjö missionsförsamling): Tag Gud på allvar (Jönköpings-Posten 1958-10-17). Verner Anneborg, född år 1900 i Norrby sydost om centralorten Sala. Död 1997. Pastor i Svenska Missionsförbundet (Mullsjö och Habo 1958-).

Annenskij, Innokentij: Efter konserten (början av 1900-talet?). Se Rysk dikt från Derzjavin till Brodsky. Innokentij Annenskij, född år 1856 i Omsk i västra Sibirien i Ryssland. Död 1909. Författare och översättare. "(Annesskij) blev lärare och undervisade i klassiska språk och antika litteraturstudier i ett gymnasium i Tsarskoe Selo (söder om Sankt Petersburg). Han tjänstgjorde som föreståndare för denna skola från 1886 till sin död 1909. . . . Han sa en gång att det viktigaste i diktningen är (att finna) en tråd som kunde binda alla de kringirrande associationerna till en stramt strukturerad kort dikt." (Engelska Wikipedia "Innokenty Annensky" 2018-05-04)

Annmo, Nils (pastor i Eksjö missionsfärsamling): Släkt med Jesus (Jönköpings-Posten 1951-01-05). Nils Annmo, född år 1917 i Fengcheng söder om Nanchang i sydöstra Kina. Död 2016. Pastor i Svenska Missionsförbundet (bland annat i Norrahammar 1957-). Sång- och musikkonsulent i Jönköpings Ansgarieförening 1954-1957.

Anrick, Carl-Julius: Det svenska turistlivet. Se Svenska folket genom tiderna 12. Carl-Julius Anrick, född år 1895 i Stockholm. Död 1961. Kartograf. "Tog 1932 initiativ till den i Svenska turistföreningens regi upplagda vandrarhemsrörelsen." (Svenska Wikipedia "Carl-Julius Anrick" 2017-08-09)

Ansell, Nicholas John: The call for Wisdom/The Voice of the Serpent: A Canonical Approach to the Tree of Knowledge. Se Christian Scholars Review (2001). Nicholas Ansell. "Assistant Professor of Theology" vid "Institute for Christian Studies" i Toronto i Kanada.

Anselm av Canterbury. Se Lane, Tony: Anselm. Anselm of Canterbury, född år 1033 i Aosta nordväst om Milano i nordvästra Italien. Död 1109. Benediktinermunk, filosof och teolog. En av skolastikens grundare. Vördas som helgon inom Romersk-katolska kyrkan. Ärkebiskop i Canterbury, England 1093-1109. "Som ärkebiskop av Canterbury ivrade Anselm för kyrkans frihet. I sitt filosofiska tänkande betonade han förnuftets betydelse för tron, uttryckt i satsen . . . 'jag tror för att jag skall förstå'. Därmed menar Anselm att det är möjligt att genom 'ratio' greppa vissa av uppenbarelsens sanningar. . . . Den rationella kunskapen kan ses som ett resultat av tron. Dock är tron alltid grunden för Anselm. I sitt så kallade ontologiska gudsbevis sökte han att visa att Guds existens är innesluten i själva gudsbegreppet. Av stor betydelse för västerländsk teologi var hans försoningslära som han utlade i 'Cur Deus Homo', latin 'Varför Gud blev människa?' Endast Gud kunde försona människans synd, men försoningsoffret måste bäras fram av en människa, och det var därför Gud blev människa i Jesus Kristus. . . . Anselm utnämndes till kyrkolärare 1720." (Svenska Wikipedia "Anselm av Canterbury" 2017-10-28)

Ansgarius - Illustrerad missionskalender 1913 (utgiven av Svenska Missionsförbundet)

Anthoni, Eric: Den svenska kulturen i Finland. Se Svenska folket genom tiderna 7. Eric Anthoni, född år 1893 i Helsingfors i Finland. Död 1978. Professor i historia vid Helsingfors universitet 1942-1962 samt i nordisk historia vid Åbo Akademi 1943-1949. "Eric Anthonis specialområde är 1500-talet. År 1970 skärskådade han det medeltida finländska frälsets uppkomst och sammansättning. Huruvida gamla fornfinska hedniska stormannaätter hade kunnat uppgå i det nybildade frälset diskuterades ivrigt av den äldre finska forskningen med Jalmari Jaakkola i spetsen. Anthoni, som gjorde banbrytande utforskning om frälset i Finland under medeltiden och 1500-talet, ansåg att något svar på frågan inte kunde ges. En stor del av namnen på de kända frälsemännen lämnar inget besked om vederbörandes ursprung." (Svenska Wikipedia "Eric Anthoni" 2017-06-29)

Anthoni, Eric: Svenskarna i Finland. Från Claes Christersson Horns tid till Per Brahes. Se Svenska folket genom tiderna 3.

Anvill, Elis (missionär): Den vite som tiggare bland de gule (Jönköpings-Posten 1939-06-01). Elis Anvill, född år 1893. Död 1950. Missionär i Kina (Shansi i centrala Kina) 1922-1928, 1932-1941.

Appleyard, Richard (pater, t f kyrkoherde i S:t Franciskus katolska församling, Jönköping): Gud, jag vill tacka Dig (Jönköpings-Posten 1984-10-12) Richard Appleyard, född 1925. Passionist. "Passionisterna uttrycker sin delaktighet i (Jesu) lidanden genom en särskild ed, genom vilken de förbinder sig att hålla minnet av Kristi lidande levande. . . . 'Vår mission syftar till att evangelisera andra med hjälp av Korsets Ord.'" (Engelska Wikipedia "Passionists" 2018-08-16)

Aquino, Thomas av. Se Thomas av Aquino.

Arbetaren (1925)

Arbman, Holger – Norborg, Lars-Arne: Jönköpings stads historia Del I – Från äldsta tid till stadens brand 1612 (1963). Holger Arbman, född år 1904 i Bettna söder om centralorten Flen. Död 1968. Arkeolog med särskild fokus på järnåldern.

Arbøl, Niels: Kristdemokraterna - en världsrörelse (1984,1986)

Archilochos. Se Zilliacus, Emil: Grekisk lyrik. Archilochos, född ca 680 f.Kr. på Paros i Grekland. Död ca 645 f.Kr. Skald. Deltog i grundandet av en koloni på ön Thasos. "Archilochos var en väldig, skapande ande, vilken bröt epikens fjättrar och öppnade nya banor för dikten. Av de gamle sattes han som skaldesnille i jämbredd med Homeros, Pindaros och Sofokles. . . . Han sägs ha uppfunnit (den jambiska trimetern), liksom den jambiska smädedikten. Han gav också uppslag till den egentliga lyriken. Han har starkt påverkat senare diktning, särskilt satirisk diktning." (Svenska Wikipedia "Archilochos" 2015-01-31)

Ardenfors, Jack-Tommy: Dop i vatten! Varför döper vi? Se Grundt(r)on. Jack-Tommy Ardenfors, född år 1942 i Rydaholm sydost om centralorten Värnamo. Pastor och författare. "'Predikar du annorlunda nu (vid 70 år) gentemot förr?' 'Nej, det kan jag inte säga. Den yttersta tiden tar jag gärna upp, det är ett favoritämne. Och så talar jag mycket om den helige Anden. Det behöver vi återerövra, karismatiken är en ödesfråga för pingströrelsen.'" (Dagen 2012-11-23/Carl-Henric Jaktlund) . . . "Vad gör man som pensionerad pastor när man inte längre känner sig behövd? . . . Av sina närmaste blev (Jack-Tommy Ardenfors) uppmuntrad att höra av sig till kriminalvården. Det ledde till att han är lekmannaövervakare för fyra män som är dömda för olika brott. . . . Han är också god man för några personer, vilket innebär att han betalar räkningar, håller kontakt med myndigheter och liknande. . . . Dessutom predikar han regelbundet. 'I vissa perioder predikar jag mer nu än när jag var församlingspastor', säger han. Jack-Tommy Ardenfors vill uppmuntra sina pastorskolleger i senioråldern att pröva något nytt." (Dagen 2013-07-03/Thomas Manfredh)

Ardenfors, Jack-Tommy (pastor, Jönköping): Situationernas Herre (Jönköpings-Posten 1970-03-07)

Areskog, Carl: Lundgrenska hemmet i Resmo. Se Från Smålands och Ölands gamla prästhem. Carl Areskog, född år 1867 i Kalmar. Död 1941. Präst, silhuettklippare och tecknare.

Arias, Mortimer: Den lidande kyrkan. Se Världsvid kristendom vid 1900-talets slut. Mortimer Arias, född år 1924 i Durazno norr om Montevideo i Uruguay. Död 2016. Professor i evangelism vid Claremot (California) School of Theology 1981-1987 och vid Iliff School of Theology i Denver 1989-1991. "(Mortimer Arias) trodde att där män och kvinnor lever ett mera solidariskt samhällsliv, där verkar Guds rike. . . . Han debatterade skarpt mot de strömningar som såg befrielseteologin som om den var en fara för tron." (Spanska Wikipedia "Mortimer Arias" 2017-01-27)

Arius. Se Heron, Alasdair: Athanasius och arianerna. Arius, född år 256 i Ptolemais, Cyrenaica, Libyen. Död 336. Asket och presbyter i Alexandria. "Var av den fasta övertygelsen att Kristus var av Gud skapad, den första och högsta av alla skapade varelser, men trots att han var utan synd, underkastad Fadern och alltså inte Gud. . . . Vid kyrkomötet i Nicaea år 325 landsförvisades Arius och hans läror fördömdes. Arianska läror har dykt upp med jämna mellanrum i kyrkohistorien. En ariansk hållning har idag bland annat Jehhovas Vittnen och Swedenborgianismen. Även den unitariska rörelsen står för en liberal lära med rötter i anti-nicaensk teologi." (Svenska Wikipedia "Arius" 2017-11-27)

Arlebrand, Håkan (bördig från Jönköping, engagerad som lärare i bibelundervisningen hos Saronförsamlingen i Göteborg): Du behöver vända om! (Jönköpings-Posten 1978-05-19). Håkan Arlebrand, född år 1954.

Armerding, Carl: The Marriage in Cana. Se Bibliotheca Sacra (1961). Carl Armerding, född år 1883 i Jersey City, New Jersey, USA. Död 1987. Professor i Gamla Testamentet vid Regent College i Vancouver i sydvästra Kanada 1970-1991.

Armésoldat - Soldatinstruktion för armén - allmän del (1961)

Armstrong, Karen: Historien om Gud (1993,1995). Karen Armstrong, född 1944 i Wildmoor sydväst om Birmingham i England. Nunna som 1969 lämnade klosterlivet för att studera modern litteratur vid universitetet i Oxford. Författare verksam i London vid Leo Baeck College for the Study of Judaism.

Arndt, Johann: Johann Arndts Andliga Skattkammare (1912). Johann Arndt, född år 1555 i Edderitz nära Ballenstedt i Anhalt nordväst om Leipzig i Tyskland. Död 1621. Teolog. "En av den evangelisk-lutherska kyrkans lärare, kallad 'reformationens reformator'. . . . Med hänvisning till ett moraliskt förfall under krigsåren och med avsikt att vända studenternas och prästernas uppmärksamhet från disputationsteologi och lärdomsskolastik till det kristna livets rättfärdighet, gav han 1606 ut boken 'Om den sanna kristendomen'. . . . (Den) hade influerats av (den tyske teosofen) Valentin Wergels 'Betbüchlein' och han hade hämtat flera kapitel ur den tyska förreformatoriska mystiken. Detta medförde att han blev starkt kritiserad och den genuint lutherska rättfärdighetsläran fick träda tillbaka för den mystiska föreningen med Gud och resulterade i att den 'sanna kristendomen' beskylldes för villoläror. . . . (Arndts) "Andeliga skattkammare" har sedan 1839 utkommit i mer än 20 upplagor i Sverige." (Svenska Wikipedia "Johann Arndt" 2018-07-19)

Arnér, Gotthard: Något om orglar och orgelbyggare i Växjö stift. Se Växjö stift i ord och bild. Gotthard Arnér, född år 1913 i Arby sydväst om centralorten Kalmar. Död 2002. Domkyrkoorganist i Växjö domkyrka 1936-1953, därefter i Storkyrkan i Stockholm. Lärare vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.

Arnér, Sivar: Järnvägslinjen. Se Miljö och människa i Småland. Sivar Arnér, född år 1909 i Arby sydväst om centralorten Kalmar. Död 1997. Författare och dramatiker. "Sivar Arnérs stil var ordknapp och expressiv. Han förenar i sina böcker en psykologisk realism med en mystisk livsvision. Han skildrar samvetets och viljans konflikter, först kring temat makt och rätt, senare ofta i äktenskapsskildringar. På 1950-talet engagerade han sig i den så kallade tredje ståndpunkten (som innebar att man inte ville ta ställning för vare sig Sovjetunionen eller USA under det kalla kriget) och kom att omfatta pacifismen. Han uppgav sig hata USA. Han har kritiserats av Folke Isaksson för att han avfärdade protesterna mot Sovjetunionens invasion av Afghanistan som 'moralschabloner som ryssätaren i all kvickhet plockar fram'." (Svenska Wikipedia "Sivar Arnér" 2017-12-13)

Arnold, Gottfried: Hurudana voro de första kristna? (1700,1956). Gottfried Arnold, född år 1666 i Annaberg sydväst om Dresden i Tyskland. Död 1714. Luthersk teolog och historiker. "Hans 'opartiska historia' utövade ett stort inflytande på den tyska upplysningen och möttes av sympati av sådana tänkare som (Fredrik den store, Gotthold Ephraim Lessing, Johann Gottfried Herder, Friedrich Schleiermacher; jämför Tyska Wikipedia 2018-04-02), Johann Wolfgang Goethe och Leo Tolstoj. 'Utvecklade (i sitt verk "Geheimniss der göttlichen Sophia") en slags mysticism som innefattade en kvinnlig bild av Visheten (sophia) som en slags gudomlighet.'" (Engelska Wikipedia "Gottfried Arnold" 2018-08-26). . . . . . . Goethe sade om Arnold: 'Denne man är inte bara en reflekterande historiker utan tillika from och inkännande (fühlend).'" (Tyska Wikipedia "Gottfried Arnold (Theologe)" 2018-04-02)

Arnoldson, Klas Pontus: Maria Magdalena (1903). Bok nr 163 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek. Klas Pontus Arnoldson, född år 1844 i Göteborg. Död 1916. Publicist, pacifist och politiker. Riksdagsledamot 1882-1887. Grundade Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen 1883. Mottagare av Nobels fredspris 1908. "Som riksdagsman drev han frågor om religionsfrihet, allmän rösträtt och svensk neutralitetspolitik. . . . Han var en stark röst för Norges självständighet 1895 och 1905." (Svenska Wikipedia "Klas Pontus Arnoldson" 2018-09-04). . . . . . . "Som den högsta uppgiften framstod för honom 'sökandet efter sanningen, tron på Gud och på människans oändliga förmåga av fullkomnande.'" (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:18827/A.B. Carlsson, citat hämtat 2018-09-11)

Arnö-Berg, Inga: Handel på landet och i staden. Se Boken om Skansen. Inga Arnö-Berg, född 1933.

Aronsson, Ester: Ett besök på en utstation. Se Soluppgången - På konungens bud 1937.

Aronsson, Ester: Hälsning till Tabergs- och Bondstorpskretsarna (1950). Se Tabergs- och Bondstorpskretsarna av SAU 1900-1950.

Aronsson, Ester: Något om Tabergskretsens yttre mission. Se Tabergskretsen av S.A.U 1900-1935.

Aronsson, Ester: Vägröjningsarbete. Se Soluppgången - På konungens bud 1940.

Arsenjevna Roslova, Natalja: En monolog om offer och offerpräster. Se Aleksijevitj, Svetlana: Bön för Tjernobyl.

Arvedson, T.: Jesus som narrkonung. Se Svensk Exegetisk Årsbok 12 (1947): 12:25-35.

Arvidson, Bernt: Sonetter af Thorsten Rosenquist vid bal på Stora Hotellet (1884). Se Gudmundsgillets Årsbok 2002.

Arvidson, Stellan: DDR Grannland (1984). Stellan Arvidson, född 1902 i Vänersborg. Död 1997. "Socialdemokratisk politiker med starka kopplingar till flera frontorganisationer för regimerna i det kommunistiska Östeuropa. . . . Från 1969 till 1987 var Arvidson ordförande i det regimtrogna Förbundet Sverige-DDR. . . . Aktiv i det av Sovjetunionen styrda Världsfredsrådet. . . . Ansåg att DDR var den främsta statsbildning som mänskligheten någonsin skapat. I DDR-diktaturen ansåg han att han återvunnit många av sina gamla socialistiska ideal och ansåg att det var en katastrof att DDR upplöstes." (Svenska Wikipedia "Stellan Arvidson" 2018-09-01) . . . "Stellan Arvidson var absolut den viktigaste enskilde personligheten i grundskolans tillkomsthistoria. Han har till och med kallats 'Grundskolans fader'. . . . Det var Tage Erlander som hämtade sin gamle vän från de radikala åren på 20-talet - Stellan - till skolkommissionen 1946-48. På äldre dar var han närmast besatt av idén om att elevernas olikhet och individualitet inte kunde överbryggas (inom klassamhällets ram). Därför uppfann han begreppet 'individualisering inom klassens ram', vilken fick ett enormt genomslag. . . . På 30-talet var han lärare på universitetet i Greifswald, men blev utslängd därifrån vid Hitlers maktövertagande 1933. Detta blev ännu en livspräglande erfarenhet, som gjorde honom till en glödande antinazist. . . . Han lär ha sagt 'Hitler tog Greifswald ifrån mig och DDR gav mig staden tillbaka'." (lindelof.nu 2017-03-18)

Arvidsson, Hans: Min dag med Gud. Se Växjö Stifts Hembygdskalender 1987.

Arvidsson, Hjalmar: Fritänkarens vedermödor. Se Soluppgången 1963.

Arvidsson, Hjalmar: Spegelbilder (1962)

Arvidsson, Zeth: Intressanta tjänstepliktsår. Se Soluppgången 1968. Seth Arvidsson, född år 1940. Arbetat med människor som har alkohol- och drogproblem. "Jag har mött människor som gråtit ut sin förtvivlan för att de hade räknat med att de skulle slippa alkoholen i en frikyrka och har frågat mig: Vad ska jag ta vägen nu för att slippa det här helvetet?" (P4 Jönköping 2011-11-03)

Arvidsson, Zeth (pastor i Svenska Alliansmissionen och vice ordförande på RIA-center i Jönköping): Nu gäller det mig och dig (Jönköpings-Posten 1996-08-09)

Arvidsson, Zeth: Rivna gränser i Hok. Se Soluppgången 1991.

Arvidsson, Zeth (pastor, Jönköping): Stilla min törst . . . (Jönköpings-Posten 1971-01-16)

Aschan, Birgitta (komminister, Österängen och Sanna, Jönköping): Apostladagen (Jönköpings-Posten 1995-07-14). Birgitta Aschan, född 1943. Präst. "Hon drabbades åter av starka tvivel. Inte kunde hon bli präst som inte 'hade känt kallelsen' som så många av studiekamraterna sa sig ha gjort. Hon beslöt sig för att sluta. Men när hon satte sig för att läsa Bibeln och få ro gjorde hon något hon normalt sett inte brukade göra. 'Jag tog ett tumgrepp och slog upp den på måfå. Och jag hamnade mitt i Jesu tal till lärjungarna', säger Birgitta Aschan och citerar: 'Och jag är med er alla dagar till tidens slut.' Det var en kallelse och jag grät och skrattade om vartannat. Där slutade mina tvivel.' . . . När hon prästvigdes var hon nyss 50 år fyllda." (Blekinge Läns Tidning 2006-11-07/Kristina Olsson)

Ashton, John: The Transformation of Wisdom. A Study of the Prologue of John's Gospel. Se New Testament Studies (1986). John Ashton, född år 1931. Död 2016. "Lecturer in New Testament Studies at the University of Oxford (1984-1996)." Författare till böcker och artiklar, inte minst med avseende på Johannesevangeliet."

Ashton, T.S.: The Industrial Revolution 1760-1830 (1948,1962). T.S. Ashton, född år 1889 i Ashton-under-Lyne öster om Manchester. Död 1968. Professor i ekonomisk historia vid 'London School of Economics (vid) the University of London' 1944-1954. "Hans publikationer handlar om 1700-talets ekonomi och omfattar järn-, stål- och kolindustrierna." (Engelska Wikipedia "T.S. Ashton" 2018-02-10)

Ask, BG: Missionsvännerna i trakterna av Bjurbäck och Mullsjö (“Missionsvännerna i Bjurbäck och Mullsjö“) (2005, manuskript). BG Ask, född år 1942 i Jönköping, uppvuxen i Hovslätt söder om Jönköping, norr om Norrahammar. Samhällsvetare. Lärare, yrkesvägledare, handläggare och utbildare av handläggare vid Invandrarverkets aylförläggningar. "Lekmannaexeget." "Någon gång på senvintern 1957 lyssnade jag till en evangelist som undrade om hans åhörare hade hållit det första budet om att älska Gud över allting. Jag blev träffad, jag som tyckte att jag i varje fall inte behövde vara sämre i Guds ögon än andra. Först flydde jag bort från Honom men återvände och fick som en som missat tillvarons mål möta Jesus som 'Vägen, Sanningen och Livet', 'Guds Son'. Jämför med Joh 14:6, 20:31 och 21:15-17 samt också med vad som sägs om Jesus i Upp 22:13: 'Alfat och Omegat, Den Förste och Den Siste, Början och Slutet'." (BG Ask 2018-10-12)

Ask, Helena (diakon i Dalvikskyrkan, Jönköping): Du är min och jag är din, för evigt! (Jönköpings-Posten 2006-06-16). Helena Ask, född år 1965 i Örebro (Löve/Ekeby). Gift med Per-Johan Ask.

Ask, Helena (diakon i Dalvikskyrkan, Jönköping): Enade vi stå? (Jönköpings-Posten 2003-09-19)

Ask, Helena (församlingsassistent, Ekhagskyrkan): Förberedelse till bröllop (Jönköpings-Posten 1991-11-15)

Ask, Helena: Helhetssyn och respekt. Se Att gå dit ingen annan går.

Ask, Helena (diakon i Österängskyrkan, Jönköping): Herderöst (Jönköpings-Posten 1995-04-28)

Ask, Helena (diakon i Österängskyrkan och Sanna kyrka, Jönköping): Slutstenen (Jönköpings-Posten 2001-03-30)

Ask, Johanna: 1868-69 - Nödåren (1944). Johanna Ask, född år 1863 i Svenarum (backstugan Translätta under Torarp) och soldathustru i Ljungsarp (Mersebo). BG Asks farmor.

Ask, Johanna: Förtvivla ej mitt jerta (1926)

Ask, Johanna. Se också Johansson, Hanna.

Ask, Kerstin: Anteckningar (ej publicerade) (1959-1963). Kerstin Ask, född år 1941 i Ulricehamn, uppvuxen i Högryd i Södra Vings församling väster om Ulricehamn. Gift med BG Ask sedan 1965.

Ask, Per-Johan: Ask-et-ism (2006). Per-Johan Ask, född år 1966 i Örebro. Son till BG Ask.

Ask, Per-Johan: AskPlock (2005)

Ask, Per-Johan: Lite av varje (2003)

Ask, Per-Johan: “Utan titel“ (2004)

Asklund, Erik: Silverligan (1950). Erik Asklund, född år 1908 i Stockholm. Död 1980. Stockholmsskildrare. Arbetarförfattare. "Jag blev författare på grund av arbetslöshet. 1928 fick jag sparken från den firma där jag arbetat . . . därför att jag i Folkets Dagblad Politiken givit en intervju om mina levnadsförhållanden och bl.a. fällt yttrandet att jag som kontorist 'miste mitt människovärde'. (Svenska Wikipedia "Erik Asklund" 2018-09-02)

Aspelin, Gunnar: Lärobok i filosofiens historia (1943,1959). Gunnar Aspelin, född år 1898 i Södra Mellby norr om centrlalorten Simrishamn. Död 1977. Professor i filosofi i Göteborg 1936-1949 och i teoretisk filosofi i Lund 1949-1964. Filosof i kretsen kring Hans Larsson. "Ett genomgående tema i Aspelins forskning är förhållandet mellan individen och kollektivet." (Svenska Wikipedia "Gunnar Aspelin" 2017-02-02)

Aspelin, Gunnar: Lärospån i Lund - Minnen från studentåren (1973)

Aspenström, Werner: Dikter under träden (1956). Se Aspenström, Werner: Samlade dikter 1946-1997. Werner Aspenström, född år 1918 i Norrbärke i Smedjebackens kommun öster om Ludvika. Död 1997. Författare, poet och dramatiker. Lämnade efter hand förbund och kollektiva sammanslutningar han tillhört. "Vardagliga iakttagelser och lågmäld humor ställs ofta mot de stora och eviga perspektiven i Aspenströms diktning. Ofta märks en vilja att ta ner de stora anspråken på jorden och i stället lyfta fram det lilla och förbisedda." (Svenska Wikipedia "Werner Aspenström" 2018-04-07)

Aspenström, Werner: Hundarna (1954). Se Aspenström, Werner: Samlade dikter 1946-1997.

Aspenström, Werner: Inre (1969). Se Aspenström, Werner: Samlade dikter 1946-1997.

Aspenström, Werner: Israpport (1997). Se Aspenström, Werner: Samlade dikter 1946-1997.

Aspenström, Werner: Litania (1952). Se Aspenström, Werner: Samlade dikter 1946-1997.

Aspenström, Werner: Om dagen om natten (1961). Se Aspenström, Werner: Samlade dikter 1946-1997.

Aspenström, Werner: Ordbok (1976). Se Aspenström, Werner: Samlade dikter 1946-1997.

Aspenström, Werner: Samlade dikter 1946-1997 (2000)

Aspenström, Werner: Skriket och tystnaden (1946). Se Aspenström, Werner: Samlade dikter 1946-1997.

Aspenström, Werner: Snölegend (1949). Se Aspenström, Werner: Samlade dikter 1946-1997.

Aspenström, Werner: Tidigt en morgon sent på jorden (1980). Se Aspenström, Werner: Samlade dikter 1946-1997.

Aspenström, Werner: Trappan (1964). Se Aspenström, Werner: Samlade dikter 1946-1997.

Aspenström, Werner: Under tiden (1972). Se Aspenström, Werner: Samlade dikter 1946-1997.

Aspenström, Werner: Ur Det röda molnet (1986). Se Aspenström, Werner: Samlade dikter 1946-1997.

Aspenström, Werner: Ur Dikter (1978). Se Aspenström, Werner: Samlade dikter 1946-1997.

Aspenström, Werner: Ur Skäl (1970). Se Aspenström, Werner: Samlade dikter 1946-1997.

Aspenström, Werner: Varelser (1988). Se Aspenström, Werner: Samlade dikter 1946-1997.

Asplund, Nils (pastor, Betlehemskyrkan, Jönköping): Inom stängda dörrar (Jönköpings-Posten 1964-04-04). Nils Asplund, född år 1917 i Flen.

Assarsson, Margit: Bara en kvinna (1945,1960). Margit Assarsson, född år 1904 i Nässjö. Död 1968. Författare. Folkskollärarexamen i Kalmar 1925. Gift med kyrkoherde Philip Assarsson 1927.

Assarsson, Margit: Den korta sommaren (1950)

Assarsson, Margit: Det nya året - Berättelser för gamla och unga (1944)

Assarsson, Margit: En mors kamp (1951)

Assarsson, Margit: Hell dig, julafton, härliga klara . . . (1944). Se Assarsson, Margit: Det nya året.

Assarsson, Margit: Fröjda dig, det är advent (1944). Se Assarsson, Margit: Det nya året.

Assarsson, Margit: Livet blommar (1942,195?)

Assarsson, Margit: Livet börjar (1941,1957)

Assarsson, Margit: Livet går vidare (1943)

Assarsson, Margit: När stunderna växla och skrida (1937). Se Assarsson, Margit: Åter till livet.

Assarsson, Margit: Osynliga bojor (1948,1962)

Assarsson, Margit: Se, vi gå upp till Jerusalem! (1944). Se Assarsson, Margit: Det nya året.

Assarsson, Margit: Stjärnorna lyste i mörkret (1946)

Assarsson, Margit: Till mor (1937). Se Assarsson, Margit: Åter till livet.

Assarsson, Margit: Under tindrande stjärnor (1956)

Assarsson, Margit: Ungdomsåren, levnadsvåren (1937). Se Assarsson, Margit: Åter till livet.

Assarsson, Margit: Åter till livet - Berättelser för unga och gamla (1938)

Assarsson, Philip: Bidan (Jönköpings-Posten 1940-11-15) Philip Assarsson, född år 1897 i Sölvesborg. Kyrkoherde i Sandseryd 1929, i det nybildade Norrahammars köping 1943. Philip Assarsson var BG Asks konfirmationslärare.

Assarsson, Philip (kontraktsprost, Norrahammar): Den sanne Emmanuel (Jönköpings-Posten 1959-12-24)

Assarsson, Philip (kontraktsprost, Norrahammar): Den stora påsksegern (Jönköpings-Posten 1958-04-05)

Assarsson, Philip: Lidandets oundviklighet och uppgift (Jönköpings-Posten 1940-02-09)

Assarsson, Philip (kyrkoherde, Norrahammar): Missionsbudskapet (Jönköpings-Posten 1955-07-09)

Assarsson, Philip: Världens vän - Guds ovän (Jönköpings-Posten 1939-11-24)

Astour, M.C.: Ezekiel's Prophecy of Gog and the Cuthaean Legend of Naram-Sin. Se Journal of Biblical Literature (1976).

Asturias, Miguel Angel: Jordbrukarna. Se Asturias, Miguel Angel: Weekend i Guatemala. Miguel Angel Asturias, född år 1899 i Guatemala City i Guatemala. Död 1974. Författare och diplomat. Nobelpriset i litteratur 1967 (motivering: färgstark diktning med rötter i folklig egenart och indianska traditioner). "Asturas ägnade sig mycket åt marginaliseringen av och fattigdomen hos Mayafolket i Guatemala. Han trodde att den socioekonomiska utvecklingen i Guatemala hörde samman med en bättre integration av de inhemska samhällena, en mer lika fördelning av rikedomen i landet samt genom verkandet för en lägre analfabetism. . . . Han belönades med Lenins fredspris och Nobelpriset på grund av den politiska kritik som fanns med i hans böcker." (Engelska Wikipedia "Miguel Angel Asturia" 2018-09-02)

Asturias, Miguel Angel: Weekend i Guatemala (1956,1965)

Athanasius. Se Heron, Alasdair: Athanasius och arianerna. Athanasius, född cirka år 297 i Alexandria. Död 373. Biskop i Alexandria (326). "Som biskop av Alexandria kämpade han hela sitt liv gentemot arianismen för Faderns och Sonens gudomliga väsenslikhet. Räknas näst Origenes som den mest inflytelserika av de grekiska kyrkofäderna. . . . För Bibelkanon hade Athanasius sista ordet när han i påskbrevet år 367 avgränsar vilka verk som är kanoniska i Nya Testamentet." (Svenska Wikipedia "Athanasius" 2017-07-05)" . . . . . . "Athanasius räknas i den katolska kyrkan som en av de fyra stora kyrkolärarna i Östern. I den östra ortodoxa kyrkan betecknas han som 'Ortodoxins fader'. . . . Athanasius var inte en spekulativ teolog. Som han fastslog i sina första brev till Serapion höll han fast vid 'den tradition, undervisning och tro som förkunnades av apostlarna och som fäderna slog vakt om'. . . . Han framhöll, hänvisande till Joh 1:1-4, till tron, att Guds Son, det eviga Ordet, genom vilken Gud skapade världen, kom in i den världen i mänsklig gestalt för att leda människor tillbaka in i den harmoni från vilken de tidigare hade avfallit. . . . Hans 'Festal Letter' visar klart hans ståndpunkt att accepterandet av Jesus som Guds gudomlige Son inte är frivilligt utan nödvändigt." (Engelska Wikipedia "Athanasius of Alexandria" 2018-08-25)

Atkinson, David: Förlåtelse. Se Kristen tro - En illustrerad handbok. David Atkinson, född år 1943. Författare av böcker i Kristen etik och Pastoralteologi. Biskop av Thetford 2001-2009. "Assistant Bishop in the Diocese of Southwork" 2009.

Atkinson, David: Profetian. Se Kristen tro - En illustrerad handbok.

Atkinson, David: Äktenskap och skilsmässa. Se Kristen tro - En illustrerad handbok.

Atkinson, James: Martin Luther. Se Kristen tro - En illustrerad handbok. James Atkinson, född år 1914 i Tynemouth öster om Newcastle-on-Tyne i England. Död 2011. Präst i Church of England. Akademisk specialisering på Martin Luther och den protestantiska reformationen. Professor i "Biblical Studies" vid "University of Sheffield" 1967-1979.

Atkinson, James: Omdaning (bearb.). Se De kristna.

Atkinson, James: Reformationen. Se Kristen tro - En illustrerad handbok.

Atkinson, Patricia: Min franska vingård. Se Det Bästa augusti 2003.

Att gå dit ingen annan går (Publikation nr 11 från Växjö stift 2005)

Atterbom, Per Daniel Amadeus: Ur Minnesrunor (1807-08,1812,1837). Se Hörnström, Erik-Källquist, Eskil: Svensk antologi I samt Atterbom, Per Daniel Amadeus: Samlade dikter. Per Daniel Amadeus Atterbom, född år 1790 i Åsbo nordost om centralorten Boxholm. Död 1855. Författare och kritiker. Professor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet 1828 och i estetik och modern litteratur 1835. Ledamot av Svenska Akademien 1839. "Atterboms skönlitterära författarskap är synnerligen musikaliskt och känslosamt. Det behandlar ofta om fritt omarbetade sagor. . . . Hans konservativt kristna tro och lyriska romantik stod i skarp kontrast till den framväxande liberalismen och dess realism. . . . Som professor i filosofi gav han ut 'Studier till filosofins historia och system' (1835), där han intog en teistisk ståndpunkt på schellingsk grundval." (Svenska Wikipedia "Per Daniel Amadeus Atterbom" 2018-07-27) . . . . . . "Blommande fantasi, djup och skär, from känsla och spekulativ begåvning tillsammans göra A. till en lyrisk skald av de stora mått, han innehar. . . . Mystiker som han är, anslår han med makt innerliga eller underbara strängar och översätter direkt i ordmelodi och färglek men även i bestämdare bild och tanke vårt djupaste, 'alogiska' själsliv. Däri och i hela oändlighetsperspektivet bakom hans diktning är han romantiker. . . . A. var en inåtvänd, opraktisk idémänniska, en helt och hållet litterär person, för vilken livsuppgiften blev hans ojämförligt starkaste intresse." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:18908/Fr. Vetterlund, citat hämtat 2018-09-11).

Atterbom, Per Daniel Amadeus: Samlade dikter (1837)

Attius Sohlman, Margareta: Slaviska världar (2005). Margareta Attius Sohlman, född år 1939. "Margareta Attius Sohlman får (Gefle Dagblads) kulturpris för 2008 och vi skulle ljuga om vi inte sa att hennes senaste bok var det som avgjorde. 'Ikonernas värld är en fantastisk skapelse, 20 års ikonforskning överförd till 'coffe table book'. . . . Hon började med att läsa ryska men hennes huvudämne är serbokroatiska och hon är idag knuten till Uppsala universitet, slaviska institutionen, där hon fortfarande undervisar i ryska (blivande tolkar och pensionärer) och rysk kulturhistoria." (Gefle Dagblad 2008-12-24/Sanna Wiksröm)

Attridge, Harold W.: Thematic Developement and Source Elaboration in John 7:1-36. Se Catholic Biblical Quarterly (1980). Harold W. Attridge, född år 1946 i New Bedford söder om Boston i nordöstra USA. "Served as the Dean of the Yale Divinity School between 2002 and 2012 before becoming a Sterling Professor of Divinity." Har inriktat sin forskning på Nya Testamentet, hellenistisk judendom och den tidiga kyrkans historia.

Aubin, Benoit: Havanna - Illusionernas huvudstad. Se Det Bästa juni 2004. Benoit Aubin, född år 1948 i Quebec i östra Kanada. Död 2017. Journalist. "Praised for the accuracy of his pen and his great journalistic integrity."

Augustinus: Bekännelser (ca 397,1971). Augustinus, född år 354 i Tagaste söder om Sicilien i Numidien i norra Afrika, Tagaste = Souk Ahras öster om Alger i östra Algeriet. Död 430. Biskop av Hippo Regius (= Annaba i Algeriet) (år 395). "Augustinus är det latinska västerlandets mest betydande kyrkofader och en av de fyra stora latinska kyrkofäderna. . . . Hans viktigaste verk är Guds stad (De civitate Dei). . . . I boken skildrar Augustinus de två rikena: det gudomliga som utgörs av dem som älskar Gud, och det jordiska som bygger på självkärlek. . . . I Augustinus retorik var vishet - det vill säga en förståelse av Bibeln - en viktigare komponent än valtalighet. . . . Augustinus grunnade över vad tiden är. . . . Gud, som är den högsta verkligheten, äger ingen framtid eller förflutet. Han är ett enda tidlöst, evigt nu. . . . (I den kommande, eviga gudsstaten kommer enligt Augustinus) inga skillnader i rang och status att finnas mera, herrar och slavar, fattiga och rika kommer att leva jämlikt. (Svenska Wikipedia "Augustinus" 2018-03-07) . . . . . . "I såväl sitt filosofiska som teologiska tänkande var Augustinus i hög grad påverkad av stoicismen, platonismen och nyplatonismen, särskilt av Plotinus' verk. . . . Han var också påverkad av Virgilius' och Ciceros verk. . . . Thomas av Aquino var i hög grad påverkad av Augustinus." (Engelska Wikipedia "Augustine of Hippo" 2018-09-09)

Augustinus. Se också Carey, George: Augustinus av Hippo.

Aulén, Gertrud: Johan och Maria Auléns hem. Se Från Smålands och Ölands gamla prästhem. Gertrud Aulén, född år 1881 i Ljungby. Död 1952. Lärare och vikarierande rektor vid Sigtuna folkhögskola.

Aune, David E.: St John's Portrait of the Church in the Apocalypse. Se The Evangelical Quarterly (1966). David Edward Aune, född år 1939 i Minneapolis nordväst om Chicago i USA. Professor "of Saint Xavier University" (1968-1990) och "of New Testament at Loyola University Chicago (1990-1999). Därefter Professor "of New Testament and Christian Origins at the University of Notre Dame" nära South Bend norr om Indianapolis i USA.

Aune, David E.: The Form and Function of the Proclamations to the Seven Churches (Revelation 2-3). Se New Testament Studies (1990).

Aune, David E.: The Prophetic Circle of John of Patmos and the Exegesis of Revelation 22:16. Se Journal for the Study of the New Testament (1989).

Aune, David E.: The Social Matrix of the Apocalypse of John. See Biblical Research (1981).

Aurell, Tage: Berättelser (1976). Tage Aurell, född år 1895 i Kristiania i Norge. Från 5 års ålder uppväxt och skolgång i Karlstad. Lämnade Sverige 1919 och vistades, efter en kort tid i Berlin, närmare 10 år i Paris. Död 1976. Författare, journalist och översättare. "Ordknapp stilist och suverän berättare. . . . Det märkvärdiga var att Aurell behärskade den muntliga berättarkonsten minst lika väl som den skriftliga." (Aftonbladet 2001-12-03/Zendry Svärdkrona)

Aurell, Tage: Gamla landsvägen. Se Aurell, Tage: Smärre berättelser.

Aurell, Tage: Grekiskt fragment. Se Aurell, Tage: Samtal önskas med sovvagnskonduktören.

Aurell, Tage: Grindstolpe. Se Aurell, Tage: Smärre berättelser.

Aurell, Tage: Intill helgsmål. Se Aurell, Tage: Smärre berättelser.

Aurell, Tage: Jeriko ros. Se Aurell, Tage: Smärre berättelser.

Aurell, Tage: Martina (1937). Se Aurell, Tage: Berättelser.

Aurell, Tage: Pingstbrud. Se Aurell, Tage: Smärre berättelser.

Aurell, Tage: Samtal önskas med sovvagnskonduktören (1969). Se Aurell, Tage: Berättelser.

Aurell, Tage: Skillingtryck (1943). Se Aurell, Tage: Berättelser.

Aurell, Tage: Skomakaren i Carcassonne. Se Aurell, Tage: Samtal önskas med sovvagnskonduktören.

Aurell, Tage: Smärre berättelser (1946). Se Aurell, Tage: Berättelser.

Aurell, Tage: Till och från Högåsen (1934). Se Aurell, Tage: Beröttelser.

Aurell, Tage: Tybergs gård (1932). Se Aurell, Tage: Berättelser.

Aurell, Tage: Viktor (1955). Se Aurell, Tage: Berättelser.

Aurén, Hilding (pastor, Mullsjö): Vårt behov av vilodagen (Jönköpings-Posten 1965-10-09). Hilding Aurén, född år 1920 i Ekshärad nordväst om centralorten Hagfors. Död 2013. Först pastor i Svenska Missionsförbundet, senare präst i Svenska kyrkan.

Austen, Jane: Emma (1816,1857,2003). Jane Austen, född år 1775 i Steventon sydväst om Reading, väster om London. Död 1817. "Med sina kärleksromaner har hon blivit en av den engelskspråkiga litteraturens klassiska författare. . . . Samtliga hennes böcker utspelar sig i lantlig miljö, inom den engelska aristokratin, och hon hade en fantastisk förmåga att beskriva personer och olika situationer i vardgslivet med förfinad ironi. I hennes berättelser finns ofta en underton av kritik mot aristokratins sociala konventioner och ritualer, som hämmar romanfigurerna (framför allt kvinnorna) i deras försök att finna kärlek och lycka." (Svenska Wikipedia "Jane Austen" 2018-08-19) . . . . . . "Austens verk kritiserar 1700-talets senare hälfts sentimentala romaner och är en del av övergången till 1800-talets litterära realism." (Engelska Wikipedia "Jane Austen" 2018-09-01)

Austen, Jane: Englands historia (1791). Se Austen, Jane: Kärlek och vänskap och andra tidiga verk.

Austen, Jane: Kärlek och vänskap (1790). Se Austen, Jane: Kärlek och vänskap och andra tidiga verk.

Austen, Jane: Kärlek och vänskap och andra tidiga verk (1790-93,1922,1933,2004)

Austen, Jane: Lesley Castle (1792). Se Austen, Jane: Kärlek och vänskap och andra tidiga verk.

Austen, Jane: Några brev (1790-93). Se Austen, Jane: Kärlek och vänskap och andra tidiga verk.

Australian Biblical Review (1983,1986-1987,1992,1997-2000)

Axel-Nilsson, Göran: Monumental stenhuggarkonst (I). Se Svenska folket genom tiderna 3. Göran Axel-Nilsson, född år 1907 i Lund. Död 1999. Museiman och konsthistoriker.

Axel-Nilsson, Göran: Monumental stenhuggarkonst (II). Se Svenska folket genom tiderna 4.

Axell, Åke (Mullsjö): "Gå ut i hela världen . . . " (Jönköpings-Posten 1975-06-27). Åke Axell.

Axelson, Maximilian: Dikter (1863). Se Gudmundsgillets årsbok 1952. Maximilian Axelson, född år 1823 i Horn norr om centralorten Skövde. Död 1884. Journalist, författare och tidningsredaktör. "Medarbetare i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1860-1864 och författade där bl. A. reseskildringar och följetonger. . . . Han blev endast en av de epigoner, på vilka det poetiskt torftiga tidsskedet 1850-1870 är så rikt. Hans i tidningar, tidskrifter och kalendrar ymnigt kringspridda dikter, av vilka ett samlat urval utkom 1863, sakna dock icke intresse ur tidssynpunkt, enär de karaktäristiskt återspegla känslo- och tankeströmningar hos den av 1848 års idéer präglade liberalism, som han även i sin publicistiska verksamhet propagerade. . . . A:s hela levnad var en oavlåtlig kamp mot armod och bekymmer, som verkade hämmande på hans litterära utveckling. Sina lyckligaste år torde han ha upplevt i Göteborg, där han tillhörde Viktor Rydbergs närmaste vänkrets. En minnestecknare ägnade honom vid hans död följande eftermäle: 'Fattig var han, och han led tidtals rent av nöd, men sin heder sålde han aldrig.'" (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:18950/E.N. Söderberg, citat hämtat 2018-09-11)

Axelson, Maximilian: Jönköping. Se Axelson, Maximilian: Dikter.

Axelsson, Erik (= Eric): Benådad bygd (1952). Se Tabergs- och Bondstorpskretsarna av SAU 1900-1950. Eric Axelsson, missionsföreståndare i Svenska alliansmissionen 1970-1979.

Axelsson, Eric: En dag på SAM:s expedition. Se Soluppgången 1965.

Axelsson, Eric: 'Ett ljus, som ej slocknar i döden ...' Se Soluppgången - På konungens bud 1946.

Axelsson, Eric: Ett solvarv. Se Soluppgången 1973.

Axelsson, Eric: Ett solvarv. Se Soluppgången 1974.

Axelsson, Eric: Inom ett solvarv. Se Soluppgången 1971.

Axelsson, Eric: Kan vi få en evangelist? Se Soluppgången 1959.

Axelsson, Eric: Så ser ledare för andra samfund på Svenska Missionsförbundet (1978). Wennås, Olof: Liv och frihet - En bok om Svenska Missionsförbundet.

Axelsson, Evert: Korset – kärlekens yttersta bevis (1966). Evert Axelsson.

Axelsson, Göran (pastor i Smyrnaförsamlingen, Huskvarna): Enheten i Kristus (Jönköpings-Posten 1997-08-27)

Axelsson, Göran (pastor i Smyrnakyrkan, Huskvarna): Finns helvetet? (Jönköpings-Posten 2000-10-13)

Axelsson, Göran (pastor, Smyrnaförsamlingen, Kungsporten, Huskvarna): Gud eller världen (Jönköpings-Posten 2002-09-20)

Axelsson, Gösta (pastor, Smålandsstenar): Att leva i advent (Jönköpings-Posten 1975-12-05)

Axelsson, Lars Eric: Gudsbilder i vår tid. Se Soluppgången 1987. Lars Eric Axelsson, född år 1950. Präst. "'Hit (till Killans Bönegård i Östra Vemmerlöv) kommer folk från frikyrkor, katolska och ortodoxa kyrkan', berättar Lars Eric Axelsson. Främst kommer det dock folk med anknytning till Svenska kyrkan som vill ha stillhet och kanske söker en väg framåt i livet. 'Ibland kan folk stå inför ett vägval', säger Lars Eric Axelsson. 'Men det kan även vara så att man inte känner sig bekväm i kyrkan och söker sig hit.'" (Ystads Allehanda 2014-03-01/Gert Ljunqvist)

Axelsson, Majgull: Långt borta från Nifelheim (1994). Se Gustavsson, Per-Lindqvist, Karl: Röster i Småland. Majgull Axelsson, född år 1947 i Landskrona. Växte upp i Nässjö. Journalist, dramatiker, romanförfattare. "(Boken Aprilhäxan utgiven 1997) är hennes andra roman. . . . Den inriktar sig på teman om förhållandet mor-dotter, konkurrensen mellan kvinnor och misslyckandet med Sveriges välfärdsstat." (Engelska Wikipedia "Majgull Axelsson" 2018-06-08)

Axelsson, Per-Arne: Läsarna i Närke lever vidare (1975). Se Svenska turistföreningens årsskrift 1975. Per-Arne Axelsson, född år 1941. Pastor, TV-journalist.

Axelsson, Uno: Källan i öknen (1959). Uno Axelsson, född år 1909. Död 1986. Författare.

Ayoub, Dhunnoun: De små gudarna. Se Ayoub, Dhunnoun: Törstiga hjärtan.

Ayoub, Dhunnoun: Törstiga hjärtan (1950). Se Rydberg, Ingvar: Arabiska berättare.

Baarda, Tjitze: John 8:57B. Se Novum Testamentum 38.4 (1996). Tjitze Baarda, född år 1932 i Vogelenzang väster om Amsterdam i Nederländerna. Död 2017. Professor i antik judendom och förklaring av Nya testamentet vid Utrecht universitet 1983-1990 samt i Nya testamentet vid Vrije Universiteit i Amsterdam 1990-1997. Specialiserade sig på Nya testamentets fyra evangelier. "Var en av de sällsynta forskare som kombinerar högsta nivå av vetenskaplig lärdom med ödmjukhet, generositet och en god portion humor." (Evangelical Textual Criticism 2017-08-23/Tommy Wasserman)

Baazius, Johannes: Inventarium Ecclesiae Sveogothorum (1642,1946). Se Wilstadius, Paul: Kulturhistoria och kulturkuriosa från Jönköpings län i Johannis Baazii Inventarium Ecclesiae Sveogothorum. Johannes Baazius den äldre, född år 1583 i Gårdsby norr om centralorten Växjö. Död 1649. Kyrkopolitisk debattör. Filosofie magister i Wittenberg 1610. Senare teologie doktor. Kyrkoherde i Jönköping 1625-1647. Biskop i Växjö 1647-1649. "Enligt traditionen fick Johannes, tack vare sin stora lärdom, redan vid 19 års ålder förrätta gudstjänsten i Konga härad sedan åtskilliga präster dött i pesten 1602. . . . 1636 skrev han en tillrättavisning till landets biskopar som hade smlats i Stockholm, vilket skapade en storm som lugnades ner av drottningen." (Svenska Wikipedia "Johannes Baazius den äldre" 2017-10-12) . . . . . . "Hans arbete 'Harmonia evangelia', som utkom i tryck 1627, . . . är en evangelieharmoni, där han i Lukas Osianders spår söker bringa de evangeliska berättelserna i motsägelselös överensstämmelse med varandra såväl som med de messianska profetiorna. Arbetet är det första i sitt slag i Sverige och vittnar om en omfattande beläsenhet. Betecknande för författarens exklusivt protestantiska ståndpunkt är, att han i sin tillägnan av arbetet till den då svenska staden Rigas borgerskap prisar detta för dess mest uppseendeväckande insats i striden mot de polska katoliseringsplanerna, det ståndaktiga motståndet mot den gregorianska kalederreformen, vilken han ser förutsagd i Dan. 7:25. . . . B. är intressant såsom representant för den sig formande statskyrkotanken, och hans uppträdande har även ett symptomatiskt intresse såsom vittnesbörd om en inom kyrkan förefintlig demokratisk strömning vid sidan av den tongivande biskopligt hierarkiska." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:18956/R. Holm, citat hämtat 2018-09-12)

Bademas, Roberto D.: The meaning of "telos" in Romans 10:4. Se Andews University Seminary Studies (1984).

Badke; William B.: Baptised into Moses - Baptised into Christ: a Study in Doctrinal Developement. Se The Evangelical Quarterly (1988). William B. Badke, född 1949. Bibliotekarie vid Trinity Western University i Kanada.

Badley, Brenton Thoburn: India Beloved of Heaven (1918). Se Franklin, A.P.: Bränder ryckta ur elden, n:o 2. Brenton Thoburn Badley, född 1876 i Gonda öster om New Delhi i Indien. Död 1949. Biskop i Metodistkyrkan (Bombayområdet 1924-1936, Delhiområdet 1936-1944).

Baeck, Leo: Judendomens kärna (1948, 1973). Leo Baeck, född år 1873 i Lissa-Leszno sydväst om Poznan i västra Polen. Död 1956. Liberal rabbin och religionsvetenskaplig författare. Professor (vid Hebrew Union College) i Cincinnati 1947-1953. "Skiljer mellan den judiska religionens kärna (profetismen) och de föränderliga yttre kulturformerna. . . . 1933 ordförande i 'Riksföreningen för de tyska judarna'. . . . Inspärrades 1943 i Theresienstadt där han dock tillhörde äldsterådet och levde under relativt drägliga förhållanden." (Svenska Wikipedia "Leo Baeck" 2018-01-14)

Baerendtz, Nils Erik. Se Boken om Skansen. Nils-Erik Baehrendtz, född år 1916 i Stockholm. Död 2002. Radio- och TV-man. Chef för stiftelsen Skansen 1969-1982.

Bailey, Kenneth E.: The Shepherd Poems of John 10. Their Culture and Style. Se Near East School of Theology Theological Review 14 (1993). Se också Irish Biblical Studies 15.1 (1993):2-17. Kenneth E. Bailey, född år 1930 i Bloomington sydväst om Chicago i Illinois i USA. Död 2016. Sedan 1974 professor i nytestamentliga studier vid Near East School of Theology i Beirut, där han grundade "Institute for Middle Eastern New Testament Studies". Undervisade vid "Ecumenical Institute for Theological Research" i Jerusalem 1985-1995.

Baker, Daniel: Föredrag för unge män (1850-talet,1893). Bok nr 91 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Baker, David L.: The Jubilee and the Millenium. Se Themelios (1998). David L. Baker. "Lecturer" i bibliska studier vid All Nations Christian College i Ware öster om Luton norr om London i England."

Balfour, Glenn: The Jewishness of John's Use of the Scriptures in John 6:31 and 7:37-38. Se Tyndale Bulletin 46:2 (1995). Glenn Balfour. Rektor för Bible College Mattersey Hall i Mattersey öster om Sheffield i England.

Balmont, Konstantin: Av dyrbar färg (1917). Se Rysk dikt från Dersjavin till Brodsky. Konstantin Balmont, född år 1867 i Sjuja nordost om Moskva i Ryssland. Död 1942. Författare och översättare. "Efter bosjevikernas seger i Ryssland valde Balmont, vars far var godsägare, att gå i landsflykt och bosatte sig i Paris." (Svenska Wikipedia "Konstantin Balmont" 2015-12-25) . . . . . . "(Balmont tog avstånd från) doktrinen om proletariatets diktatur som destruktiv och undertryckande. Ändå argumenterade han i sin essä 'Är jag revolutionär eller ej' för att diktaren borde hålla sig borta från politiska partier och hålla 'sin individuella bana som är mer släkt med en komets än en planets.'" (Engelska Wikipedia "Konstantin Balmont" 2018-08-26)

Balzac, Honoré de: Det okända mästerverket (1831). Se L'Artiste 1831-07-31 och 1831-08-07. Honoré de Balzac, född år 1799 i Tours sydväst om Orléans i Frankrike. Död 1850. "Han hade en naturvetenskapsmans intresse för även det minsta och obetydligaste; någon avsky för det dåliga, någon längtan bort från det fula kände han inte, han moraliserade ej i sin framställning, varken klander eller ogillande fick föra honom ifrån sannfärdigheten. Genom sin metod kan han därför kallas den moderna realistiska romanens grundläggare." (Svenska Wikipedia "Honoré de Balzac" 2018-04-17) . . . . . . "(I mitten av 1820-talet) skrev Balzac två pamfletter till stöd för förstfödslorätt samt (den katolska orden) 'Society of Jesus'. Den senare, med avseende på jesuiterna, kastar ljus över hans livslånga beundran av katolska kyrkan. I förordet till 'La Comédie Humaine' skrev han: 'Kristendomen, framför allt katolicismen, som är . . . ett fulländat sätt att undertrycka människans lastbara tendenser, är den samhälleliga ordningens kraftigast verkande element.'" (Engelska Wikipedia "Honoré de Balzac" 2018-08-23)

Balzac, Honoré de: Det okända mästerverket och andra berättelser (1831-35,1978)

Balzac, Honoré de: Ett drama vid kusten (1835). Se Balzac, Honoré de: Det okända mästerverket och andra berättelser.

Balzac, Honoré de: Louis Lambert (1832). Se Balzac, Honoré de: Det okända mästerverket och andra berättelser.

Balzac, Honoré de: Pappa Goriot (1834, “senast 1981“)

Balzac, Honoré de: Rekryten (1831). Se La Revue de Paris 1831-02-27.

Balzac, Honoré de: Röda värdshuset (1831). Se La Revue de Paris 1831-08-21 och 1831-08-28.

Bammel, C.P.: The farewell discourse in patristic exegesis. Se Neotestamentica (1991). Caroline Penrose Bammel, född år 1940 i Falmouth väster om Plymouth i sydvästra England. Död 1995. "Bammels forskning rörde den tidiga kristendomens historia. Hon intresserade sig särskilt för Origenes . . . och andra tidiga kristna författare." (Engelska Wikipedia "Caroline Bammel" 2018-09-03)

Bammel, Ernst: The Farewell Discourse of the Evangelist John and ist Jewish Heritage. Se Tyndale Bulletin (1993). Ernst Bammel, född år 1923 i Tyskland. Professor i judaism och nytestamentlig teologi vid universitetet i Münster från år 1984.

Bampfylde, G.: John XIX:28: A case for a Different Translation. Se Novum Testamentum 11 (1969).

Bang Svensson, Karen: Att förstå eller inte förstå, det är frågan! Se Mellan Härån och Rasjön 2001. Karin Bang Svensson, född år 1933.

Banks, Robert: Australien och Oceanien. Se Världsvid kristendom vid 1900-talets slut. Robert J. Banks, född år 1939 i Sydney, Australien. I sina böcker har han bland annat behandlat tidens tyranni samt den tidiga kristna tanken med församlingen. "Adjunct professor" vid Fuller Theological Seminary i Pasadena nordost om Los Angeles, USA.

Banks, Robert: En Gud som talar. Se Världens religioner.

Banks, Robert: Kyrkan hemma. Se Världsvid kristendom vid 1900-talets slut.

Banks, Robert: Tro och religion. Se Kristen tro - En illustrerad handbok.

Baratynskij, Jevgenij: En bekännelse (1823). Se Rysk dikt från Derzjavin till Brodsky. Jevgenij Baratynskij, född år 1800 i Mara nära Tambov, sydost om Moskva i Ryssland. Död 1844. "(I sina korta dikter efter år 1829) är Baratynskij en tänkandets poet, kanske den av alla poeter som under det 'dumma 1800-talet' bäst använde tänkandet som material för poesi. Detta gjorde honom till en främling bland hans yngre samtida och för hela den senare delen av 1800-talet, som identifierade poesi med känsla. . . . Hans stil är klassisk och vilar på modeller från det föregående århundradet." (Engelska Wikipedia "Yevgeny Baratynsky" 2018-01-02)

Barclay, William: New Testament Words (1974). William Barclay, född år 1907 i Wick norr om Inverness i Skottland. Död 1978. Från år 1963 William Barclay was professor i "Divinity and Biblical Critisism" vid universitetet i Glasgow. "(Barclay) trodde på en universell frälsning, att alla människor till sist skall samlas i Guds kärlek." (Engelska Wikipedia "William Barclay (Theologian)" 2018-03-03)

Barclay, William: The Acts of the Apostles (1953,1976)

Barclay, William: The Gospel of Luke (1953,1975)

Bardh, Emil (pastor i Tranås baptistförsamling): Varför dröjer bönesvaret? (Jönköpings-Posten 1952-03-07)

Bardh, Ulla-Lövestam, Christina: Gud, när du andas (1995). Ulla Bardh, född år 1936. Baptistpastor. "'Även om all kristen tro har ett treenigt perspektiv, Gud uppenbarad som Fader, Son och Ande', är enligt Ulla Bardh Jesus Kristus själva 'ursakramentet'. Genom honom är församlingen som organism och organisation sakramental. 'Om Kristus är ursakramentet, kan också församlingen, dess verksamhet och tjänster, sägas vara sakramentala - så långt de är och förblir "i Kristus". De är med orden i Apostolicum heliga och universella." (Dagen 2008-06-12/Daniel Wärn)

Barkman, Johan. Se Esping, Ulla: Mästaren och tornuren - Om urmakare Johan Barkman i Jönköping 1811-1842. Johan Barkman, född år 1786. Död 1842. "En sällsynt begåvning i 1800-talets Sverige. Med skicklighet, kreativitet och självsäkerhet lyckades han - trots de hårda skråbestämmelserna - vinna burskap som urmakare utan att ha gått den vanliga lärlings- och gesällvägen." (Jämför Ulla Törnqvist-Esping "Mästaren och tornuren" s 151-176 och Släktforskarnas Årsbok 1997)

Barkman, Olof. Se Dufberg, Alan: Olof Barkman - Urmakare i Jönköping 1774-1804.

Barnabas. Se The Ante-Nicene Fathers Vol I. Barnabas, född på Cypern. Död 61. Ledare i urkyrkan. "Klemens av Alexandria och några forskare har tillskrivit honom Barnabasbrevet, men hans författarskap är ifrågasatt. . . . En del moderna forskare anser det mer troligt att brevet skrevs i Alexandria på 1340-talet." (Engelska Wikipedia "Barnabas" 2018-09-11)

Barndom i Småland (1967). Smålands Författarsällskaps kalender 1967.

Barndomslandet - De första stegen (1969)

Barnekow, Kjell: Reformation och bildning i de skånska provinserna. Se Svenska folket genom tiderna 3. Kjell Barnekow, född år 1910 i Stockholm. Död 1990. Ordförande i Svenska kyrkans centralråds socialetiska delegation 1961-1972. Kontraktsprost i Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads kontrakt 1971-1975.

Barnes, Philip: Två små vandrare eller Kitty och John (1932). Bok nr 56 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Barratt, T.B.: Står Jesu gjenkomst for døra? (1935). Thomas Ball Barrett, född år 1862 i Albaston norr om Plymouth i sydvästra England. Död 1940. "Barretts föräldrar tillhörde Metodistkyrkan. Familjen kom 1867 till Norge, där fadern skulle anlägga och basa över en fältspatgruva. 1882 blev Barratt predikant, och år 1885 kom han till Oslo som pastor i metodistförsamlingen. . . . Med hjälp av vänner från Los Angeles gjorde Barratt (år 1906) en stark andlig upplevelse, det som pingstvännerna kallar andedop." (Engelska Wikipedia "Thomas Ball Barratt" 2017-10-28) . . . . . . "Sin teologiska utbildning hade Barratt från 'Wetley College' i Tauton, England. Skolan heter idag 'Queen College'. Här studerade han också konst och musik. Kompositören Edvad Grieg var hans musiklärare i Norge. . . . Barratt blev av många ansedd som den högste ledaren i europeisk pingstväckelse. Han var föreståndare i Filadelfia i Oslo till sin död." (Norska Wikipedia "Thomas Ball Barratt" 2018-05-21)

Barrett, C.K.: The Apostles in and after the New Testament. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1956). Charles Kingsley Barrett, född år 1917 i Salford väster om Manchester i England. Död 2011. Professor i "Divinity" vid universitetet i Durham i England 1958-1982. "Has been described as standing alongside C.H. Dodd as 'the greatest New testament scholor of the 20th century' and 'as the greatest UK commentator of New Testament writings since J.B. Lightfoot'". (Engelska Wikipedia "C.K. Barrett" 2018-09-06)

Barrett, C.K.: The Gospel according to St John (1955,1978,1991)

Barrick, W.B.: What do we really know about "high-places"? Se Svensk Exegetisk Årsbok (1980). William Barrick. "'Jag blev en dispensationalist av min egen övertygelse, då jag studerade under collegeprofessorer som jag verkligen beundrar och litar på', sade Dr. William Barrick. . . . 'Jag gick då på San Fransisco Baptist Theological Seminary, en skola som upphörde på det sena 1980-talet. . . . Mina intressen har alltid varit de bibliska språken och exegetik. . . . Hur förhåller sig en kristen till Mose lag? Detta är en fråga som bäst besvaras av dispensationalister, inte av konventionalister. . . . Jag har sagt till mina studenter, att de, även som pastorer, måste avsätta åtminstone en timme varannan dag i veckan för att förbli fördjupade i språken. Som professor är det nödvändigt med åtminstone två timmar varje dag.'" (Dispensational Publishing House 2018/Paul J. Scharf)

Barrs, Jerram: Kristendomen - en sann bild av verkligheten. Se Kristen tro - En illustrerad handbok. Jerram Barrs, född år 1945 i Bighton nordost om Southampton i södra England. Professor i "Christian Studies and Contemporary Culture" vid "Covenant Theological Seminary" i St. Louis, Missouri, USA. "Professsor Barrs har i sin undervisning en särskild känsla för dem som står utanför den kristna tron." (Covenant Theological Seminary 2018)

Barrs, Jerram: Predestination och fritt val. Se Kristen tro - En illustrerad handbok.

Barsoum, Ignatius Aphram I: De spridda pärlorna - En historia om syriansk litteratur och vetenskap (1967,2003,2006). Ignatius Aphram I Barsoum, född i Mosul i norra Irak år 1887. Död 1957. Den 120:e syriske ortodoxe patriarken av Antiokia och ledare för den syrisk-ortodoxa kyrkan. "Skrev, översatte och publicerade många vetenskapliga verk, inklusive böcker om den syrisk-ortodoxa kyrkans tradition, liturgi, musik och historia." (Engelska Wikipedia "Ignatius Aphrem I Barsoum" 2018-07-24)

Barter Snow, Laura A.: En solstråles irrfärder (1926). Bok nr 32 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Barth, Karl: Church Dogmatics III (1958). Karl Barth, född år 1886 i Basel väster om Zürich i nordvästra Schweiz. Död 1968. Professor i systematisk teologi (1925) i Münster norr om Dortmund i Tyskland samt senare också i Schweiz. "Påverkad av bland annat Martin Luther, Jean Calvin och Søren Kierkegaard och i motsättning till Schleiermacher och liberalteologin avvisade Barth tanken på en 'naturlig' väg till Gud, vare sig genom religion, politik eller något annat mänskligt företag. Teologin och det kristna vittnesbördet överhuvud måste ta sin utgångspunkt i det goda budskapet om Guds Ord och självuppenbarelse, i Jesus Kristus. . . . Barths dialektiska teologi vill först och främst poängtera avståndet mellan Gud och människa, detta gentemot . . . (en) antropocentrisk Gud, den Gud som utgår från människans förnuft och erfareenhet och som således inte är Gud utan, som Feuerbach ansåg, en mänsklig projektion, en avgud helt enkelt. Gud är något 'ganz anders' ('helt annat') än våra föreställningar om Gud och Gud uppenbarar sig 'senkrecht von oben' ('lodrätt från ovan'). Men dialektikens betonande av avstånd upphäver inte relationen mellan Gud och människa, tvärtom, dialogen sker i relation. Centrum för denna dialog är Ordet, Logos, . . . Jesus Kristus . . . pakten genom vilken Gud i nåd har ingått ett förbund med människan utan att på något sätt vara bunden av människan." (Engelska Wikipedia "Karl Barth" 2018-06-19)"

Barth, Karl: Den evangeliska teologin (1965,1981)

Barth, Karl: Det kristna dopet (1943,1949)

Barth, Karl: Dogmatik i grunddrag (1964)

Barth, Karl. Se också Torrance, James B.: Karl Barth.

Bartholomew, Anita: Efter döden - Vetenskapliga bevis för att människan faktiskt kan ha en själ. Se Det Bästa februari 2004. Anita Bartholomew, född omkring år 1931 i Utah, USA.

Barton, H. Arnold: Letters From The Promised Land - Swedes in America, 1840-1914 (1975,2012). H. Arnold Barton, född år 1929 i Los Angeles i USA. Död 2016. Professor i historia vid Southern Illinois University i Carbondale, USA 1975-1996. "Emigrationsforskningens, svenskamerikanske nestor." (Svenska Dagbladet 2016-10-19)

Barton, Stephen: The Believer, the Historian and the Fourth Gospel. Se Theology (1993). Stephen Barton, född 1952 i Sydney i Australien. Verksam vid universitetet i Durham 1988-2010. "Bartons forskning har handlat om samspelet mellan Nya testamentet i i sitt ursprungliga sammanhang och det nutida livet i kyrkan." (Durham University 2018-08-21)

Basilius den store. Se Mc Donald, H. Dermot: Basilius den store. Basilius den store, född år 330 i Kayseri sydost om Ankara i Turkiet. Död 379. Biskop av Caesarea i Kappadokien. Har kallats det grekiska/östliga munkväsendets fader.

Bastås, Thor-Björn (pastor i Andreasförsamlingen, Jönköping): Finns det rum för Maria? (Jönköpings-Posten 2007-03-23). Thor-Björn Bastås, född 1942. Evangelist och pastor. "'Angelägenhetsgraden då det gäller att föra människor till tro och församlingsgemenskap var större förr. Den gnistan uti våra församlingar och i kristenheten skulle jag gärna vilja se mer av igen', säger Thor-Björn Bastås." (Aktuellt från Tibro Missionsförsamling och SMU - mars 2005/Tell-Inge Leandersson)

Bauckham, Richard J.: God in the Book of Revelation. Se Proceedings of the Irish Biblical Association (1995). Richard Bauckham, född år 1946 i London i England. Forskare i teologi, historisk teologi och nytestamentliga studier. Har specialiserat sig på nytestamentlig kristologi och Johannesevangeliet. Har också bland annat skrivit The Theology of the Book of Revelation. Professor i nytestamentliga studier vid University of St Andrews i Fife norr om Edinburgh i Skottland 1992-2007. (Engelska Wikipedia "Richard Bauckham" 2018-08-23)

Bauckham, Richard J.: Papias and Polycrates on the Origin of the Fourth Gospel. Se Journal of Theological Studies (1993).

Bauckham, Richard J.: Synoptic Parousia Parables and the Apocalypse. Se New Testament Studies (1976-1977).

Bauckham, Richard J.: The 153 Fish and the Unity of the Fourth Gospel. Se Neotestamentica 36 (2002).

Bauckham, Richard J.: The Beloved Disciple as Ideal Author. Se Journal for the Study of the New Testament (1993).

Bauckham, Richard J.: The Eschatological Earthquake in the Apocalypse of John. Se (tidskriften) Novum Testamentum (1977).

Bauckham, Richard J.: The List of the Tribes in Revelation 7 Again. Se Journal for the Study of the New Testament (1991).

Bauckham, Richard J.: The Martyrdom of Enoch and Elijah: Jewish or Christian? Se Journal of Biblical Literature (1976).

Bauckham, Richard J.: The Role of the Spirit in the Apocalypse. Se The Evangelical Quarterly (1980).

Bauckham, Richard J.: Var Jesus Gud? Den aktuella debatten. Se Kristen tro - En illustrerad handbok.

Baude, Marguerite: Blaise Pascal. Se Kristen tro - En illustrerad handbok. Marguerite Baude, född i Marseille. Författare.

Bauer, John. Se Bjurulf, Hjalmar: John Bauer, hemmet och hembygden. John Bauer, född år 1882 i Jönköping. Död 1918. Konstnär, målare och illustratör. "1907 började han illustrera sagosamlingen 'Bland tomtar och troll' och räknades snart som Sveriges främste sagotecknare." (Svenska Wikipedia "John Bauer" 2018-07-19) . . . . . . "Bauers favoritämne var den svenska naturen, de täta skogarna där ljuset silade ner genom trädkronorna. Alltsedan han var liten hade han vandrat i Smålands mörka skogar och föreställt sig de varelser som levde där. Hans målningar innefattade ofta detaljerade skildringar av växter, mossar, lavar och svampar som finns i de svenska skogarna." (Engelska Wikipedia "John Bauer (illustrator)" 2018-07-11)

Bauer, Walter: A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature (1957,1979). Walter Bauer, född år 1877 i Königsberg, Tyskland, senare benämnt Kaliningrad i Ryssland. Död 1960. Forskade i utvecklingen av de tidiga kristna kyrkorna. "Utvecklade tesen att i den tidiga kristenheten ortodoxi och heresi inte står i relation till varandra som primär och sekundär utan att, i många regioner, heresi är den ursprungliga manifestationen av kristendom. . . . Genom studium av historiska dokument kom Bauer till den slutsatsen att det som kom att kallas ortodoxi bara var en av ett otal former av kristendom under de första århundradena. (Det var den därav följande form av kristendom som praktiserades under 300-talet som påverkade ortodoxins utveckling och som fick det största antalet anhängare med tiden. Detta berodde huvudsakligen på de större resurser som var tillgängliga för de kristna i det romerska imperiets östra huvudstad Konstantinopel) och beroende på att den romerske kejsaren Konstantin I konverterade till kristendomen. De som utövade den religion som kom att kallas för den ortodoxa kristendomen skrev sedan om historien och framställde den som om deras version av kristendom alltid hade varit den dominerande. Skrifter som framförde andra uppfattningar förstördes systematiskt. (Svenska Wikipedia "Walter Bauer (teolog)" 2017-10-28; innehållet i parentesen taget från Engelska Wikipedia "Walter Bauer" 2018-06-10)

Baumann, Hans: Lejonport och labyrinth (1966,1967). Hans Baumann, född år 1914 i Amberg öster om Nürnberg i Tyskland. Död 1988. Poet, sångförfattare, översättare och författare av barnböcker. Tysk nationalist. "Efter (andra världs)kriget och efter en period som tillbringades som fånge i krigsläger distanserade han sig från den nationalsocialistiska regeringens politik och gjorde en anmärkningsvärd återkomst som en av de mest populara samtida författarna för barn och tonåringar." (Engelska Wikipedia "Hans Baumann (writer)" 2018-01-04)

Baur, Ferdinand Christian. Se Thiselton, Anthony C.: Bibelkritiken. Ferdinand Christian Baur, född år 1792 i Schmiden i Fellbach nordost om Stuttgart i Tyskland. Död 1860. Teolog och grundläggare av den kritiska Tübingenskolan. Baur hävdade "att den äldsta kristendomen (den som omfattades av församlingen i Jerusalem och dess apostlar) stod mycket nära judendomen. Det judekristna partiet med de tolv första apostlarna i spetsen uppträdde med större eller mindre fientlighet mot den paulinska uppfattningen av kristendomen." Ansåg vidare att "Johannes uppenbarelse, vars äkthet Baur erkände, är det tillförlitligaste minnesmärket av den äldsta palestinska kristendomen". jämför Svenska Wikipedia "Ferdinand Christian Baur" 2013-12-25)

Baxter, M(ichael Payet): Seger eller nederlag - Praktiska lärdomar ur Davids och Salomos historia (1886). Bok nr 144 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Beale, G.K.: The Daniel Background to Revelation 13-18 and 17:9. Se Tyndale Bulletin (1980). Gregory K. Beale, född år 1949 i Dallas norr om Houston i södra USA. Konservativ bibelforskare och professor i Nya testamentet och biblisk teologi vid Westminster Theological Seminary. "Har gjort ett antal bidrag till konservativ biblisk hermeneutik, särskilt i området för användningen av Gamla testamentet i Nya testamentet." (Engelska Wikipedia "Gregory Beale" 2018-09-02)

Beale, G.K.: The Descent of the Eschatological Temple in the Form of the Spirit at Pentecost: Part 1: The Clearest Evidence. Se Tyndale Bulletin (2005).

Beale, G.K.: The Descent of the Eschatological Temple in the Form of the Spirit at Pentecost: Part 2: Corrobating Evidence. Se Tyndale Bulletin (2005).

Beale, G.K.: The influence of Daniel upon the structure och theology of John's Apocalypse. Se Journal of the Evangelical Theological Society (1984).

Beale, G.K.: The Old Testament Background of Paul's Reference to "the Fruit of the Spirit" in Galatians 5:22. Se Bulletin for Biblical Research (2005).

Beasley-Murray, G.R.: Hopp i förtvivlans värld. Se Världsvid kristendom vid 1900-talets slut. George Beasley-Murray, född år 1916 i London i England. Död 2000. Evangelikal Kristen, forskare och professor vid Southern Baptist Theological Seminary i Louisville 1973-1980. "Presenterar (i sin bok Baptism in the New Testament) ett kritiskt försvar för trosläran om de troendes dop utifrån det nytestamentliga vittnesbördet." (Amazon.com 2018)

Beasley-Murray, G.R.: The second coming in the Book of Revelation. Se The Evangelical Quarterly (1951).

Beasley-Murray, Paul: Skall spädbarn döpas? Se Kristen tro - En illustrerad handbok. Paul Beasley-Murray, född år 1944 i Ilford nordost om London i England. Missionär i Kongo (Zaire). Rektor vid Spurgeons College i London. Pastor vid Central Baptist Church i Chelmsford nordost om London.

Beauvoir, Simone de: Det andra könet (1949,2002). Simone de Beauvoir, född år 1908 i Paris i Frankrike. Död 1986. Författare, filosof, existensialist och feminist. "Beauvoirs filosofi brukar beskrivas som en blandning av ateistisk existentialism samt fenomenologi och handlar till stor del om etik och frågan hur man skall förhålla sig till sina medmänniskor." (Svenska Wikipedia "Simone de Beauvoir" 2018-07-15) . . . . . . "De Beauvoir menade att kvinnor historiskt sett har ansetts som avvikande, abnorma. . . . Trots sina bidrag till den feministiska rörelsen, särskilt till de franska kvinnornas befrielserörelse, och sin tro på kvinnors ekonomiska oberoende och lika uppfostran, var hon till att börja med ovillig att kalla sig feminist. Men efter att ha sett feministrörelsens pånyttfödelse under det sena 1960-talet och tidiga 1970-talet förklarade de Beauvoir att hon inte längre trodde att en socialistisk revolution var tillräcklig för att åstadkomma kvinnors frigörelse. Hon förklarade sig offentligt för att vara feminist år 1972 vid en intervju med 'Le Nouvel Observateur'." (Engelska Wikipedia "Simone de Beauvoir" 2018-09-05)

Bebbington, David: Patterns in History (1979). David Bebbington, född år 1949. Professor i historia vid "University of Stirling" i Skottland (1999). "Bebbington identifierar fyra huvudegenskaper vilka skall användas då det gäller att definiera evangelikala övertygelser och attityder: biblicism, en särskild aktning för Bibeln (t. ex. för all väsentlig andlig sanning som finns på dess sidor); crucicentrism, ett fokus på Kristi försoningsverk på korset; conversionism, tron att mänskliga varelser behöver omvändas; aktivism, tron att evangeliet behöver uttryckas i ansträngning." (Engelska Wikipedia "David W. Bebbington" 2018-08-09)

Bechtler, Steven Richard: Christ, the Telos of the Law. The Goal of Romans 10.4. Se Catholic Biblical Quarterly (1994). Steven Richard Bechtler, född år 1959.

Beck, John A.: Why did Moses Strike Out? The Narrative-Geographical Shaping of Moses' Disqualification in Numbers 20:1-13. Se Westminster Theological Journal (2003).

Beckett, Samuel: Murphy (1938,1963,1977,1998,2008,2009). Samuel Beckett, född år 1906 i Dublin, Irland. Död 1989. Författare och dramatiker. Känd som en av företrädarna för absurdismen. Belönades 1969 med Nobelpriset i litteratur. (Jämför Svenska Wikipedia "Samuel Beckett" 2018-08-31) . . . . . . "På sjukhuset och i födelsehemmet där han tillbringade sina sista dagar, skrev Beckett sin sista bok, 1988-dikten 'Vad är Ordet' ('Comment dire'). Dikten brottas med oförmågan att finna ord för att uttrycka sig, ett tema som är ett eko från Becketts tidigare verk, fastän möjligen förstärkt av den sjukdom som han erfor i slutet av sitt liv." (Engelska Wikipedia "Samuel Beckett" 2018-09-07)

Beckham, David: När David mötte Victoria. Se Det Bästa april 2004. David Beckham, född år 1975 i Leytonstone, London i England. En av världens rikaste fotbollsspelare.

Beckman, A.F.: Brev till Paul Waldenström 1873-11-17. Se Waldenström, P.: P.P. Waldenströms brev 1858-1882. Anders Fredrik Beckman, född år 1812 i Hjälstad sydväst om centralorten Töreboda. Död 1894. Teolog. Biskop i Härnösand 1865-1875 samt i Skara 1875-1894. "Medverkade 1870 till den grundlagsändring, varigenom utvidgade medborgerliga rättigheter bereddes för främmande trosbekännare." (Svenska Wikipedia "Anders Fredrik Beckman" 2018-05-17) . . . . . . "Filosofiskt skolad i Hegels filosofi värderade (Beckman) alltid den hegelska logiken och var i denna mening hegelian. . . . Han torde betraktas såsom den mest typiske representanten för 1850-60-talens Uppsalateologi, vilken för övrigt kan sägas fortleva ännu ett par årtionden framåt, således åtminstone inemot slutet av 1880-talet, inom Uppsala teologiska fakultet. . . . Kännetecknande för B:s teologi var dels dess lutherska konfessionalitet med ett pietistiskt inslag, dels, med hänsyn till uppfattningen om kyrkan och ämbetet, dess s.k. lågkyrkliga karaktär. . . . Vid visitationer (i Skara stift) förhandlade han med (separatisterna) och sökte genom enskilda samtal vinna dem. . . . B. var en innerligt from och verkligt kristen personlighet, ett erkännande, vari separatister och de strängt kyrkliga, särskilt präster, som icke kunde gilla sin biskops lågkyrklighet, kunde möta varandra. Vid sina visitationer manade B. för övrigt varmt till en kristlig fattigvård och erinrade därom, att det icke är nog med den kommunala fattigvården." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:18387/Hj. Danell, citat hämtat 2018-09-14)

Beckman, Leif: Humor från Småland (1958). Leif Beckman, född år 1901 i Ljungby. Död 1969. Journalist och författare. Utrikeskorrespondent i Paris mellan åren 1936 och 1939 samt krigskorrespondent 1938 och 1940.

Bediako, Kwame: Arvet från missionen. Se Världsvid kristendom vid 1900-talets slut. Kwame Bediako, född år 1945 i Accra i Ghana. Död 2008. Teolog och rektor för Akrofi-Christaller Institute for Theology, Mission and Culture i Akropong i Ghana. "Bediako var uppväxt i ett (presbyterianskt) kristet hem . . . men skulle senare bli ateist genom inverkan av fransk existentialism. . . . (Bediako) betonade frågor relaterade till mötet mellan kristendomen och ett inhemskt religiöst sammanhang, särskilt med avseende på Afrika. . . . Bediako var en förkämpe för det inhemska språkets roll vid den kristna teologins utveckling." (Engelska Wikipedia "Kwame Bediako" 2018-05-28)

Beeken, Jens Lorentz: Dagbok paa en Reise i Sverrig (1818,1820). Se Gudmundsgillets Årsbok 2000. Jens Lorentz Beeken, född år 1786 i Köpenhamn i Danmark. Död 1841. Startade boklåda i Köpenhamn 1806. Hovbokhandlare 1811. Utvecklade omfattande bokförlagsverksamhet. Företog resor till bland annat Sverige och Nordtyskland.

Beeken, Jens Lorentz: Jönköping 1818 - "anseelig og betydelig". Se Beeken, Jens Lorentz: Dagbok paa en Reise i Sverrig.

Beeth, Ida: Luftpost (1986). Ida Beeth, född år 1899 i Köpenhamn i Danmark. Död 1986. Har skrivit böcker om sin gudstro.

Beetham, F.G. och P.A.: A Note on John 19:29. Se Journal of Theological Studies (1993).

Begbie, Harold: Spillror (1910,1915). Bok nr 68 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek. Edward Harold Begbie, född år 1871 i Fornham, St. Martin öster om Cambridge i östra England. Död 1929. Journalist och författare. "Hade stark religiös böjelse: Var engagerad i Oxfordgruppen (som senare blev Moralisk Upprustning) och i Frälsningsarmén." (Engelska Wikipedia "Edward Harold Begbie" 2018-08-07)

Beijbom, Ulf: På nyårsafton 1994. Se Växjö Stifts Hembygdskalender 1995/96. Ulf Beijbom, född år 1935 i Härnösand. Historiker. Började 1966 bygga upp Svenska emigrantinstitutet i Växjö och var dess chef fram till sin pensionering 2002.

Beijer, Agne: Teaterlynnet. Se Svenska folket genom tiderna 7. Agne Beijer, född år 1888 i Stockholm. Död 1975. Litteratur- och teaterhistoriker. Pionjär inom svensk teatervetenskap. Utnämndes 1946 till Nordens förste professor i teatervetenskap vid dåvarande Stockholms högskola.

Beijer, Erik: Pauli värld och verk (1971,1975). Se också Ljungman, Henrik-Beijer, Erik-Hartman, Lars. Erik Beijer, född 1909. Död 1993.

Beijer, Staffan: Kyrkan i Gammalsvenskby. Se A:son-Utas, Jan (red.): Svenskbyborna - 60 år i Sverige 1929-1989. Staffan Beijer, född år 1951. "Staffan Beijer är säker på att alla människor har en tro på något sätt. Även ateister. 'Skrapar du på ytan så finns det någon form av tro om existensen även där', säger han. Han tycker att de olika religionerna har mycket gemensamt, att de i grund och botten är samma sak, men har ändå aldrig haft svårt att välja. 'För mig är den kristna tron den bästa', konstaterar han." (P4 Gotland 2015-06-25/Anton Kalm)

Beitzel, Barry J.: Exodus 3:14 And The Divine Name. A Case of Biblical Paronomasia. Se Trinity Journal (1980). Barry J. Beitzel, född år 1942 i Mechanicsburg sydväst om Harrisburg i USA. Professor i Gamla testamentet och semitiska språk vid Trinity Evangelical Divinity School i Deerfield, Illinois 1985-2016.

Belfrage, D.O.: Daniels profetior och Uppenbarelseboken (1964). Daniel Oscar Belfrage, född år 1893.

Belle, Gilbert van: The Faith of the Galileans: The Parenthesis in Jn 4:44. Se Epheminides Theological Lovansienses (1998). Gilbert van Belle, född år 1947. Emeritus Professor of New Testament vid Faculty of Theology and Religious Studies vid Katholieke Universiteit i Leuven i Belgien.

Belleville, Linda L.: "Born of Water and Spirit" John 3:5. Se Trinity Journal (1980). Linda L. Belleville, född år 1950. Författare. "Adjunct professor" i Nya Testamentet vid Grand Rapids Theological Seminary.

Bellingham, David: En introduktion till Grekisk mytologi ”Grekisk mytologi” (1989,1991)

Bellman, (Hof-Sekreteraren) Carl Michael: Betraktelser Öfver Åtskillige Evangeliske Texter på vers (1780). Carl Michael Bellman, född år 1740 i Stockholm. Död 1795. Skald. "Bellmans betydelse för svensk litteratur har jämförts med William Shakespeares för den engelskspråkiga. . . . Sin utbildning fick Bellman i hemmet av privatlärare. . . . Under (Clas Ludvig Ennes) överinseende översatte Bellman religiösa och uppbyggliga texter, bland annat ur den pietistiskt färgade 'Neues gestreiches Gesangbuch'. . . . År 1957 debuterade Bellman som religiös diktare med 'Evangeliska dödstankar', en bearbetning av ett tyskt arbete på prosa med inströdda verser tilägnat sin mor. . . . 1761 övergav han de religiösa och moraliska ämnena för en mer uppsluppen stil. . . . Särskilt efter föräldrarnas död 1765 övergick han alltmer till dryckesvisor . . . och sedan även bibelparodier som 'Gubben Noak', Joakim uti Babylon (om Susanna i badet) samt 'Ahasverus var så mäktig'. . . . I början av 1770-talet hade Bellman åter försökt sig på religiös diktning, och under vintern 1770-1771 fått en serie om åtta betraktelser över julens evangelietexter anonymt publicerade i 'Dagligt Allehanda'. År 1778 trycktes en motsvarande serie över påskens texter i samma tidning. År 1780 gavs den första serien ut i ett häfte under hans namn. Nio år senare satte han samman en samling om totalt 25 betraktelsedikter som han fick undergå teologisk censur av Konsistorium. Bellman hade försökt få Kanslikollegium att tvinga landets alla kyrkor att inköpa pliktexemplar av dessa dikter, men misslyckades, men de gavs nu istället ut under titeln 'Zions högtid'." (Svenska Wikipedia "Carl Michael Bellman" 2018-08-28) . . . . . . "Ursprungligen hade B. velat giva detta sitt verk ('Zions högtid') namnet 'Zions tempel', men som detta av konsistoriet och kanslikollegiet ansågs alltför mycket erinra om (hans tidigare diktcykel) 'Bacchi tempel', gavs privilegium endast under förutsättning av en ändring i titeln. . . . Bredvid det hedniska draget (hos Bellman) framträder det kristligt religiösa. Några bedömare (dansken Rosenberg, norrmannen Dietrichson och i viss mån Atterbom) hava i B:s poesi funnit en speciellt kristlig anda, och förvisso finnes det åtskilligt att säga till stöd för en sådan uppfattning. Trots sina bibelparodier förblev han hela sitt liv en uppriktigt och naivt troende kristen. Minnena från det fromma föräldrahemmet släppte honom aldrig, och bredvid hans backanaliska diktning står hans religiösa, av icke obetydlig omfattning, om än dess litterära värde är begränsat. Det fanns också i djupet av hans själ en ständigt levande ömhet för allt svagt och lidande och en kärleksfullhet, som omfattade hela tillvaron, även det lägsta. Att hans 'hjärta var ädelt och gott', intygas bl. a. av två så olika naturer bland hans samtida som Kexel och Gjörwell." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urs:sbl:18441/R. Steffen, citat hämtat 2018-09-14)

Bellman, Carl Michael: Fredmans epistlar (1790). Se Schück, Henrik: 1700-talets prosaförfattare.

Bellman, Carl Michael: Zions högtid (jämför "Zions tempel", av författaren önskad men av konsistorium och kanslikollegium ej beviljad boktitel) (1787)

Bellman, Carl Michael. Se också Afzelius, Nils: Bellmanssången.

Bellnäs, Ulla: Min pappa Oskar. Se Mellan Härån och Rasjön 2006.

Bellow, Saul: Augie Marchs äventyr (1953,1955,1975). Saul Bellow, född år 1915 i Montréal i sydöstra Kanada. Författare. Belönades med nobelpriset i litteratur 1976. "Hans tema är den moderna människans främlingskap." (Svenska Wikipedia "Saul "Bellow" 2017-10-08) . . . . . . "Författarens verk talar om den moderna civilistionens förvirrande natur och talar om människors oförmåga att få bukt med sin bräcklighet och uppnå storhet (eller åtminstone medvetenhet). Bellow såg många sprickor i den moderna civilisationen samt dess benägenhet att fostra dårskap, materialism och vilseledande kunskap. Huvudkaraktärerna i Bellows litterära verk har en heroisk potential och står många gånger i motsättning till samhällets negativa krafter. Ofta är dessa karaktärer judiska och har en stämning av att vara främlingar och annorlunda." (Engelska Wikipedia ""Saul Bellow" 2018-09-06)

Bellow, Saul: Herzog (1964,1965)

Belskij, Aljosja. Se En barnkör.

Beltzén, Nils-Pettersson, Olof: Religionshistoria för högre skolor (1958). Nils Beltzén, född år 1906 i Örebro. Död 1997. Rektor i Malmö.

Benamram, Brittmari (pastorsadjunkt i Sofia församling, Jönköping): Vem är min nästa? (Jönköpings-Posten 2000-09-15)

Benda, Vaclav: Det alternativa polis (1978). Se Frihet och makt - Röster från Charta 77. Vaclav Benda, född år 1946 i Prag, Tjeckien. Död 1999. Matematiker och politisk aktivist. "Hans akademiska karriär fick ett slut när han vägrade att förena sig med kommunistpartiet i det tidiga 1970-talet." (Engelska Wikipedia "Vaclav Benda" 2018-05-10)

Benedictsson, Victoria: Fru Marianne (1887,2000). Victoria Benedictsson, född år 1850 i Fru Alstads socken nordost om centralorten Trelleborg. Död 1888. Författare och dramatiker. Skrev sina romaner under pseudonymen Ernst Ahlgren. "En av de främsta av 1880-talets realistiska författare. . . . Dagboksanteckning: 'Detta avskyvärda att icke få vara människa endast kvinna, kvinna, kvinna!'" (Svenska Wikipedia "Victoria Benedictsson" 2018-08-18)

Benedictus XVI. Se Ratzinger, Joseph.

Bengel, Johann Albrecht: Bönesuckar till Nya Testamentet (1700-talets förra del,1872,1896). Johann Albrecht Bengel, född år 1687 i Winnenden nordost om Stuttgart i sydvästra Tyskland. Död 1752. Luthersk pietistisk prästman och och forskare i grekiska språket, känd för sin utgåva år 1734 av det grekiska Nya testamentet med kommentarer. "Betraktade den heliga skrift ut frälsningshistorisk synpunkt eller såsom från början till slut innehållande ett Guds rikes utvecklingshistoria. Särskild omsorg ägnade Bengel åt en kritisk granskning av Nya testamentets grundtext, han gjorde noggranna och sorgfälliga undersökningar av de gamla handskrifterna, med dess olika läsarter, för att på denna väg så mycket som möjligt återställa den nytestamentliga texten i dess ursprungliga renhet. Resultatet av hans forskningar på detta område blev den 1734 utgivna upplagan av Nya testamentet på grundspråket, jämte dess viktiga bihang Apparatus criticus vari han utförligt framlade sina bibelkritiska grundsatser så väl som sina åsikter om de särskilda handskrifternas och läsarternas olika värde sinsemellan. Bland alla bibelböckerna var det i synnerhet Uppenbarelseboken, som Bengel kände sig dragen till. . . . Bengel öppnar raden av den württembergska skolans teologer, hos vilka en av pietismen befruktad, men från dess ensidigheter frigjord bibel-teologisk och realistisk riktning gjorde sig gällande, och han är denna skolas mest betydande målsman." (Svenska Wikipedia "Johann Albrecht Bengel" 2016-06-21)

Bengtsson, Anders: Utmanande, underbar uppgift - Undervisa ungdom. Se Soluppgången 1982. Anders Bengtsson. Missionsföreståndare i Svenska Alliansmissionen. "'Vi måste ha en tydlighet i vårt budskap', säger (Anders Bengtsson). 'Jesus är fullständigt unik, Guds son, född av jungfru Maria är en viktig del av vår tro och viktigt att försvara.' . . . Könsneutrala är otänkbara för (Svenska Alliansmissionen) och missionsföreståndaren. Hellre avstår han från vigselrätten. - Vi kommer inte att viga homosexuella par, sex hör hemma i äktenskapet mellan man och kvinna. För Anders Bengtsson är det också klart att en pastor med homosexuellt läggning 'måste välja celibat'. . . . En dialog med Dalai lama kan inte väja för att en kristen vill att Dalai lama skall 'bli frälst'. Sedan kan ord som 'frälst' vara slitna, men för missionsföreståndaren handlar tro om 'personlig omvändelse', att 'vända sig mot Jesus' till en 'återupprättad gudsrelation'. (Dagen 2004-05-19/Siewert Öholm)

Bengtsson, Anders (missionsföreståndare, Svenska Alliansmissionen): Våga tro (Jönköpings-Posten 2001-10-19)

Bengtsson, Bertil: Barndomsminnen. Se Mellan Härån och Rasjön 1989.

Bengtsson, Bertil: Hagafors juniorförening 1928-1939. Se Mellan Härån och Rasjön 1992.

Bengts(s)on, Bertil: Nygrens i Hagafors. Se Mellan Härån och Rasjön 1997.

Bengtsson, Eric: Russinet i kakan. Se Miljö och människa i Småland.

Bengtsson, Frans G: Röde Orm (1941,1997). Frans G. Bengtsson, född år 1894 i Tåssjö nordost om centralorten Ängelholm. Död 1954. Författare, lyriker, översättare. "Till Bengtssons främsta verk hör 'Karl XII:s levnad' och 'Röde Orm', varav särskilt den senare ännu (år 2018) fortfarande läses. I SVT:s program 'Röda Rummet' framröstades den år 1998 till 1900-talets tredje mest betydelsefulla svenska bok. . . . Bengtsson var militärromantiker och hade antidemokratiska åsikter som kommer till uttryck i enstaka essäer. . . . Å andra sidan vände han sig i dikten 'I döendets tid', publicerad i 'Ord och Bild' 1942, mot de totalitära regimerna som stred i andra världskriget och mot kriget generellt. I kontrast till rasistiska formuleringar av Bengtsson i vissa essäer är juden Salaman i 'Röde Orm' från 1941 en sympatisk person, och Bengtsson framhåller den kulturella förfiningen hos de muslimska morerna i kontrast mot de mera råbarkade nordmännen. Han bidrog också till den brittiska propagandaskriften 'Det isolerade öriket', menad att framhålla brittiska samhälleliga och kulturella förtjänster. Idéhistorikern Svante Nordin har beskrivit Frans G. Bengtsson som 'en av de mest konsekventa och brinnande svenska antinazisterna'." (Svenska Wikipedia "Frans G. Bengtsson" 2018-08-11)

Bengtsson, Helena: Tron om hoppet - Kristushoppet som tro. Se Att gå dit ingen annan går.

Bengtsson, Håkan: Tro och liv inom judendomen. Se Mitternacht-Runesson. Håkan Bengtsson. "2007 tillträdde Teol. Dr. Håkan Bengtsson som direktor (för Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem). Han disputerade 2000 vid Uppsala universitet på en avhandling om Qumran-texterna. . . . Sedan 2015 är docenten vid Åbo akademi, Maria Leppäkari direktor." (Svenska Wikipedia "Svenska teologiska institutet" 2017-10-28) . . . . . . "Den politiska sionismen var inte religiös på det sättet att man hävdade att Bibeln sanktionerade ett återvändande. För övrigt är inte den typen av bibelanvändning representativ för den judiska traditionen. Däremot är det viktigt att historieskrivning och arkeologi kunde visa på en tidig israelitisk och senare judisk kulturutveckling i landet." (Svensk Kyrkotidning 2015-07-17/Håkan Bengtsson, vikarierande lektor i Nya testamentets exegetik, Uppsala universitet)

Bengtsson, Håkan: "Undergångens man": Om utgestaltningen av Judas Iskariot i två moderna passionsspel. Se Svensk Exegetisk Årsbok (2004).

Bengtsson, Inge (pastor, Mullsjö): Från död till liv (Jönköpings-Posten 1974-11-22)

Bengtsson, Ingvar: Slog följe med dem (1991). Ingvar Bengtsson, född 1945.

Bengtsson, Judit: Något om Kongo. Se Jönköpings-Posten 1918-09-19. Judit Bengtsson, född 1889 i Vireda nordväst om centralorten Aneby. Död 19??. Gift 1920 med Berner Ålin. Missionär i Kongo 1916-1957. "Före sin missionärsutbildning predikade (Judit) i söndagsskolan och bland sjuka och fattiga i Vireda. . . . (Hon) gjorde totalt sex resor till Kongo. Hon arbetade i Kongo som sjuksköterska och var med och anlade missionsstation i Mossendjo. . . . Judit arbetade bland annat på missionsstationerna i Kingoyi, Indo, Massendsjo, Musana, Loubetsi och Kolo. Hon var gift med Berner Ålin, verksam vid missionsstationen Zanaga, Kongo." (Carlotta Etnografiska Museet/Version 3.6.9, citatet hämtat 2018)

Bengtsson, Ragnar: Till en glömd juni (1946). Ragnar Bengtsson, född år 1910. Död 1961. Svenska Dagbladets litteraturpris 1948.

Bengtsson, Ragnar: Vi hade några ögonblick. Se Lindell, Börje samt Bengtsson, Ragnar: Till en glömd juni.

Bengtsson, Sixten: Solen är störst vid sin nedgång (1977). Sixten Bengtsson, Västgöta-Bengtsson, född år 1908 i Skövde. Död 2000. Författare och folklivsskildrare. "Nedtecknade från 1943 folklivshistoria i Västergötland genom intervjuer med gamla västgötar och dokumenterade landskapets dialekter." (Svenska Wikipedia "Västgöta-Bengtsson" 2018-04-15) . . . . . . "(Dottern) Margareta (Söderlund) berättade (på Festvåning Fyran i Tidaholm) om (sin far som) 'ett annorlunda barn'. 'Intresset för dialekter kom tidigt. När han gick på marknad i Skövde gjorde han det inte för att handla, utan för att anteckna hur folk pratade. . . . När andra världskriget bröt ut, tvingades Sixten rycka ut i beredskap. Där fick hans historier, något oväntat, stor spridning. Om kvällarna brukade pappa alltid sitta och berätta historier för de andra soldaterna. Snart bildades en nöjespatrull som fick åka runt och underhålla bland olika förband. Det var i samband med detta som han fick namnet "Västgöta-Bengtsson"', berättar Margareta." (Skaraborgs Läns Tidning 2016-09-27/Carl Hallin)

Bengtsson, Sixten: Västgöta-Bengtsson bläddrar i sitt livs dagbok (1995)

Bengtsson, Sixten: Västgötar (1984)

Bengtsson, Sven: Hälsningstal vid frikyrkomötets öppnande. Se Missionsförbundet 1924. Sven Bengtsson, född år 1866 i Knislinge norr om Kristianstad. Död 1936. Lantbrukare och politiker. Ordförande i Svenska Missionsförbundets missionsstyrelse 1918-1938. Riksdagsledamot i andra kammaren 1912-1936. Ordförande i riksdagens nykterhetsgrupp 1924-1932. "Som 32-åring grundade han Knislinge Skofabrik. Den hade senare ett par hundra arbetare och blev en viktig motor i Knislinges utveckling i årtionden. . . . I Boken Svenska Folkrörelser kallas Sven Bengtsson pragmatiker, han sökte hellre lösningar från fall til fall än han diskuterade ideologi och principer. 'Men han var klok och habil, hans ord hördes därför gärna och vägde tungt.' . . . Han satt i styrelsen för (bland annat) Jönköpings Kristliga Folkhögskola." (Dagen 2016-04-08/Håkan Arenius)

Bengtsson, Sven: Hälsningstal vid generalförsamlingens öppnande. Se Missionsförbundet 1924.

Bengtsson, Sven: Karl Palmberg som medlem av Svenska Missionsförbundets styrelse. Se Palmberg, Karl: Strödda minnen från hans levnad.

Benktson, Benkt-Erik: Varat och tiden - Introduktion till Martin Heideggers tänkande (1971,1985). Benkt-Erik Benktson, född år 1918 i Viby väster om centralorten Hallsberg. Död 1998. Religionsfilosof. "Svensk luthersk teolog. . . . Benktson var påverkad av Karl Barth, vilken var tillägnad hans avhandling, och ägnade sig i sina skrifter ofta åt gränsfrågor mellan teologi och filosofi, bland annat med Jean-Paul Sartre och Martin Heidegger." (Tyska Wikipedia "Benkt-Erik Benktson" 2017-12-29)

Bennema, Cornelis: Spirit-Baptism in the Fourth Gospel A Messianic Reading of John 1:33. Se Biblica (2003). Cornelis Bennema, född år 1964. "Senior lecturer" i Nya testamentet vid Wales Evangelical School of Theology i Bryntirion, Bridgend, South Wales.

Bennema, Cornelis: The Giving of the Spirit in John's Gospel - A New Proposal?. Se The Evangelical Quarterly (2002).

Bensow, E.: Folket under fanorna. Se Svenska folket genom tiderna 4. Einar Bensow, född år 1886 i Göteborg. Död 1977. Krigshistoriker. Kapten vid Kungl. Skaraborgs regemente.

Bentzen, A.: Övergången över havet. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1937). Aage Bentzen, född år 1894 i Ordrup nordost om centralorten Gentofte norr om Köpenhamn i Danmark. Död 1953. Professor i Gamla testamentets exegetik i Köpenhamn 1929. "Aeresmedlem af British Society for Old Testment Society 1953."

Berg, August: Bref från Yuncheng (Jönköpings-Posten 1913-02-26). August Berg, född år 1861. Död 1940. Var apotekare från Jönköping. Missionär i Shansi i Kina från 1890. "I september 1900, när (boxar)upproret i allt väsentligt slagits ned, sammanfattade den svenske missionären August Berg det som - ur hans perspektiv - hade hänt de senaste månaderna: 'Tusentals hafva mördats på det grymmaste sätt, missionärer likaledes till ett stort men ännu okändt antal, kyrkor, skolor, sjukhus och missionsstationer hafva plundrats och nedbränts till grunden. Från Kinas alla provinser hafva européerna måst fly ned till kusten, somliga af dem jagade likt villebråd. En fanatisk pöbelhop synes på några dagars tid omintetgjort mer än 80-årigt missionsarbete.'" (Historielärarnas förenings årsskrift 2013/Kenneth Nyberg: Boxarupproret och Kinasvenskarna.)

Berg, August: En pil som träffade (1922). Se Soluppgången, Julkalender för 1922.

Berg, August: Ett missionsmöte i Kina (Jönköpings-Posten 1910-10-22)

Berg, August: Herrens lofsång (Jönköpings-Posten 1905-02-24)

Berg, August (missionär): Jesu testamente (Jönköpings-Posten 1929-03-21)

Berg, August: Kinabref från Pichiachuang, Shensi (Jönköpings-Posten 1916-10-18)

Berg, August: Kinabref från Tong-cheo-fu, Tongkwan, Peking, N. China (Jönköpings-Posten 1903-07-29)

Berg, August: Med masar och kullor i Dalom (Jönköpings-Posten 1911-09-09)

Berg, August: Minnen. Se Soluppgången-På konungens bud 1930.

Berg, August: På resor ofta (Jönköpings-Posten, A-uppl., 1905-12-16)

Berg, August. Se också Nilenius, Karl: En missionens pionjär och veteran.

Berg, August och Augusta: Religionsfriheten i Turkiet (Jönköpings-Posten 1911-04-01)

Berg, Augusta. Se Berg, August och Augusta. Augusta Berg, född Hulander år 1872 i Lönnarp, Böne nordost om centralorten Ulricehamn. Död 1948. Missionär i Kina.

Berg, C.J.-Larsson, A.W.-Tiger, Frans: Svenska Skolkvartetten (1915). Bok nr 142 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek. C.J. Berg, född år 1849. Död 1906. Musikdirektör. Musiklärare vid läroverk samt organist i Stockholm.

Berg, Carl-Erik: Min väg hem från skolan år 1919. Se Gudmundsgillets Årsbok (1980-)1981.

Berg, Carl-Erik. Se också Bergh, Karl-Erik.

Berg, Fridtjuv: Lilla Rosa och Långa Leda. Se Svenska folksagor. Fridtjuv Berg, född år 1851 i Ödeshög, död 1916. Skolman och politiker. Riksdagsledamot 1891-1916. Ecklesiastikminister 1905-1906, 1911-1914. "En av de ledande inom sin tids svenska liberala utbildningspolitik och svensk skolpolitik." (Svenska Wikipedia "Fridtjuv Berg" 2017-09-30) . . . . . . "I barnaåren väcktes hans håg för politiken, och då representationsreformen år 1865 blivit beslutad, skrev han en hänförd uppsats om 'Svenska adelns sista dag', vilken han fick uppläsa i skolan. . . . Han hade en stark nitälskan för en reformerad religionsundervisning, bättre än den gängse avpassad efter barnanaturens mottaglighet och behov. . . . B:s sista yttrande i riksdagen (år 1915) gällde kristendomsundervisningen, varvid han särskilt vände sig mot katekesplugget." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:18541/N.O. BNruce, citat hämtat 2018-09-18)

Berg, Gösta: Allmogeliv under Vasatiden. Se Svenska folket genom tiderna 3. Gösta Berg, född år 1903 i Örebro. Död 1993. Etnolog. Styresman för Nordiska museet och Skansen 1956-1963. "En rese inom svensk kulturhistorisk forskning och museiverksamhet." (Dagens Nyheter 1993-03-21)

Berg, Gösta: Den stora jorddelningsreformen. Se Svenska folket genom tiderna 9.

Berg, Gösta: Förbindelseleder inom landet och med utlandet. Se Svenska folket genom tiderna 4.

Berg, Gösta: Societet och sällskapsliv. Se Carlsson, S.-Rosén, J.: Den svenska historien 8

Berg, Henrik: Ett drag ur Pauli liv (Jönköpings-Posten 1920-08-26). Henrik Berg, född år 1858 i Skatelöv söder om centralorten Alvesta. Död 1936. Läkare, författare. "Främst känd som populärvetenskaplig författare och nykterhetskämpe. Han var från 1905 redaktör för 'Hälsovännen'. I huset 'Blå tornet' på Drottninggatan i Stockholm var Berg granne med August Strindberg." (Svenska Wikipedia "Henrik Berg" 2017-07-17)

Berg, Henrik: Skisser från en studieresa i Tyskland, Belgien och Danmark (1897). Bok nr 112 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Berg, Johan Fredrik. Se Bergstrand, Karl: Johan Fredrik Berg. Johan Fredrik Berg, född 1836. Död 1890. Folkskollärare, organist, klockare i Jönköpings västra församling 1864-1890. . . . Lärare vid de av Jönköpings läns landsting inrättade ambulatoriska småskoleseminarierna, tills dessa upphörde. En bland stiftarna af sällskapet 'Jönköpings Jultomtar' var han dess ordförande allt från början, till dess döden skilde honom från denna befattning. Flera andra uppdrag af offentlig och enskild natur tillföllo honom, och på allt hvad han företog nedlade han en ovanlig kraft och duglighet, hvadan hans verksamhet också i allmänhet kröntes med framgång." (Svensk Läraretidning nr 51 år 1899)

Berg, John-Tham, Wilhelm: Från Eddan till Ekelöf (1945,1960). John Berg, född år 1887. Död 1950.

Berg, K.A.: Nor jag skaffte me häst. Se Rösiö, Folke: Det glada Småland.

Berg, Lars: Släktband räddade bandfabrik - Nu utvidgar Smålands Band AB. Se Storck, Rune: Skillingaryd med omnejd förr och nu, del VII.

Berg, Märta: Gamla huskurer m.m. Se Mellan Härån och Rasjön 1988.

Berg, Märta: Några glimtar från min hembygd. Se Mellan Härån och Rasjön 1985.

Berg, R.G.: C.J.L. Almquist i landsflykten 1851-1866. Se Barton, H. Arnold: Letters From The Promised Land - Swedes in America, 1840-1914. G. Ruben G:son Berg, född år 1876 i Nyköping. Död 1948. Författare, litteraturvetare. "Som vetenskapsman är B. framför allt representanten för modern stilistisk litteraturforskning. . . . Den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten i vårt land har i B. haft en av sina pioniärer. Alltifrån Uppsalatiden och framgent har han varit utomordentligt verksam och uppburen som föreläsare och recitatör såväl i Sverige som i våra nordiska grannländer." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:18558/N. Molin, citat hämtat 2018-09-18)

Bergen, Eskil: Kina - den nya stormakten (1961). Eskil Bergen, född år 1904 i Stockholm. Författare. (Tillsammans med bland andra C.H. Hermansson) medarbetare i redaktionen för tidskriften Kulturfront som utgavs 1941-1944. . . . (Tidningens syfte var) 'att samla och utgöra ett organ för olika grupper av antinazistiskt inställda.'" (Svenska Wikipedia "Kulturfront (tidskrift)" 2015-04-04)

Bergenblad, Harry: Kampastenen vid Varkullen. Se Tabergs Bergslag XIII. Harry Bergenblad, född år 1909. Död 2005. Lokalhistoriker.

Bergenblad, Harry: Varkullen - spaningsplats och fornborg. Se Tabergs Bergslag XI.

Bergenholtz, Folke (pastor i Horn): Jesus helgar hemmet (Jönköpings-Posten 1963-01-19)

Berger, Johan Vilhelm: Härliga land (1890). Se Lantbruksförbundets Tidskriftsaktiebolags sångbok.

Berggren, Ann-Marie (kyrkoherde, Lekeryd): Låt oss vandra i ljuset (Jönköpings-Posten 2002-03-01)

Bergh, Birger: Latinet i det medeltida Sverige. Se Signums svenska kulturhistoria - Medeltiden. Birger Bergh, född år 1935 i Luleå. Död 2008. Professor i latinska språket och litteraturen vid universitetet i Lund 1975-2000. "Birger älskade det mänskliga i människan, människan i hennes outgrundlighet, hennes oberäkneliga val, det icke utbytbara i ett människoöde. Allt som luktade anonym massa, massuggestion, avskydde han. Jag minns ett möte en gång på Classicums gård i Lund: ett av dessa välkomna tillfällen att notera vardagslivets absurditeter, eller att improvisera en kort filosofisk diskussion. Jag påstod i förbifarten att människor har behov av hängivelse, att gå upp i något, att ryckas med. Detta lät för Birger högst suspekt. Att ta på sig föreningsmärken, att marschera i takt, att skandera slagord var för honom förhatligt. Han var främmande för färdiga lösningar." (Kungliga Vitterhetsakademiens Årsbok 2009/Anders Piltz)

Bergh, Karl-Erik: En intervju (med Gustav Jonsson). Se Gudmundsgillets Årsbok 1984.

Bergh, Karl-Erik: "Kojorna" - en utkantsbebyggelse vid västra Vätterstranden i Jönköping (1985). Se Gudmundsgillets Årsbok 1987.

Bergh, Karl-Erik: Några julminnen från 1920-talets Kristineberg på Bymarken (1983). Se Gudmundsgillets Årsbok 1986.

Bergh, Karl-Erik: Några minnesanteckningar från Dunkehallavägen. Se Gudmundsgillets Årsbok 1982.

Bergh, Karl-Erik: När Järnvägstorget var Jönköpings salutorg. Se Gudmundsgillets Årsbok 1990.

Bergh, Karl-Erik. Se också Berg, Carl-Erik.

Berghagen, Greta: När vi blir gamla. Se Bohman, Pontus.

Bergholm, Ella: Stegen upp mot skyn (1944). Se Johanssons i Högryd-Södra Ving gästbok, Systrarna.

Bergholmen, Greta: Farväl sommar (1955). Se Lindqvist, Sigvard: Jönköpingsdikt genom tiderna. Greta Bergholmen, född år 1896. Död 1967. Författare.

Bergholmen, Greta: Gryningen (1941). Se Lindqvist, Sigvard: Jönköpingsdikt genom tiderna.

Bergholmen, Greta: Under stjärnorna (1925). Se Lindqvist, Sigvard: Jönköpingsdikt genom tiderna.

Bergling, Gunnar: Ledarskapet, Förkunnelsen och Kvinnorna (1997). Gunnar Bergling, född år 1944 i Stockholm. Präst/pastor och författare. "Han började sin bana inom Svenska kyrkan, prästvigdes för ärkestiftet 1972. . . . Influerad av Trosrörelsen i Sverige lämnade han prästämbetet och startade frikyrkoförsamlingen Arken i Kungsängen tillsammans med sin hustru (Linda Bergling). (Svenska Wikipedia "Gunnar Bergling" 2018-06-24)

Bergling, Morris: Missionsläget (Jönköpings-Posten 1953-01-24). Morris Bergling, född år 1898 i Hancheng, Shensi, Kina. Död 1982. Missionär, skolman, präst och författare. "Lärare vid Svenska realskolan för svenska barn i Kikung i Kina 1922-1923, vid folkskoleseminariet (för kineser) i Yuncheng 1924-1926 och var rektor där 1926-1927. Därefter följde ett år som föreläsare vid Peking Academy. . . . För missionsgärning prästvigd 1929 i Växjö reste han till Kina där han var missionssekreterare 1931-1934, seminarierektor 1932-1935 och lärare vid Lutheran Theologic Seminarium i Shekow 1935-1937. 1938 kom han till Johannelunds teologiska institut där han först var lärare och 1940-1945 var rektor. 1945 kom han till Hagshults församling i Växjö stift och fortsatte 1950 i Jönköpings Kristina församling varpå han från 1956 till pensioneringen 1960 var tillförordnad kyrkoherde i Åkers församling, Växjö stift." (Svenska Wikipedia "Morris Bergling" 2018-06-11)

Bergling, Morris: Om Jehovas vittnen (Jönköpings-Posten 1956-08-15)

Berglund, Anders (arkitekt, Värnamo): Att ge bud från Gud (Jönköpings-Posten 1971-07-03). Anders Berglund, född år 1925. Död 2012.

Berglund, Anders: Växjö Stift och Lutherhjälpen. Se Växjö Stifts Hembygdskalender 1997/98.

Berglund, Bengt: Limstenshandeln på Vättern. Se Tabergs Bergslag XIX.

Berglund, Björn: Hallonmänniskan (1975). Se Gustavsson, Per-Lindqvist, Karl: Röster i Småland. Björn Berglund, född år 1938 i Mölndal. Författare. "Har i sina böcker sedan debuten 1973 utvecklat en lyriskt litterär naturskildring av personligt slag. Den är grundad på stor beläsenhet och djup kunskap om allt i naturen omkring oss." (Bokförlaget Atlantis, citat hämtat 2018-09-19)

Berglund, Georg: I evangelii tjänst. Se Soluppgången 1962. Georg Berglund, pastor i Svenska Alliansmissionen, bl a i Betelförsamlingen i Norrahammar.

Berglund, Lennart (pastor, Betelförsamlingen Vaggeryd): Herrens vägrödjare och himmelrikets medborgare (Jönköpings-Posten 1955-12-10). Lennart Berglund, född år 1920 i Näshult sydost om centralorten Vetlanda. Död 2011. Pastor och missionär i Svenska Alliansmissionen.

Berglund, Lennart: I evangelii tjänst. Se Soluppgången 1960.

Berglund, UllaBritt: Kvinnan lät sin vattenkruka stå (1998). UllaBritt Berglund, född år 1951. "Domkyrkolektor i Storkyrkan i Stockholm som de senaste 15 åren besökt mer än 500 företag. . . . UllaBritt Berglund talar om döden i varje föreläsning hon håller. Och så citerar hon . . . flitigt Guds ord. Bibeln är en fantastiskt rik källa att ösa ur, jag hittar alltid något som passar varje enskild yrkesgrupp. . . . Många inom näringslivets toppar betalar ett högt pris för de pengar de tjänar. Spruckna äktenskap, barns förtroende, föräldrar och vänner som inte hinns med, egen hälsa. . . . De flesta kör på, har inte tid att stanna till eller ens tanka bilen. Då drabbas de förr eller senare av motorstopp." (Dagen 2006-09-22)

Bergman, Björn (ungdomspastor, Tabergs Missionskyrka): Jesu makt att hjälpa (Jönköpings-Posten 1995-01-27). Björn Bergman. "Jag beundrar människor som arbetar med försoning mellan människor. Desmond Toto är ett exempel. Ett annat är de människor som i Israel-Palestinakonflikten försöker skapa försonade grupper mellan folken trots att man själv kanske förlorat barn och andra närstående i kriget. Vidare fanns det under Irakkriget kristna som äkte till Irak för att stötta sina muslimska bröder och systrar. . . . Jag har arbetat som pastor, behandlingsassisten och familjeterapeut. Jag tror jag kan arbeta med olika saker men tycker det är väldigt spännande att följa andra människor i deras livsprocesser." (June folkhögskola, citat hämtat 2018-09-19)

Bergman, Bo: Elden (1917). Bo Bergman, född år 1869 i Stockholm. Död 1967. Författare och litteraturkritiker. "Bildar tillsammans med Hjalmar Söderberg och Henning Berger 'de borgerliga intimisterna', en grupp som utgör en förbindelselänk mellan åttiotalets realism och 1890-talets estetiska romantik. (Svenska Wikipedia"Bo Bergman (författare)" 2018-03-15) . . . . . . "Det hämmande i livet - sociala band och medelklassens fattigdom, individens bristande tillförsikt och åldrandets obönhörliga processer - framträder i B:s första diktsamling som en erfarenhet, som ställer diktaren kritisk mot 1890-talets fjärrflykt och aristokratiska dyrkan av det suveräna jaget. Men kvar står oantastad människans längtan till det sköna, hela, hängivna livet. Drömmen och längtan äro heliga, det heliga i livet. . . . Starkt förnimmer B. livets tyngd. Vid sidan av ungdomstrotset har med åren en annan känsla framträtt i B:s lyrik: pliktkänslan mot vardagens uppgifter. . . . B. ger i några rader en svensk sommartavla med blå och blåsig sjö, gula åkrar och strödda skogsdungar (Adagio), månskenet över Stockholms ström eller aftonrodnaden över småstadens tak och trädgårdar (Vid fönstret). Dylika landskapsstämningar äro måhända B:s mest originella insats i svensk lyrik." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:18633/J. Landquist, citat hämtat 2018-09-19)

Bergman, Bo: Kerstin (27 dec 1914). Se "Hvar 8 dag - Illustreradt magasin 1914/15".

Bergman, Bo: Marionetterna (1903)

Bergman, Bo: Melodi. Se Lindell, Börje samt Bergman, Bo: Elden.

Bergman, Bo: Stjärnöga. Se Lindell, Börje samt Bergman, Bo: Marionetterna.

Bergman, Bo: Trots allt (1931)

Bergman, Bo: Vid vattnet. Se Håkanson, Björn samt Bergman, Bo: Trots allt.

Bergman, Bo: Vår nästa (31 jan 1915). Se "Hvar 8 dag -Illustreradt magasin 1914/15".

Bergman, Bo: Våren. Se Håkanson, Björn samt Bergman, Bo: Marionetterna.

Bergman, Gösta: Svenska språket genom tiderna. Se Svenska folket genom tiderna 13. Gösta Bergman, född år 1894 i Tösse med Tydje sydväst om centralorten Åmål. Död 1984. Språkvetare. Chef för Institutet för svensk språkvård 1954-1961.

Bergman, Hjalmar: CLOWNEN JAC (1930,1982). Hjalmar Bergman, född år 1883 i Örebro. Död 1931. Författare. "Genomgående kan sägas att samtliga Bergmans verk kännetecknas av ett brokigt persongalleri och ett långt drivet fantasteri. Stilen är alltid medryckande, ibland burlesk och ironisk, men konsekvent genomsyrad av mänsklig medkänsla." (Svenska Wikipedia "Hjalmar Bergman" 2018-08-25) . . . . . . "Från sin Uppsalatid minnes B. docenten (senare professorn i teoretisk filosofi vid Lunds universitet) Hans Larsson som en 'lärare av verklig betydenhet'. Av litteraturens stormän har i hans tanke endast Dostojevskij utövat ett djupt och varaktigt inflytande på honom. Starkare och för hans tidigare produktion grundläggande intryck har han vidare mottagit under upprepade besök i Italien. . . . B:s rastlösa produktion är en frukt av ett rikt och egenartat fantasiliv. . . . Skillnaden mellan drama och berättelse är hos B. ringa. . . . B. är genomgående fatalist, och det nyckfulla och det följdriktiga ha därför lika mycket berättigande för honom. Komedi och tragedi äro ord, som i det närmaste få samma betydelse i hans mun." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:18642/Sverker Ek, citat hämtat 2018-09-19)

Bergman, Hjalmar: Crimen laese - - (10 okt 1915). Se "Hvar 8 dag - Illustreradt magasin 1915/16".

Bergman, Hjalmar: Farmor och Vår Herre (1921). Se Lokrantz, Gunnar: Litteraturen i Sverige och grannländerna.

Bergman, Hjalmar: Herr von Hancken (1920,2000)

Bergman, Hjalmar: Judith (4 april 1915). Se "Hvar 8 dag - Illustreradt magasin 1914/15".

Bergman, Hjalmar: Krigsvinster (2 april 1916). Se "Hvar 8 dag - Illustreradt magasin 1915/16".

Bergman, Hjalmar: Prästen i Oderljunga (11 okt 1914). Se "Hvar 8 dag - Illustreradt magasin 1914/15".

Bergman, Hjalmar: Sot och bot (2 juli 1916). Se "Hvar 8 dag - Illustreradt magasin 1915/16".

Bergman, Ingmar: En filmtrilogi (1963). Ingmar Bergman, född år 1918 i Uppsala. Död 2007. Film- och teaterregissör, manusförfattare, teaterchef, dramatiker och författare. "Bergman växte upp i ett prästhem med många religiösa bilder och för barnet konfliktskapande motsägelser vilket präglade hans arbetsteman livet igenom. Han beskrev ofta motsägelsen mellan å ena sidan det kristna kärleksbudskapet och å andra sidan faderns hårda disciplin och bestraffningar av den fantasistyrde pojken. . . . Mycket av Bergmans arbetsliv präglades av grubblerier rörande de kristna frågorna. . . . Under större delen av livet fram till 1960-talet drevs han ofta av en djup religiositet i sitt arbete och höll ibland närmast små predikningar för sin ensemble, till exempel under arbetet med 'Det sjunde inseglet'. Från 1960-talet skedde en förändring . . . till en humanistisk syn, att 'människan bär sin egen helighet'. . . . Mot slutet av sitt liv . . . sade (han) sig nu övertygad om ett liv efter döden." (Svenska Wikipedia "Ingmar Bergman" 2018-09-04)

Bergman, Ingmar: Fanny och Alexander (1982,2007)

Bergman, Ingmar: Nattvardsgästerna. Se Bergman, Ingmar: En filmtrilogi.

Bergman, Ingmar: Ormskinnet (1965). Se Bergman, Ingmar: Persona.

Bergman, Ingmar: Persona (1966)

Bergman, Ingmar: Scener ur ett äktenskap (1973)

Bergman, Ingmar: Såsom i en spegel. Se Bergman, Ingmar: En filmtrilogi.

Bergman, Ingmar: Tystnaden. Se Bergman, Ingmar: En filmtrilogi.

Bergman, Magnus: Alla Helgons Dag. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1978.

Bergman, Magnus: Byarums kyrka. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1970.

Bergman, Magnus: En kyrka blir till. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1993.

Bergman, Magnus: Från husförhörslängd till församlingsbok. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1977.

Bergman, Magnus: Vaggeryds kyrkobrödrakår fyller 40 år. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1995.

Bergman, Maja: Prästfrurollen under förvandling. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 2002.

Bergman, P.M.: Föd och vårda Guds hjord (Jönköpings-Posten 1920-04-23). Per Malcolm Bergman. Predikant i Jönköpings Missionsförening/Svenska Alliansmissionen.. "1910 startar evangelistverksamheten inom Jönköpings Missionsförening och särskilda evangelistkurser anordnas. Ledare var P M (Per Malcolm) Bergman." (Missionshistoria ur ett Jönköpings läns perspektiv/Esse Petersson, citatet hämtat 2018-09-19) . . . . . . "Hemkommen från en missionsresa i Kalmar län, fick jag vara med på ett s. k. kretsmöte i Kulltorp. . . . På f. m:s möte samtalades över frågan: 'Vilka äro den troende ungdomens andliga livs faror i den närvarande tiden?' Särskilt framhölls farorna av sällskap och vänskapligt umgänge med ogudaktiga, dålig litteratur, förytligande nöjen samt en halvhjärtad kristendom. Enda räddningen från dessa faror är att följa tätt i Jesu spår samt mottaga hans kraft och fullhet. Efter gemensam middagsspisning fortsattes mötet med predikan av pred. P. M. Bergman, evang. Elin Brandt och missionärskand. Elsa Nilsson, Ruth Svensson och C. Fridolv." (Trons Segrar 1920 s 91-92/Carl Fridolv)

Bergman, P.M.: Jesus hjälper (Jönköpings-Posten 1922-10-20)

Bergman, P.M.: Lovsången vid glashavet (Jönköpings-Posten 1928-10-19)

Bergman, P.M.: Nya skott på den inre missionens träd. Se Soluppgången, Julkalender för 1918.

Bergman, P.M.: Om du trodde, skulle du få se Guds härlighet (Jönköpings-Posten 1929-09-13)

Bergquist, Augustinus: Häckfåglar i sjöar och kärr vid Jönköping. Se Mäster Gudmunds Gilles Årsbok 1943.

Bergquist, C.J.: Kinas kristna inför julen (Jönköpings-Posten 1949-12-20). Carl Johan Bergquist. Missionär i Kina från år 1916, bl. a. i provinsen Henan. "På hösten 1917 kom Carl Johan Bergquist till Luoyang sedan han studerat kinesiska i Yuncheng." (Bengt Malm: Det misslyckade brudrovet i Yanshi, bok från 2012)

Bergquist, Lars: Emanuel Swedenborg. Se Lenhammar, Harry: Sveriges kyrkohistoria - Individualismens och upplysningens tid. Lars Bergquist, född år 1930. Författare och diplomat. Har tolkat klassisk kinesisk poesi till svenska. Ambassadör i Peking 1882-1888 och vid den Heliga stolen 1988-1993. Lars Bergquist, född år 1930. Författare och diplomat. Har tolkat klassisk kinesisk poesi till svenska. Ambassadör i Peking 1882-1888 och vid den Heliga stolen 1988-1993. "Lars Bergquist har under 90-talet uppmärksammats som en av våra främsta Swedenborgskännare. Redan 1988 utgav han 'Drömboken' - 'Glädjen och det stora kvalet' och påbörjade med detta sin stora levnadsteckning över Swedenborg som via 'Biblioteket i lusthuset' - tio uppsatser om E.S.', fullbordades då den stora biografin över Swedenborg publicerades 1999: 'Swedenborgs hemlighet - Om ordets betydelse, änglarnas liv och tjänsten hos Gud'. Lars Bergquists intresse har också fokuserats på Den Heliga Birgitta. Han är en mysticistiskt orienterad Birgittakännare, livligt verksam inom Birgittastiftelsen och en av de ansvariga för det stora Birgittajubileet 2003."(Smålands Akademi, citatet hämtat 2018-09-19)

Bergquist, Lars: "Nostalgia - Stenbrohult". Se Larsson, Lars-Olof: Linné - en småländsk resa

Bergquist, Thorwald: Minnen från min hemförsamling. Se Växjö stift i ord och bild. Thorwald Bergquist, född år 1899 i Nävelsjö väster om centralorten Vetlanda. Död 1972. Jurist och politiker. Landshövding i Kronobergs län 1946-1964.

Bergsma, John Sietze: The Jubilee: A Post-Exilic Priestly attempt to Reclaim Lands? Se Biblica (2003). John Bergsma, född år 1971. Professor i teologi vid Franciskan University i Steubenville väster om Pittsburgh i USA. "(John Bergsma har specialiserat sig på studier avseende) Gamla testamentet och Dödahavsrullarna. Han växte upp som calvinistisk protestant och tjänstgjorde som protestantisk pastor i fyra år innan han konverterade till katolicismen år 2001. . . . Med avseende på upptäckten och studiet av Dödahavsrullarna inbegriper hans studier ofta hur rullarna på nytt bekräftar katolsk troslära, tradition och (religiösa) bruk." (Engelska Wikipedia "John Bergsma" 2017-06-30)

Bergson, Henri: Tiden och den fria viljan (1889,1913,1992). Henri Bergson, född år 1859 i Paris i Frankrike. Död 1941. Filosof. Tilldelades Nobelpriset i litteratur 1927. "Kritiker av den filosofiska traditionen och dess största problem som han såg det: dess omvandling av kvalitativa skillnader till blott kvantitativa genom en felförståelse av tid och rum. Går jag en bestämd väg varje dag är det likväl inte samma sträcka som tillryggaläggs till följd av att en tid förflutit sedan förra gången jag gick sträckan. Tiden är en enhet (enhetlighet), tiden har varaktighet (durée); vi är en förtätning av den historia vi levt." . . . När Bergson 1932 kom ut med sitt sista större alster förvånade han genom att behandla moralen och religionen på ett sätt som fick hans anhängare att börja se honom som dragen åt religiositet. Det påstås att han under sina sista år konverterade till katolicismen, men detta har varken avfärdats eller kunnat riktigt styrkas." (Svenska Wikipedia "Henri Bergson' 2018-03-31) . . . . . . "Vatikanen anklagade Bergson för panteism, medan fritänkare (som utgjorde en stor del av den franska tredje republikens lärare och professorer) anklagade honom för spiritualism. . . . Flera hinduiska författare har funnit paralleller till hinduisk filosofi i Bergsons tankar." (Engelska Wikipedia "Henri Bergson" 2018-09-18)

Bergstam, Arvid: Säden är Guds ord. Se Soluppgången 1965. Arvid Bergstam, född år 1889 i Gunnarskog norr om centralorten Arvika. Död 1971. Pastor i Svenska Missionsförbundet. "Missionsafton kl 7,30 samlades en talrik skara av missionsvänner från olika delar av Åland och från staden i det med löv och blommor smakfullt dekorerade Betania. . . . Pastor Arvid Bergstam från Stockholm talade över Ps. 106:1-5. Psalmförfattaren lovar Gud för hans godhet och nåd samt för hans väldiga gärningar. De äro saliga, som aktar på vad som rätt är, de som alltid öva rättfärdighet. Psalmförfattaren beder för sig själv och de utvaldas lycka. - Ett varmt bönemöte följde nu, och vi förnummo redan i högtidens början, att Herren var mitt ibland sitt folk, enligt sitt löfte. . . . (Midsommardagen kl. 11 f. m. talade) pastor Arvid Bergstam över Joh. 3:16. Talaren erinrade om att denna text var en pingsttext. . . . Ingenting är större än kärleken och man kan säga, att Andens dop är ett dop i kärleken. . . . (Måndagen) kl. 11 f. m. predikade pastor A. Bergstam över 1 Joh. 3:8-24. Talaren stannade för följande punkter: Älska, tro, lyda, bedja och förbliva. Det var en predikan om praktiskt utövande av kärleken i livet. Herren hjälpe oss att älska varandra med Kristi kärlek." (Evangeliskt vittnesbörd 1928-07-15 nr 14, Ekenäs/Carl Dahlström)

Bergstam, Arvid: Inför ordet och evigheten. Studier i Uppenbarelseboken. (1967)

Bergstam, Arvid: Inför sanningens ord (1965)

Bergsten, Torsten: Baptistsamfundet och ekumeniken. Se Tro Frihet Gemenskap. Torsten Bergsten, född år 1921 i Kristianstad. Död 2012. Kyrkohistoriker. "Helst ser han att det bildas en enad svensk protestantisk frikyrka. . . . Mamman var baptist, medan pappan var ateist. Modern var tandläkare och fadern var lektor. . . . Pappan blev omvänd och döpt i Baptistkyrkan i Kristianstad. . . . 'Jag fascinerades av innerligheten och mystiken inom pingströrelsen. . . . (Men) sanningen att säga så var jag negativ till att man alltför tydligt inom pingströrelsen ansåg sig ha "sanningen" och var negativ till andra kristna.' . . . Samtidigt som (Torsten Bergsten) var en klar ekumen blev han alltmer övertygad om det baptistiska dopet. . . . Valsätrakyrkan (i Uppsala) passar Torsten Bergsten. Den är ansluten till både Svenska baptistsamfundet, Svenska Missionsförbundet, Svenska Alliansmissionen och Nybygget - Kristen samverkan." (Dagen 2001-05-04)

Bergsten, Torsten: Frikyrkligt gudstjänstliv. Se Brohed, Ingmar: Sveriges kyrkohistoria - Religionsfrihetens och ekumenikens tid.

Bergsten, Torsten: Kvinnor som förkunnare inom svensk frikyrklighet. Se Brohed, Ingmar: Sveriges kyrkohistoria - Religionsfrihetens och ekumenikens tid.

Bergsten, Torsten: Svenska Baptistsamfundet. Se Svenska Trossamfund.

Bergstrand, Carl-Martin: Prästgården i bygden. Se Skara stift i ord och bild. Carl-Martin Bergstrand, född år 1899 i Värsås öster om centralorten Skövde. Död 1998. Arkivarie. Föreståndare för Västsvenska Folkminnesarkivet i Göteborg 1932-1964. "1942 utgav Bergstrand boken 'Tattarplågan', i vilken han gav en mörk bild av resandefolket, utan försök till förklaring och förståelse för denna folkgrupps levnadsmönster." (Svenska Wikipedia "Carl-Martin Bergstrand" 2016-02-10)

Bergstrand, Karl: Johan Fredrik Berg. Se Mäster Gudmunds Gilles Årsbok 1932.

Bergstrand, Mats: Framför lyckta dörrar - En bok om Anders Björck (2002). Mats Bergstrand, född år 1960. Journalist och redaktör. Redaktör för DN Debatt ca 1989-2009. Tidskriften DSM utsåg honom år 2003 till den tredje störste opinionsbildaren i Sverige. "'Har DN Debatt för stort inflytande övr det offentliga samtalet?' (Mats Bergstrand:) 'Vi har fått en situation där vi får fler och fler nyhetskanaler, fler och fler tidningar. Den växande mediemarknaden har egentligen gjort att medierna totalt sett har tappat makt och politikerna i motsvarande grad har vunnit den. De kan spela ut olika arenor mot varandra. De kan ställa misshagliga reportrar i någon sorts nyhetskylskåp och därmed kanske göra de(m) lite mer anpassningsbara, lite räddare. Då är DN Debatt en kontrast till det. Där finns det trots allt ett samband, ett torg för den offentliga debatten och jag tror det är en fördel att detta fortfarande finns kvar.'" (Göteborgs-Posten 2005-04-25)

Bergstrand-Poulsen, Elisabeth: Socknen sedd från centrum - Hemsocknen som jag minns den. Se Växjö stift i ord och bild.

Bergstrand-Poulsen, Elisabeth: Uppvaknandet. Se Kvinnor i Småland.

Bergström, Carin: Lantprästen. Se Signums svenska kulturhistoria - Frihetstiden. Carin Bergström, född år 1942 i Karlstad. Historiker och museichef.

Bergström, E.: Hvad varslar tiden och hvad stundar? Se Dahlhielm, Aug-Bång, O.: Hvad varslar tiden och hvad stundar?

Bergström, Lena: Mitt sanna namn. Se Andrum III.

Bergström, Lena: Tillsammans - innerst inne. Se Andrum III.

Berkouwer, G.C.: Man the Image of God (1975). Gerrit Cornelis Berkouwer, född år 1903 i Amsterdam, Nederländerna. Död 1996. Professor i systematisk teologi vid Free University of Amsterdam. "Då Berkouwer ville lägga fram verk i systematisk teologi som var grundade i noggrann exeges av de bibliska texterna för all undervisning i troslära, enligt reformert syn att tolka Bibeln, nämner han få filosofer och låter sig sparsamt påverkas endast av en samtida filosof, Dooyeweerd." (Engelska Wikipedia "Gerrit Cornelis Berkouwer" 2018-09-19)

Berlin, Herved: En ny glanstid för naturvetenskapen. Se Svenska folket genom tiderna 8. Herved Berlin, född år 1890 i Lyngby sydost om centralorten Lund. Död 1954. Konservator vid zoologiska institutionen i Lund 1924.

Bernadotte, Folke: Pojkar och scouting (1940). Folke Bernadotte, född år 1895 i Stockholm. Död 1948. "Arméofficer, rödakorsledare och diplomat. . . . Ordförande i Svenska Röda Korset 1946. . . . Under andra världskrigets slutskede ledde Folke Bernadotte flera räddningsaktioner för Röda Korset (krigsfångeutbyte och insatser i tyska koncentrtionsläger). . . . Fick den 21 maj 1948 av FN's generalförsamling uppdrag att medla i Palestina. . . . (Mördades den 17 september samma år av den sionistiska paramilitära gruppen Sternligan, till vars styrgrupp och högsta ledare bland annat hörde Yitzhak Shamir,) som blev Israels premiärminister 1983-1984 samt 1986-1992." (Svenska Wikipedia "Folke Bernadotte" 2018-06-13)

Bernadotte, Folke. Se också Hadenius, Stig: Vem var Folke Bernadotte?

Bernadotte, Oscar (prins): Den öppna och den stängda dörren (Jönköpings-Posten 1926-07-02). Oscar Bernadotte, född år 1859 på Drottningholms slott på Lovön väster om Stockholm. Död 1953. Viceamiral i flottan. "Mycket aktiv inom religiösa och sociala organisationer, som KFUM och Lappska missionens vänner, i vilka han var ordförande. Han är såvitt känt den ende av Sveriges prinsar som blev öppet frälst, och var aktiv inom helgelserörelsen. . . . Mest känd blev hans verksamhet inom helgelserörelsen som grundare av och ledare för den årliga Södertäljekonferensen, Sveriges motsvarighet till de walesiska Keswickkonferenserna. . . . (I sin sång 'Långt hellre jag önskar mig Jesu fred' heter det i refrängen:) 'Vill hellre ha Jesus än världens krans/ och få bli ett himlens barn.' . . . (Exempel på utländska utmärkelser: Brasilianska Södra korsets orden, Grekiska Frälsarens orden, Storkorset av Japanska Krysantemumorden, Portugisiska Torn- och svärdsorden, Ryska Sankt Andreasorden, Ryska Sankt Alexander Nevskijorden, Riddare av Ryska Vita örnens orden, Ryska Sankt Annas orden, Ryska Sankt Stanislausorden, Thailändska Chakriorden, Thailändska kronorden, Tunisiska Nischan al-Ahad Al-Aman, Osmanska rikets Osmanié-orden, Osmanska rikets Imtiazmedalj i guld och silver.)" (Svenska Wikipedia "Oscar Bernadotte" 2018-02-12)

Bernadotte, Oscar: Med Jesus i stormen (Jönköpings-Posten 1945-09-14)

Bernadotte, Oscar: Olika frälsningsvägar (Jönköpings-Posten 1922-06-30)

Berndtson, Ingemar: Nepal och United Mission to Nepal. Se Soluppgången 1987. Ingemar Berndtson, född år 1923 i Kaga nordväst om centralorten Linköping. Död 2013. Missionär i Oubangui Chari (nuvarande år 2013) Centralafrikanska republiken 1949-1964. "Ingemar Berndtson hörde till (de missionärer) som drev på mot en fullständig autonomi för den afrikanska kyrkan. 1962 var den ett faktum. . . . (1980) utsågs han till Asiensekreterare (inom Örebromissionen), en tjänst som han innehade till sin pensionering 1988. Under flera år som pensionär var han behjälplig med (Örebromissionens) arkiv. . . . Ingemar Berndtson var en driftig, noggrann och beslutskraftig person, snabb i tanke och handling, rak men med ett stort hjärta. Han gladdes när han såg att Gud verkade i enskilda människors liv." (Dagen 2013-06-05/Rune Olsson)

Bernspång, Erik (pastor): Adventstidens glädjeämne (Jönköpings-Posten 1964-12-05). Erik Bernspång, född år 1921 i Finja väster om centralorten Hässleholm. Kom som ettåring till Verum norr om Hässleholm. Död 2012. Pastor och bibellärare. "I den karismatiska väckelsen på (19)70-talet var han en tongivande bibellärare, inte minst med sin undervisning om den helige Ande och de andliga nådegåvorna. . . . Erik Bernspång betydde mycket för Svenska Folkbibelns tillkomst. Han var med från början i arbetet och kom med sina stilistiska förmågor att starkt bidra till översättningen. Även själva namnet Svenska Folkbibeln var ett förslag från honom. I arbetet med GT tog han ett stort ansvar och arbetade en tid med att vara referentansvarig." (Folkbibelnytt 2012-3/Stiftelsen Svenska folkbibelns styrelse)

Bernspång, Erik: Apostlagärningarna (1979)

Bernspång, Erik: Jesus döper i helig Ande (1974)

Bernspång, Erik: Johannes (1983)

Bernspång, Erik: Tröst (1980)

Bernving, Thor (kyrkoadjunkt, Ödestugu): Förtroende och ansvar (Jönköpings-Posten 1969-10-18). Thor Bernving, född år 1904 i Vena nordost om centralorten Hultsfred. Död 1974 i Rogberga. Präst.

Berry, Robert James: Utvecklingsdebatten. Se Kristen tro - En illustrerad handbok. Robert James "Sam" Berry, född år 1934 i Lancashire i nordvästra England. Genetiker. Professor i genetik vid University College London 1974-2000. "Har uttalat sig till förmån för en teistisk evolution." (Engelska Wikipedia "R.J. Berry" 2018-06-20)

Berthelson, Bertil: Kyrkobygge i Växjö stift. Se Växjö stift i ord och bild. Bertil Berthelson, född år 1901 i Ludvika. Död 1985. Konsthistoriker. 1:e antikvarie och avdelningschef vid Riksantikvarieämbetet (1946).

Berthold, H.: Syskonen (1904,1922). Bok nr 20 i Mullsjö Missionsförsamlings 1920-tals söndagsskolbibliotek.

Bertilsson, Lilli-Ann: Jordkällare - skafferi - kapell". Se Mellan Härån och Rasjön 2002. Lilli-Ann Bertilsson, född år 1939. "Lilli-Ann Bertilsson från Hagshult tog hem segern när ostkake-SM avgjordes på Stora Segerstads julmarknad i dag lördag. . . . Lilli-Ann Bertilsson, som lärde sig göra ostkaka av sin mamma, är säker på varför just hennes dessert gick hem. 'Jag har använt bra råvaror. Sedan har jag inte haft brått. Det gäller att ha gott om tid', säger hon." (Värnamo Nyheter 2013-11-16/August Håkansson)

Berättelser ur lifvet (införda i tidningen Pietisten) (1842-56,1897). Bok nr 119 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Abiskojaure (1911). Se Beskow, Elisabeth: I vildmarken och andra berättelser från Lappland. Elisabeth Beskow, född år 1870 i Stockholm. Död 1928. "Skrev drygt 50 romaner och barnberättelser under pseudonymen Runa. . . . Under början av 1900-talet var hon Sveriges näst mest lästa kvinnliga författare (efter Selma Lagerlöf). Romanerna är färgade av en starkt religiös-idealistisk livsuppfattning, och ofta med en tydlig sensmoral och uppbygglig struktur." (Svenska Wikipedia "Elisabeth Beskow" 2018-06-11) . . . . . . "Flera av hennes böcker översattes till danska, finska, franska, engelska, tyska och holländska. I sina böcker diskuterade hon lika rättigheter för män och kvinnor och talade emot djurförsök och för vegetarianism." (Engelska Wikipedia "Elisabeth Beskow" 2017-05-18) . . . . . . "Elisabeth Beskow förespråkar en modern kristen människa som möter det nya samhället med en personlig och genomtänkt gudstro som gör det möjligt att navigera bland tidens moraliska blindskär. I sina skildringar (under tiden 1895-1910) framstår Elisabeth Beskow som en liberal föregångare, med blicken mot det moderna och med modet att våga framföra alternativa tolkningar och tankegångar. På samma gång är hon präglad av sitt kristet konservativa synsätt." (Ennen ja nyt 2014-06-25/Ulrica Lagerlöf Nilsson) . . . . . . "Idag betraktas (Elisabeth Beskows) böcker som enkla och banala, i avsaknad av litterär kvalité. . . . Några djupare mänskliga konflikter beskrivs inte, möjligen en del kärlekssorger som lätt kan avhjälpas med böner." (Alex författarlexikon 2007-09-14/Alex redaktion)

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Allt eller intet (1895,1956)

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Av jordens stoft (1910,1957)

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Birger Löwing (1918,1957)

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Bröllopet på Lönnvalla (1931,1960). Se Beskow, Elisabeth: Trettonåringar. Bröllopet på Lönnvalla.

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Efterskörd (1934)

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): En tonskapelse (1930). Se Beskow, Elisabeth: Vid skiljevägen - En tonskapelse.

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Förnyelse (1928,1957)

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Förtröstan. Se Beskow, Elisabeth: Efterskörd.

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Gamle prästen i Hornsjö och andra berättelser (1904,1905). Bok nr 82 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Han och hans hustru (1915,1961)

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Hans moders Gud (1914,1957)

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa). Hans ögons ljus (1923,1959)

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): I vildmarken. Se Beskow, Elisabeth: I vildmarken och andra berättelser från Lappland.

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): I vildmarken och andra berättelser från Lappland (1911,1926)

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Ljudande malm (1900,1934)

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Med blicken mot det osynliga (1906,1963)

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Nina (1903,1904). Bok nr 161 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Nina finner sin väg (1903,1958). Ny titel på den bok som tidigare hette "Nina".

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Ols Barbro (1921,1937)

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): På Elghyttan (1902,1904). Bok nr 152 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): På Älghyttan (1902,1956)

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Röster (1909,1937)

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Sif 1 (1917,1959)

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Sif 2 (1917,1959)

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Skalunga 1 (1919,ca 1955)

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Skalunga 2 (1920,1955)

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Släktarvet (1929,1956)

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Testamentet (1927,1960)

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Torneträsk. Se Beskow, Elisabeth: I vildmarken och andra berättelser från Lappland.

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Tre människor (1932)

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Trettonåringar (1926). Se Beskow, Elisabeth: Trettonåringar. Bröllopet på Lönnvalla.

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Trettonåringar. Bröllopet på Lönnvalla. (1960)

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Vardagsliv (1898,1963)

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Vid midnattssol (1911). Se Beskow, Elisabeth: I vildmarken och andra berättelser från Lappland.

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa). Vid skiljevägen (1913). Se Beskow, Elisabeth: Vid skiljevägen - En tonskapelse.

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Vid skiljevägen - En tonskapelse (1960)

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Vildfågel (1911). Se Beskow, Elisabeth: Vildfågel-Vildfågels fäste.

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Vildfågel-Vildfågels fäste (1957)

Beskow, Elisabeth (pseud. Runa): Vildfågels fäste (1913). Se Beskow, Elisabeth: Vildfågel-Vildfågels fäste.

Beskow, Elsa: Barnen på Solbacka (1898). Se Beskow, Elsa (m.fl.): Sagobilder - Åren 1894-1918. Elsa Beskow, född år 1874 i Stockholm. Död 1953. Banboksförfattare, illustratör och konstnär. "Synen på Elsa Beskows bilderböcker har växlat genom åren. Hennes borgerliga familjeskildringar har ibland ansetts idylliserande med en patriarkalisk man som bestämmer och moderliga kvinnor som finner sig i sin kvinnoroll. Å andra sidan har det påpekats att det i själva verket ofta är kvinnorna som ordnar och ställer i böckerna och att barnen kan vara mindre anpassade och mer äventyrliga än gängse barnuppfostran föreskrev. . . . Familjen Beskow var bosatt i Djursholm. Från 1900 bodde de i Villa Ekeliden, som år 1890 hade byggts som bostad åt författaren Viktor Rydberg." (Svenska Wikipedia "Elsa Beskow" 2018-09-19) . . . . . . "Beskow kombinerade ofta verkligheten med element från sagans värld. Barn möter älvor och elaka troll, och husdjur talar med människor. Centrala teman var förhållandet mellan barn och vuxna och barns självständiga initiativ." (Engelska Wikipedia "Elsa Beskow" 2018-05-07)

Beskow, Elsa: Jungfru Blåklints Friare (1918). Se Beskow, Elsa (m.fl.): Sagobilder - Åren 1894-1918.

Beskow, Elsa (m.fl.): Sagobilder - Åren 1894-1918 (1988)

Beskow, Natanael: Den heliga striden (1943). Natanael Beskow, född år 1865 i Hallingeberg nordväst om centralorten Västervik. Död 1953. Predikant, författare, konstnär och rektor. Stockholms stadsmissions förste föreståndare. "Eftersom han inte helhjärtat kunde stämma in i kyrkans bekännelse, lät han aldrig prästviga sig, men kom dock att fortsätta som regelbunden predikant i Djursholms kapell. . . . Rektor för Birkagårdens folkhögskola 1916-1930. . . . Anlitades mycket som förhandlingsledare - han var som sådan framstående. Han engagerade sig mycket i frågan om kvinnors rösträtt. Han var radikalpacifist. . . . (Han skrev) om det armeniska folkmordet under första världskriget. . . . Finns representerad i 1986 års psalmbok med originaltexter till sju verk." (Svenska Wikipedia "Natanael Beskow" 2018-09-19) . . . . . . "Djursholms kapell invigdes 1898. . . . På söndagarna vallfärdade nu stora skaror uppför de långa trapporna - järnvägen öppnade till och med en egen station för besökarna. Under mer än ett halvt sekel satte Natanael Beskow sin prägel på det andliga livet i Djursholm. Han stod i predikstolen varje söndag i arton år och därefter predikade han varannan vecka fram till 1931." (Hemsida för Djursholms kapell. Artikel: Natanael Beskow - kapellets store predikant. Citat hämtat 2018-09-21)

Beskow, Natanael: Skärstads prästgård. Se Från Smålands och Ölands gamla prästhem.

Beskow, Per: Gudstjänstliv i en medeltida kyrka. Se Pernler, Sven-Erik: Sveriges kyrkohistoria - Hög- och senmedeltid. Per Beskow, född år 1926 i Stockholm. Död 2016. Religions- och kyrkohistoriker. Prästvigdes för Svenska kyrkan 1952. Upptogs i den romersk-katolska kyrkan 1961. Undervisade i Nya testamentets exegetik i Uppsala 1963-1964.

Beskow, Per: Mission, Trade and Emigration in the Second Century. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1970).

Beskow, Per (Janzon, P.): Nikolaiterna i Nya testamentet och i fornkyrkan. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1956).

Beskow, Per-Hellström, Jan Arvid-Nilsson, Nils Henrik: Den kristna kyrkan – Från apostlarna till renässansen (1995)

Bettex, F.: Naturvetenskap och kristendom (1913,1920). Bok nr 6 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek. Frédéric Bettex, född år 1837 i Etoy väster om Lausanne i västra Schweiz. Död 1915. Apologet. "Mest känd är han för sina talrika apologetiska skrifter, där han hävdade det kristna dogmat i dess mera ortodoxa fattning gentemot såväl materialism som modern bibelforskning." (Svenska Wikipedia "Frédéric Bettex" 2016-10-09)

Betty. Se Janson, Betty.

Beutler, Johannes: Greeks Come to See Jesus (John 12:20f). Se Biblica (1990). Johannes Beutler, född år 1933 i Hamburg, Tyskland. Romersk-katolsk teolog med Johannesevangeliet och Johannesbreven som specialområde. (Jämför Tyska Wikipedia "Johannes Beutler" 2016-09-24)

Beutler, Johannes: The Ways of Gathering: The Plot to Kill Jesus in John 11:47-50. Se New Testament Studies (1994).

Bexell, Bernhard: Josef och Maria Bexells hem. Se Från Smålands och Ölands gamla prästhem. Bernhard Bexell, född år 1857 i Lidhult väster om centralorten Ljungby. Död 1927.

Bexell, Bertil: Front mot jäktet (Jönköpings-Posten 1950-04-04). Bertil Bexell, född år 1906 i Dädesjö nordost om centralorten Växjö. Död 1981. Kyrkoherde i Ryssby (1946), Ryssby, Tutaryd och Agunnaryd (1962).

Bexell, Oloph: Bo Giertz och Svenska kyrkan. Se Brohed, Ingmar: Sveriges kyrkohistoria - Religionsfrihetens och ekumenikens tid. Oloph Bexell, född år 1947 i Kalmar. Professor vid Uppsala universitet i kyrkovetenskap 2000 och i kyrkohistoria 2006-2014.

Bexell, Oloph: De liturgiska färgerna. Se Brohed, Ingmar: Sveriges kyrkohistoria - Religionsfrihetens och ekumenikens tid.

Bexell, Oloph: Kyrkans textilier. Se Brohed, Ingmar: Sveriges kyrkohistoria - Religionsfrihetens och ekumenikens tid.

Bexell, Oloph: Sveriges kyrkohistoria - Folkväckelsens och kyrkoförnyelsens tid (2003)

Bexell, Ruth: Gammalt och nytt från Indien. Se Växjö Stifts Hembygdskalender 1947. Ruth Bexell, född år 1875 i Stora Skedvi nordost om centralorten Säter. Död 1961. Missionär i Kodi i Kundapur sydost om Goa vid den arabiska havskusten i Indien.

Beyer, Johan: Att göra glas (1968). Se Svenska turistföreningens årsskrift 1968. Johan Beyer, född år 1923 i Göteborg. Död 2005. "Ägare och vd för Orrefors glasbruk i unga år och han styrde det minutiöst. Han hade en helhetssyn på glasbruket och samhället, som var unik. . . . Tog initiativ till ett omfattande egnahemsbyggande. . . . Förespråkare för begreppet företagsdemokrati. . . . Han tog också en daglig cykelrunda i samhället och han såg allt! Kunskapen gav också möjlighet att stötta och hjälpa där det så behövdes." (Kristianstadsbladet 2005-06-15/Kerstin Mårtensson Rudström/Null Saxo)

Bezold, C.: Den österländska forntidens kulturvärld. Se Hildebrand m fl Världshistoria III. Carl Bezold, född år 1859 i Donauwörth nordväst om München i Tyskland. Död 1922. Orientalist och assyriolog. Professor vid universitetet i Heidelberg (1894). "Bezolds största gärning, som skaffat honom ett varaktigt namn inom den assyriologiska forskningen, var katalogiserandet av den stora assyriska kilskriftssamlingen i British museum i London." (Svenska Wikipedia "Carl Bezold" 2017-11-16)

Bibeln idag - Guide för daglig bibelläsning (nr 4 2002)

Bible Today (1981)

Biblica (1963,1975,1980,1984-1987,1990,1992-1994,1997-2000,2002,2003,2006)

Biblical Archaeologist (1975)

Biblical Research (1975,1981)

Biblical Theological Bulletin (1978,1982,1994-1996)

Biblicum - tidskrift för biblisk tro och forskning (2001,2004,2007)

Bibliotheca Sacra (1955,1959,1961,1972,1982,1990,1996-1997,1999,2000,2003)

Biblische Zeitschrift (1963)

Bilkevitj, Jevgenija: Han var rädd att se sig om . . . Se Aleksijevitj, Svetlana: De sista vittnena.

Billing, Gottfrid: För de gamla (1919). Gottfrid Billing, född år 1841 i Önnestad nordväst om centralorten Kristianstad. Död 1925. Kyrkoman och statsman (konservativ). Billing var professor i praktisk teologi vid Lunds universitet från 1881, biskop i Västerås från 1884, överhovpredikant från 1885, biskop i Lunds stift från 1898, riksdagsledamot 1889-1906 och 1908-1912. "I riksdagsdebatterna motsatte han sig varje förslag som innebar utökad allmän rösträtt. . . . Teologiskt företrädde Billing en konservativ bibelsyn. I en debatt som pågick inom Svenska kyrkan 1908-1910 angående djävulens existens förfäktade Billing den åsikten att djävulen fanns därför att Frälsaren själv hade sagt så." (Svenska Wikipedia "Gottfrid Billing" 2018-03-21) . . . . . . "Det starka anglosachiska inflytande, som ända från 1850-talet i mycket givit ett reformert kynne åt de svenska väckelserörelserna, bidrog till att hos (Billings) motståndare ytterligare skärpa fasthållandet vid det luterska i kyrkans arv. Kyrkobegreppet stod i förgrunden, såväl teologiskt som kyrkopolitiskt. Den lundensiska högkyrkligheten såg i kyrkan förnämligast nådesmedelsinstitutionen, den av väckelsen påverkade Uppsalafakulteten åter en förening av troende. Som nådemedelsinstitution hade kyrkan att söka kvarhålla och påverka även sådana medlemmar, som ställde sig likgiltiga för eller avvisande mot dess lära eller tro; var kyrkan åter en de troendes förening, måste hon för att bevara sin renhet från sig utrensa främmande element (kyrkotuktsproblemet), i en de troendes förening fanns därjämte utrymme för fri lekmannaverksamhet. Med kraft och klarhet företrädde B. under dessa brytningar den äldre lundensiska högkyrklighetens traditioner." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/B. Boëthius/urn:sbl:18219, citat hämtat 2018-09-21)

Bilskolornas lärobok (utg. Sveriges bilskolors riksförbund) (1964)

Bircherod, Jacob: Jönköping efter stora ofreden. Se Bircherod, Jacob: Rese-journal från Köpenhamn till Stockholm. Jacob Bircherod, född år 1693 i Odense i Danmark. Död 1737. Bircherod var sekreterare hos generalmajor Poul Lövenörn och följde honom "i denna egenskap på resan till Stockholm med anledning av fredsförhandlingarna vid det stora nordiska krigets slut". (Dansk Biografisk Leksikon/3 utg. Gyldendal 1979-84/H.A. Hens R. Paulli/, citat hämtat 2018-09-21)

Bircherod, Jacob: Rese-journal från Köpenhamn till Stockholm (1720,1924). Se Gudmundsgillets Årsbok 1993.

Birger, Selim: Carl von Linnés och Elias Fries barndomshem (1916). Se Svenska Turistföreningens Årsskrift 1916. Selim Birger, född år 1879 i Ystad. Död 1931. Läkare och botanist. Birger "företog botaniska resor i alla Sveriges landskap och flera gånger till Danmark, Nore och Finland och Ryssland, norra Tyskland 1898 och 1899, till Sydamerika och Falklandsöarna 1904, Italien 1907 och Iberiska halvön 1921. Han publicerade ett stort antal botaniska arbeten, huvudsakligen behandlande svensk floristik, växtgeografi och naturskydd." (Svenska Wikipedia "Selim Birger" 2016-06-20)

Birgitta, Den heliga: Himmelska uppenbarelser, första bandet (bok 1-3) (1345 - 1373,1492,1957). Heliga Birgitta, född omkring 1303 i Uppland sannolikt på Finsta gård väster om centralorten Norrtälje. Död i Rom 1373. Katolsk predikant, författare, teolog samt ordens- och klostergrundare av Birgittinorden. Birgitta helgonförklarades 1391 av påven Bonifatius IX. 1999 upphöjdes heliga Birgitta tillsammans med Katarina av Siena och Edith Stein till skyddshelgon för Europa. "En tidig kritikerröst till Birgitta kom med Martin Luther, som kallade henne för 'Die tolle Birgit' (den galna Birgitta). Bland reformationsbiskoparna i Sverige fanns nedlåtande tonfall mot Birgitta. I Svensk krönika kallar Olaus Petri hennes uppenarelser för 'dagdrömmar'. . . . Heliga Birgittas författarskap och retoriska kunskaper är historiskt intressant då hon var verksam under en tid då kvinnor i allmänhet varken fick lära sig att läsa eller skriva och att agera som författare var i stort sett förbjudet." (Svenska Wikipedia "Heliga Birgitta" 2018-05-25) . . . . . . "Om (Birgittas) broder (Israel) finnas berättelser, som tyda på svärmisk fromhet, särskilt att han före sin död låtit bära sig upp i templet, där han fäste en guldring på bilden av jungfru Maria och så vigde sig till hennes brudgum. . . . Om B:s liv som husfru heter det i kanonisationsbullan: ' . . . Redan under den tid då hennes make ännu var i livet, brukade hon varje dag bespisa tolv fattiga vid sitt bord, varvid hon själv betjänade dem.' . . . (Efter sin mans död) hörde hon i en vision Guds röst säga: 'Du skall vara min brud och mitt språkrör.' . . . Hennes uppenbarelser hava, åtminstone i utdrag, översatts på alla kulturspråk, däribland arabiska. Legendsamlingar finnas om henne i snart sagt oöverskådlig mängd, bl. a. på kinesiska. . . . Vadstena kloster och dess dotterstiftelse Nådendal i Finland voro (under medeltidens sista skede) huvudplatserna för det religiösa litterära livet i Norden." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet "Birgitta Birgersdotter"/urn:sbl:18245/R. Steffen, citat hämtat 2018-09-21)

Birgittasystrarna i Vadstena: Var vid gott mod (1980)

Birkeland, H.: Oppstandelsetroen i Det Gamle Testament. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1948). Harris Birkeland, född år 1904 i Vikebygd nordväst om centralorten Vikedal i Vindafjord kommun söder om Bergen i Norge. Död 1961. Teolog och semitolog. Professor i semitiska språk vid universitetet i Oslo 1948-1961. "Fra 1948 vendte han sitt hovedinteresse mot det arabiske." (Norsk biografisk leksikon 2016-08-10) . . . . . . "Birkeland var sammen med Sverre Aalen och Ivar P. Seierstad de eneste som fikk godkjent i Det gamle testamente av Sigmund Mowinckel, som var Birkelands laerer vid universitetet." (Norska Wikipedia "Harris Birkeland" 2018-08-29)

Birkeli, Emil: Norges yttre mission. Se Nordisk Missionshistoria. Emil Birkeli, född år 1877 i Hurum sydväst om Oslo i Norge. Död 1952. Missionär på Madagaskar och senare lärare och föreståndare vid Misjonsskolen i Stavanger. "Som religionshistoriker ble han en viktig formidler av religions- och kulturkunnskap fra Afrika. . . . (Emil) Birkeli kombinerte . . . en bred internasjonal orientering med en sterk rotfestethet i det norske: norsk natur, kristendomsforståelse og nasjonalfølelse." (Norsk biografisk leksikon 2009-02-13/Tore Laugerud)

Birro, Marcus: Alla djävulska främlingar (1999). Marcus Birro, född år 1972 i Göteborg. Författare, poet och skribent. "Marcus Birro är medlem i Svenska kyrkan. Han har dock uttryckt sympatier för katolicismen . . . och meddelade 2014 avsikt att i framtiden konvertera till katolska kyrkan. I november 2014 blev Birro avskedad från (tidningen) Expressen efter att ha kritiserat islam på Twitter samt ha deltagit i en sverigedemokratisk podcast. Två månader senare blev han avskedad som skribent från fotbollssajten 'Solo Calcio', efter att ha ätit lunch med två ledande sverigedemokrater." (Svenska Wikipedia "Marcus Birro" 2018-09-06)

Birro, Marcus: Att föreställa sig undergången. Se Birro, Marcus: Skjut dom som älskar.

Birro, Marcus: Hon mjölkar sitt tigerhjärta åt hanarna . . . . Se Birro, Marcus: Skjut dom som älskar.

Birro, Marcus: . . . medan jag följer eldflugans väg. Se Birro, Marcus: Skjut dom som älskar.

Birro, Marcus: Skjut dom som älskar (1997)

Birro, Marcus: Svarta Vykort - En bok om tröst (2007)

Bishop, Eric FF: The Door of the Sheep - John X:7-9". Se Expository Times (1960). Eric Francis Fox Bishop, född år 1891. Död ca 1980. "Senior Lecturer" i arabiska vid universitetet i Glasgow 1949-1956.

Biskop Thomas: Ur Friheten ur Visan om Engelbrekt (troligen 1439). Se Selander, Sten: Levande svensk dikt från fem sekler. Thomas Simonsson, född ca 1380, död 1443. Svensk biskop av Strängnäs stift 1429-1443 och skald.

Bjarne, Ivar: Efter år ... Se "Hvar 8 dag - Illustreradt magasin 1915/16".

Bjerkander, Gustaf: I evangelii tjänst. Se Soluppgången 1957.

Bjerkander, Gustaf (soldathemsföreståndare, Eksjö): Pingstens gåva (Jönköpings-Posten 1963-06-01)

Bjurenstedt, Axel: Änglar finns dom? Se Småländsk Jul. Axel Bjurenstedt, född år 1913 i Örebro. Död 1986. Pastor, kolportör och bokhandlare. Grundade år 1954 Nya Musik- och Missionsbokhandeln i Jönköping. "Det var för 60 år sedan som kolportören och barnmötesfarbrorn Axel Bjurenstedt såg behoven och möjligheterna med en missionsbokhandel. Hela familjen involverades i projektet och pappa Axel hade stora visioner. Under några hektiska år startades inte bara bokhandel i Jönköping utan även i Malmö, Skövde och Osby. Axel Bjurenstedt startade också Löttorps camping på Öland och drev verksamheten där under de första åren innasn bröderna Samuelsson kom in som ägare. . . . På pappa Axels tid åkte man runt med 'söndagsskolebuss' fylld av nyheter till orter där det saknades missionsbokhandel och bjöd in alla kyrkor. . . . 'Pappa sa ofta att vi måste visa oss ute.'" (Dagen 2014-12-02/Gabriella Mellergårdh)

Bjurman, Gunnar: Den nutida pressen. Se Svenska folket genom tiderna 11. Gunnar Bjurman, född år 1880. Död 1951. Tidningsman och författare.

Bjurulf, Hjalmar: John Bauer, hemmet och hembygden. Se Mäster Gudmunds Gilles Årsbok 1931. Hjalmar Bjurulf, född år 1892. Död 1955. Författare.

Bjurulf, Hjalmar: Mönsterträdgårdar i Jönköping I. Se Mäster Gudmunds Gilles Årsbok 1933.

Bjurulf, Hjalmar: Mönsterträdgårdar i Jönköping II. Se Mäster Gudmunds Gilles Årsbok 1934.

Bjurulf, Hjalmar: Sandseryd - En smålandssockens krönika genom 200 år (1944)

Bjurulf, Hjalmar-Weiler, Gösta: Östra Jära-Bondberget-Österängen-Rosenlundsbankarna. Se Gudmundsgillets Årsbok 1953.

Bjällmark, Stig: Bakom disken - Som springpojke och bodbiträde i två speceriaffärer i Jönköping 1928-1935. Se Gudmundsgillets Årsbok 1984.

Bjärkhed, Evert (pastor i Huskvarna Alliansförsamling): Domens dag - en glädjedag?! (Jönköpings-Posten 2007-11-23). Evert Bjärkhed, född år 1949. Död 2017. "Evert Bjärkhed har arbetat som pastor i 35 år. De senaste 15 av dem har han verkat i Huskvarna Alliansförsamling. 'Det roligaste har varit att få predika och undervisa. Alla scoutläger har också varit kul. Sedan är det ju speciellt när någon ny kommer till tro och blir delaktig i församlingsarbete', säger han. . . . I april fyller han 67 år och till sommaren väntar så pensionen. . . . 'Jag bor i Huskvarna och ska fortsätta mina ideella uppdrag i församlingen. Sedan kan det bli så att jag hoppar in någon gång och predikar när det behövs', säger han." (Jönköpings-Posten 2016-01-22/Göran Bard)

Björck, Anders. Se Bergstrand, Mats: Framför lyckta dörrar - En bok om Anders Björck. Anders Björck, född år 1944 i Nässjö. Riksdagsledamot 1969-2002, försvarsminister 1991-1994. Ledamot av Europarådets parlamentariska församling 1976-1992, vice president där 1980-1981, 1984-1985, 1988-1989. Valdes 1989 som förste svensk till president i Europarådets parlamentariska församling. Landshövding i Uppsala län 2003-2009. "Anders Björck har från tid till tid fortsatt att säga sin mening i politiska frågor. Han är fortfarande rätt konservativ och har vid talrika tillfällen sagt sin mening mot vad han ser som det växande liberala inflytandet i det moderata partiet." (Engelska Wikipedia "Anders Björck" 2017-05-10)

Björck, Sven: Evangeliet som kom bort (Jönköpings-Posten 1946-12-02)

Björk, Knut: Ulvtorpabrunnens hemlighet med flera berättelser (1921). Bok nr 53 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek. Knut Björk, född år 1890. Död 1970.

Björk, Martin (ungdomspastor, Betania, Nyhem): Bön - du står på Guds goda sida (Jönköpings-Posten 1993-05-14)

Björkborg, Gunnar: Absolutismen och dess motivering (Jönköpings-Posten 1955-04-07). Gunnar Björkborg, född år 1916 i Kumla. Död 1990. Juniorsekreterare i Jönköpings län och Hallands distrikt av Svenska Missionsförbundet 1941-1944, distriktsföreståndare 1957 - . Pastor i Värnamo 1952-1957.

Björkborg, Gunnar (distriktsföreståndare i Svenska Missionsförbundet): Gå till Betlehem och se (Jönköpings-Posten 1959-12-04)

Björkborg, Gunnar: Inför 1964. Se Missionsvittnet 1964:1.

Björkborg, Gunnar (distriktsföreståndare, Smålands Taberg): Kristus ger frihet (Jönköpings-Posten 1957-10-11)

Björkborg, Gunnar (pastor, Värnamo): Mer än bröd (Jönköpings-Posten 1956-03-09)

Björkborg, Gunnar: Skogshaga Träindustri. Se Den tredje boken om Hovslätt.

Björkborg, Gunnar (distriktsföreståndare, Jönköping): Vad skall vi få? (Jönköpings-Posten 1959-01-23)

Björkborg, Gunnar (pastor): Vill du bli frälst? (Jönköpings-Posten 1956-11-10)

Björkborg, Gunnar (pastor, Värnamo missionsförsamling): Världens mörker -världens ljus (Jönköpings-Posten 1956-01-04)

Björkborg, Gunnar. Se också Andersson, Bror-Andersson, Evert-Björkborg, Gunnar-Magnusson, Lotten.

Björkdahl, Elisabeth: Jul- och nyårsfirandet i Wuchang. Se Missionsförbundet 1924. Elisabeth Björkdahl, född år 1885 i Lund. Död 1957. Missionär i Kina (Ichang, Hupeh med flera platser) från november 1913. Gift 1915 med Richard S. Björndahl.

Björkdahl, R.S.: Missionär S.M. Fredén jubilerar på missionsfältet. Se Missionsförbundet 1924. Richard Samuel Björkdahl, född år 1888 i Norrköping. Död 1980. Missionär i Kina för Svenska Missionsförbundet 1913-1945, där han arbetade i Jianli, Wuchang, Yichang och Huangchou. "1921 arbetade han med nödhjälpsarbete i provinsen Henan och blev därför dekorerad av kinesiska staten med utmärkelsen 'Sädesaxets orden', 6:e klass. Under perioden 1943-1945 bistod han också med nödhjälpsarbeten i landet." (Svenska Wikipedia "Richard S. Björkdahl" 2018-06-11) Han var då superintendent i de amerikanska kyrkornas nödhjälpstjänst i Kina.

Björkhagen, Im.: Engelsk läsebok för mellanstadiet (1938,1955). Immanuel Björkhagen,född år 1888 i Stockholm. Död 1994. Skolman och läroboksförfattare. "Lektor vid University College i London under totalt sju år (på 1920-talet). . . . Språklärare i radio under och åren närmast efter andra världskriget." (Svenska Wikipedia "Immanuel Björkhagen" 2017-04-01)

Björklund, Lars-Gunnar: Minnesluckor - livsstycken och klacksparkar (2006). Lars-Gunnar Björklund, född år 1937 i Stockholm. Död 2012. Journalist i radio och TV. "Björklund refererade Vasaloppet i 30 år tills Sveriges Radio meddelade att företaget inte längre var intresserat av att låta honom fortsätta. . . . . . . Sedan 2004 var Lars-Gunnar hedersmedlem nummer 0001 i Tottenham Hotspur Supporters Sweden." (Svenska Wikipedia "Lars-Gunnar Björklund" 2018-08-22)

Björklund, Rolf E.: Åsa Hulugårds Hammare - Norrefors Vapenfabrik - Hovslättsbössan. Se Den sjunde boken om Hovslätt.

Björkman, Margareta: Romanen - En konfliktfylld historia. Se Signums svenska kulturhistoria - Gustavianska tiden.

Björkman, Mats-Lundberg, Ingvar-Magnusson, David: Psykologi för gymnasiet (1968,1969). Mats Björkman, född 1926. Död 2001.

Björkman, Rudolf: Det forna Jönköping. Från Medeltiden till det forna Jönköpings förstörande genom brand 1612. (”Björkman I” i Jönköpings historia. Första delen, 1917). Rudolf Björkman, född år 1950 i Jönköping. Död 1916. Tidningsman. "B:s insats som sin hemstads historiograf präglas framför allt av hans lika omfattande som omsorgsfulla forskning. Bearbetningen av det överväldigande rikliga material, han insamlat, är däremot ej långt driven, i det han väsentligen inskränkt sig till att sovra, gruppera och i en orienterande inramning framlägga de mångfaldiga uppgifter, som stått honom till buds. Av hans egna uttaladen framgår, att han ryggat tillbaka för historikerns konstruktiva uppgifter." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:18305/B. Boëthius, citat hämtat 2018-09-23)

Björkman, Rudolf: Det nya Jönköping. Från stadens flyttning till slutet af sjuttonde seklet. (”Björkman II” i Jönköpings historia, Andra delen, 1918)

Björkman, Rudolf: Det nya Jönköping. Den nya stadens uppväxt under sjuttonde seklets senare del. (”Björkman III” i Jönköpings historia, Tredje delen, 1919)

Björkman, Sophie: Bymarken på 1820-talet. Se Björkman, Sophie: Från barnatid till åldrig dag. Sophie Björkman, född år 1819 i Jönköping. Död 1915.

Björkman, Sophie: Från barnatid till åldrig dag (1901-1908). Se Gudmundsgillets Årsbok 1994.

Björkquist, Manfred: Från storstad och stift (1943). Manfred Björkquist, född år 1884 i Norrgissjö i Gideå nordost om centralorten Örnsköldsvik år 1884. Död 1985. Präst. Biskop i Stockholms stift 1942-1954. "Björkquist deltog aktivt (i Ungkyrkorörelsens 'studentkorståg' 1909-1911) . . . och utformade dess slagord 'Sveriges folk - ett Guds folk'. Hans namn är därmed förknippat med folkkyrkotanken." (Svenska Wikipedia "Manfred Björkquist" 2018-07-24) . . . . . . "(Folkkyrko)rörelsens innebörd och syfte formulerade B. i 'Kyrkotanken' (1909) . . . sålunda: 'Vår folkkyrka skall bli en lutersk andekyrka, där alla individer skola leva sitt eget enskilda liv men på samma gång folkets. Kyrkan skall ej binda samman de enskilda med lagar och lärors tvång, men de enskilda skola finna varandra i fri gemensamhet.'" (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:18307/B. Åkesson, citat hämtat 2018-09-23)

Björksell, Lars (präst och föreståndare för Stiftsgården Tallnäs): Med öppna ögon (Jönköpings-Posten 2001-01-19)

Björling, Gunnar: Nästa natt, nästa natt (1933). Se Håkanson, Björn samt Björling, Gunnar: Solgrönt. Gunnar Björling, född år 1887 i Helsingfors. Död 1960. Finlandssvensk poet. "Mer än någon annan av våra stora svenskspråkiga modernister är Gunnar Björling dagens och ljusets diktare."

Björling, Gunnar: Solgrönt (1933)

Björn, Sven: Britas källa. Se Den första boken om Hovslätt.

Björnson, Björnstjerne: Synnöve Solbakken (1857,1971). Bjørnstjerne Bjørnson, född år 1832 i Kvikne söder om Trodheim i Norge. Död 1910. Författare, diktare och samhällsdebattör. Grundade Riksmålsförbundet och skrev texten till Norges nationalsång "Ja, vi elsker dette landet". Tilldelades Nobelpriset i litteratur 1903. I socialdramat "En handske" 1883 "vände (han) sig mot den fria kärleken och förkunnade sexuell avhållsamhet både för kvinnor och män före äktenskapet. Det var ingen teaterdirektör som ville sätta upp dramat, bortsett från i en modifierad form. Hösten samma år gav Bjørnson ut ett mystiskt och symboliskt drama Over AEvne, där han gick till angrepp mot religiöst svärmeri. Detta drama sattes inte upp förrän 1899, men var då en framgång." (Svenska Wikipedia "Bjørnstjerne Bjørnson" 2017-10-28) . . . . . . "På slutten av 1870-tallet gjennomgikk B. en religiøs utvikling. . . . Han fjernet seg fra dogmerne, oppfordret til fri tenkning og kom i fejde med kirke och teologer. . . . Han gikk styrket ut av den religiøse striden." (Norska Wikipedia "Bjørnstjerne Bjørnson" 2018-07-16)

Björnstad, Arne: Talgljus och lysesticka. Se Boken om Skansen. Arne Björnstad, född år 1924 i Stockholm. Död 2012. Museiman. Förste intendent vid kulturhistoriska avdelningen för Stiftelsen Skansen 1964.

Björnägarens hämnd (1911,1919). Bok nr 47 i Mullsjö Missionsförsamlings 1920-tals söndagsskolbibliotek.

Black, David Alan: Paul and Christian Unity: A Formal Analysis of Philippians 2:1-4. Se Journal of the Evangelical Theological Society (1985).

Black, David Alan: The text of John 3:13. Se Grace Theological Journal (1985). David Alan Black, född år 1952 i Honolulu, Hawaii, USA. Professor i Nya Testamentet och Grekiska vid Southeastern Baptist Theological Seminary i Wake Forest nordost om Raleigh i östra USA.

Blackham, H.J.: Humanism (1968). H.J. Blackham, född år 1903 i Birmingham i England. Död 2009. Filosof, författare och pedagog. "Har beskrivits som 'föregångaren till den moderna humanismen i Britannien'." (Engelska Wikipedia "H.J. Blackham" 2018-07-12)

Blackham, H.J.: Objections to Humanism (1963)

Blaiklock, E.M.: Sorg. Se Kristen tro - En illustrerad handbok. Edward Musgrave Blaiklock, född år 1903 i Birmingham i England. Död 1983. "'Chair of classics' vid University of Auckland från 1947 till 1958 och den kristna apologetiska litteraturens förkämpe i Nya Zeeland från 1950-talet till sin död 1983." (Engelska Wikipedia "Edward Musgrave Blaiklock" 2018-01-11)

Blaiklock, E.M.: The Acts of the Apostles (1959,1977)

Blanche, August: En skådespelares äventyr (1864). Se Blanche, August: En skådespelares äventyr - Ett resande teatersällskap. August Blanche, född år 1811 i Stockholm. Död 1868. Författare, dramatiker, journalist, politiker och publicist. Riksdagsman under flera år under 1860-talet. "Mycket känd efter en omfattande och bitter polemik med Aftonbladet och dess medarbetare Carl Johan Love Almqvist i den så kallade 'Det-går-an-striden'. . . . Almqvist kontrade (på Blanches kritik av hans novell 'Det går an') med att i en insändare ta upp Blanches oäkta börd, det så kallade 'Almqvistska dådet'. Blanche utmanade då Almqvist på duell och när Almqvist inte lyssnade spottade Blanche honom i ansiktet på Strömparterren i Stockholm. Detta väckte en enorm skandal. . . . Sannolikt var han sin tids mest spelade dramatiker i Sverige. . . . Ivrig förespråkare för representationsreformen." (Svenska Wikipedia "August Blanche" 2018-08-26) . . . . . . "Till sina åsikter var han demokrat . . . och hans varma hjärta gjorde honom ivrig för alla humanitära reformer. Genom motioner och anföranden har han kämpat föravskaffande av prygel och dödsstraff, för kvinnans rättigheter, oäkta barns arvsrätt, skarpskytteörelsen m. m." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:18361/O. Sylwan, citat hämtat 2018-09-24)

Blanche, August: En skådespelares äventyr - Ett resande teatersällskap (1984)

Blanche, August: Ett resande teatersällskap (1848). Se Blanche, August: En skådespelares äventyr - Ett resande teatersällskap.

Blanck, Anton: Vår svenska litteraturs historia - En första vägledning (1952). Anton Blanck, född år 1881 i Stockholm. Död 1951. Litteraturvetare och publicist. Professor i Litteraturvetenskap vid Uppsala universitet 1922-1946. "Visar (i sin doktorsavhandling 'Den nordiska renässansen i 1700-talets litteratur') hur nordiska kulturelement uppkommer i det europeiska 1700-talet under påverkan av liberalismen och Montesquieu och Rousseau, och returnerar i och med den götiska romantiken."

Blankenstein, Amanda M.: Den lilla husmodern (1910,1919). Bok nr 45 i Mullsjö Missionsförsamlings 1920-tals söndagsskolbibliotek. Amanda M. Blankenstein, pseudonym för Juliet Halbach Bohlen, född år 1835 i Philadelphia, USA. Kom till Tyskland vid sex års ålder. Död 1919. Gjorde många resor till exempel genom Nordafrika, Mindre Asien, Grekland, Spanien, Italien.

Blankenstein, Amanda M.: Den lille konstberidaren (1910,1920). Bok nr 43 i Mullsjö Missionsförsamlings 1920-tals söndagsskolbibliotek.

Blankenstein, Amanda M.: Den ofärdige Anton (1909,1919). Bok nr 38 i Mullsjö Missionsförsamlings 1920-tals söndagsskolbibliotek.

Blankenstein, Amanda M.: Ginlio Guttobendrio eller Lydnadens välsignelse (1909,1922). Bok nr 37 i Mullsjö Missionsförsamlings 1920-tals söndagsskolbibliotek.

Blansch, Gunnar: Skillingaryd när seklet var ungt - Personliga minnesbilder. Se Mellan Härån och Rasjön 1981. Gunnar Blansch, född 1901 i Skillingaryd. "(Han) är en av dem som upplevde arbetslösheten på (19)20-talet. Jag kommer ihåg arbetslöshetskommissionen. . . . Arbetsgivarna och kommissionen försökte få de arbetslösa till strejkbrytare. De som vägrade ställdes utan nödjobb. . . . Under 1923-28 emigrerade ett 50-tal ungdomar från Skillingaryd." (Smålands Folkblad 1977-01-05/Per Bunnstad)

Blaxhult, Malte (Eksjö): "Blod, svett och tårar" (Jönköpings-Posten 1996-04-04). Malte Blaxhult, född år 1927 i Blaxhult i Vena nordost om centralorten Hultsfred. Död 2012. Präst och författare. Kyrkoherde i Kristine församling, Jönköping, och radiopräst med programmet "Tankar inför helgen" i Radio Jönköping.

Blaxhult, Malte: Tankar inför helgen; advent - pingst (1993)

Blaxhult, Malte: Tankar inför helgen; trefaldighet - domsöndagen (1995)

Blocher, Henri: Teilhard de Chardin. Se Kristen tro - En illustrerad handbok. Henri Blocher, född år 1937 i Nederländerna. Professor i systematisk teologi (fr. Faulté libre de théologie évangélique de Vaux-sur-Seine 1965-2003, Wheaton College Graduate School 2003-2008). Engagerad i Lausanne Committee on World Evangelisation från 1975 till 1980.

Blocher, Henri: The Fear of the Lord as the "Principle" of Wisdom. Se Tyndale Bulletin (1977).

Block, Daniel I.: Gog and the Pouring Out of the Spirit: Reflections on Ezekiel XXXIX:21-29. Se Vetus Testamentum (1987). Daniel I. Block, född år 1943 i Borden nordväst om Saskatoon i Kanada. Forskare i Gamla testamentet. Professor emeritus i Gamla testamentet vid Wheaton College.

Block, Daniel I.: How many is God? an investigation into the meaning of Deuteronomy 6:4-5. Se Journal of the Evangelical Theological Society (2004).

Block, Per: Människosonens dom. Se Hartman, Lars: Ur Nya testamentet. Per Block, exeget i Nya testamentet vid Uppsala universitet.

Blok, Aleksandr: Den som blev född i dvalans tider (1914). Se Rysk dikt från Derzjavin till Brodsky. Aleksandr Blok, född år 1880 i Sankt Petersburg i Ryssland. Död 1921. Poet. Ledande representant för den ryska poesins silverålder och den litterära symbolismen i Ryssland. "Inspirerad av revolutionsåret 1917 skrev han symboliska dikter, som av bolsjevismens vägröjare tolkades som ett försvar för deras gärning. Blok var dock knappast någon bolsjevik, och ganska snart fick han känna av de maktägandes misstro. Han avled till följd av undernäring, sedan han förvägrats utresetillstånd för att förbättra sin hälsa." (Svenska Wikipedia "Aleksandr Blok" 2017-11-21) . . . . . . "1921 hade Blok blivit desillusionerad med anledning av den ryska revolutionen. . . . Han klagade . . . att hans 'tro på vishet och humanitet' hade upphört. . . . Blok (hade tidigare uttryckt) sina åsikter om revolutionen i den gåtfulla dikten 'De tolv' (1918). . . . Den beskriver marschen av tolv bolsjeviksoldater (som liknades vid Kristi tolv apostlar) genom gatorna i det revolutionära Petrograd, med en häftig snöstorm som rasar omkring dem. 'De tolv' stötte bort många av hans intellektuella läsare (som anklagade honom för brist på konstnärskap), medan bolsjevikerna föraktade hans tidigare mysticism och askes. Blok såg denna dikt som sitt bästa verk." (Engelska Wikipedia "Aleksandr Blok" 2018-08-27)

Blom, Erik: "Västboandan" (Jönköpings-Posten 1938-03-21)

Blom, G. D:son: Ödmjukhet. Se Missionsförbundet 1924. Gustav D:son Bloom, född år 1890 i Grangärde nordväst om centralorten Ludvika. Pastor. Christian Bible College i Minnesota, USA 1913-1915. Chicago Theological Seminary 1915-1918. La Salle and Chicago University 1918-1921. Pastor i New York 1929-1938.

Blom, K. Arne: Matbesvär. Se "Allenast litet mat i kroppen ..." - Om hunger och törst i Småland. K. Arne Blom, född 1946 i Nässjö. Författare och översättare. Har engagerat sig starkt i Smålands nation i Lund och vänt sig emot dess politisering. "Medeltiden, hans specialitet, betyder mest för honom, framför allt då genom det stora antal kyrkor som uppfördes under perioden. 'Det finns en mångfald i dessa byggnader som speglar tiden de byggdes i', säger K. Arne Blom." (Skånska Dagbladet 2016-04-14/Joakim Stierna)

Blomberg, Anton: Mina arbetsår vid Skånska cementgjuteriet. Se Mellan Härån och Rasjön 1988.

Blomberg, Craig L.: The Law in Luke-Acts. Se Journal for the Study of the New Testament (1984). Craig L. Blomberg, född år 1955 i USA. "Distinguished professor" i Nya testamentet vid Denver Seminary i Colorado (1986).

Blomberg, Erik: Det nakna trädet. Se Bohman, Pontus. Erik Blomberg, född år 1894 i Stockholm. Död 1965. Författare, kulturkritiker, översättare, konsthistoriker. "Förenade en religiöst färgad livsfilosofi med ett socialt och politiskt engagemang. . . . Var en marxistisk orienterad socialist och ansåg författarens uppgift var att ställa sig mitt i tidens kraftfält av sociala och politiska motsättningar och 'ge röst at den betryckta människans hunger, ofrihet, förkvävda livsbegär'." (Svenska Wikipedia "Erik Blomberg" 2018-04-23) . . . . . . "I sin lyrik går B. fram efter två linjer: den stort anlagda idédiktens och den intima visans. Hans tankelyrik rör sig i stort sett inom samma anti-individualistiska banor som en stor del av den samtida utländska diktningen. Den ger uttryck åt en monistisk åskådning, en känsla av samhörighet och broderskap med allt levande. Den oändlighetslängtan, som hos den kristne sträcker sig längs en linje i tiden, famnar hos B. i stället en yta i rummet; universums väldighet skulle krossa oss, om vi inte först och främst kände oss som organiska delar av ett större helt. Metafysiska förklaringsgrunder förkastar han; ljuset kommer inte ovanefter, utan inifrån oss själva. Men just därför att vi äro ändliga varelser, som helt höra jorden till, blir detta vårt enda liv ofantligt dyrbart och ansvarsfullt. Det senare adertonhundratalets utvecklingsoptimism återfinnes starkt utpräglad hos B.; det är vår insats i den sociala och andliga utvecklingen, som för honom ger vårt liv dess egentliga värde." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:17802/Sten Selander, citat hämtat 2018-09-24)

Blomberg, Erik: Den fångne guden (1927)

Blomberg, Erik: Dödens ängel. Se Selander, Sten: Levande svensk dikt från fem sekler samt Blomberg, Erik: Den fångne guden.

Blomberg, Erik: Falskspelare. Se Håkanson, Björn samt Blomberg, Erik: Nattens ögon.

Blomberg, Erik: Nattens ögon (1943).

Blomberg, Harry: Allmänna nedbusningen (Jönköpings-Posten 1938-11-25). Harry Blomberg, född år 1893 i Strängnäs. Död 1950. Författare och översättare. "Tog som barn starka intryck av den frikyrkliga proletärmiljö i Stockholm, där han växte upp som son till en skräddare. . . . Han bröt som ung typograf (1907-1916) med frikyrkligheten (och) blev socialist. . . . Kom snart att glida in på en religiös, nationell linje, under 1930-talet som ivrig förespråkare för oxfordgrupprörelsen." (Svenska Wikipedia "Harry Blomberg" 2017-05-10) . . . . . . "En stark entusiasm för det fria vandringslivet, vilken barndoms- och uppväxtåren i Söders fattigkvarter (i Stockholm) och en trång baptistisk miljö bidragit att framkalla, har i första rummet satt sin prägel på B:s diktning. I raska och brett böljande rytmer, som vittna om en högt uppdriven formell färdighet, besjunger han olika typer av 'farande folk', med förkärlek luffare och sjömän, och ger med burlesk humor och stor brio scener och situationer ur deras liv. Större plats än människorna intar likväl i B:s lyrik naturen, som han ägnar en hänförd dyrkan." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:17804/Carl Anders Dymling, citat hämtat 2018-09-24)

Blomberg, Harry: Casparis slutsats (Jönköpings-Posten 1943-04-17)

Blomberg, Harry: Den "hygglige" Pilatus (Jönköpings-Posten 1942-03-31)

Blomberg, Harry: Det brinner i snön (1935,1979)

Blomberg, Harry: En som trott på Ryssland (Jönköpings-Posten 1935-05-13)

Blomberg, Harry: Ett passionsdrama (Jönköpings-Posten 1943-03-17)

Blomberg, Harry: Har idédebatten förfallit? (Jönköpings-Posten 1947-05-21)

Blomberg, Harry: Hatets horisont (Jönköpings-Posten 1941-11-01)

Blomberg, Harry: Inför det stora provet (Jönköpings-Posten 1938-04-23)

Blomberg, Harry: Kristendom, kritik och dikt (Jönköpings-Posten 1943-07-17)

Blomberg, Harry: Ligorna och lagen (Jönköpings-Posten 1947-10-02)

Blomberg, Harry: Marxismens misstag (Jönköpings-Posten 1947-12-13)

Blomberg, Harry: Pionjärer (Jönköpings-Posten 1948-06-11)

Blomberg, Harry: Påvens fem punkter (Jönköpings-Posten 1943-06-25)

Blomberg, Harry: Svenskt livsprogram (Jönköpings-Posten 1942-01-02)

Blomberg, Harry: Till Adolf Hitler på 50-årsdagen (Jönköpings-Posten 1939-04-20)

Blomberg, Harry: Varför just en präst? (Jönköpings-Posten 1949-01-31)

Blomberg, Harry: Vi högre däggdjur (Jönköpings-Posten 1948-11-05)

Blomberg, Harry: Världserövrare (Jönköpings-Posten 1948-10-01)

Blomdahl, Jacob: Hälsning till Tabergs- och Bondstorpskretsarna av SAU (1950). Se Tabergs- och Bondstorpskretsarna av SAU 1900-1950. Jacob Blomdahl, född år 1874 i Barnarp söder om centralorten Jönköping. Död 1952. Verställande direktör vid Tabergs Yllefabrik A-B (1905). Ordförande i Månsarps kommunalfullmäktige 1917-1936. "Under olika tider tillhört samtliga kommunala och kyrkliga styrelser inom kommunen." Ordförande i Svenska Alliansmissionen 1937-1946.

Blomdahl, Jacob: Lekmannaverksamhet inom Månsarp 1860-1920. Se Minnesskrift över misssionsverksamheten i Månsarp 1841-1941.

Blomdahl, Jacob: Några minnen från Tabergskretsens uppkomst och verksamhet. Se Tabergskretsen av S.S.U. 1900-1935.

Blomdahl, Jacob: Ungdomsklassen - första årtiondet (1952). Se Tabergsjuniorerna 1902-1952.

Blomdahl, Rune: Befolkningen i Byarum och Bondstorp 1571 och 1613. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1970.

Blomgren, Gunnar: Att vara präst i Bjurbäck. Se Lindborg, Aina: Träkyrkan i Bjurbäck. Gunnar Blomgren, född år 1936.

Blomgren, Gunnar (komminister, Mullsjö): Du kan välja Livet! (Jönköpings-Posten 1989-06-30)

Blomgren, Gunnar: Gåvan till världen (Julhälsning till hemmen i Sandhems pastorat 1989)

Blomgren, Gunnar (kyrkoherde, Bottnaryd): Yttersta domen i Bottnaryd (Jönköpings-Posten 1994-11-18)

Blomquist, Anders (kyrkoherde): Allvarsord (Jönköpings-Posten 1936-01-07). Anders Blomquist, född år 1886 i Jönköping. "Den tidigare kyrkoherden och prosten (i Jönköping) Anders Blomquist . . . markerade (år 1956) avstånd från katoliker men försvarade de högkyrkliga, därför att de ville ha en rikare gestaltning av gudstjänstlivet." (Jönköpings-Posten april 1956)

Blomquist, Anders (kontraktsprost emeritus, Jönköping): Den kristna friheten (Jönköpings-Posten 1970-09-19)

Blomquist, Anders (kontraktsprost, Jönköping): I själens riken Anden går fram med vårens bud (Jönköpings-Posten 1956-05-18)

Blomquist, Anders (f. kontraktsprost, Jönköping): Jesus hyllas (Jönköpings-Posten 1958-03-28)

Blomquist, Anders (kontraktsprost): Klippan i stormen (Jönköpings-Posten 1954-12-31)

Blomquist, Anders: Om en rätt väntan (predikan vid riksdagens högtidliga öppnande 1944-01-11; Jönköpings-Posten 1944-01-11)

Blomquist, Clarence: Livet, döden och läkaren - Om medicinsk dödshjälp (1964). Clarence Blomquist, född år 1925 i Grand Rapids, Michigan, USA. Död 1979. Psykiater. "Främst känd som pionjär inom den medicinska etiken i Sverige." (Svenska Wikipedia "Clarence Blomquist" 2015-02-01) . . . . . . "'Höll i pennan' vid utformandet av psykiatrins första etiska kod, Hawaiideklarationen (1977). . . . Den centrala punkten i Hawaiideklarationen är att psykiatrer inte får medverka i tvångsmässig vård av personer som inte är psykiskt sjuka." (Läkartidningen 2011-11-15/Jan Hallin)

Blomquist, Clarence: Medicinsk etik (1971)

Blomqvist, Axel: Våra barn (1934). Se Evangelisk Tidskrift.

Blomqvist, Göran. Se Salomon, Kim-Blomqvist, Göran (red.): Det röda Lund: Berättelser om 1968 och studentrevolten. Göran Blomqvist, född 1951.

Blomqvist, John: Minnesglimtar (1949). John Blomqvist, född år 1883 i Kölaby norr om centralorten Ulricehamn. Pastor, författare och redaktör.

Blomqvist, Ragnar: Folkliv och folktro. Se Svenska folket genom tiderna 2. Ragnar Blomqvist, född år 1901 i Lund. Död 1983. Museiman. Antikvarie vid museet Kulturen i Lund 1938-1961. Stadsantikvarie i Lund 1961-1968.

Bloom, G. D:son. Se Blom, G. D:son.

Blümmer, Minna: På olika vägar - En berättelse för ungdomen och dess vänner (1900). Bok nr 153 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek. Mimma Blümmer, född år 1837 i Frankfurt/Main. Död 1892.

Blyton, Enid: Fem reser till havet (1953,1973,1978). Enid Blyton, född år 1897 i East Dulwich sydost om centrala London, England. Död 1968. Författare av ungdomslitteratur. "Skrev över 600 böcker med ungdoms- och barnberättelser, läroböcker, kristna berättelser, poesi med mera. . . . Böckerna är mycket präglade av sin tid, särskilt titlarna från 1950-talet, och har kritiserats för att återspegla negativa stereotyper om kön, ras och klass. . . . Hennes två sista böcker var återberättande av bibelböcker, 'The Man Who Stopped to Help' och 'The Boy Who Came Back'." (Svenska Wikipedia "Enid Blyton" 2018-08-06) . . . . . . "Blyton var intresserad av bibelberättelser och återberättade berättelser från Gamla och Nya testamentet. 'The Land of Far-Beyond' är en kristen liknelse i stil med John Bunyans 'The Pilgrim's Progress' (1698) med samtida barn i huvudrollerna. 1943 utgav hon 'The Children's Life of Christ', en samling på 59 korta berättelser relaterade till Jesu liv utifrån sitt eget sätt att se på de populära bibelberättelserna. . . . 'Tales from the Bible' publicerades nästa år, följd av 'The Boy with the Loaves and Fishes" år 1948." (Engelska Wikipedia "Enid Blyton" 2018-09-17)

Blyton, Enid: Hemliga sjuan (1949,1955)

Blyton, Enid: Hemliga sjuan och cirkusmysteriet (1950,1956)

Blyton, Enid: Mysteriet i jägarvillan (1954,1955,1968)

Blyton, Enid: Mysteriet i spökslottet (1961,1969)

Blyton, Enid: Mysteriet med de anonyma breven (1946,1949,1963)

Blyton, Enid: Mysteriet med den brunna stugan (1943,1948,1968)

Blyton, Enid: Mysteriet med den försvunna katten (1944,1952,1962,1968)

Blyton, Enid: Mysteriet med den försvunne prinsen (1951,1952,1966)

Blyton, Enid: Mysteriet med den osynlige tjuven (1950,1951,1967)

Blyton, Enid: Mysteriet med det gömda huset (1948,1950,1967)

Blyton, Enid: Mysteriet med det konstiga byltet (1952,1995)

Blyton, Enid: Mysteriet med det stulna halsbandet (1947,1950,1967)

Blyton, Enid: Mysteriet med rymmaren (1956,1967)

Blyton, Enid: Mysteriet med teaterkatten (1949,1951,1969)

Blyton, Enid: Mysteriet med tjuvgömman (1957,1967)

Blyton, Enid: Mysteriet vid Ekallén (1953,1954,1995)

Blåberg, Anders (pastor, Huskvarna): Förberedd? (Jönköpings-Posten 1990-11-23). Anders Blåberg. Missionsdirektor i Evangeliska Frikyrkan 2006-2014. Generalsekreterare i Svenska Bibelsällskapet (2014). "Anders Blåberg: 'Jag skulle kunna säga att min personliga paroll är 'Bibeln åt folket'. Jag kan läsa Bibeln på mitt eget språk, men så är det inte för alla. Men även andra saker än språkfrågan kan hålla oss borta från Bibeln. Detta utmanar mig, och jag är entusiastisk över till exempel Bibeläventyret som öppnar Bibelns värld för 4:e och 5:e klassare (i grundskolan) så att de får grepp om Bibelns innehåll och berättelser. Det är något jag går igång på." (Världen idag 2013-04-18)

Blåberg, Anders (pastor, Smyrnakyrkan, Huskvarna): Glöm inte bort att be (Jönköpings-Posten 1987-05-22)

Blänkaren (1885). Se Strindberg, August: Kvarstadsresan, Fabler och Societeten i Stockholm samt andra prosatexter 1880-1889.

Boberg, Carl: Aftonskyar (1900). Bok nr 40 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek. Carl Boberg, född år 1859 i Mönsterås. Död 1940. Predikant, riksdagsman (1912-1931) och författare. Redaktör för tidningen Sanningsvittnet 1889-1916. Skrev flera religiösa sånger, varav "O store Gud" är den mest kända.

Boberg, Carl: Bilder och drömmar - Nya dikter och sånger (1895). Bok nr 120 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Boberg, Carl: Fyrbåksstrålar (1896). Bok nr 95 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Boberg, Carl: Hvad skall man bli? - Ungdomens viktigaste fråga (1899). Bok nr 79 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Boberg, Carl: I moll och dur (1892). Bok nr 77 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Boberg, Carl: Karl Palmberg som predikant och författare. Se Karl Palmberg - Strödda minnen från hans levnad.

Boberg, Georg: Betania-Baptistkapellet. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1994. Georg Boberg, född år 1919. Död 2009. Kristen socialdemokrat och med i Broderskaparna."En snäll person som ställde upp för allt och alla. . . . På ett lågmält sätt berättade han om Vaggeryds historia och hade alltid glimten i ögat." (www.waggeryd.nu 2009-08-18/Per Bunnstad)

Boberg, Georg: Boarps Blåbandsförening - den första nykterhetsorganisationen. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1990.

Boberg, Georg: De första församlingssystrarna. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1987.

Boberg, Georg: En lärarinna värd att minnas. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1988.

Boberg, Georg: Furugården - ett led i Vaggeryds åldringsvård. Se Byarums Hembygdsförening 1965.

Boberg, Georg: Guldgruvan. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 2000.

Boberg, Georg: Musikkåren Göta - kulturskapare. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1992.

Boberg, Georg: Oxfordgrupprörelsen nådde också Vaggeryd. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 2006.

Boberg, Georg: Socialvård i Bondstorp för hundra år sedan. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1970.

Boberg, Georg: Sven Henrik Lindblom. Läkare. Trädgårdsarkitekt. Motorman. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1995.

Boberg, Georg: Väckelser i Vaggeryd. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1996.

Boberg, Kåre: Apropå ett 90-årsjubileum. Så föddes logen 519 Nordstjärnan. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1982. Kåre Boberg, född år 1952. Vaggerydskännare. Journalist. Medlem i nykterhetslogen NTO.

Boberg, Kåre: Det hände i Byarums socken 1953. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 2003.

Boberg, Kåre: Fotbollsfebern 1956. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 2006.

Boberg, Kåre: För ett halvsekel sedan - Det hände i Byarums socken 1954. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 2004.

Boberg, Kåre: Glimtar från H-söndagen. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 2007.

Boberg, Kåre: Ingenjör Lundberg och hans tid. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1994.

Boberg, Kåre: Med Yngve Wallin runt Hjortsjön. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 2000.

Boberg, Kåre: Smålänningen och vår herre. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1997.

Boberg, Kåre: Tre veckor som skakade Vaggeryd - Ett reportage om salmonellaepidemin i juni 1962. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 2002.

Boberg, Kåre-Palm, Leif: Busstillverkningen - en parentes i Vaggeryds industriella historia. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1987.

Boberg, N.: 1819 års brand. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1979. Natanael Boberg, född år 1904 i Tofteryd på Boarp öster om centralorten Skillingaryd. Död 1983.

Boberg, N.: Amerikabrev. Se Byarums Hembygdsförening 1965.

Boberg, N.: Gärahovs tidigare historia. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1972.

Boberg, N.: Knektatorp i Byarums socken. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1975.

Boberg, N.: Posten i Byarum genom åren. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1980.

Boberg, N.: Skogsfors bruk. Se Byarums Hembygdsförening 1961.

Boberg, N.: Tattarna på Skogsberg. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1969.

Boberg, Åke: Den svenska pingstväckelsen. Se Svenska Trossamfund. Åke Boberg, död 2017 som 78-åring. "Pingströrelsens driftige skolledare, missionsledare och Afrika-missionär och som allmänt inflytelserik pingstvän." (Dagen 2004-05-18)

Boberg Oscarsson, Helena: Helenas Almanacka 2006 – Akvareller och vardagstankar. Helena Boberg Oscarsson, född år 1960 i Lekeryd öster om centralorten Jönköping. Konstnär, författare och pastor.

Bodström, Thomas: 700 dagar i Rosenbad (2003). Thomas Bodström, född år 1962 i Uppsala. Deckarförfattare, advokat och före detta socialdemokratisk politiker, justitieminister 2000-2006 och riksdagsledamot 2002-2010. Bodström "har blivit uppmärksammad genom sitt engagemang i kampen mot brottsligheten. . . . Förekommer i en värvningskampanj för Broderskapsrörelsen och bekänner sig som kristen." (Svenska Wikipedia "Thomas Bodström" 2018-09-15)

Boeryd, Hans (kyrkoherde i Sofia/Järstorp): Död, liv och helighet (Jönköpings-Posten 2005-03-24). Hans Boeryd, född år 1962. "Efter 15 år som kyrkoherde . . . har Hans Boeryd (år 2016) beslutat sig för att avsluta sin tjänst som kyrkoherde. Att vara kyrkoherde i ett stort pastorat innefattar en hel del administration. När dessa tagit över på det prästerliga uppdragets bekostnad, då sa hjärtat och prästsjälen till sist stopp. . . . 'Jag ser fram emot att få arbeta i en tjänst som i större mån omfattas av gudstjänst, predikan, undervisning och själavård.'" (Pressen.se 2016-03-15)

Boëthius, Carl Gustaf: Religionen i 1900-talets Sverige. Se Den svenska historien 10. Carl Gustaf Boëthius, född år 1915 i Stockholm. Död 2001. Redaktör för tidningen Vår kyrka (1960). Under många år ordförande för RFSU (Riksförbundet För Sexuell Upplysning). "Han fick en proteststorm emot sig på 60-talet när han som redaktör för Vår kyrka skrev att man inte kunde syndförklara sexuellt samliv före äktenskapet. . . . Men (han) var motståndare till 'den besinningslösa sexualradikalismen' som han kallade den. Han inledde också den omfattande protesten på 60-talet mot nedläggningen av kristendomsundervisningen där över 2 miljoner svenskar skrev under en namninsamling." (Dagen 2001-10-12)

Boëthius, Carl Gustaf: Ett samtal om vänstervridningen inom kyrkan (Konkret 2/1968)

Boëthius, Maria-Pia: Skalliga damen - En bok om cellgifter - och om livsglädje (1988,1992). Maria-Pia Boëthius, född år 1947 i Täby norr om Stockholm. Författare, journalist och feministisk debattör.

Bofeldt Rasmusson, Moniqua. Se Rasmusson, Arne-Bofeldt Rasmusson, Moniqua: I nöd och lust. Moniqua Bofeldt Rasmusson, född år 1952.

Bogusj, Anja. Se En barnkör.

Boheman, Ezaline: Jönköpings stadspark (1916). Se Svenska Turistföreningens Årsskrift 1916. Ezaline Boheman, född år 1863 på Länna gård sydost om Stockholm. Död 1939. Författare och journalist. Redaktör i Svenska turistföreningen 1911-28. "Ivrig kvinnosakskvinna och var 1909-15 sekreterare i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt och medlem av dess verkställande utskott 1909-16." (Svenska Wikipedia "Ezaline Boheman" 2018-03-05)

Bohi, Janette: Ett korståg bland jämlikar. Se De kristna. Janette Bohi, född år 1927 i Bloomfield sydost om Des Moines i Iowa, USA. Död 2015. "Kom till University of Wisconsin-Whitewater i september 1959 och avgick med pension som professor i 'History Department' i maj 2004." "She taught ethical values to her students as well as teaching them history" (Richard C. Haney).

Bohlin, Torsten: Den fria människan (1943). Torsten Bohlin, född år 1889 i Uppsala. Död 1950. Professor i systematisk teologi vid Åbo Akademi 1925. Professor i dogmatik och moralteologi vid Uppsala universitet 1929-1934. Biskop i Härnösands stift 1935-1950. "En kristen humanist vars främsta inspiratör var Sören Kierkegaard." (Svenska Wikipedia "Torsten Bohlin" 2018-09-16)

Bohlin, Torsten: Fram för en kristen linje i sexualfrågan (Jönköpings-Posten 1944-11-14)

Bohlin, Torsten: Kyrkan och demokratien (Jönköpings-Posten 1941-08-16)

Bohman, Pontus (red): Dagens dikt (1957,1958)

Boismard, M-È: Moses or Jesus – An Essay in Johannine Christology (1993). Marie-Èmile Boismard, född år 1916 i Seiches-sur-le-Loir nordost om Nantes i nordvästra Frankrike. Död 2004. Bibelforskare. Professor i Nya testamentet vid universitetet i Fribourg (sydväst om Bern i Schweiz) (1950-1953) och vid l'Ècole Biblique i Jerusalem (sedan 1954). "Som en del av Ècole Biblique var han en av de översättare som tog fram Jerusalemsbibeln. Medlem av dominikanorden, och en av de mest betydelsefulla av de franska bibelforskarna." (Engelska Wikipedia "Marie-Èmile Boismard" 2016-04-15)

Bok, Jörgen (kyrkoherde i Rogberga-Öggestorps församling i Jönköping): Jesus Kristus är verklighet (Jönköpings-Posten 2007-12-21) Jörgen Bok, född år 1961.

Boken om Skansen (red. Nils Erik Baerendtz) (1980)

Boken om Svenarum, red. Albert Granmo (1949)

Bolander, Nils: En enda fast punkt (1943,1945). Bok nr 33 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek. Nils Bolander, född år 1902 i Västerås. Död 1959. Präst, poet och hymnolog. Biskop i Lund 1958-1959. Tillhörde den så kallade "Hedemoraparnassen" tillsammans med Martin Koch, Kerstin Hed och Paul Lundh. "Hans fokus var och förblev Jesus Kristus. Det enkla utmanande evangeliet om att leva helt överlåten åt honom." (Hedvigs bokhylla 2012-09-12) . . . . . . "Nils Bolander var i sin samtid främst känd som predikant med ett poetiskt bildspråk. Genom gudstjänster och andakter i radio blev han känd i hela Sverige och predikade ofta för fulla kyrkor. Till innehållet var hans förkunnelse klassiskt luthersk med en viss påverkan från pietismen och också från Oxfordgrupprörelsen." (Svenska Wikipedia "Nils Bolander" 2018-06-23)

Bolander, Nils: Fackelmänniskor. Se Soluppgången 1968.

Bolander, Nils: Far. Se Soluppgången 1956.

Bolander, Nils: Herrens krig (1946)

Bolander, Nils: Kyrkstöt (1960)

Bolander, Nils: Stormen och trädet (1950)

Bolander, Nils: Undret. Se Soluppgången-På konungens bud 1951.

Bolin, Gunnar: Städerna blomstra upp. Se Svenska folket genom tiderna 4. Gunnar Bolin, född år 1883. Död 1947. "Studerade bland annat Petter Stenborgs teater på Kinstugatan 11 i Stockholm samt Carl Michael Bellmans bostäder." (Musikverket - Musik- och teaterbiblioteket, citat hämtat 2018-09-26)

Bolinder, Gustaf: Svenska forsknings- och upptäcksfärder - De sista årtiondenas upptäcksfärder från senare delen av 1890-talet till slutet av 1930-talet. Se Svenska folket genom tiderna 10. Gustaf Bolinder, född år 1888 i Göteborg. Död 1957. Författare och forskningsresande. Professor vid universitetet i Bogota i Colombia 1935-1936. "Gjorde omfattande forskningsresor bland Sydamerikas indianstammar. Bland dessa gällde den första 1914-1916 norra Colombia . . . och den andra 1920-21 Goajirahalvön och intilliggande delar av Venezuela." (Svenska Wikipedia "Gustaf Bolinder" 2018-06-15) . . . . . . "Från (sin gradualavhandling 'Ijcaindiandernas kultur, bidrag till kännedomen av en Chibchastam' (1918) publicerade han även en del uppsatser i facktidskrifter, bland dem en i Zeitschrift für ethnologie år 1917 tryckt framställning om de föga kända och av colubianerna länge fruktade motilonerna i Sierra de Perija, vilka just vid B:s besök hos dem börjat träda i vänskapligare förbindelser med de vita, åtminstone med missionärerna. Under sin andra resa kompletterade B. sina föregående studier bland vissa av Sierra Taironas indianstammar men sökte sig även nya arbetsfält, så bland goajiros å Goajirahalvön, vilka liksom motilonerna ända in i senaste tid förstått att hålla columbianerna på avstånd." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:17907/K.G. Lindblom, citat hämtat 2018-09-26)

Bolinus, Andreas: Reseboken (1670). Se Lindqvist, Lars-Eric: Ur litteraturen om Jönköping under fyra sekler. Andreas Bolinus, född år 1642 i Södra Unnaryd öster om centralorten Hyltebruk. Död 1698. Präst och dagbokförfattare. Studier vid universiteten i Rostock, Wittenberg och Uppsala 1666-1671. Regementspastor vid Kalmar regemente. Kyrkoherde i Forsheda, Bredaryd och Torskinge. "I Tyskland tillgodogjorde sig B. framför allt den teologiska, undervisningen i Wittenberg, men han gav sig även tid till en verklig rundresa genom mellersta och södra delarna av landet (1668). . . . B:s intressen ha varit levande nog att skänka honom förmågan att se även det vardagliga, och han har därför nedskrivit ej blott sina turistminnen från främmande land utan även sina intryck av svenska städer och orter, för oss kanske resebokens intressantaste partier. De många tyska städer, han besett, har han velat skildra systematiskt, och han har därför sökt få med, 'huru långt thet är emillan them, vad för religion the hava, huru the äre befäste, vad seder the hava, huru the äre belägna sampt vad för respublica ther är'." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:17903/B. Boëthius, citat hämtat 2018-09-26)

Bond, Michael. Se Holmes, Bob-Kleiner, Kurt-Douglas, Kate-Bond, Michael: 10 vägar till sann lycka. Michael Bond, född år 1926 i Newbury söder om Oxford i England. Död 2017. Författare, mest känd för sina barnböcker om Paddington. "Paddingtonbjörnen (var) en björn (som kom till England) från 'mörkaste Peru'. . . . Han bodde i London, ej långt från Paddington Station, den plats som inspirerade många av hans böcker." (Engelska Wikipedia "Michael Bond" 2018-07-25)

Bondeson, August: Skollärare John Chronschoughs memoarer (1897 - 1904,1957). August Bondeson, född år 1854 i Vessigebro nordost om centralorten Falkenberg. Död 1906. Författare, folklivsskildrare och läkare. "En av våra främsta litterära folklivskildrare i den meningen att hans berättelser byggde på ingående studier av folklivet i främst södra Sverige." (Svenska Wikipedia "August Bondeson" 2018-08-20) . . . . . . "Företog sommarresor för studiet av folkspråk och folkliv . . . i Småland med understöd av Uppsala landsmålsförening 1881. . . . B. kan vid sidan av August Strindberg, Ernst Ahlgren och Gustav af Geijerstam räknas till de 1880-talsförfattare, som förnyat svensk allmogeskildring och därigenom även banat vägen för något väsentligt i 1890-talsgenerationens insats."(Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:17947/Sverker Ek, citat hämtat 2018-09-26)

Bondeson, August: Smålandsknekten (1875,1881,1894)

Bondeson, August: Visbok I. (1903,1940)

Bondeson, Nils: I skuggan av kriget - Ett småländskt emigrantöde. Se Mellan Härån och Rasjön 2004.

Bonggren, Jakob: Vid underrättelsen om Viktor Rydbergs död (1895). Se Almqvist, Sten: Viktor Rydbergs död. Jakob Bonggren, född år 1854 i Håbol nordost om centralorten Ed. Död 1940. Svensk-amerikansk publicist och författare. Anställd vid tidningen Svenska Amerikanaren, 1888-1908 som dess huvudredaktör. Publicerade i Sverige bland annat ett par mot läseriet riktade skrifter, till exempel Bibeln mot bibeln, oumbärlig handbok för alla hvilka komma i beröring med bibeldyrkare (1879).

Bonhoeffer, Dietrich: Liv i gemenskap - därför behöver kristna varandra (1939,2003). Dietrich Bonhoeffer, född år 1906 i Breslau/Wroclaw i sydvästra Polen. Avrättad 1945. Luthersk präst, teolog, motståndskämpe och företrädare för den så kallade Bekännelsekyrkan i Tyskland. "När all teologisk utbildning togs över av den tyska staten startade Bonhoeffer ett hemligt och illegalt prästseminarium i Finkenwalde, som lyckades vara verksamt under ett par år i slutet av 1930-talet innan det stängdes av staten. 'Gemeinsames Leben' (sv. övers. Liv i gemenskap) skrevs utifrån Bonhoeffers tid som rektor i Finkenwalde och beskriver Bonhoeffers idéer kring hur kristna bör arbeta, be, studera och leva tillsammans." (Svenska Wikipedia "Dietrich Bonhoeffer" 2018-07-13) . . . . . . "Central för Bonhoeffers teologi är Kristus, i vilken Gud och världen försonas. Bonhoeffers Gud är en lidande Gud, vars uppenbarande finns i denna världslighet. Bonhoeffer trodde att Guds inkarnation i köttet gjort det icke acceptabelt att tala om Gud och världen 'i termer av två sfärer', en underförstådd attack på Luthers doktrin om de två rikena. Bonhoeffer betonade personlig och kollektiv fromhet och återupplivade tanken på Kristi efterföljelse. Han argumenterade för att kristna inte borde dra sig tillbaka från världen utan handla inom den. Han trodde att två element var konstitutiva för tron: realiserandet av rättvisa och accepterandet av gudomligt lidande. Bonhoeffer insisterade på att kyrkan, liksom de kristna, 'måste dela Guds lidanden som är för handen i en gudlös värld', om den skulle kunna vara en sann kyrka." (Engelska Wikipedia "Dietrich Bonhoeffer" 2018-09-18)

Bonhoeffer, Dietrich: Sanctorum Communio. Eine dogmatische Untersuchung zur Soziologie der Kirche (1927). Se Busch Nielsen, Kirsten: Kirken, faellesskabet og teologien - Dietrich Bonhoeffers ekklesiologi.

Bonnier, Karl Otto. Se Gedin, Per I.: Litteraturens örtagårdsmästare - Karl Otto Bonnier och hans tid. Karl Otto Bonnier, född år 1856 i Stockholm. Död 1941. Bokförläggare.

Bonniers Månadshäften, häfte 1, januari 1909. Se Strindberg, August: Essäer, tidningsartiklar och andra prosatexter 1900-1912.

Borchsenius, Poul: Ben Gurion - Det moderna Israels skapare (1956). Poul Borchsenius, född år 1897 i Odense i Danmark. Död 1983. Präst och författare. "Motståndsman under den tyska ockupationen av Danmark under andra världskriget, där han verkade för evakueringen av de danska judarna." (Svenska Wikipedia "Poul Borchsenius" 2015-10-28)

Borchsenius, Poul: Den långa vandringen 2 (1973)

Borg, Ann-Christine (kyrkoherde/prost i Huskvarna församling): Vi minns våra nära och kära (Jönköpings-Posten 2007-11-02)

Borg, Raine: Drakar och kors på Sandseryds kyrkas dörr. Se Tabergs Bergslag XVI. Raine Borg, född år 1936.

Borg, Raine: Lås för bondens bod. Se Tabergs Bergslag XVIII.

Borg, Raine: Några medeltida dopfuntar i Tabergs omgivning. Se Tabergs Bergslag XIX.

Borg, Raine: Sandseryds kyrka (1993). Se Tabergs Bergslag XVII.

Borg, Raine: Silver, koppar och järn. Den inhemska malmen och vasadynastins nationsbyggande. Se Tabergs Bergslag XX.

Borgen, Peder: Logos var det sanne lys. Momenter till tolkning av Johannesprologen. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1970). Peder Borgen, född år 1928 i Lilleström öster om Oslo i Norge. Norsk metodistpräst. Professor vid Wesley Theological Seminary i Washington (1962) samt vid universitetet i Trondheim "med Det nye testament og religion i den gresk-romerske verden som spesiale (1973).

Borgen, Peder: The Use of Tradition in John 12:44-50. Se New Testament Studies (1979).

Borgenstierna, Gert-Rodhe, Sten: Kristen tros- och livsåskådning (1954,1958). Gert Borgenstierna, född år 1911 i Stockholm. Död 1989. Teolog. Biskop i Karlstads stift 1956-1976. "Tidvis lokalpolitiskt kontroversiell då han stödde företaget Uddeholms kampanj för att fortsätta bespruta skogarna med hormoslyr 1975." (Svenska Wikipedia "Gert Borgenstierna" 2016-05-22) Sten Rodhe, född år 1915 i Uppsala. Död 2014. Lektor och teologisk författare. Ledamot i Svenska kyrkans diakonistyrelses skolutskott 1965.

Borglid, Lars-Ola: Auschwitz - den totala förnedringen. Se Borglid, Lars-Ola: Bilder av grymhet och fruktan. Lars-Ola Borglid, född år 1939 i Huskvarna. Död 2014. Journalist inom press, radio och TV, författare, fotograf. Var med vid starten av SVT2 hösten 1969 som nyhetsreporter på Rapport.

Borglid, Lars-Ola: Bilder av grymhet och fruktan (1977)

Borglid, Lars-Ola: De arbetslösas ghetton. Se Borglid, Lars-Ola: Bilder av grymhet och fruktan.

Borglid, Lars-Ola: Den vite mannens skugga. Se Borglid, Lars-Ola: Bilder av grymhet och fruktan.

Borglid, Lars-Ola: Irlands tragiska väg (1975)

Borglid, Lars-Ola: Perspektiv på Polen (1972)

Borglid, Lars-Ola: Sepo M. Se Borglid, Lars-Ola: Bilder av grymhet och fruktan.

Borglid, Lars-Ola: Verklighetens resa och bildens (1988)

Borglid, Lars-Ola - Landherr, Annty: Revolution i Allahs namn - En bok om Libyen (1978)

Borgström, Margit: Det kändes underbart. Se Hofgren, Allan. Margit Borgström, född år 1948. Växte upp i Söderåkra nordost om centralorten Torsås. TV-programledare. "Programledare 1973-1983 för 'Hela kyrkan sjunger', ett tv-program med kristen sång och musik som sändes från Filadelfiakyrkan i Umeå." (Svenska Wikipedia "Margit Borgström" 2018-07-24)

Borisovitj Nesterenko, Vasilij: En monolog om en människas gränslösa makt över en annan människa. Se Aleksijevitj, Svetlana: Bön för Tjernobyl.

Bos, Robert: Kristna rörelser bland Australiens urinvånare. Se Världsvid kristendom vid 1900-talets slut.

Boström, Joel: Dopets betydelse (1949) (Bilaga till brevkursen Trons liv - Kallelsen och upplysningen vid Evangeliska Fosterlandsstiftelsens Korrespondensinstitut, en brevkurs som också användes av Örebro Missionsförenings Brevskola). Joel Boström, född i Ljusnarsberg år 1902. Död 1984. Missionslärare och missionsskolerektor (Örebromissionen).

Boström, Leif Christer: Marknadsför Jönköpings historia! Se Gudmundsgillets "Årsbok 1993.

Boström, Ragnhild: Guds hus - människors värn (1974). Se Svenska turistföreningens Årsskrift 1974. Ragnhild Boström, född år 1917 i Jönköping. Död 2016. Konst- och kulturhistoriker. Från 1976 var hon förste antikvarie vid Riksantikvarieämbetet. "Hon var den främste kännaren av byggnads- och konsthistorien rörande Ölands kyrkor." (Svenska Wikipedia "Ragnhild Boström" 2018-08-30)

Botha, J.E.: Reader "entrapment" as literary device in John 4:1-42. Se Neotestamentica (1990).

Botha, P.J.J.: God, emperor worship and society: Contemporary experiences and the Book of Revelation. Se Neotestamentica (1988).

Bottnaryd förr och nu. En sockenbeskrivning av Bottnaryds hembygdsförening. (1987)

Boudjedra, Rachid: Förskjutningen (La répudiation) (1969). Se Rydberg, Ingvar: Arabiska berättare. Rachid Boudjedra, född år 1941 i Aïm Béïdra i nordöstra Algeriet. Författare. "Boudjedras verk handlar ofta om rasism, kvinnoförtyck och sexualitet. . . . På grund av att en fatma utfärdades mot honom, kände han sig tvingad att leva utanför Algeriet." (Svenska Wikipedia "Rachid Boudjedra" 2016-12-22)

Boudjedra, Rachid: Offerfesten. Se Boudjedra, Rachid: Förskjutningen.

Bourne, Frederick William (F.V.): Konungens son - En minnesteckning öfver Billy Bray (1872,1909). Bok nr 78b i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek. Frederick William Bourne, född år 1830 i Woodchurch väster om Liverpool i England. Död 1905. Predikant och författare. Redaktör för Bible Christian Magazine.

Bovet, Felix: Vie de Zinzendorf (1860). Se E-n: Grefve Zinzendorf.

Bovon, François: John's Self-Presentation in Revelation 1:9-10. Se Catholic Biblical Quarterly (2000). François Bovon, författare. Född år 1938 i Lausanne, Schweiz. Död 2013. Bibelforskare och historiker om den tidiga kristendomen. "Skrev flera böcker om evangelisten Lukas och Lukas' evangelium." (Engelska Wikipedia "François Bovon" 2018-09-03)

Bowles, Ralph G.: Does Revelation 14:11 Teach Eternal torment? Examining a Proof-text on Hell. Se The Evangelical Quarterly (2001).

Bowman, Ann L.: Women in Ministry: An Exegetical Study of 1 Timothy 2:11-15. Se Bibliotheca Sacra (1997).

Boye, Karin: För trädets skull (1935). Karin Boye, född år 1900 i Göteborg. Död 1941. Författare, poet och översättare. "1922 debuterade hon med diktsamlingen 'Moln' som förmedlade en ung människas grubbel över Gud, livets brister och sin egen framtid. . . . I de följande diktsamlingarna 'Gömda land' 1924 och 'Härdarna' 1927 manar hon, med grund i kristna motiv, till tapperhet, strid och offer. . . . Karin Boyes mest berömda dikt är troligen 'Ja, visst gör det ont när knoppar brister' ur samlingen 'För trädets skull', följt av 'I rörelse' ur samlingen 'Härdarna'." (Svenska Wikipedia "Karin Boye" 2018-08-13)

Boye, Karin: Fördärvaren. Se Hörnström, Erik-Källquist, Eskil: Svensk antologi II samt Boye, Karin: Härdarna.

Boye, Karin: Härdarna (1927). Se Lokrantz, Gunnar: Litteraturen i Sverige och grannländerna.

Boye, Karin: I rörelse. Se Boye, Karin: Härdarna.

Boye, Karin: Ingenstans. Se Håkanson, Björn samt Boye, Karin: För trädets skull..

Boye, Karin: Kallocain (1940,1981)

Boyer, James L.: Are the Seven Letters of Revelation 2-3 Prophetic? Se Grace Theological Journal (1985). James L. Boyer, född år 1911. Död 2003. Undervisade i grekiska och Nya testamentet vid Grace Theological Seminary i Winona Lake nordväst om Fort Wayne i Indiana, USA 1952-1976.

Boyle, John L.: The Last Discourse (Jn 13,31-16,33) and Prayer (Jn 17): Some Observations on Their Unity and Development. Se Biblica (1975). John L. Boyle, född år 1929 i Los Angeles, USA. Död 2007. "Professor of Scripture, first at Alma College, Los Gatos, and then at the Jesuit School of Theology at Berkely 1966-93." (San Jose Mercury News 2007-09-22)

Braconier, Fredrik (red.): Farväl till vänstern? (1984). Fredrik Braconier, född 1947.

Bradford, Ernle: Paulus (1974,1977). Ernle Bradford, född år 1922 i Cole Green nordost om Peterborough i östra England. Död 1986. "Historiker som specialiserade sig på medelhavsvärlden och sjömilitära ämnen." (Engelska Wikipedia "Ernle Bradford" 2018-07-29)

Brand, Tidskriften (1921-1922)

Brander, Bo: Näring för hoppet. Se Pilgrim – En tidskrift för andlig vägledning 2005:2. Bo Brander, född år 1952 i Svenneby söder om centralorten Tanumshede. Präst och teolog. "Har verkat som teologisk forskare, med den kristna skapelsetanken och de kristnas miljöansvar som specialitet." (Svenska Wikipedia "Bo Brander" 2017-10-28) . . . . . . "Det är den helige Andes största lidelse att föra människor hela vägen till Gud. Den går enligt kristen tro genom Jesus. Det finns i den kristna tron (liksom i andra religioner) en utmanande exklusivitet. Det är förståeligt om man vill tona ner den, men i kyrkan är den förbunden med övertygelsen om det helt unika med Jesus. . . . Trots allt har inte svenskar varit helt isolerade från andra trosföreställningar genom åren. Tänk exempelvis på vikingarna som reste till Miklagård och medeltidens pilgrimsvandrare till Jerusalem. Och sjömännen. Just nu tänker jag på Evert Taubes pappa som hade seglat på de sju haven och i hamnarna och på båtarna mött människor av annan religion. Hans slutsats var: 'Av hinduer och muslimer har de kristna mycket att lära, men framför allt av Kristus själv som de så illa efterliknar.' Låt oss hjälpas åt att efterlikna Kristus mer. Det är den största gåvan vi kan ge åt det mångkulturella samhället." (Dagen 2016-04-13/Bo Brander) . . . . . . "Svenska kyrkan är i sin största kris någonsin. Då är det inte bara mycket som går fel. Det blir också konstigt. Man kan undra vad syftet är med att en biskop lägger ut mängder med bilder på sig själv, där han hoppar, gapskrattar och vinkar med armarna." (Världen idag 2016-05-30/Bo Brander)

Brander, Bo. Se också Edman, Stefan-Brander, Bo samt Skytte, Göran-Brander, Bo.

Brander Jonsson, Hedvig: De nya gudstjänstrummens arkitektur och konstnärliga utsmyckning. Se Jarlert, Anders: Sveriges kyrkohistoria -Romantikens och liberalismens tid. Hedvig Brander Jonsson, född år 1949. Konstvetare. Universitetslektor och docent i konstvetenskap. "Har framgångsrikt forskat om 1800-talets bildkulturer och om bild och rum i svenska kyrkomiljöer." (Uppsala universitet - Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap 2017-03-08/Anneli Waara)

Brandes, Georg: Brev till August Strindberg (1888). Georg Brandes, född år 1842 i Köpenhamn i Danmark. Död 1927. Litteraturkritiker och litteraturforskare. "Hade ett enormt inflytande över skandinavisk litteratur från 1870-talet fram till sekelskiftet. . . . Brandes var uppväxt i en judisk icke-ortodox familj. . . . På 1880-talet kom Brandes under inflytande av Ernest Renans och Friedrich Nietsches idéer om en mänsklighetens aristokrati. Han avvisade nu den demokratiska riktningen. . . . Under sina sista år skrev Brandes tre synnerligen radikala bibelkritiska avhandlingar, där han förnekade den historiska Jesus existens." (Svenska Wikipedia "Georg Brandes" 2017-12-04) . . . . . . "Han var en förespråkare för 'Kristi mytteorin'. Han publicerade 'Die Jesus Sage', som översattes som 'Jesus: A Myth' år 1926. Han var ateist." (Engelska Wikipedia "Georg Brandes" 2018-08-04)

Brandi, K.: Renässansen. Se Hildebrand m fl Världshistoria IV. Karl Brandi, född år 1868 i Meppen sydväst om Bemen i nordvästra Tyskland. Död 1946. Historiker. Professor i Marburg 1897, i Göttingen 1902. "En av samtidens främsta kännare av senmedeltidens och renässansen historia." (Svenska Wikipedia "Karl Brandi" 2018-06-27)

Brandt, E.G.C. (riksdagsman): Rashets (Jönköpings-Posten 1943-01-19). Erik Gottfried Christian Brandt, född år 1884 i Borrby sydväst om centralorten Simrishamn. Död 1955. Folkskoleinspektör och socialdemokratisk politiker. Ledamot av Sveriges riksdag 1938-1943. "Mest känd för att ha nominerat Adolf Hitler till Nobels fredspris 1939. Nomineringen var inte avsedd att övervägas på allvar utan skedde i protest mot nomineringen av Neville Chamberlain. Under andra världskriget tog Brandt bestämt avstånd från Nazitysklands politik." (Svenska Wikipedia "Erik Brandt (politiker 1884-1955)" 2015-12-29)

Brandt, W(illy): Aktionen mot de norska judarna (Jönköpings-Posten 1942-12-05). Willy Brandt, född år 1913 i Lübeck i norra Tyskland. Död 1992. Västtysklands utrikesminister 1966-1969 och förbundskansler 1969-1974. "Brandt döptes i St. Lorenz-kyrkan i Lübeck, utomäktenskapliga barn tilläts inte döpas i församlingskyrkan. . . . Vid (Berlin)murens fall 1989 fick Brandt åter en plats i rampljuset som en av de personer som betytt mest för den positiva utvecklingen i det kalla kriget och mellan de två staterna." (Svenska Wikipedia "Willy Brandt" 2018-07-31)

Braun, Wilhelm von: Mitt konterfej (1844). Se Selander, Sten: Levande svensk dikt från fem sekler. Wilhelm von Braun, född år 1813 på Brängesås gård i Böne nordost om centralorten Ulricehamn. Död 1860. Författare. "Hans diktning var ofta riktad mot samhällets toppar, mot kyrka, militarism, monarkin och gällande seder. Han stod dessutom i opposition till det gällande romantiska svärmeriet . . . och mot göticismen." (Svenska Wikipedia "Wilhelm von Braun" 2016-05-24)"

Braun, Wilhelm von. Se också Lidén, Oskar: Skalden Wilhelm von Braun som smålandstorpare.

Braw, Christian: 1968. Se Svensk Tidskift 1988. Christian Braw, född år 1948 i Härnösand. Präst, teolog och författare. "Braw växte upp i ett ateistiskt hem och hans omvändelse skedde vid en kväkargudstjänst. . . . Braw har ofta behandlat frågor som förlorarnas roll och villkor, moralisk resning under olika former av press, liksom rationalismens tendens att förkrympa tillvaron. Teologiskt har han, skenbart motsägelsefullt, en både pietistisk och högkyrklig inriktning. Politiskt representerar han kulturkonservatism." (Svenska Wikipedia "Christian Braw" 2017-10-14)

Braw, Christian: Brev till min församling. Se Växjö Stifts Hembygdskalender 1987.

Brawley, Robert L.: An Absent Complement and Intertextuality in John 19:28-29. Se Journal of Biblical Literature (1993). Robert L. Brawley, född omkring 1931. Professor i Nya Testamentet vid McCormick Theological Seminary i Durham nordväst om Raleigh i North Carolina i USA.

Bray, Gerald: Irenaeus. Se Kristen tro - En illustrerad handbok. Gerald Bray, född år 1948 i Montreal i sydöstra Kanada. Teolog, kyrkohistoriker och präst i Church of England.

Bray, Gerald: Origenes. Se Kristen tro - En illustrerad handbok.

Bray, Gerald: Tertullianus. Se Kristen tro - En illustrerad handbok.

Breck, John: John 21: Appendix, Epilogue or Conclusion? Se Saint Vladimir's Theological Quarterly (1992). John Breck, född år 1939. Ärkepräst och teolog vid Orthodox Church i Amerika. Har författat flera böcker t. ex. "Spirit of Truth: The Holy Spirit in Johannine Tradition: The Origins of Johannine Pneumatology" (1990) and "Longing for God: Orthodox Reflections on Bible, Ethics, and Liturgy" (2006). "Efter att ha omvänt sig till ortodoxi från protestantism tjänade han som professor i Nya testamentet och patristik vid St. Hermans Orthodox Theological Seminary (Kodiak, Alaska) från 1975-1978, som professor i Nya testamentet och 'Director of Studies' vid St. Sergius Orthodox Theological Institute (Paris, Frankrike) från 1978-1984 och som professor i Nya Testamentet och Etik vid St. Vladimir's orthodox Theological Seminary (Crestwood, New York) från 1984-1996." (OrthodoxWiki "John Breck" 2015-11-18)

Bredberg, William: Svenska Missionsförbundet. Se Svenska Trossamfund. William Bredberg, född år 1896 i Norrköping. Död 1973. Rektor vid Svenska Missionsförbundets missionsskola på Lidingö 1949-1962.

Bredin; J.A.(Alfred): Han som tröstar oss i all nöd. Se Soluppgången, Julkalender för 1919. Johan Alfred Bredin, född år 1867 i Väckelsång norr om centralorten Tingsryd. Kyrkoherde i Byarum.

Bredin, Alfr(ed) (J.A.): Natten är framskriden och dagen är nära. Se Dahlhielm, Aug-Bång, O.: Hvad varslar tiden och hvad stundar?

Bredin, Alfred (J.A.): Vi fälla icke modet. Se Soluppgången, Julkalender för 1921.

Bredin, M.R.J. (Mark R.J.): The Influence of the Aqedah on Revelation 5:6-9. Se Irish Biblical Studies (1996).

Bredin, Yngve (kyrkoherde): Brinnande hjärtan (Jönköpings-Posten 1952-04-05). Yngve Bredin, född år 1907.

Bredin, Yngve (kyrkoherde i Kristina församling, Jönköping): Envis med Gud om allt (Jönköpings-Posten 1951-04-27)

Bredin, Yngve: Från barndomsbygd och prästgårdsfönster. Se Soluppgången 1966.

Bredin, Yngve: Kunskap om frälsningen (Jönköpings-Posten 1960-09-16)

Bredin, Yngve: Stat och kyrka (Jönköpings-Posten 1956-11-01)

Brehmer, Torgny: Hon var inte glömd. Se Vinterhälsning 1971. Torgny Brehmer, född år 1905 i Tranås. Död 1980. Författare, pastor, mångsysslare.

Bremer, Fredrika: Familjen H*** - Teckningar ur vardagslivet (1830-31,1999). Fredrika Bremer, född år 1801 i Pikis öster om Åbo i Finland. Död 1865. Författare, kvinnorättskämpe, djurrättsaktivist och välgörenhetsidkare. "Fredika Bremer anses vara den svenska kvinnorättsrörelsens främsta pionjär och som författare introducerade hon den realistiska romanen i Sverige. . . . Bremer reste till USA 1849, där hon stannade till 1851. . . . I USA hade hon än mer fått insikt i den filantropiska verksamheten och hon försökte starta ett världsfredsprojekt i England med en programskrift som trycktes i 'The Times' 1854. Vid denna tid kallar hon sin ideologi för 'kristen socialism', en i dåtidens England förekommande riktning, då konkurrenstanken enligt henne var oförenlig med det kristna budskapet.. Hon uppfattas dock ofta som kristen socialliberal. . . . Efter (boken) 'Herthas' utgivning 1856 begav sig Bremer ner till södra Europa . . . och Orienten. Framför allt studerade hon nu de olika kyrkorna. Under denna tid hade Bremer en tanke att bygga en framtidskyrka där alla trosuppfattningar skulle vara välkomna. Hon kallade detta för 'den högsta kritiska ståndpunkten' och menade att flera religioner och moralsystem verkligen kunde enas. Vissa folk ansåg hon dock vara oförbätterliga och då kunde hennes försoningstanke, som annars var så framträdande, vara mycket fjärran." (Svenska Wikipedia "Fredrika Bremer" 2018-08-04) . . . . . . "(På sin sommarbostad Årsta) hängav hon sig (två vintrar 1826-28) med lidelse åt barmhärtighetsverk bland traktens sjuka och fattiga. Härom säger hon 1831: 'Alla slags bekvämligheter, som jag kunde beröva mig för att gagna någon, fråntog jag mig. Jag var, med ett ord, i två års tid fullkomligt en katolsk svärmerska men blev därunder en bättre, renare, mera dygdig människa, än jag ännu varit. Jag läste flitigt bibeln, låg ofta på mina knän, ja, steg upp om natten för att bedja om ljus och frid. En fläkt av himlabarnets vingar rörde stundom vid mitt hjärta.' Dessa års erfarenheter ha verkat livsbestämmande på F.B., ty därifrån härrör hennes ständigt närda beslut att gå igenom livet som en barmhärtighetssyster, därifrån också hennes religiösa förvissning om lidandets förmåga att väcka en längtan, som ingen jordisk åtrå kan stilla. . . . (Vintern 1841-42 nedskrev hon på Årsta sin) religiösa trosbekännelse, 'Morgon-wäckter' (1842). . . . Huvudtanken har F.B. sökt sammanfatta i två satser: 'Det rätta begreppet om Gud (givet i Kristi uppståndelse) föder i människan ett högre och ädlare liv och frälsar henne från oro och mörker. Vi lära känna Gud som en kärleksfull Fader och vi och våra kära vila trygga vid hans hjärta, i hans vård.' Tron är sålunda för F.B. i första hand en förståndsakt och först i andra rummet en mystisk upplevelse, och denna sin grundåskådning blir hon trogen livet igenom." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:16936/Sverker Ek, citat hämtat 2018-09-27)

Bridger, Gordon: Han som kom utifrån (1976). Gordon Bridger, född i London, England. "Principal of Oak Hill Theological College" i norra London. Har skrivit kommentarer till bibelböckerna Obadja, Nahum och Sefanja. Supporter till Arsenal Football Club.

Brieger, Th.: Reformationen. Se Hildebrand m fl Världshistoria IV. Theodor Brieger född år 1842 i Greifswald öster om Rostock i norra Tyskland. Död 1915. Teolog. Professor i kyrkohistoria 1876 i Marburg och 1886 i Leipzig. "Han betraktade Reformationen inte bara som en del av den tyska historien utan tillika som världshistoria. Med Reformationen började för honom den nya tiden." (Tyska Wikipedia "Theodor Brieger" 2018-06-04)

Briggs, John H.Y.: Enhetsrörelsen. Se Världsvid kristendom vid 1900-talets slut. John Henry York Briggs, född år 1938 i London. Kyrkohistoriker. Professor vid University of Birmingham.

Briggs, John H.Y.: Frälsningsarmén (bearb.). Se De kristna.

Briggs, John H.Y.: Gör dem till lärjungar - döp dem. Se Världsvid kristendom vid 1900-talets slut.

Briggs, John H.Y.: Världen som en by. Se Världsvid kristendom vid 1900-talets slut.

Brilioth, Yngve: Den efterlängtade tacksägelsen (1939). Se Brilioth, Yngve: I S:t Sigfrids stift. Yngve Brilioth, född år 1891 i Västra Ed norr om centralorten Västervik. Död 1959. Historiker, teolog, kyrkoledare. Teologie hedersdoktor i Uppsala 1927, vid Åbo Akademi i Finland 1934, vid Oxford University 1933 och vid Glasgow University 1935. Biskop i Växjö stift 1938 och ärkebiskop i Uppsala 1950-1958. Framstående ekumen. Konservativ i moraliska frågor. "Som forskare bidrog han till forskningen om den svenska medeltiden och 1800-talets engelska högkyrklighet där han också hämtade liturgiska ideal." (Svenska Wikipedia "Yngve Brilioth" 2017-10-26) . . . . . . "För sitt bidrag till den anglikanska kyrkans historia belönades han 1942 med Lambethkorset, den högsta utmärkelsen inom den anglikanska kyrkan." (Engelska Wikipedia "Yngve Brilioth" 2018-05-29)

Brilioth, Yngve: Den enskilde och samfundet (1939-1943). Se Brilioth, Yngve: Det levande ordet.

Brilioth, Yngve. Den himmelska staden (1939). Se Brilioth, Yngve: I S:t Sigfrids stift.

Brilioth, Yngve: Den konungsliga sanningen (1934). Se Brilioth, Yngve: Det levande ordet.

Brilioth, Yngve: Den kristnes ödmjukhet (1939). Se Brilioth, Yngve: I S:t Sigfrids stift.

Brilioth, Yngve: Den levande skriften (1940). Se Brilioth, Yngve: I S:t Sigfrids stift.

Brilioth, Yngve: Den nya graven (1941). Se Brilioth, Yngve: Det levande ordet.

Brilioth, Yngve: Det levande ordet (1943)

Brilioth, Yngve: Det medeltida värendsstiftet. Se Växjö stift i ord och bild.

Brilioth, Yngve: I ordets tjänst (1939-1943). Se Brilioth, Yngve: Det levande ordet.

Brilioth, Yngve: I S:t Sigfrids stift. Tal och predikningar. (1940)

Brilioth, Yngve: Kristen mognad (1938). Se Brilioth, Yngve: I S:t Sigfrids stift.

Brilioth, Yngve: Kunskapen om Guds hemlighet (1938). Se Brilioth, Yngve: I S:t Sigfrids stift.

Brilioth, Yngve: Medeltiden - Handbok i svensk kyrkohistoria 1 (1948)

Brilioth, Yngve: Mångahanda nådegåvor (1939). Se Brilioth, Yngve: I S:t Sigfrids stift.

Brilioth, Yngve: Till Österns kyrkor. Se Växjö Stifts Hembygdskalender 1947.

Brilioth, Yngve: Upptäckten av det heliga (1939). Se Brilioth, Yngve: I S:t Sigfrids stift.

Bringéus, Nils-Arvid: Bibliska bilder för folket. Se Jarlert, Anders: Sveriges kyrkohistoria - Romantikens och liberalismens tid. Nils Arvid Bringéus, född år 1926 i Malmö. Etnolog och präst. Professor i etnologi i Lund 1967-1991. Visiting professor i Berkeley 1976, Bergen 1978 och Edinburgh 1998. Har bl. a. författat "Kistebrev tryckta i Jönköping" (1999).

Bringéus, Nils-Arvid: Guds basuner - Klockorna och den nya tron. Se Signums svenska kulturhistoria - Medeltiden.

Bringéus, Nils-Arvid: Sockenkyrkan som symbol, scen och sinnesupplevelse. Se Småländska kulturbilder 1995. Från kyrkans värld.

Brittiska bibelsällskapet. Se Missionsförbundet 1924.

Brjusov, Valerij: Den store Pan är död (1894). Se Rysk dikt från Derzjavin till Brodsky. Valerij Brjusov, född år 1873 i Moskva. Död 1924. Författare, dramatiker, översättare, kritiker och historiker. "Visade stort intresse för västeuropeisk litteratur, särskilt modern fransk och belgisk, men var även intresserad av Skandinavien. Bland annat skrev han naturpoemet 'Till Sverige'. I samband med revolutionen 1917 valde Brjusov att stödja bolsjevikerna." (Svenska Wikipedia "Valerij Brjusov" 2017-01-20)

Brjusov, Valerij: I trettio månader (1917). Se Rysk dikt från Derzjavin till Brodsky.

Brjusov, Valerij: Muraren (1901). Se Rysk dikt från Derzjavin till Brodsky.

Broadus, John: True Spiritual Worship: John 4:1-42. Se Southern Baptist Journal of Theology (1998). John Albert Broadus, född år 1827 i Culpeper County nordväst om Richmond i Virginia och sydväst om Washington i östra USA. Död 1895. Baptistpastor. Broadus blev 1859 professor i "New Testament interpretation and homiletics" vid det nya Southern Baptist Theological Seminary i Greenville, South Carolina. "Charles Spurgeon ansåg Broadus vara den 'störste av levande predikanter'. Kyrkohistorikern Albert Henry Newman sade senare 'kanske den störste som baptisterna har fått fram'." (Engelska Wikipedia "John Albert Broadus" 2018-08-11)

Broberg, Gunnar: Människor och djur. Se Signums svenska kulturhistoria - Stormaktstiden. Gunnar Broberg, född år 1942 i Husby i nordvästra Stockholm söder om Sollentuna. Professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet sedan 1990.

Broberg, Uno: Patron på Odensjö (1980; boken skildrar Barnarp under tiden 1830-1870)

Brockelmann, C.: Islam från dess uppkomst till närvarande tid. Se Hildebrand m fl Världshistoria III. Carl Brockelmann, född år 1868 i Rostock i norra Tyskland. Död 1956. Orientalist. Professor i Breslau 1900, i Königsberg 1903, i Halle 1910, i Berlin 1922 och åter i Breslau 1923. "Mest känd för sin mångvolym Geschichte der arabischen Literatur (1898-1902) som (till sist) omfattade alla författare på arabiska till 1937 och fortfarande står sig som den grundläggande referensvolymen för all arabisk litteratur, bortsett från de kristna arabiska texterna." (Engelska Wikipedia "Carl Brockelmann" 2018-09-11)

Brodd, Sven-Erik: Kyrkans ämbete under reformationstiden. Se Andrén, Åke: Sveriges kyrkohistoria - Reformationstid. Sven-Erik Brodd, född år 1949 i Oskarshamn. Professor i kyrkovetenskap vid Uppsala universitet (1993). "'För en muslim är en moské mer än bara en plats för bön. Det är en markering av en särskild identitet', säger Sven-Erik Brodd, professor i kyrkovetenskap på teologiska institutionen på Uppsala universitet. Han ger därmed sitt stöd till Islamiska Kulturföreningens argument om att en moské är en väg in i det svenska samhället. . . . 'Jag tror inte', (säger Brodd), 'att svensk identitet är kristen identitet. Det dominerande i svensk identitet är sekularismen och därför finns det utrymme för andra religioner, institutioner och religionssymboler.' . . . Brodd anser, att kyrkan i Sverige har tio år på sig innan allmänheten i princip saknar kunskap om kyrkan, med undantag av olika religiösa samfund. Claes Frankner, pastor i Citykyrkan i Stockholm, . . . menar att det finns tydliga signaler på att allt fler söker sig till andligheten. . . . 'Jag tror inte', (säger han), 'att kyrkan bara har tio år på sig, tvärtom tror jag på att den kommer tillbaka.'" (Dagen 2007-08-07/Ninve Dallalchi)

Brodd, Sven-Erik: Nathan Söderblom - religionshistoriker; ärkebiskop och internationell ekumenisk ledare. Se Brohed, Ingmar: Svensk kyrkohistoria - Religionsfrihetens och ekumenikens tid.

Brodsky, Joseph: Den stora elegin över John Donne (1963). Se Brodsky, Joseph: kommentarer från en ormbunke. Joseph Brodsky, född år 1940 i Leningrad, Sovjetunionen (Sankt Petersburg, Ryssland). Död 1996 i New York. Rysk poet och essäist av judisk härkomst. Utvisades ur Sovjetunionen 1972. Tilldelades Nobelpriset i litteratur 1987. "Ett återkommande tema i Brodskys författarskap är relationen mellan poeten och samhället. . . . Han lät förstå att den västerländska litterära traditionen var ansvarig för att världen fick bukt med 1900-talets katastrofer, sådana som nazismen, kommunismen och världskrigen." (Engelska Wikipedia "Joseph Brodsky" 2018-09-23)

Brodsky, Joseph: kommentarer från en ormbunke (1999)

Brohed, Ingmar: Pietism och herrnhutism. Se Signums svenska kulturhistoria - Frihetstiden. Ingmar Brohed, född år 1940. Teolog. Professor i kyrkohistoria vid Lunds universitet 1978-1997, därefter forskningschef vid Svenska kyrkans forskningsråd. "Det nationellt uppmärksammade symposium som biskop Jan-Olof Johansson inbjöd till på biskopsgården Östrabo i Växjö berörde ett unikt tema inom den svenska kristenheten: Svenska kyrkans möte med kyrkan i DDR. Om underrättelseverksamhet och vänstiftsrelationer under Kalla kriget. . . . Professor emeritus i kyrkohistoria i Lund, Ingmar Brohed, föreläste om de Baltiska teologiska konferenserna som hölls under åren 1961-1990, huvudsakligen i DDR, men också i Skandinavien. 'Den större statliga kontrollen över universitetet i DDR ledde till mer isolering. Vi visste detta och ville bryta den', berättade Brohed, som själv deltog vid tre tillfällen." (Världen idag 2013-11-25/Lennart Sacrédeus)

Brohed, Ingmar: Sveriges kyrkohistoria - Religionsfrihetens och ekumenikens tid (2005)

Brolund, Gunnar: Resan till Kuba (1951). Gunnar Brolund, född år 1915. Författare, radiotekniker.

Broman, Gunnar: Ur sällskapslivets krönika. Se Svenska folket genom tiderna 7.

Broman, Sten: Sveriges tonkonst efter 1850. Se Svenska folket genom tiderna 12. Sten Broman, född år 1902 i Uppsala. Död 1983. Dirigent, föreläsare, musikpedagog, programledare och tonsättare. Han "ägnade sig åt den klassiska musiken och spelade själv altfiol. . . . Mest känd blev han som karismatisk programledare för TV-programmet 'Musikfrågan Kontrapunkt' 1964-1980, där han genom sin kunnighet, sin entusiasm och sin humor spred intresset för klassisk musik till människor som tidigare inte kommit i kontakt med den eller känt sig främmande inför den." (Svenska Wikipedia "Sten Broman" 2018-07-08)

Bronner, Kurt-Levi, Lennart: Stress i arbetslivet (1970). Kurt Bronner, född 1908. Död 1989.

Bronowski, Jacob: Science and Human Values (1964). Jacob Bronowski, född år 1908 i Lodz väaster om Warszawa i Polen. Kom till England 1920. Död 1974. Matematiker, vetenskapshistoriker, teaterförfattare, poet och uppfinnare. "Under andra världskriget arbetade Bronowski i 'operations research' för Storbritanniens 'Ministry of Home Security', där han för 'RAF Bomber command' utvecklade matematiska tillvägagångssätt för bombningsstrategi." (Engelska Wikipedia "Jacob Bronowski" 2018-09-13)

Bronowski, Jacob: The Identity of Man (1965)

Broomé, Emilia. Se Lindqvist, Ingeborg: Emilia Broomé - Jönköpingsflickan som blev samhällsreformator. Emilia Broomé, född år 1866 i Jönköping. Död 1925. Politiker. Studerade vid Jönköpings elementarskola för flickor 1872-1881. Startade den första skollovskolonin i Jönköping. Tog studentexamen vid Wallinska skolan i Stockholm 1883. 1898 bildade hon Sveriges kvinnliga fredsförening. Deltog i den stora kvinnokonferensen för fred i Haag 1899, där hon samlade 227899 namnunderskrifter. Ordförande i den år 1902 bildade Stockholmsföreningen för kvinnans politiska rösträtt 1902-1906. Blev den första kvinna som satt med i en statlig lagstiftningskommitté som ledamot av lagberedningen från 1914 till 1918, och därmed den första svenska kvinna som deltog i lagstiftningsarbete. (Svenska Wikipedia "Emilia Broomé" 2018-05-31) . . . . . . "Hon förstod, enligt en av sina arbetskamrater, rådman Allan Cederborg, att finna 'de framkomliga vägarna'. Själv rik på initiativ, ägde E.B. även förmågan att taga fasta på andras uppslag, underkasta dessa en välvillig kritik och därefter i mer eller mindre förändrad form överlämna dem till praktiskt utförande. . . . Fastän hon kan sägas ha uträttat mera för sitt köns samhälleliga rättigheter än någon svensk kvinna före henne, var hon anmärkningsvärt fri från ensidig feminism." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:17035/H. Rosengren, citat hämtat 2018-09-28)

Brorson, Hans Adolf. Se Johnaeus, John: Julens sångare - Hans Adolf Brorson. Hans Adolph Brorson, född år 1694 i Randerup sydost om Esbjerg i sydvästra Jylland i Danmark. Död 1764. Biskop och psalmförfattare. "(Brorsons psalmer) tillhör det danska folkets käraste andliga sånger, de utmärks av innerlig tro och gudshängivenhet, har pietismens prägel och är ofta av betagande skönhet, varjämte de är avpassade efter tilltalande melodier. Brorson utnämndes 1737 till stiftsprost och 1741 till biskop i Ribe stift." (Svenska Wikipedia "Hans Adolf Brorson" 2016-12-11)

Brosché, Anna-Stina och Fredrik: Kris i äktenskapet. Se Johansson m fl, Liselotte: Öm & tålig. Anna-Stina Brosché, född 1945.

Brosché, Fredrik: Hälsosamma relationer. Se Eggehorn, Ylva (red): Befrielse och läkedom. Fredrik Brosché, född år 1945 i Uppsala. Präst, teolog, psykoterapeut. Docent i kristen idéhistoria vid Uppsala universitet 1979. "Under studietiden i Uppsala disputerade han med en avhandling om Martin Luther. Han kan se en del skillnader mellan Luthers tid och vår. Då talades det mer om skuld och en nådefull Gud. Idag handlar det mer om skamkänslor och frågor som, duger jag, blir jag sedd, kan jag få bekräftelse? Tidigare förutsatte man att de kristna hade en vettig självkänsla, ett tryggt 'jag' och ett gott självförtroende. Att då mista sitt allt och då ha sitt liv i Kristus blev något meningsfullt. Han har märkt i dag att människor får ångest bara av tanken på att förlora det vacklande och lite bräckliga 'jag' som de, lite mödosamt, har skrapat ihop." (Dagen 2005-07-13)

Brosché, Fredrik: Utbränd för Guds skull? (1988)

Brow, Robert: Religion, Origins and Ideas (1966). Robert Brow, född år 1924 i Karachi, då British India, senare Pakistan. Död 2008. Anglikansk (episkopal) präst, som tjänstgjort i församlingar i Indien, England, Kanada, Cypern och Abu Dhabi.

Brown, Carolina: Mode och skönhet. Se Signums svenska kulturhistoria - Gustavianska tiden. Carolina Brown Ahlund, född år 1964. Lektor i konstvetenskap vid Uppsala universitet med huvudsaklig inriktning mot konstens historia under den tidigmoderna tiden.

Brown, Colin: Kan man bevisa att Gud finns? Se Kristen tro - En illustrerad handbok. Colin Brown, född år 19?? i Bradford väster om Leeds och nordost om Manchester i England. Professor i systematisk teologi vid Fuller Theological Seminary i Pasadena nordost om Los Angeles i USA.

Brown, Colin: Människans utveckling. Se De kristna.

Brown, Colin: Sambandet mellan filosofi och teologi. Se Kristen tro - En illustrerad handbok.

Brown, Colin: Upplysningen. Se Kristen tro - En illustrerad handbok.

Brown, Raymond E.: The Gospel according to John 29-29A (1966-86,1970-86). Raymond E. Brown, född år 1928 i New York City, USA. Död 1998. 1971-1990 professor i Biblical Studies vid Union Theological Seminary i New York, USA. "Ansågs som specialist beträffande den hypotetiska 'johanneiska församlingen', som han tänkte sig bidrog till författarskapet av Johannes evangelium. . . . En av de första katolska forskarna som kom att tillämpa historisk-kritisk analys på Bibeln." (Engelska Wikipedia "Raymond E. Brown" 2018-07-14)

Brown, Raymond E.: The Epistles of John (1982,1985)

Bruce, Bertil: Välsignade, välsignade händer. Se Nunstedt, Thorsten: Vi minns Adolf Kloo. Bertil Bruce, född år 1904 i Göteborg. Död 1992. Domkyrkokomminister i Skara 1938-1962. Kyrkoherde i Särestads pastorat i Grästorp (1962).

Bruce, F.F.: 1 and 2 Corinthians (1971,1980). Frederick Fyvie Bruce, född år 1910 i Elgin i Moray nordost om Inverness i norra Skottland. Död 1990. Professor i biblisk historia och litteratur vid University of Sheffield (1947). 1959 professor i bibelkritik och exegetik vid University of Manchester. "En av 1900-talets mest inflytelserika bibelforskare och en av grundarna av den moderna evangelikala bibelsynen. . . . Internationellt respekterad expert vad gäller aposteln Paulus. . . . Ansåg att Nya testamentet är historiskt trovärdigt och att kristendomens sanningsanspråk hänger på denna trovärdighet. Det innebar enligt Bruce inte att Bibeln alltid preciserade detaljerna och denna brist på precision kunde ibland leda till förvirring. Å andra sidan menade han, att bristerna i Nya testamentets uppgifter inte hade att göra med väsentliga punkter i kristen teologi och tro." (Svenska Wikipedia "Frederick Fyvie Bruce" 2017-10-28) . . . . . . "Bruce hade kristen gemenskap på olika platser under sitt liv, fast hans främsta engagemang gällde de öppna (plymouth)bröderna, hos vilka han växte upp. Han hade gemenskap med och godtogs av denna grupp, fastän han i mycket var en ensamvarg i förhållande till sina egna personliga trosföreställningar. Han godtog aldrig en särskild etikett av dispensationalism något som vanligen förknippas med Bröderna. . . . Han förespråkade också kvinnors allmänna utövning av tjänster - något som många plymouthbröder ännu idag skulle ogilla." (Engelska Wikipedia "F.F. Bruce" 2018-07-11)

Bruce, F.F.: Commentary on the Book of the Acts (1954,1976)

Bruce; F.F.: Luke's Presentation of the Spirit in Acts. Se Criswell Theological Review (1990).

Bruce, F.F.: Some notes on the Fourth Evangelist. Se The Evangelical Quarterly (1944).

Bruce, F.F.: St. John At Ephesus. Se Bulletin of the John Rylands Library Manchester (1978).

Bruce, F.F.: The Earliest Latin Commentary on the Apocalypse. Se The Evangelical Quarterly (1938).

Bruce, F.F.: The Epistle to the Galatians (1982,1983)

Bruce, F.F.: The Epistle to the Hebrews (1964,1981)

Bruce, F.F.: The Holy Spirit in the Acts. Se Interpretation (1973).

Bruchfeld, Stéphane-Levine, Paul A.: ... om detta må ni berätta ... - En bok om förintelsen i Europa 1933-1945 (1998). Stéphane Bruchfeld, född år 1955. Idéhistoriker.

Brun, L.: Ordet, lyset, livet Joh 1:1-5. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1940).

Brundin, Gunnar: Stiftskyrkan och missionen. Se Växjö stift i ord och bild. Gunnar Brundin, född år 1872 i Tuna Mörkö söder om centralorten Södertälje. Död 1958. Präst och författare. Domprost i Växjö 1927-1942.

Brunk Holmqvist, Karin: Villa Bonita (2006). Karin Brunk Holmqvist, född år 1944 i Simrishamn. Författare, socionom.

Brusewitz, Axel: Regeringsformens förutsättningar - Författningskompromissen (1917). Se Kring 1809. Axel Brusewitz, född år 1881 i Vichtis norr om centralorten Nummela i södra Finland. Död 1950. Statsvetare. Professor skytteanus vid Uppsala universitet 1923-1947. "Hans forskningsinsats gällde frågor om parlamentarismens villkor och utveckling." (Svenska Wikipedia "Axel Brusewitz" 2017-10-22) . . . . . . "Främst är B. en framgångsrik författningshistoriker med speciell auktoritet i frågor, som röra konceptionen av 1809-1810 års riksdag. . . . Efter dessa arbetens framkomst torde i alla händelser den traditionella bilden av relativ harmoni bland grundlagsfäderna angående de konstitutionella syftemålen - till synes intygad av grundlagarnas till form och innehåll nationellt historiska karaktär - få vika för bilden av en djup divergens, vilken under situationens tryck visserligen bringas att försvinna i en ovanligt enhetlig kompromiss, men som omedelbart därefter öppnar sig ånyo och nu vidgar sig till den breda klyftan mellan de kontrarevolutionäras planer och de konstitutionella radikalernas i konstitutionsutskottets slutbetänkande över representationsfrågan av 24 mars 1810 utformade program." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:17083/P.O. Granström, citat hämtat 2018-09-28)

Brusewitz, Gunnar: Storfåglar i Gammalsmåland (1968). Se Svenska Turistföreningens årsskrift 1968. Gunnar Brusewitz, född år 1924 i Ekerö väster om Stockholm. Död 2004. Författare, konstnär och tecknare. "Hans konst skildrar samspelet mellan natur och människa." (Bukowskis "Gunnar Brusewitz" 1924-2005, citat hämtat 2018-09-28)

Brüssau, Oskar: Uppståndelse (Jönköpings-Posten 1906-04-21). Oskar Brüssau, född år 1865 i Berlin i Tyskland. Död 1922. Var föreståndare för diakonisshuset Frankenstein i Schlesien 1896-1900.

Bryan, Steven M.: Power in the Pool: the Healing of the Man at Bethesda and Jesus' violation of the Sabbath (Jn 5:1-18)". Se Tyndale Bulletin (2003). Steven M. Bryan. "Innan (Steven M. Bryan) hösten 2016 kom till (Trinity Evangelical Divinity School som professor i Nya testamentet) verkade han som missionär i Etiopien i mer än 23 år. . . . Hans forskningsintressen fokuserar på Jesus och evangelierna, mission och 'Andra tempel judendom'." (Trinity Evangelical Divinity School i Deerfield i USA, citat hämtat 2018-09-28)

Bryan, Steven M.: The Eschatological Temple in John 14. Se Bulletin for Biblical Research (2005).

Bryngel, Kristina: Dagarna före ... Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 2005.

Bränneson, Lars-Gunnar: Det var för hundra år sedan. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1969.

Brännström, Olaus: Laestadianismen. Se Svenska Trossamfund. Olaus Brännström, född år 1919 i Drängsmark i Byske norr om centralorten Skellefteå. Död 2008. Biskop i Luleå 1980-1986. Han var genom studier och praktisk erfarenhet väl insatt i (Luleå) stifts båda båda väckelserörelser, traditionella men fortfarande livaktiga: laestadianismen och den rosenianska evangeliska väckelsen. Hans kunskaper i finska blev en tillgång både i Tornedalen och i det internordiska kyrkliga samarbetet på Nordkalotten. . . . Som biskop var han en enande kraft, som sökte samförståndslösningar i konflikter. Han var en fridsam och trygg människa och en själavårdare med omsorg om alla han hade ansvar för." (Kuriren 2008-12-13/Tore Furberg)

Brännström, Olaus: Schartuanism, nyevangelism och laestadianism. Se De kristna.

Bränsvik, Gustav: I evangelii tjänst. Se Soluppgången 1960. Gustav Bränsvik, född i Brännesvik norr om Rydaholm sydost om centralorten Värnamo. Död 2005. Pastor i Svenska Alliansmissionen. "Han genomgick Evangeliska skolan i Kortebo, varefter han tjänade som pastor i Hultsjö, Hillerstorp, Björköby, Malmbäck och Aneby. År 1971 övergick han till att vara distriktsföreståndare för andra distriktet inom Svenska Alliansmissionen. Hans engagemang var stort för uppbyggnaden av Skarpnäckskyrkan i Stockhom samt Bödagården på Öland. Som pensionär ägnade han mycket tid åt 'Vi över 60'-verksamheten samt diakoni. Han saknades sällan på gudstjänsterna i Allianskyrkan i Aneby, där han hade sitt andliga hem." (Dagen 2005-05-20)

Bröderna Grimms bästa sagor (1800-talets första hälft,1995,1998). Jacob Grimm (född år 1785 i Hanau; död 1863) och Wilhelm Grimm (född år 1786 i Hanau öster om Frankfurt am Main; död 1859). Språkforskare. "Anledningen till deras arbete var framför allt att kartlägga det tyska språkets historia." (Svenska Wikipedia "Bröderna Grimm" 2018-01-21) . . . . . . "Godnattsagor har alltid varit fulla av vackra prinsessor och elaka häxor, men när bröderna Grimm gav ut sin första folksagosamling år 1812 dröp hisorierna av blod. . . . I originalversionen (av Askungen) uppmanar styvmodern sina döttrar att gå blodigt tillväga för att klämma ned sina fötter i skon och säger: 'Ta den här kniven. Om skon är för trång skär ni bara bort en bit av foten. Det kommer att göra ont - men vad gör det? Smärtan går över, och en av er kommer att bli drottning.' Den ena dottern skär av sin tå, medan den andra offrar sin häl. De avslöjas dock av sina blodiga strumpor. Prinsen möter den vackra Askungen, vars nätta fot passar perfekt i skon." (Illustrerad vetenskap: Historia 2017-10-09/Emrah Sütsü) . . . . . . "Från år 1815 tog Wilhelm ensam ansvaret att redigera och skriva om berättelserna. . . . I de senare utgåvorna polerade Wilhelm språket för att göra det mer lockande för en borgerlig läsekrets, eliminerade sexuella inslag och lade till kristna inslag." (Engelska Wikipedia "Brothers Grimm" 2018-09-23)

Buber, Martin: Människans väg enligt den chassidiska läran (1960,1964,1973). Martin Buber, född år 1878 i Wien, Österrike. Död 1965. Judisk professor i religionsvetenskap och socialfilosofi, först i Tyskland och sedan i Israel. "I centrum (för hans relationistiska filosofi) står hans uppfattning att människans värld har två grundläggande dimensioner, jag-du relationen och jag-det relationen. . . . Det är endast i mötet med den andre som jag kan uppleva grundordet jag i relation till Du. Då mötet ägt rum träder relationen in i bilden. Relationen förutsätter distans och vice versa. . . . Skulden och skuldkänslan existerar i tre sfärer: Juridisk sfär . . . Samvetets sfär . . . Trons sfär. Här får endast Gud finnas. . . . Den sfären rör ingen utom Gud allena." (Svenska Wikipedia "Martin Buber" 2018-07-24)

Buch, Harald (kyrkoherde, Bottnaryd): Att göra Guds vilja (Jönköpings-Posten 1967-07-15). Harald Buch, född år 1925 i Jena sydväst om Leipzig i Tyskland. Död 2016.

Buch, Harald: Att vara präst i Bjurbäck. Se Lindborg, Aina: Träkyrkan i Bjurbäck.

Buchanan, Colin: Kristen gudstjänst. Se Världens religioner. Colin Buchanan, född år 1934. Anglikansk biskop i Aston i norra Birmingham (1985-1989) och Woolwich i sydöstra London (1996-2004). Akademiker med liturgi som specialområde.

Buchanan, Colin: Thomas Cranmer. Se Kristen tro - En illustrerad handbok.

Buchman, Frank: För alla människor överallt (Jönköpings-Posten 1954-06-10). Frank Buchman, född år 1878 i Pennsburg nordväst om Philadelphia i nordöstra USA. Död 1961. Präst och väckelseledare. Protestantisk evangelist och känd som grundare av Oxfordgrupprörelsen. "Efter andra världskriget gick rörelsen vanligen under namnet MRA (Moral Re-Armament) eller Moralisk upprustning. Samtidigt ändrades den under Buchmans ledning till en antikommunistisk rörelse. Han uttryckte också en förhoppning om att muslimska länder skulle bli 'ett bälte av förnuft att sammanföra öst och väst till moralisk pånyttfödelse'. . . . Buchman trodde att både fascismen och kommunismen hade sina rötter i materialism, som han kallade 'mor till alla isme' och som sådan var materialism demokratins största fiende." (Svenska Wikipedia "Frank Buchman" 2018-01-17) . . . . . . "Utpumpad och nedslagen . . . bevistade Buchman år 1908 Keswickkonferensen. . . . Han lyssnade till Jessie Penn-Lewis, som predikade om Kristi kors, vilket ledde till en religiös erfarenhet. . . . 'Det verkade i mig en vibrerande känsla, som om en stark (elektrisk) ström av liv plötsligt hade strömmat in i mig och efteråt en omtumlande känsla av ett andligt uppskakande.' . . . (Senare) fick Buchman träffa (den kände kväkarinfluerade baptistledaren) F.B. Meyer (som frågade honom): 'Låter du den helige Ande leda dig i allt vad du gör? . . . Ger du verkligen Gud tillräcklig oavbruten tid till att tala om för dig vad du skall göra?' . . . Patriarken Athenagoras av Konstantinopel kallade Buchman 'en modern St. Paulus'." (Engelska Wikipedia 'Frank Buchman" 2018-08-12)

Buck, Pearl S.: I believe (1965). Pearl S. Buck, (även känd under sitt kinesiska namn Sai Zhenzhu), född år 1892 i Hillsboro söder om Seattle i nordvästra USA. Död 1973. Amerikansk författare. "Hennes föräldrar var missionärer i Kina och bodde större delen av sitt liv före 1934 där. . . . Buck illdelades Nobelpriset i litteratur 1938 'för sina rika och verkligt episka skildringar ur kinesiskt bondeliv och för sina biografiska mästrverk'. . . . Framträdande förkämpe för kvinnors och minoriteters rättigheter." (Svenska Wikipedia "Pearl s. Buck" 2018-03-29) . . . . . . "(1930) tackade Pearl ja till en inbjudan att hålla ett tal vid en lunch för presbyterianska kvinnor vid Astor Hotel i New York City. Hennes tal hade titeln: 'Finns det plats för den utländske missionären?' . . . Hon berättade för sin amerikanska publik att hon välkomnade kineser till att dela hennes kristna tro men argumenterade för att Kina inte behövde en institutionell kyrka dominerad av missionärer som alltför ofta var okunniga om Kina och förmätna i sina försök att kontrollera (läget). När talet publicerades i Harper's magazine, ledde den upprörda reaktionen till att Pearl lämnade sin plats i det presbyterianska rådet." (Engelska Wikipedia "Pearl S. Buck" 2018-09-01)

Buck, Pearl S.: Porträtt av ett äktenskap (1946)

Buddha. Se Rydberg, Viktor: Om Buddha återvände. Buddha Sakyamuni (också kallad Siddharta Gautama och Gautama Buddha), född omkring 560 f. Kr. i Lumbini väster om Katmandu i Nepal. Levde enligt en omtvistad tradion i 80 år och dog i Kushinagar i norra Indien sydväst om Katmandu. Buddha betyder "en upplyst", Sakyamuni "den vise av Sakyas ätt. "Alla viktiga händelser i (Buddha Sakyamunis) liv associeras med särskilda platser, som också blivit pilgrimsplatser för buddhister." (Svenska Wikipedia "Buddha" 2018-09-18)

Budkavlen nr 7 (1912). Se Strindberg, August: Essäer, tidningsartiklar och andra prosatexter 1900 - 1912.

Bull, Jacob B.: Hans Nielsen Hauge (1915). Bok nr 22 i Mullsjö Missionsförsamling 1940-talsbibliotek. Jacob Breda Bull, född år 1853 i Rendalen nordost om Lillehammer i Norge. Död 1930. Författare. Under 1890-talet "offentliggjorde han en hel mängd folklivsskildringar från Österdalen, genom vilka han försäkrat sig om ett namn i litteraturen. . . . Dessa bilder från livet i Österdalen utmärks av en klangfull stil, djup sympati och en slående sanning, som ger dem ett högt kulturhistoriskt värde". (Svenska Wikipedia "Jacob Breda Bull" 2016-09-26)

Bull, Robert J.: An Archaeological Context for Understanding John 4:20. Se Biblical Archaeologist (1975). Robert Jehu Bull, född år 1920. Död 2013. Arkeolog och kyrkohistoriker."Director of the Drew University Institute for Archaeological Research" i New Jersey 1968-1990. "Mest känd för sitt arkeologiska arbete vid Caesarea Maritima vid Israels medelhavskust omkring 35 miles norr om Tel Aviv." (Bible History Daily 2013-12-12)

Bulletin for Biblical Research (1991,1995 - 1998,2001,2002,2005)

Bulletin of the Evangelical Theological Society (1960 - 1961,1963,1966)

Bulletin of the John Rylands Library Manchester (1978)

Bultmann, Rudolf: The Gospel of John (1964,1971). Robert Bultmann, född år 1884 i Wiefelstede nordväst om Bremen i Tyskland. Död 1976. Luthersk radikalteolog som lanserade hermeneutisk avmytologisering. "I mitten av 1930-talet stod Bultmann nära Karl Barth, men senare blev avståndet större, delvis eftersom Barth såg avmytologiseringen som en fortsättning på 1800-talets liberalteologi, som enligt Barth var en återvändsgränd." För Bultmann "var teologins enda uppgift att visa vad den kristna tron är - om man tror eller inte är ett personligt ställningstagande. Målet är att avlägsna de mytologiska hinder som inte är kerygma (evangeliets innersta mening)". (Svenska Wikipedia "Rudolf Bultmann" 2018-09-10)

Bultmann, Rudolf. Se också Schmid, Joh Heinrich: Rudolf Bultmann.

Bunin, Ivan: Byn (1910). Se Bunin, Ivan: Byn - Suchodol. Ivan Bunin, född år 1870 i Voronezj söder om Moskva och nordväst om Volgograd i Ryssland. Död 1953. Rysk författare. Bosatt i Frankrike från 1920. "Provade den sena ryska realismens metoder i en serie av melankoliska berättelser om den ryska landsbygdens förfall och om brutaliteten i det ryska bylivet. Hangick även in på den utdöende godsägarklassens förtvining. Allt detta skildrade han bland annat i romanerna Byn (1910) och Suchodol (1912)." (Svenska Wikipedia "Ivan Bunin" 2017-03-18)

Bunin, Ivan: Byn - Suchodol (1933)

Bunin, Ivan: Plejaderna (1898). Se Rysk dikt från Derzjavin till Brodsky.

Bunin, Ivan: Suchodol (1912). Se Bunin, Ivan: Byn - Suchodol.

Bunte, Rune-Jörberg, Lennart: Historia i siffror (1966). Rune Bunte, född i Helsingborg år 1925. Död 1993. Extra universitetslektor vid Lunds universitet, universitetslektor vid Umeå universitet (1966).

Bunyan, John: En kristens resa genom werlden till den saliga ewigheten äfvensom hans hustru Kristinnas och deras barns efterföljande uppbrott från staden Förderf, äfwentyrliga wandring och lyckliga ankomst till det himmelska landet. (1678?,1892). Bok nr 99 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek. John Bunyan, född år 1628 i Elstow söder om Bedford och norr om London i England. Död 1688. Kristen predikant och författare. "I sin teologi var Bunyan puritan. Viktigt inflytande hade Martin Luthers kommentar till Galaterbrevet." (Svenska Wikipedia "John Bunyan" 2017-03-01)

Bunyan, John: Kristens och Kristinnas resa (1678?,1894). Bok nr 3 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Bunyan, John: Kristens resa (1678?,1913)

Bunyan, John: Kristens resa (1678?,1922). Bok nr 39 i Mullsjö Missionsförsamlings 1920-tals söndagsskolbibliotek.

Bunyan, John: Kristinnas resa (1678?,1913)

Bunyan, John: Kristinnas resa (1678?,1922). Bok nr 40 i Mullsjö Missionsförsamlings 1920-tals söndagsskolbibliotek.

Burenhult, Göran: Speglingar av det förflutna (1986). Göran Burenhult, född år 1942 i Malmö. Arkeolog och fotograf. Professor i arkeologi vid Stockholms universitet.

Burgess, Joseph A.: Hur ser dagens lutheraner ut? Se Världsvid kristendom vid 1900-talets slut. Joseph A. Burgess. Luthersk pastor och teolog. Direktor för teologiska studier, Lutheran Council, USA.

Burkett, Delbert: Two Accounts of Lazarus' Resurrection in John 11. Se Novum Testamentum (1994). Delbert Royce Burkett, född år 1949. Seynaeve Professor of Biblical Studies vid Louisiana State University i Baton Rouge i sydöstra USA. Specialiserar sig på den tidigaste kristendomens historia, religion och litteratur. Studerar särskilt det litterära förhållandet mellan de synoptiska evangelierna.

Burman, Atle: En källa av ljus (1999,2010). Atle Burman, född år 1930 i Roslagen i östra Uppland norr om Stockholm. Död 2012 i Huskvarna. Poet. "I november 2012 fick Atle Burman flytta hem till det 'bortanförland' som han beskrivit i så ljusa färger så många gånger." (Nya Musik - Författarpresentation, hämtad 2018-09-29) . . . . . . "Tonårstiden tillbringade Atle på internatet Fjellstedtska skolan i Uppsala. Han var klart språkbegåvad och läste hebreiska, grekiska och latin. Såväl Gamla som Nya testamentet lästes på sina originalspråk. . . . Atles mål är att skriva vardagsnära. . . . Atle försöker lyssna på barnet inom sig när han skriver. Han vände sig emot det religiösa språket som han upplever klichéfyllt. . . . Många av Atles dikter handlar om livet efter döden. Flera nära-döden-upplevelser (NDU) har påverkat honom starkt. Han var bara sex år när han första gången hade en NDU. 'Jag skulle ta bort mandlarna på Östhammars lasarett. Trots min höjdskräck flög jag som en fågel, rakt in i ett starkt ljussken. Jag gick genom väggar och besökte lekplatser. Det är över 70 år sen, men jag minns det som i går', säger Atle. . . . Atle brukar säga att han trodde på Gud före NDU, men efter NDU vet han. Bäst har han beskrivit sina upplevelser i 'Himlastegen' från 2007." (Dagen 2008-02-20/Ingemo Orstadius)

Bursell, Bernhard Salomon: En ladugårdspigas förvåning på Värnamo marknad (1858). Se Lindqvist, Sigvard: Jönköpingsdikt genom tiderna. Bernhard Salomon Bursell, född år 1825 i Burseryd sydväst om centralorten Burseryd. Död 1878 i Jönköping. Läroverksadjunkt i latin vid Högre allmänna läroverket i Jönköping. Även verksam som poet och skrev psalm- och vistexter.

Busch Nielsen, Kirsten: Kirken, faellesskabet og teologien - Dietrich Bonhoeffers ekklesiologi (1989). Kirsten Busch Nielsen, född år 1962 i Kvaerndrup sydost om Odense i Danmark. Professor vid Köpenhamns universitet i teologi med ansvar för forskning och undervisning i dogmatik.

Bush, George W.: Tron kan förändra liv (1999). Se Aikman, David: George W. Bush - en man och hans tro. George W. Bush, född år 1946 i New Haven nordost om New York City i USA. President i USA 2001-2009. "Efter att ha träffat evangelisten Billy Graham 1985 ökade Bushs intresse för kristen tro och trosbekännelse och han blev under denna tid allt mer religiös. Bush beslutade sig för att bli nykterist 1986, ett beslut för vilket han gett äran åt sin fru, som anses haft en stabiliserande effekt på hans privatliv." (Svenska Wikipedia "George W. Bush" 2017-08-17)

Butler, D.E.: The Study of Political Behaviour (1958,1963). David Edgeworth Butler, född år 1924. Samhällsvetenskaplig forskare i Oxford, England. "Involverad i grundandet och organiserandet av 'Oxford University Australian Politics Lunch', som 'har en enda regel, att man inte tillåts tala om någonting annat än australisk politik'." (Engelska Wikipedia "David Butler" 2018-03-04)

Buttz Clark, Felicia: Gigi - Trumslagargossen i Garibaldis armé (1909). Bok nr 27 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek. Felicia Buttz Clark, född år 1862 i New York City i USA. Död 1931. Författare. Metodist. Vittberest resenär. Bodde i Rom i Italien i 20 år.

Bühlund, Gustav: Livsmod, livsglädje, livskvalitet (1982). Gustav Bühlund, född år 1920. Pastor i Örebromission, själavårdare, lärare.

Bühlund, Gustav: Skövde Baptistförsamling 1874-1964 (1964)

Byarums Hembygdsförening (Årsskrift) 1950-1951,1961-1967,1969-2007

Byl, John: On the Capacity of Solomon's Molten Sea. Se Vetus Testamentum (1998). John Byl, född år 1949 i Haag i Nederländerna. Professor i matematik vid Trinity Western University i Langley sydost om Vancouver i sydvästra Kanada (1985).

Bylander, Anders: Ljusets barn (2005). Anders Bylander, född år 1977 i Norrahammar söder om centralorten Jönköping. Universitetsstudier i teoretisk filosofi, nordiska språk och idé- och lärdomshistoria. Debattör i press och TV. "Sedan (1975) proklameras 'fria, lagliga och säkra aborter' (hör den feministiska svadan) som en mänsklig rättighet. Detta visar tydligt vilka missförstånd som råder. Det ännu inte födda eller autonoma barnet är en människa, enligt både vetenskapen och teologin. Att döda andra kan inte vara en mänsklig rättighet. Liv och död faller, åtminstone för den här relevanta naturrätten, inte under demokratins mandat. . . . Vårt kära Sverige har kommit så långt från humanitet och sans, att samvetsfrihet inte beviljas ens när den står inskriven i lagen. Det betyder att Sverige accepterar barnmorskor, som lika gärna ställer upp på att döda ett barn som att hjälpa det till världen. . . . Vårt land har blivit skräckexemplet på eftergiftspolitik och avkristning. (Dagen 2017-05-17/Anders Bylander)

Byrmo, Frank: Ekeryds Missionsförsamling 100 år. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1981.

Byrmo, Frank: Med folkhögskoleungdom på Italienresa 1969. Se Soluppgången 1969.

Byrmo, Ingrid: Kvinnor som jag mött i Syd-Afrika. Se Soluppgången 1979.

Byrmo, Margaretha: Jairos Jiri Centre. Se Soluppgången 1971. Margareta Byrmo, född år 1918 i Barberton söder om Nelspruit och öster om Johannesburg i nordöstra Sydafrika. Död 2008. Missionär i Sydafrika och Zimbabwe. "Som barn lekte Margareta med de afrikanska barnen och lärde sig på detta sätt zulu redan från barnaåren. I denna lek föddes också Margaretas kärlek till afrikanska folket. . . . När (hon och hennes make) lämnade Zimbabwe 1977 hade kyrkan blivit självständig. Att Margareta hade ett hjärta för Afrika och i synnerhet för Zimbabwe kan många intyga. Hon ville veta vad som hände i kyrkan. Hade vi zimbabwiska besökare ville hon alltid träffa dem. Jag tror hon kände sig som deras andliga mor eftersom hon hade varit med och startat arbetet." (Dagen 2008-08-05/Gerd Petersson, missionssekreterare, Svenska alliansmissionen)

Byrmo, Margaretha: Med Boken i Rhodesia. Se Soluppgången 1964.

Byrmo, Martin: Evangelium går vidare. Se Soluppgången 1959. Martin Byrmo. Gift med Margaretha Byrmo.

Byrne, Brendan: The Faith of the Beloved Disciple and the Community in John 20. Se Journal for the Study of the New Testament (1985). Brendan Byrne, född år 1939. Professor i Nya testamentet vid Jesuit Theological College i Parkville i Melbourne i sydöstra Australien.

Byron, Brian Francis: Bethany Across the Jordan or Simply: Across the Jordan. Se Australian Biblical Review (1998).

Bysell, Lisa: Apoteket Lejonet. Se Gudmundsgillets Årsbok (1976-)1977. Lisa Bysell, född 1906.

Bysell, Lisa: Tegelindustri i Jönköping under århundraden. Se Gudmundsgillets Årsbok (1976-)1977.

Bysell, Lisa: Till julförberedelserna hörde att byka. Se Gudmundsgillets Årsbok 1983.

Byworth, Chris: Namn och beteckningar på Jesus. Se Kristen tro - En illustrerad handbok. Christopher Byworth, född år 1939. Död 2017. Präst, liturg, teolog. Undervisade i Nya testamentet vid Oak Hill Theological College i London, England.

Bång, Gustaf: Jönköpings Allahanda. Ortens första tidning, 1797-1803. Se Gudmundsgillets Årsbok 1959-1960. Gustaf Bång, född i Jönköping 1888. Död 1961. Borgmästare i Stockholms stad 1950-1955.

Bång, O.: Allt i Jesus. Se Det bästa jag vet om Jesus. Oskar Bång. Bankkassör i Jönköping. Verksam inom svenska Missionsförbundet.

Bång, O.: Ett och annat från missionsfälten (Jönköpings-Posten 1907-05-30)

Bång, O.-Dahlhielm, Aug.: Julfrid 1898

Bång, O. Se också Dahlhielm, Aug-Bång, O.: Hvad varslar tiden och hvad stundar?

Bååth, Albert Ulrik: Ett socialistmöte (i Köpenhamn 1881). Se Håkanson, Björn samt Bååth, Albert Ulrik: Vid allfarväg. Albert Ulrik Bååth, född år 1853 i Malmö. Död 1912. Poet, museiman och docent i fornnordisk litteratur. "Bååth är jämte Ola Hansson och Ernst Ahlgren den förste som på ett realistiskt sätt diktar om skånska motiv (och dä särskilt det skånska slättlandskapet). . . . I sin livssyn står han däremot närmare den idealism som representerades av vännen Viktor Rydberg." (Svenska Wikipedia "Albert Ulrik Bååth" 2018-08-14) . . . . . . "B:s barndom förflöt i ett svenskt prästhem, och han förblev hela sitt liv rotad i den skånska jorden och förtrogen med skånskt folkliv. . . . Han ägnade sig vid sidan av de akademiska studierna med intresse och framgång åt folkhögskolelärarens värv. . . . Ett patriotiskt inslag hade från början funnits i B:s diktning, men han hyllade ej den krigiska bragden utan troheten i det fredliga arbetets enahanda möda." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:16252/P. Vetterlund, citat hämtat 2018-09-29)

Bååth, Albert Ulrik: Vid allfarväg (1884)

Bååth-Holmberg, Cecilia: Charles G. Gordon - En lifsbild (1894). Bok nr 38 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek. Cecilia Bååth-Holmberg, född år 1857 i Malmö. Död 1920. Författare verksam vid Tärna folkhögskola utanför Sala. "Initiativtagare till att man i Sverige firade 'Mors dag' första gången 1919. . . . Deltog vid sin mans sida i folkbildningens och folkuppfostrans tjänst. När en kvinnlig avdelning inrättades 1881 vid Tärna folkhögskola, blev hon dess föreståndare." (Svenska Wikipedia "Cecilia Bååth-Holmberg" 2018-08-14)

Bäck, Abraham: Dagbok (1741). Se Mäster Gudmunds Gilles Årsbok 1947. Abraham Bäck, född år 1713 i Söderhamn. Död 1795. "1749 kallades han till livmedicus hos Fredrik I och hade längre fram samma befattning hos Adolf Fredrik och Gustav III:s gemål, Sofia Magdalena." "Tack vare Bäcks insatser förbättrades den svenska sjukvården i Sverige rejält, både administrativt och kunskapsmässigt. Han såg till att Sverige fick ett fungerande system med provinsialläkare och införde kirurgi som ett studieämne i medicinarutbildningen." (Historiskt, citat hämtat 2018-09-29)

Bäckelid, Lars-Erik: Filadelfiaförsamlingen Mullsjö 50 år (1986). Lars-Erik Bäckelid, född 1917. Död 2008. Inspektör vid länsarbetsnämnden i Jönköpings län.

Bäckman, J.E.: Vår helgelse. Se Missionsförbundet 1924.

Bäckman, Margaret: Livsmedelskrisen i Afrika och våra insatser. Se Soluppgången 1985. Margaret Bäckman, född i Melbourne sydväst om Nottingham i England. Död år 2001 72 år gammal. Missionär och biståndshandläggare.

Bäckström, Aug. N.: Från Lapplands fjäll och sjöar. Se Missionsförbundet 1924. August Nathanael Bäckström, född år 1871 i Skog nordväst om centralorten Vilhelmina. Död 1955. Pastor och missionär i Lappland för Svenska Missionsförbundet.

Bäckström, Edvard: Syrener (mitten av 1880-talet?). Se Selander, Sten: Levande svensk dikt från fem sekler. Edvard Bäckström, född år 1841 i Stockholm. Död 1886. Tidningsredaktör, journalist, översättare, poet, dramatiker. "Till väsen och läggning var B. framför allt lyriker. Hans alstring som sådan blev under det senaste skedet av hans korta levnad allt sparsammare men nådde samtidigt en allt högre grad av fulländning och själfull innerlighet. . . . Högre som diktare har B. heller aldrig nått än då han under sina sista år som sinnebilder för sitt sångarliv valde de vårligt ljuva men förgängliga syrenerna, 'de violetta blommor, vilka dofta ifrån en majdag till en juninatt', och i sina konstnärligt fullmogna 'Elegier', vilka ensamma tillförsäkra honom ett hedersrum i den svenska litteraturen. . . . Under de sista levnadsåen, då svåra lidanden alldeles nedbröto hans kraft och levnadsmod, adlades alltmer hans resignation till kristlig ödmjukhet. Härom vittna skönt de två sista, av dödsaningar färgade diktrna av hans hand, 'Fördragsamhet' och 'Längtan' (Svensk kalender 1886), bägge besjungande eviga verkligheter, i vilka 'en, som snart på dödens upptäcktsfärd lagt ut', funnit sitt ankarfäste." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:16266/B.N. Söderberg, citat hämtat 2018-09-30)

Bäckström, Edvard: Sången om Sten Sture. Se Selander, Sten: Levande svensk dikt från fem sekler.

Böhn-Jullander, Ingrid: Anders Magnus Petterssons minnesanteckningar 1848-1880. Se Mellan Härån och Rasjön 1992. Ingrid Böhn-Jullander, född år 1914. Död 1991.

Böhn-Jullander, Ingrid: Clara Hasselberg-Pauli berättar om sitt liv. Se Gudmundsgillets Årsbok 1989.

Böhn-Jullander, Ingrid: Glimtar från Hörle och Storckenfeldtska skolan. Se Gudmundsgillets Årsbok 1997.

Böll, Heinrich: Tåget var punktligt (1949,1972). Heinrich Böll, född år 1917 i Köln i Tyskland. Död 1985. Författare. Tilldelades 1972 nobelpriset i litteratur. "Han kritiserade skarpt den katolska kyrkan och utträdde demonstrativt 1976 utan att för den skull ha tappat sin tro. . . . Förkrigsromanen 'Am Rande der Kirche' föregriper Bölls senare rasande angrepp på den katolska kyrkan som institution och på den borgerliga katolicismen, som manifesteras i romanerna 'Ängelns tystnad' och 'En clowns tystnad'. (Svenska Wikipedia "Heinrich Böll" 2018-07-16) . . . . . . "I synnerhet kunde (Böll) inte glömma konkordatet i juli 1933 mellan Vatikanen och nazisterna, undertecknat av den kommande påven Pius XII, vilket underlättade för regimen att få internationell legitimitet i ett tidigt skede av dess utveckling." (Engelska Wikipedia "Heinrich Böll" 2018-09-24)

Böner från S:t Davidsgården (1988)

Börjeson, Hjalmar: Örlogsflotta och skeppsfart under 1800-talet. Se Svenska folket genom tiderna 10. Hjalmar Börjeson, född 1881 i Rävshult öster om centralorten Skövde. Död 1945. Marinhistoriker.

Börjeson, Hjalmar. Se också Hafström, Georg-Börjeson, Hjalmar

Börjesson, Bo: En vecka i Landerydskretsen, pastorns dagbok. Se Soluppgången 1978.

Börjesson, Bo (pastor, Broaryd): Trygghet på livsresan (Jönköpings-Posten 1976-01-30)

Börrisson, Elin: I gryningen. Se Missionsförbundet 1924. Elin Börrisson, död år 1945. Missionär i Svenska Missionsförbundet. "De få kvinnor som någon gång syns i protokollen (från missionärskonferenserna i Kongo) är ett fåtal starka personligheter. Första gången kvinnliga missionärer förekom i protokollen var på konferensen i januari 1899, då Ruth Walfridsson och Elin Börrisson deltog." (Pia Lundqvist "Ett motsägelsefullt möte"; förhandsgranskning 2018)

Böök, Fredrik: Bil till Belgien (1937). Fredrik Böök, född år 1883 i Kristianstad. Död 1961. Litteraturhistoriker, författare och kritiker. 1920 professor i litteraturhistoria vid Lunds universitet. "Fredrik Böök fick i likhet med många andra svenska kulturpersonligheter en fascination för övermänniskoidealet hos Friedrich Nietzsche, vilket ledde honom vidare till beundran för nazismen och Adolf Hitler. . . . Efter andra världskrigets slut förlorade Böök, till följd av sina pronazistiska ställningstaganden, mycket av sitt inflytande i svenskt kulturliv, men ett nyvaknat intresse kunde skönjas på 1990-talet med Svante Nordins stora biografi över honom. Göran Hägg sammanfattar det 1996: 'Hursomhelst är han en märklig och viktig person i vår litteratur, vars betydelse länge kraftigt har underskattats.'" (Svenska Wikipedia "Fredrik Böök" 2018-06-26) . . . . . . "Vad som slutligen ger enhet och sammanhang åt B:s mångsidigt förgrenade produktion är icke så mycket en bestämd åskådning, ehuru den finns där, som det rika, starka och frodiga temperamentet, vilket förlänar värme och liv åt allt han skriver. Det är hans styrka och begränsning. Impulsiv och lättrörd, snabbtänkt och fantasifull, lika snar till vrede som beundran, har B. stundom icke blott i motståndarnas ögon gått fram med alltför stor iver. En motvikt till den heta och hastiga intensiteten i B:s reaktioner bildar den nyktra realismen, den kritiska betänksamheten i hans syn på världen och människorna, ett skånskt drag, som med åren blivit mer och mer framträdande. Det är de båda polerna i hans natur. . . . Med insikten om det outsägbara och mystiska i all verklighet förenar han kärlek till klar tanke och genomskinlig form, ett karakteristiskt drag hos den tegnérska tradition, i vars hägn han vuxit upp och till vars trognaste väktare han hör." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:16308/Carl Anders Dymling, citat hämtat 2018-09-30)

Böök, Fredrik: Från Helgeåns stränder. Se Böök, Fredrik: Leksaker och reliker.

Cadbury, Henry Joel: The meaning of John 20:23, Matthew 16:19 and Matthew 18:18. Se Journal of Biblical Literature (1939). Henry Joel Cadbury, född år 1883 i Philadelphia i USA, död 1974. Forskare i Nya testamentet och historiker specialiserad på kväkarrörelsen. Doktorerade på Harvard University på främmande språk med inriktning på biblisk och patristisk grekiska. Framstående forskare av Lukasevangeliet och Apostlagärningarna. Fredsaktivist och en av grundarna av American Friends Service Committé som år 1947 erhöll Nobels fredspris. "Förblev kväkare hela sitt liv trots att han intog en agnostisk hållning till frågorna om Guds existens och odödlighet." (Svenska Wikipedia "Henry Cadbury" 2018-06-27)

Cadbury, Henry Joel: The odor of the spirit at Pentecost. Se Journal of Biblical Literature (1928).

Calvin. Se Wendel, François: Calvin. Se också De Kroon, Marijn: The honour of God and human salvation; Calvin's theology according to his Institutes samt Mützenberg, Gabriel: Calvin och de schweiziska reformatorerna. Jean Calvin, född år 1509 i Noyon nordost om Paris i Frankrike. Död 1564. "Den mest betydande 1500-talsreformatorn vid sidan av Martin Luther. Hans läror blev grunden till den kalvinistiska läran, som i sin tur gav upphov til den reformerta läran. Hans tankegångar utgör grunden i protestantiska rörelser i Schweiz, Frankrike, södra Tyskland, Holland och Skottland. Även i England och USA fick Calvins tankar större inflytande än Luthers. . . . I kyrkan skulle enligt Calvin finnas fyra ämbeten: pastorer, doktorer (för undervisning), äldste och diakoner (för fattigvård och sjukvård). . . . I centrum (för Calvins teologi) står Guds allmakt, majestät och ära. . . . Människan är uteslutande ett medel till Guds förhärligande. . . . I sin nattvardslära bestrider Calvin mot Luther, Kristi kroppsliga närvaro men hävdar mot Huldrych Zwingly att den troende genom nattvarden sätts i förbindelse med Kristi kropp i himmelen." (Svenska Wikipedia "Jean Calvin" 2018-06-26) . . . . . . "Calvin erkänns som en 'kyrkans förnyare' i lutherska kyrkor och som ett helgon i 'Church of England', där hans minne firas den 26 maj och i Episkopalkyrkan i USA den 28 maj." (Engelska Wikipedia "John Calvin" 2018-09-16)

Cameron Wescott, Gail: Viljan att leva. Se Det Bästa maj 2004. Gail Cameron Wescott, född år 1938.

Campbell, Gordon: Antithetical Feminine-Urban Imagery and a Tale of Two Women-Cities in the Book of Revelation. Se Tyndale Bulletin (2004). Gordon Campbell. Professor i "New Testament Studies" i Union Theological College i Belfast i Nordirland. Särskilt inriktad på Uppenbarelseboken.

Campbell, Gordon: Findings, Seals, Trumpets and Bowls: Variations Upon the Theme of Covenant Rupture and Restoration in the Book of Revelation. Se Westminster Theological Journal (2004).

Campbell, K.M.: The New Jerusalem in Matthew 5:14. Se Scottish Journal of Theology (1978).

Campbell, R. Alistair: Baptism and Resurrection (1 Cor 15:29). Se Australian Biblical Review (1999). R. Alistair Campbell. "Lecturer in Biblical Studies at the United Theological College of the West Indies in Jamaica (2003-2006)."

Campbell, R.J.: Evidence for the Historicity of the Fourth Gospel in John 2:13-22. Se Livingstone, Elizabeth A., ed., Studia Evangelica, Vol. 7 (1982).

Campbell, Robert W.: Soviet Economic Power (1960). Robert Wellington Campbell, född år 1926 i Wichita sydväst om Kansas City i USA. Professor i ekonomi vid Indiana University 1961-1993.

Campbell, Åke: Det äldre svenska kulturlandskapet. Se Svenska folket genom tiderna 13. Åke Campbell, född år 1891 i Linköping. Död 1957. Etnolog och författare. Professor i nordisk etnologi vid Uppsala universitet (1952). "Vetenskaplig banbrytare bland annat då det gäller konflikten mellan samer och svenska nybyggare i övre Norrland." (Svenska Dagbladet 2008-12-18)

Campenhausen, H. von: Prästbegreppets uppkomst i den gamla kyrkan. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1939). Hans von Campenhausen, född år 1903 i Rozyn öster om Gdansk i norra Polen. Död 1989. "En av de viktigaste protestantiska kyrkohistorikerna under 1900-talet. . . . Utnämndes 1945 till professor i kyrkohistoria vid universitetet i Heidelberg. . . . I Heidelberg var hans viktigaste arbeten 'Kirchliches Amt und geistliche Vollmacht in den ersten drei Jahrhunderten' (1953) och 'Die Entstehung der christlichen Bibel' (1968)." (Engelska Wikipedia "Hans von Campenhausen" 2018-09-12)

Camus, Albert: Främlingen (1942,1946,1960,1989). Albert Camus, född år 1913 i Mondovi/Dréan nordöst om Constantine i (Franska) Algeriet. Död 1960. Nobelpristagare i litteratur 1957. "Camus visar på det absurda, slumpmässiga och till synes meningslösa i människans tillvaro; hans nihilism bär drag av Nietzsches filosofi." (Svenska Wikipedia "Albert Camus" 2018-08-16) . . . . . . (Camus) menade att denna jagets kris kunde få en människa att begå 'filosofiskt självmord', att välja att tro på yttre källor, som ger livet en falsk mening. Han menade att religionen var den i första hand skyldige. Om en människa väljer att tro på religion - att livets mening var att stiga upp till himlen, eller något liknande liv efter detta, att hon begick filosofiskt självmord genom att försöka fly det absurda (i livet och dess oundvikliga slut - döden)." (Engelska Wikipedia "Albert Camus" 2018-09-26)

Camus, Albert: The Revolt (1951,1967)

Canadian Journal of Theology (1970)

Caneday, A.B.: They exchanged the Glory of God for the Likeness of an image: Idolatrous Adam and Israel as Representatives in Paul's Letter to the Romans. Se Southern Baptist Journal of theology (2007). Ardel Bruce Caneday, född år 1950 Minneapolis i USA. Professor i "New Testament Studies and Biblical Theology" vid Northwestern College i Saint Paul i Minnesota, USA, där han har undervisat sedan 1992.

Canetti, Elias: Förbländningen (1936,1980). Elias Canetti, född år 1905 i Ruse vid Donau i norra Bulgarien. När han var sex år flyttade hans familj till England. Senare kom han att bo i Österrike och Frankrike. Räknade själv sitt verk till den österrikiska litteraturen. Död 1994. Tilldelades Nobelpriset i litteratur 1991. Boken Förbländningen "handlar om en språkforskare, vars personlighet präglas av extrem världsfrånvändhet och självtillräcklighet, snart övergående i fullskalig sinnessjukdom." (Svenska Wikipedia "Elias Canetti" 2018-05-12) . . . . . . "(Boken 'Masse und Macht' från år 1960 är) en psykologisk studie av gruppbeteende såsom det visar sig i mänskliga aktiviteter alltifrån pöbelvåld till religiösa församlingar." (Engelska Wikipedia "Elias Canetti" 2018-09-03)

Cantwell, Laurence: Immortal Longings in Sermone Humuli: A Study of John 4:5-26. Se Scottish Journal of Theology (1983).

Caragounis, Chrys C.: Jesus, his Brothers and the Journey to the Feast (John 7:8-10). Se Svensk Exegetisk Årsbok (1998). Chrys Caragounis, född år 1940 i Aten i Grekland. Professor i Nya testamentets Exegetik vid Lunds universitet (2003). "Man kan (då det gäller Bibelns syn på homosexualitet) skilja mellan tre ställningstaganden. Det första är att de bibliska författarna enbart kritiserar grov hednisk perversion men inte kände till något om den genuina typ av homosexualitet mellan två samtyckande vuxna som vi känner idag. Det andra är att det inte spelar någon roll vad de bibliska författarna visste eller inte visste, deras uppfattning har ingen relevans idag. Den tredje positionen är att de bibliska författarnas syn på problemet måste tas på allvar med tanke på Bibelns plats i den kristna församlingen." (XP Media Chrys C. Caragounis "Homoerotik - I forntid och nutid - och den kristna församlingen", citat hämtat 2018-09-30)

Carelli, Peter: Den tidiga staden. Se Signums svenska kulturhistoria - Medeltiden. Peter Carelli, född år 1960. Docent i historisk arkeologi och 1:e antikvarie vid Dunkers Kulturhus i Helsingborg.

Carey, George: Augustinus av Hippo. Se Kristen tro - En illustrerad handbok. George Carey, född år 1935 i East End i London, England. Ärkebiskop av Canterbury 1991-2002. "Careys teologiska rötter är i den evanglikala traditionen av Church of England. Han stödde starkt ordinationen av kvinnor men har också nära relationer med den romersk-katolska kyrkan. . . . Presiderade över Lambethkonfernsen (1998) och stödde aktivt konferensens resolution som kompromisslöst förkastade allt homosexuellt utövande som 'oförenligt med skriften'." (Engelska Wikipedia "George Carey" 2018-08-15)

Carey, George: Det glada budskapet om frihet. Se Kristen tro - En illustrerad handbok.

Carey, George: Processteologin. Se Kristen tro - En illustrerad handbok.

Carey, George: Prästämbete och vigning. Se Kristen tro - En illustrerad handbok.

Carey, George: Skapad till Guds avbild. Se Kristen tro - En illustrerad handbok.

Carey, George: Talar Bibeln i dag? Se Världsvid kristendom vid 1900-talets slut.

Carey, George: Teologi i dag. Se Världsvid kristendom vid 1900-talets slut.

Carlberg, F.O.: Jesu oföränderliga kärlek. Se Det bästa jag vet om Jesus. F.O. Carlberg, född år 1856. "Till kyrkoherde i Fryeleds och Hagshults församlingars pastorat af Wexiö stift har k. m:ts val fallit på komministern i Woxtorps församling, Johannes Northin. Detta val har ej kunnat annat än wäcka stort uppseende af ingalunda oblandadt angenämt slag, alldenstund vice pastorn på stället, F.O. Carlberg, , som kallats till fjerde profpredikant, efter blott tre fjerdedels års presterlig tjenstgöring erhållit samtliga de afgifna rösterna." (Tidningen Kalmar den 18 november 1892) Carlberg "tillhör (enligt Smålands Allehanda) de frireligiöses läger".

Carling, O.: Bibeln och nykterhetsfrågan (Jönköpings-Posten 1914-07-22). Oscar Carling, född år 1876 Rumskulla väster om centralorten Vimmerby. Död 1955. Kyrkoherde och kontraktsprost i Borgholm. Kyrkoherde och kontraktsprost i Borgholm. "I Kalmar domkyrka har stoftet efter f.d. överläkaren Gustaf Olofsson, Kalmar, förts till vila. . . . Prosten O. Carling, Borgholm, trädde fram till båren och höll griftetalet. Som utgångspunkt för detta hade valts ordet 'Herre, lär oss betänka hur få våra dagar äro'." (Gutar förr/1952-10-31, citat hämtat 2018-09-01)

Carling, O.: Guds osynliga armar (Jönköpings-Posten 1927-08-12)

Carling, O.: Evighetsvinkar (Jönköpings-Posten 1928-07-20)

Carling, O.: Hednamissionen (Jönköpings-Posten 1912-07-11)

Carling, O.: Herrens trognas inbördes kärlek (Jönköpings-Posten 1911-05-20)

Carling, O.: Hvita kläder och palmkvistar (Jönköpings-Posten 1911-05-13)

Carling, O.: Jesu rättfärdighet (Jönköpings-Posten 1931-05-01)

Carling, O.: Nåd ger glädje och fröjd (Jönköpings-Posten 1911-02-04)

Carling, O.: Svärjandet i vardagslivet (Jönköpings-Posten 1930-09-05)

Carling, O.: Tacksägelsen och äran (Jönköpings-Posten 1921-10-07)

Carling, O.: Världens hat (Jönköpings-Posten 1911-05-26)

Carlsnäs, Folke: En flygfärd med poänger. Se Soluppgången 1956. Folke Carlsnäs. Pastor i Reftele-Bredaryds församlingskrets under 1940-talet. Senare missionär i Sydafrika under 52 år. "Vid ett möte i Holsbybrunn år 1933 talade missionsföreståndare Viktor Johansson. Han avslutade det mäktiga mötet med inbjudan till avgörelse. . . . 'En himmelsk hand har pekat ut en 20-årig man här som han vill ha till Afrikas folk.' . . . För Folke Carlsnäs fanns inget val - han sa ja till missionens Herre." (Gnosjö Missionsförsamling 1906-2006)

Carlsnäs, Folke: På vulkanhet mark. Se Soluppgången 1954.

Carlsnäs, Folke: Ungdom under plåttak i Sydafrika. Se Soluppgången 1972.

Carlson, Barthold: Efterskrift till "Minnen från Jönköpings läroverk och stad på 1870- och 1880-talet". Se Mäster Gudmunds Gilles Årsbok 1949.

Carlson, Barthold: Minnen från Jönköping läroverk och stad på 1870- och 1880-talet. Se Mäster Gudmunds Gilles Årsbok 1948.

Carlson, Barthold: Tillägg till "Minnen från Jönköpings läroverk och stad på 1870- och 1880-talet". Se Gudmundsgillets Årsbok 1954.

Carlson, Bo (= Bosse i Pinnahemmet): "Gråvä'r" (Jultidningen Snöflingan 2002). Bo Carlson, född år 1937. Uppvuxen i Pinnahemmet nära Gravsjö norr om centralorten Mullsjö.

Carlson, Chatrine (pastor i Pingstkyrkan i Jönköping): Guds rike är nära (Jönköpings-Posten 2007-12-07) Chatrine Carlsson, född år 1961. Växte upp i Rottne norr om centralorten Växjö. Pastor. "'Församlingen är till för de som inte är medlemmar', säger Chatrine och menar att (hon och hennes kollega) vill vara där Jönköpingsborna är och öppna upp sin församling så att alla känner sig välkomna. Att bli föreståndare för en av Sveriges största pingstförsamlingar var ingenting som Chatrine trott var möjligt tidigare i livet. Efter att ha utbildat sig till pastor, arbetat i flera församlingar och fått tre barn var föreståndarrollen inget som kändes aktuellt. 'Jag trodde inte det gick att kombinera. Jag hade aldrig sett det', säger hon och hoppas i dag att hon som kvinnlig ledare kan vara en förebild för andra. . . . Trots att församlingen i dag är en av Sveriges största vill Chatrine att församlingen skall fortsätta att växa. Eventuella problem med lokaler är till för att lösas och det går dessutom att köra flera gudstjänster varje söndag. 'Vi kan bli hur många som helst', avslutar Chatrine." (Jnytt 2009-05-21/Marianne Lundvall)

Carlson, Herman: Roteknektar. Se Boken om Svenarum.

Carlson, Magnus (pastor i Pingstkyrkan, Jönköping): (Jesu ord) håller i dag - även i morgon (Jönköpings-Posten 2005-05-27). "Magnus Carlson, som tidigare varit pastor, blir mental tränare i hockeyklubben HV71. . . . I drygt 20 år har han varit fystränare i klubben och genom sin pastorsbakgrund har han ofta fått spelares förtroende när det krisat. . . . 'Min ambition är att inte synas utåt utan att finnas med i de processer där vi lär oss att samtala och vara öppna mot varandra. . . . Jag kommer att ha ett ledrskapsprogram för alla tränare och ledare i a-gruppen. Dessutom kommer jag att ta initiativ till både individuella samtal med samtliga spelare och gemensamma samlingar där vi tillsammans försöker hitta en väg framåt. . . . Vi i HV har som målsättning att spelarna inte bara ska utvecklas fysiskt och speltekniskt utan också som människor. Då behövs en genomtänkt strategi och det vill jag bidra med. . . . När man som jag närmar sig 50-årsstrecket är det väldigt inspirerande att få vara en del av den ungdomlighet, framåtanda och entusiasm som finns i ett hockeylag.'" (Dagen 2016-06-29/Thomas Manfredh)

Carlson, Sune: Företagsledning och företagsledare (1945,1960). Sune Carlson, född år 1909 i Gryt nordväst om centalorten Gnesta. Död 1999. Företagsekonom. Professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm 1946-1955 och vid Uppsala universitet från år 1958. Från 1959 konsultuppdrag för Unesco och FN. Arbetade inom OECD 1964-1965.

Carlson, Sverker: Sofie Sager - en kvinnosakskämpe från Byarum. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1990.

Carlsson, Anethe: Våga vara förälder. Se Grundt(r)on.

Carlsson, Bengt (folkhögskollärare): Kris i ungdomsvärlden (Jönköpings-Posten 1956-11-24)

Carlsson, Bengt: Min Fader verkar alltjämt ... Se Soluppgången 1958.

Carlsson, Carl-Gustav: Lewi Pethrus och den svenska Pingströrelsen. Se Brohed, Ingmar: Sveriges kyrkohistoria - Religionsfriheten och ekumenikens tid.

Carlsson, Carl-Åke (pastor, Jönköping): Det avgörande ordet (Jönköpings-Posten 1971-01-30)

Carlsson, Carl-Åke: För att vi skulle få frid (Kontakt med Korskyrkan, Jönköping 1977:2)

Carlsson, Carl-Åke: Omsorg (Kontakt med Korskyrkan, Jönköping 1975:4)

Carlsson, Enok: Fattigvård. Se Bottnaryd förr och nu. Enok Carlsson, född år 1884 i Jönköping. Major.

Carlsson, Enok: Knektahållet. Se Bottnaryd förr och nu.

Carlsson, Enok: Kyrkotukt och andlig verksamhet. Se Bottnaryd förr och nu.

Carlsson, Erik: I evangelii tjänst. Se Soluppgången 1960.

Carlsson, Erland: Några råd och underrättelser för Utvandrare till Amerikas Förenta Stater (1854,1987). Erland Carlsson, född år 1822 i Älghult sydost om centralorten Åseda i Uppvidinge kommun. Död 1893 i Chicago, USA. Prästvigd i Växjö domkyrka 1849. Emigrerade till USA och Chicago 1853 på kallelse av Immanuelsförsamlingen i Chicago och S:t Charles. "Vad C. eftersträvade var att (i USA) skapa ett kristligt-luterskt samfund av den Sellergrenska väckelsens lågkyrkliga typ, och han gick därför målmedvetet en medelväg mellan det reformert-sekteriska helighetskravets exklusivitet och stats- eller folkkyrkans strävan att organisatoriskt fasthålla även oliktänkande, religiöst likgiltiga eller kyrkofientliga element. . . . Trots alla organisatoriska omsorger förblev emellertid C. i första hand själasörjare. Hans alltid noga förberedda predikningar karakteriseras som livliga, enkla och hjärtliga. Den enskilda själavården var för honom 'predikoämbetets aldra heligaste och hans käraste göromål'." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:16443/B. Boëthius, citat hämtat 2018-10-01)

Carlsson, Gotthard: Två ödekyrkor i Värend. Se Svenska Turistföreningens Årsskrift 1916.

Carlsson, Gunnar: Ur en ombudsmans leverne. Se Gudmundsgillets Årsbok 1993.

Carlsson, Gustaf B.: Glimtar ur kyrkans liv i Svenarum. Se Boken om Svenarum. Gustaf B. Carlsson, född år 1907 i Sunnersberg nordväst om centralorten Lidköping. Studentexamen i Jönköping 1927. Teol. kand. i Lund 1933. Präst i Svenarum 1938-1951.

Carlsson, Gustaf B. (komminister i Svenarum): Jesus Kristus är Herre (Jönköpings-Posten 1950-07-07)

Carlsson, Göran (pastor, Allianskyrkan, Skärstad): Närma till varandra ... (Jönköpings-Posten 1991-08-30)

Carlsson, Jan (pastor, Filadelfiaförsamlingen, Huskvarna): Tillsammans med Jesus (Jönköpings-Posten 1985-02-01)

Carlsson, Josef: Bönens väg (Församlingsnytt - Betaniaförsamlingen Nyhem april 1983)

Carlsson, Josef: Min själ längtar efter Dig o Gud (Församlingsnytt - Betaniaförsamlingen Nyhem mars 1979)

Carlsson, Josef: Skogens sång. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1976.

Carlsson, Lars-Olof (komminister i Gustav Adolf): Rättfärdig inför Gud? (Jönköpings-Posten 1988-07-08)

Carlsson, Leif: Församlingen som Kristi kropp. Se Soluppgången 1992. Leif Carlsson, född år 1950. Lärare, pastor och författare. Teologie doktor i religionsvetenskap och lektor vid högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. "'Kristen tro står och faller med Jesu gudomlighet, och det tror jag är viktigt att man markerar, det är den stora knäckfrågan', (säger Leif Carlsson)" (Dagen 2014-07-08/Jonatan Sverker)

Carlsson, Leif (lärare på Korteboskolan, Jönköping): Prövningens stund (Jönköpings-Posten 2006-03-03)

Carlsson, Leif: Round trips to heaven. Otherworldly Travelers in Early Judaism and Christianity. (2004)

Carlsson, Leif: Tröst och trots – Uppenbarelseboken (2007)

Carlsson, Lennart: Henning på Lönneberg. Se Mellan Härån och Rasjön 2001.

Carlsson, Magnus: Doktor Hjorton och hans pulver. Se Thulin, Anders - Söderlind, Tore: Tro, hopp och läkekonst. Magnus Carlsson. Överläkare vid Ryhovs sjukhus, Jönköping.

Carlsson, Majlis: Att vandra i spåren av Abrahams tro (temasång vid familjelägret vid kustgården Senoren 1974)

Carlsson, Majlis: Guds nåd (temasång vid familjelägret vid kustgården Senoren 1974)

Carlsson, Maj-Lis (= Majlis) (Jönköping): Pingstmeditation (Jönköpings-Posten 1973-06-09)

Carlsson, Olle: I evangelii tjänst. Se Soluppgången 1961. Olle Carlsson, född år 1919 i Ökna öster om centralorten Vetlanda. Död 2010. "Antogs som Svenska alliansmissionens pastor 1948. . . . Redan 1947 började Olle sin första tjänst som pastor i Rydaholmskretsen. Sedan följde pastorstjänster i Norra Sandsjökretsen, Stockaryd, Lekeryds-Svarttorpskretsen, Norrahammar, Vetlanda och Skärstad. Även efter pensionering var han aktiv, bland annat som vakanspastor i Horn. Olle var en varm och positiv människa. Ingen var oberörd efter ett samtal med Olle och man kände ända in i hjärtat att detta var en person som var intresserad och tyckte om en. Denna gudabenådade gåva var hans signum och många kan berätta om vad Olle hade fått betyda för dem. Olles liv kännetecknades av trohet och tjänande." (Dagen 2010-03-03/Lars-Gunnar Jonson, missionssekreterare, Svenska alliansmissionen)

Carlsson, Ruth (Svenarum): Guds lag - kärlekens lag (Jönköpings-Posten 1980-07-11)

Carlsson, Siewert: Dikt som liv, liv som dikt - Ulla söker de rätta orden. (Ulla = Ulla Olin) Se Kvinnor i Småland II. Siewert Fingal Carlsson, född år 1946 i Jönköping. Bokförläggare, journalist, lärare och författare. Under tjugo års tid lärare vid Sörängens folkhögskola i Nässjö.

Carlsson, Sten: Bönder och herrar. Se Carlsson, S.-Rosén, J.: Den svenska historien 9. Sten Carlsson, född år 1917 i Uppsala. Död 1989. Historiker. Professor i historia vid Uppsala universitet 1956-1983. "(Konservativ) men samtidigt förnyare av forskningen och omdanare. För Sten Carlssons del handlade det om en satsning på socialhistoria av ett slag som i sin grundlighet och djup inte tidigare prövats." (amazon.de/Sune Åkerman, citat hämtat 2018-10-01)

Carlsson, Sten: Den stora folkvandringen västerut. Se Carlsson, S.-Rosén, J.: Den svenska historien 9.

Carlsson, Sten: Maktkoncentration och ståndsutjämning. Se Carlsson, S.-Rosén, J.: Den svenska historien 7

Carlsson, Sten: Revolutionen och folkstämningen (1944). Se Kring 1809.

Carlsson, Sten: Svensk historia II - Tiden efter 1718 (1961)

Carlsson, Sten-Rosén, Jerker: Den svenska historien 1-10 (1966-1968)

Carlsson, Sven: Att vara lämnad till lagens ordning. Se Mellan Härån och Rasjön 1997. Sven Carlsson, 76 år (1999). Hembygdsforskare. "Sven har dragit ner något på arbetet (nu år 1999). Han guidar inte lika ofta som förr vid Ålaryds skola. Tidigare kunde det ske 3-4 gånger i veckan. Däremot forskar han oförtrutet vidare och det är inte omöjligt att det blir ytterligare någon kurs i släktforskning." (Finnveden Fredag 30/1999/Torbjörn Åkerblad)

Carlsson, Sven: Bak' huggen knut och torvat tak (1972)

Carlsson, Sven: En Bondson från Åker blev Kyrkoherde i Pjätteryd. Se Mellan Härån och Rasjön 1986.

Carlsson, Sven: En socken under missionstid, händelser och följder. Se Mellan Härån och Rasjön 1996.

Carlsson, Sven: Jakt under gångna tider. Se Mellan Härån och Rasjön 1983.

Carlsson, Sven: Joel Andersson. Se Mellan Härån och Rasjön 1996.

Carlsson, Sven: Jönköpings regemente och en indelt soldat vid Mo Härads kompani. Se Mellan Härån och Rasjön 1979.

Carlsson, Sven: Skomakaren som lämnade sin läst och blev Postiljon. Se Mellan Härån och Rasjön 1989.

Carlsson, Sven: Stamfäderna på Frälsehemmanet Galtås. Se Mellan Härån och Rasjön 1985.

Carlsson, Sven: Så minns jag denna tid. Se Mellan Härån och Rasjön 1994.

Carlsson, Sven: Så minns jag krigsåren. Se Mellan Härån och Rasjön 1999.

Carlsson, Sven: Tankar kring ett gammalt kyrkohus i Åker. Se Mellan Härån och Rasjön 1979.

Carlsson, Sven: Ur Åkers sockens forna historia - Lomsjö masugns historia. Se Mellan Härån och Rasjön 1978.

Carlsson, Sven: Utvandrarna från Åker. Se Mellan Härån och Rasjön 1992.

Carlsson, Sven: Åkers sockens skolor och deras historia. Se Mellan Härån och Rasjön 1986.

Carlsson, Sven-Olov: Skillingaryds Missionsförsamling har en lång intressant historia. Se Storck, Rune: Skillingaryd förr och nu, del VI. Sven-Olov Carlsson. "Efter tio år som ordförande har Sven-Olov Carlsson lämnat över ordförandeskapet i Östbo Historiska Sällskap till Jenny Larsen. Sven-Olov stannar dock kvar som ledamot." (Skillingaryd.nu 2018-03-17/Per Bunnstad)

Carlsson, Thage: Minnen och intryck (1950). Se Tabergs- och Bondstorpskretsarna av SAU 1900-1950.

Carlstedt, Gustaf (pastor, Nässjö metodistförsamling): Kejsaren och Gud (Jönköpings-Posten 1958-11-07)

Carlzon, Roland: Hagshultskonferensen. Se Storck, Rune: Skillingaryd förr och nu, del VI. Roland Carlzon. "Ett 70-tal åhörare hade samlats i den fina men något kyliga vårkvällen i Hagshult. Hagshultakören sjöng och Roland Carlzon vårtalade mycket lärorikt om vårens fåglar." (Skillingaryd.nu 2015-05-01)

Carran, Edward: Kyrkan och sovjetstaten (Jönköpings-Posten 1955-09-06)

Carroll, Lewis: Alice i Spegellandet (1871). Se Carroll, Lewis: Alice i Underlandet - Alice i Spegellandet. Lewis Carroll, eg. Charles Lutwidge Dodgson, född år 1832 i Daresbury öster om Liverpool i England. Död 1898. Författare, matematiker, logiker och amatörfotograf. "Hågkommen för sin litterära stil som baserades på nonsens. Hans böcker och poem är karakteriserade av ordlekar, fantastiska infall och logiska kullerbytor." (Svenska Wikipedia "Lewis Carroll" 2017-11-04) . . . . . . "Dodgson ordinerades som diakon i Church of England den 22 december 1861. . . . (I ett brev till en vän år 1897 skrev han:) 'Jag tror att när du och jag kommer att lägga oss ner för sista gången, om vi endast kan hålla fast vid de stora sanningar som Kristus har lärt oss, vår egen yttersta värdelöshet och Hans oändliga värde, och att Han har fört oss tillbaka till vår ende Fader, och gjort oss till Hans bröder, och så bröder till varandra, så skall vi ha allt vi behöver för att leda oss genom skuggorna. Förvisso godtar jag till fullo de trossatser som du hänvisar till - att Kristus dog för att frälsa oss, att vi inte har någon annan väg till frälsning som står öppen för oss utom Hans död, och att det är genom tron på Honom, och inte genom någon vår egen förtjänst, som vi försonas med Gud; och förvisso kan jag av hjärtat säga, jag har Honom att tacka för allt, Han som älskade mig och dog på Golgota kors.'" (Engelska Wikipedia "Lewis Carroll" 2018-09-29)

Carroll, Lewis: Alice i Underlandet - Alice i Spegellandet (2001)

Carshult, Gösta: Kyrka och folkrörelser. Se Skara stift i ord och bild. Gösta Carshult, född år 1903 i Fägre sydväst om centralorten Töreboda. Död 1982. Författare. Rektor i Undenäs. Studierektor i Blåbandsrörelsens studierförbund 1947-1957.

Carson, Donald A.: Understanding Misunderstandings in the Fourth Gospel. Se Tyndale Bulletin (1982). Donald Arthur Carson, född år 1946 i Montréal i sydöstra Kanada. "Research professor" i Nya testamentet vid Trinity Evangelical Divinity School i Bannockburn norr om Chicago i USA.

Carson, Rachel: Tyst vår (1962,1979). Rachel Carson, född år 1907 i Springdale nordost om Pittsburgh i nordöstra USA. Författare och marinbiolog. Död 1964. "(Boken) 'Tyst vår' kritiserade kraftigt den allt ökade användningen av miljögifter (speciellt DDT) inom jordbruket, något som, menade Carson, hotade hela djurlivet. . . . Hon har blivit något av en ekologisk ikon. Hennes påståenden om att DDT orsakade cancer hos människor har dock inte kunnat fastställas i bevis."

Casselli, Stephen J.: Jesus as Eschatological Torah. Se Trinity Journal (1997).

Cassidy, Michael: Att överbrygga klyftor. Se Världsvid kristendom vid 1900-talets slut. Michael Cassidy, född år 1936 i Johannesburg i Sydafrika. Kristen ledare och evangelist. Spelade en viktig roll i att underlätta den dialog som ledde till de fredliga första demokratiska valen i Sydafrika 1994.

Cassirer, Ernst: An Essay on Man (1944,1963). Ernst Cassirer, född år 1874 i Breslau i dåvarande Tyskland, senare Wroclaw i sydvästra Polen. Död 1945. "Professor i filosofi vid universitetet i Hamburg 1919, där han verkade till 1933, då nazisterna kom till makten. Han tvingades då lämna Tyskland." Vistades därefter i olika länder, bland annat i Sverige, där 1935 utnämndes till professor vid Göteborgs Högskola. "I (sitt) sista stora arbete, The Myth of the State, som utkom posthumt 1946, diskuterar han den totalitära statens idéhistoriska grundval, som han menar sig finna hos bland andra Platon, Dante, Machiavelli och Hegel, och slår fast att fascismens grundval symboliseras av myten om framtiden, samt förespråkandet av irrationalitet." (Svenska Wikipedia "Ernst Cassirer" 2018-03-09)

Catherwood, Fred: I affärslivet. Se Kristen tro - En illustrerad handbok. Fred Catherwood, född år 1925 i Castledawson nordväst om Belfast i Nordirland. Död 2014. Industriman, politiker och författare. Vicepresident i Europaparlamentet 1989-1992. "Beskrev (i sina böcker) kraven på ansvarigt ledarskap och goda industriella relationer." (Engelska Wikipedia "Fred Catherwood" 2018-09-23)

Catholic Biblical Quarterly (1957,1960,1966-1969,1974,1981,1986,1989-1990,1993-1995,1997,1998,2000)

Cavalli-Björkman, Görel: Peter Oliver. Se Nationalmuseum Stockholm. Görel Cavalli-Björkman, född år 1941. Konsthistoriker och författare. Forskningschef vid Nationalmuseum i Stockholm 1987-2007. "Har skrivit en rad böcker och kataloger om konstnärer och konstriktningar, däribland en bok om Carl Larsson som porträttmålare." (Albert Bonniers förlag 2017-09-26)

Cavalli-Björkman, Görel: Rembrandt Harmensz. van Rijn. Se Nationalmuseum Stockholm.

Cavallin, H.C.: Jesus gör de döda levande. Jn 11:25 jämfört med sadukeerperikopen och paulinska texter om de dödas uppståndelse som bidrag till johanneisk kristologi. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1986).

Cederblad, Carl: Det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Se Svenska folket genom tiderna 13. Carl Cederblad, född år 1886 i Överselö nordost om centralorten Strängnäs. Död 1954. Lärare och viktig gestalt inom svensk folkbildning. Redaktör för Studentföreningen Verdandis småskrifter 1928-1948.

Cedergren, Hugo: Innanför taggtråden. Se Soluppgången - På konungens bud 1942. Hugo Cedergren, född år 1891 i Gävle. Död 1971. "Hade poster inom KFUM och scoutrörelsen. Under andra världskriget spelade han en aktiv roll i kontakterna mellan de allierade och motståndsrörelsen i Tyskland (mot Hitler)." (historiska-personer.nu, citat hämtat 2018-10-02)

Cederholm, Stig: Åsa-Nisses nya bravader (1950). Stig Cederholm, född år 1905 i Jönköping. Död 1980. Serieskapare och novellförfattare. Nazistsympatisör och SS-frivillig. Tjänstgjorde i Waffen-SS bland annat i Norge och Ukraina. "Utöver humoresker och böcker skrev Cederholm ett antal böcker om djur och natur, exempelvis 'I slagbjörnens spår: Berättelser från norrländska vildmarker och småländska storskogar' och 'Älg i markerna'." (Svenska Wikipedia "Stig Cederholm" 2018-09-23)

Cederlund, Johan: En värld av under. Se Signums svenska kulturhistoria - Stormaktstiden. Johan Cederlund, född år 1963. Museidirektör för Zornsamlingarna i Mora. Adjungerad professor i konstvetenskap vid Uppsala universitet.

Cederschiöld, Anna Maria: Läsarne i Småland (1854). Anna Maria Cederschiöld, född år 1815 i Växjö. Död 1892. Sjuksköterska och diakonissa. "Var som föreståndare (1851-1862) för Sveriges första diakonissanstalt (belägen i Stockholm) en pionjär för diakonin i Sverige. . . . Efter att fadern, som var kyrkoherde i Forsheda pastorat, avlidit, bodde och arbetade hon hos 'Mormor på Herrestad', Emilie Petersen, i grannsocknen Kärda, där hon uppskattades för sina stora 'andliga gåvor' om det än 'fattades en del i det praktiska arbetet'. . . . Cederschiöld grundade 'Fruntimmerssällskapet för fångars förbättring' tillsammans med Fredrika Bremer, Mathilda Foy, Betty Ehrenborg och Emilia Elmblad. Man höll från 1854 söndagsskola för undervisning och uppbyggnad av kvinnliga fångar." (Svenska Wikipedia "Maria Cederschiöld (diakonissa)" 2018-05-03) . . . . . . "Hon bröts ned under den växande arbetsbördan och måste i apr. 1862 träda tillbaka och lämna sitt arbete i andra händer. . . . Småningom återvände krafterna. Under året 1889 besökte hon Norge och deltog med stort intresse i överläggningarna rörande den i Kristiania upprättade diakonissanstalten. Till sitt gamla arbete återvände hon dock aldrig." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:14717/O. Centerwall, citat hämtat 2018-10-02)

Cela, Camilo José: Pascual Duartes familj (1942,1947,1985,1986). Camilo José Cela, född år 1916 i Iria Flavia, distriktet Padron, i nordvästra Spanien. Död 2002. Tilldelades Nobelpriset i litteratur 1989. Hans tidiga böcker (Pascual Duartes familj 1942 och La Comena 1951) "markerar inledningen till den samhällskritiska roman som växte fram i Spanien på 1950-talet." (Svenska Wikipedia "Camilo José Cela" 2017-03-14) . . . . . . "1998 uttryckte han obehag mot närvaron av homosexuella grupper vid firandet hundraårsminnet av Frederico Garcia Lorca: 'För min del skulle jag föredra ett enklare och mindre anekdotiskt firande utan stöd av gaygrupper. (Sedan på engelska:) I have nothing against gays, I just do not take it up the ass.'" (Engelska Wikipedia "Camilo José Cela" 2018-09-22)

Cervantes, Miguel de: Den snillrike riddaren Don Quijote av La Mancha (1605-15,2002). Miguel de Cervantes, född år 1547 i Alcala de Henares öster om Madrid i Spanien. Död 1616. "(Boken om) Don Quijote är en dråplig parodi på samtidens populära riddarromaner och stilbildande för den västerländska romankonsten." (Svenska Wikipedia "Miguel Cervantes" 2017-02-02)

Cetrez, Önver: Syrisk-ortodoxa kyrkan - en religiös och kulturell symbol (1998). Önver Cetrez, född år 1970. Universitetslektor i religionspsykologi vid Uppsala universitet.

Chadwick; G.A.: Personlig och social religion (1899). Bok nr 156 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek. George Alexander Chadwick, född år 1840. Död 1923. "Bishop of Derry and Raphoe" i nordvästra Nordirland 1896-1916.

Chagall, Marc. Se Harriss, Joseph A.: Marc Chagall - Med en ängel i huvudet. Mark Chagall (ursprungligen Mojshe Zacharovitj Sjagalov), född åt 1887 i Liozna sydost om Vitsebsk i dåvarande Ryssland, senare nordöstra Vitryssland. Död 1985. Judisk rysk-fransk expressionistisk konstnär. "I alla Chagalls verk, i alla skeden av hans liv, var det hans färger som attraherade och fångade åskadarens uppmärksamhet."(Cogniat) (Engelska Wikipedia "Marc Chagall" 2018-10-02)

Chandapilla, P.T.: Livsstil i dag. Se Kristen tro - En illustrerad handbok. Podimannil Thomas Chandapilla, född år 1926. Död 2010. "Vicar General of St. Thomas Evangelical Church of India". "En vältalig predikant som 1997 beskrevs med orden 'Han lever som Moder Theresa men tänker som Jean Calvin'." (Engelska Wikipedia "P.T. Chandapilla" 2018-07-04)

Chandler, Raymond: Den stora sömnen (1939,1974). Raymond Chandler, född år 1888 i Chicago, USA. Död 1959. "Den amerikanska deckartraditionens verklige gigant." (Modernista 2017-08-12)

Chang, Jung - Halliday, Jon: Mao - Den sanna historien (2005,2007). Jung Chang, född år 1952 i Yibin, Sichuanprovinsen, sydvästra Kina.

Chapman, Colin: Livsfrågorna och kristendomen (1981,1983). Colin Chapman, född i Indien och uppväxt i Skottland. Sedan 1999 "lecturer in Islamic Studies at the Near East School of Theology" i Beirut i Libanon.

Chapman, Colin: Var skall vi börja? Se Kristen tro - En illustrerad handbok.

Chappel, Jenny: Den lille familjefadern (1889,1923). Bok nr 77 i Mullsjö Missionsförsamlings 1920-tals söndagsskolbibliotek. Jennie Chappell, född 1857. Död 1938.

Chardin, Teilhard de. Se Blocher, Henri: Teilhard de Chardin. Pierre Teilhard de Chardin, född år 1881 i Orcines väster om Lyon i Frankrike. Död 1955. Fransk präst och vetenskapsman. "Teilhard de Chardins bestående betydelse ligger inom den andliga och metafysiska reflektion av mycket originellt slag som han utvecklade beträffande utvecklingsläran och materiens relation till anden. . . . Han föreställde sig noossfären som ett slags hölje av mänsklig kommunikation som omger jorden. . . . (Han) förde också fram hypotsen att en moralisk utveckling följer på den biologiska. Man finner ingen ömhet gentemot avkomlingar bland reptilerna, men däremot bland däggdjuren." (Svenska Wikipedia "Pierre Teilhard de Chardin" 2018-06-23) . . . . . . "Teilhards kosmiska teologi är i stora drag förkunnad i hans tolkning av Paulus' skrifter, särskilt Kol 1:15-17 (särskilt vers 1:17b) och 1 Kor 15:28. Han stödde sig på kristocentriciteten i dessa två paulinska ställen för att konstruera en kosmisk teologi som erkänner Kristi absoluta företräde. Han förstod skapelsen som 'en teleologisk process i riktning mot föreningen med Gud, påverkad genom Kristi inkarnation och försoning "(honom) i vilken alla ting hålls samman" (Kol 1:17).' Han förusatte vidare att skapelsen inte skulle vara fullständig förrän varje ' deltagande varelse är totalt förenad med Gud genom Kristus i den fullhet, då Gud kommer att vara 'allt i alla' (1 Kor 15:28). . . . Teilhard har haft ett djupgående inflytande på New Age-rörelsen." (Engelska Wikipedia "Pierre Teilhard de Chardin" 2018-09-30)

Charles, Elizabeth: Familjen Schönberg-Cotta - Skildringar ur Luthers och hans samtidas lif (1862,1880,1894). Bok nr 89 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek. Elizabeth Charles, född år 1828 i Tavistock norr om Plymouth i England. Död 1896. Författare. "(Hennes bok om familjen Schönberg-Cotta) översattes till de flesta europeiska språk, till arabiska och till många indiska dialekter." (Engelska Wikipedia "Elizabeth Charles" 2018-06-21)

Charles, J. Daryl: An Apocalyptic Tribute to the Lamb (Rev 5:1-14). Se Journal of the Evangelical Theological Society (1991). J. Daryl Charles. Associate professor of Christian Studies vid Union University i Jackson nordost om Memphis i USA.

Charles, J. Daryl: Imperial Pretensions and the Throne-Vision of the Lamb: Observations on the Function of Revelation 5. Se Criswell Theological Review (1993).

Charley, Julian: Kyrkans ledning. Se Kristen tro - En illustrerad handbok. Julian Charley. Död 2017 i en ålder av 87 år. Präst vid Great Malvern Priority Church sydväst om Birmingham i England 1987-1997.

Charlton, Elizabeth Emily. Se Thorne, Eglanton.

Chauke, Tsitsi-Petersson, Eva: Allianskyrkan i Zimbabwe (2000). Se Vi är inte färdiga ... Tsitsi Chauke. "De båda pastorerna Tsitsi och Solomon Chauke blir huvudtalare då Svenska Alliansmissionen i kväll inleder en konferens i Gnosjö om hur Gud kallar människor i dag. Solomon Chauke är missionsföreståndare och hans hustru Tsitsi är ansvarig för det sociala arbetet i Alliansmissionens systerkyrka i Zimbabwe. (Dagen 2004-10-04) . . . . . . (Årskonferensen på Gullbrannagården) hade många internationella gäster från våra systerkyrkor i Afrika och Asien och bland talarna fanns bland annat Tsitsi Chauke från Zimbabwe. . . . (Hon) talade över Luk 10:1-3 där Jesus säger 'Skörden är stor men arbetarna få. Be därför skördens herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.'" (Barnabasbloggen 2016-05-12/Jonas Melin)

Chave-Jones, Myra: Depression. Se Kristen tro - En illustrerad handbok.

Chavel, Charles B.: The Releasing of a Prisoner on the Eve of Passover in Ancient Jerusalem. Se Journal of Biblical Literature (1941). Charles Ber Chavel, född år 1906 i Ciechanow norr om Warszawa i Polen. Död 1982. Rabbin och forskare som i synnerhet publicerade kritiska utgåvor av medeltida judiska kommentatorer.

Cheng, Marcus: Evangelium - Guds kraft (1920, Jönköpings-Posten 1921-07-15). Marcus Cheng, född år 1884 i Wuchang väster om Shanghai i östra Kina. Död 1963. Ledande kinesisk protestantisk evangelikal ledare och kinesisk nationalist, som uppmärksammades under 1920-talet. "Efter upprättandet av folkrepubliken i Kina 1949 förenade Cheng sig med andra protestantiska ledare för att bilda 'Three-Self Patriotic Movement', som lovade oberoende av utländsk finansiering och kontroll i utbyte mot religiöst självstyre. Han blev desillusionerad och kritiserade öppet regeringens religionspolitik år 1957. Fastän han inte arresterades, kritiserades han hårt och dog i obemärkthet." (Engelska Wikipedia "Marcus Cheng" 2018-06-26)

Cheng, Marcus: Intryck från ett besök i den kristne generalen Fengs läger. Se Missionsförbundet 1924.

Chessman, Caryl: Dödscell 2455 (1954,1955). Caryl Chessman, född 1921 i St. Joseph nordost om Chicago i USA. Död 1960 i San Quentin-fängelset i Kalifornien, USA. Dömd rånare, kidnappare och våldtäktsman. "Blev i juli 1948 dömd mot sitt nekande för att ha varit 'Röda lyktan', en ökänd våldtäktsman och inbrottstjuv, som med en blinkande röd lampa kvällstid fick människor att stanna i tron att det var en röd polislykta." (Svenska Wikipedia "Caryl Chessman" 2018-06-20)

Chesterton, G.K.: Thomas av Aquino (1948,1987). Gilbert Keith Chesterton, född år 1874 i London, England. Död 1936. Författare, lekmannateolog, journalist och poet. Konverterade från anglikanska kyrkan till katolska kyrkan 1922. "Hans stora intresse var de politiska och sociala orättvisorna. . . . Chesterton var en inflytelserik kristen apologet som gick i kritisk dialog med sin samtids intellektuella kultur. Hans försvar för traditionell kristen tro i en modern kontext har inspirerat många senare tänkare och författare, däribland C.S. Lewis och Dorothy L. Sayers." (Svenska Wikipedia "G.K. Chesterton" 2017-10-05) . . . . . . "I (boken) 'The New Jerusalem' (1920) klargjorde Chesterton att det fanns ett 'judiskt problem' i Europa, i den meningen att han trodde att judisk kultur (fastän inte judisk etnicitet) skilde sig från Europas nationaliteter. . . . Han föreslog bildandet av ett judiskt hemland som en lösning och inbjöds senare till Palestina av judiska sionister som såg honom som en allierad i frågan. Senare upphörde han med föreställningen om Palestina som ett hemland och föreslog i stället någonstans i Afrika." (Engelska Wikipedia "G.K. Chesterton" 2018-09-13)

Chi, Hyeong-Eun: Philipp Jakob Spener und seine Pia Desideria (1995). Hyeong-Eun Chi, född år 1959 i Seoul i Korea. Promoverades år 1995 vid Ruhruniversitet i Bochum i Tyskland.

Chin, Moses: A Heavenly Home for the Homeless: Aliens and strangers in 1 Peter. Se Tyndale Bulletin (1991).

Chodasevitj, Vladislav: I sädeskornens spår (1917). Se Rysk dikt från Derzjavin till Brodsky. Vladislav Chodasevitj, född år 1886 i Moskva, Ryssland. Död 1939. Författare. Emigrerade 1922 till Paris. "Skrev litteraturkritik och avhandlingar om bland annat Alexandr Pusjkin och Gavrila Derzjavin." (Svenska Wikipedia "Vladislav Chodasevitj" 2017-05-17) . . . . . . Chodasevitj skrev företrädesvis poesi, ' i kall skönhet', som han själv kallade den (Nekropolis), en sparsam poet som, förutom att beskriva konkreta ting, kände behovet att tolka verkligheten på ett gåtfullt sätt. (Nederländska Wikipedia "Vladislav Chodasevitj" 2013-03-15)

Choukri, Mohamed: Hungerns år (1973). Se Rydberg, Ingvar: Arabiska berättare. Se också Choukri, Mohamed: For bread alone (1973). Mohamed Choukri (eller Muhammed Shukri), född år 1935 i Beni Chikar nordväst om Ouida i nordöstra Marocko. Död 2003. Författare. "Vid hans död kallade Marockos kung Muhammed VI honom 'en av (våra) pionjärer inom romankonsten'." (Svenska Wikipedia "Muhammed Shukri" 2018-07-25) . . . . . . "'For Bread Alone' blev en internationell framgång, när den publicerades på engelska, men boken vållade också uppståndelse i arabvärlden. . . . Den förbjöds i Marocko. . . . Den sades ha väckt anstöt genom sina hänvisningar till tonårssexuella erfarenheter och drogmissbruk." (Engelska Wikipedia "Mohamed Choukri" 2018-09-24)

Chraibi, Driss: En ramadankväll. Se Chraibi, Driss: Le passé simple. Driss Chraibi, född år 1926 i El Jadida sydväst om Casablanca i nordvästra Marocko. Död 2007. "Oftast handlar hans romaner om kluvenheten mellan två kulturer." (Svenska Wikipedia "Driss Chraibi" 2015-03-08)

Chraibi, Driss: Le passé simple (1954). Se Rydberg, Ingvar: Arabiska berättare.

Christensen-Nugues, Charlotte: Äktenskap och familj. Se Signums svenska kulturhistoria - Medeltiden. Charlotte Christensen-Nugues, född år 1964. Docent, lektor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds univesitet. "Jag disputerade 2003 på en avhandling om äktenskapslagstiftning i medeltida kanonisk rätt, "Och de skall vara ett hjärta". Konsensusdoktrinen i medeltida kanonisk rätt (2003). Jag har därefter fördjupat mig i särskilda aspekter av konsensusdoktrinens tillämpning och de konflikter den kunde ge upphov till, både i förhållande till det sekulära samhället och i förhållande till kyrkans institutionella intressen." (Lunds universitet- Institutionen för kulturvetenskaper/Charlotte Christensen-Nugues 2017-11-29)

Christensson, Jakob: Skvaller och rykten. Se Signums svenska kulturhistoria - Gustavianska tiden. Jakob Christensson, född år 1965. Idéhistoriker. "1700-talsspecialist och inriktad på kulturhistoria. Sedan 2004 redaktör för Signums svenska kulturhistoria."

Christensson, Jakob: Studieresorna. Se Signums svenska kulturhistoria - Stormaktstiden.

Christian Scholars Review (2001)

Christoffersen, Arne: Den ryska kyrkan (Jönköpings-Posten 1939-02-27)

Chrusjtjov, Nikita. Se Medvedev, Roy: Nikita Khrusjtjov. Nikita Chrusjtjov, född år 1894 i Kalinovka väster om Voronezj i västra Ryssland. Död 1971. Sovjetunionens ledare från 7 september 1953 till 14 oktober 1964. "Chrusjtjov tog avstånd från Stalins terror och sovjetinvånarna fick uppleva viss normalisering av vardagslivet. Trots detta fortsatte förföljelsen av oliktänkande och andra obekväma grupper med avrättningar och deporteringar till Gulag, även om det skedde i mycket mindre omfattning." (Svenska Wikipedia "Nikita Chrustjov" 2018-07-31) . . . . . . "Chrusjtjovtidens antireligiösa kampanj började 1959. . . . Den verkställdes genom masstängningar av kyrkor . . . kloster och konvent liksom av ännu existerande (teologiska) seminarier. Kampanjen innefattade också en begränsning av föräldrars rättigheter att undervisa sina barn i religion, förbud angående barns närvaro i gudstjänster (vilket började 1961 med baptister och sedan utsträcktes till de ortodoxa år 1963) och ett förbud att ge nattvarden till barn över fyra år. Chrusjtjov förbjöd dessutom alla gudstjänster som hölls utanför kyrkans väggar, förnyade upprätthållandet av 1929 års lagstiftning som förbjöd pilgrimsfärder och registrerade personuppgifter på alla vuxna som efterfrågade dop, bröllop och begravningar i kyrkorna. Han tillät inte heller ringning i kyrkklockor, inte heller gudstjänster under dagtid i vissa lantbruksområden från maj till slutet av oktober under förevändning av behov av åkerbruksarbete." (Engelska Wikipedia "Nikita Krushchev" 2018-09-20)

Chrysostomos. Se Schaff: The Nicene and Post-Nicene Fathers Vol IX-XIV. Johannes Chrysostomos, född år 347 i Antiokia i norra Syrien. Död 407. Kyrkofader, kyrkolärare och helgon. I östortodoxa kyrkan vördas han som en av de tre heliga hierarkierna. "Han skrev Kata Ioudaion, som behandlar judarnas skuld till Jesu död. Hans position är att judarna är kollektivt ansvariga. Därutöver tar texten upp kristnas deltagande i judiska seder, där han menar att det är felaktigt. Han jämför bland annat judiska synagogor med hedniska tempel. Skriften är antijudaistisk." (Svenska Wikipedia "Johannes Chrysostomos" 2017-10-28) . . . . . . "(Chrysostomos') homiletiska teologi röjer i allmänhet mycket som kännetecknar den antiokenska skolan (det vill säga något mer bokstavlig i att tolka bibliska händelser), men han använder också en hel del allegorisk tolkning mer förknippad med den alexandrinska skolan. . . . Ett av de återkommande dragen i Johannes predikningar är hans betoning på omsorgen om de behövande. . . . Chrysostomos avskydde homosexualitet. Hans mest anmärkningsvärda tal i detta avseende är hans fjärde predikan över Rom 1:26-27, där han menar att de som har sex med samma kön måste göra det eftersom de är mentalt sjuka. . . . Han beskriver homosexualitet som den värsta av synder, värre än mord." (Engelska Wikipedia "John Chrysostom" 2018-09-29)

Chua, Wee Hian: Ett liv i gemenskap. Se Världens religioner. Wee Hian Chua, född år 1939. Generalsekreterare för International Fellowship of Evangelical Students 1972-1991. Grundade Emmanuel Church, en internationell församling i Westminster, London och tjänade som dess Senior Pastor från 1991-2008.

Churchill, Winston: Min ungdom (1930,1948). Winston Churchill, född år 1874 på Blenheim Palce nordväst om London och Oxford i England. Död 1965. Politiker, författare och officer. Brittisk premiärminister 1940-1945 och 1951-1955. Tilldelades Nobelpriset i litteratur 1953. "Churchill varnade starkt för Sovjetunionens maktambitioner i östra Europa, och i det så kallade Fulton-talet 1946 var han den som myntade begreppet 'järnridån', om kontinentens delning i ett kommunistiskt öst och demokratiskt väst. . . . Strax före Stalins död (1953) anförtrodde Churchill vännen och privatsekreteraren John Colville (som var född 1915 och dog 1987), att han trodde att det kommunistiska systemet skulle vara borta från Östeuropa inom loppet av dennes förväntade livslängd (Colville berättade detta 1985; Berlinmuren föll fyra år senare)." (Svenska Wikipedia "Winston Churchill" 2018-09-11) . . . . . . "Hans religiösa trosföreställningar som vuxen har beskrivits som agnostiska. . . . En vetenskaplig artikel som publicerades år 2013 summerar Churchills åskådning på följande sätt: ' . . . Han beskrev en gång sin relation till (Church of England som han var döpt och uppfostrad i) som en stöttepelares: han stödde den utifrån. Han var en orubblig försvarare av den kristna civilisationen och förspråkade ivrigt behovet av kristen etik i ett demokratiskt samhälle.' . . . I 'The River War' (1899) . . . skrev han: 'Enskilda muslimer må ha lysande kvaliteter . . . men religionens inflytande paralyserar dem som följer den. Det finns ingen starkare bakåtsträvande kraft i världen.' Men i oktober 1940 gav Churchill sitt 'happy approval' till krigskabinettets anslag av 100.000 pund till uppförandet av London Central Mosque i Regent's Park." (Engelska Wikipedia "Winston Churchill" 2018-10-01)

Cipolla, Carlo: The Economic History of World Population (1962). Carlo M. Cipolla, född år 1922 i Pavia söder om Milano i norra Italien. Död 2000. Professsor i ekonomi vid University of California i Berkely 1959. Formulerade fem grundläggande lagar för mänsklig dumhet. "Det enda sättet för ett samhälle att undvika att krossas av bördan av sina idioter är om de icke-dumma arbetar ännu hårdare för att uppväga sina dumma bröders skador." (Carlo Cipolla "Le leggi fondamentali della stupidita umana" 1976)

Claeson, Iwar: Adventets väckelsebudskap. Se Missionsförbundet 1924. Iwar Claeson, född år 1882 i Nydala nordost om centralorten Värnamo, död 1962. Pastor.

Claesson, Anna-Maria: Elisabet från Sammekulla – sänd av Gud till dödsskuggans land. Se Väckelsens folk. Anna-Maria Claesson. Museichef vid Västergötlands museum i Skara och vid Jönköpings länsmuseum.

Claesson, Anna-Maria: Kinesernas vänner (2001) Se också Jönköping 700 år.

Claesson, Claes: Jönköpings stadsområdes förhistoria. Se Mäster Gudmunds Gilles Årsbok 1935.

Claesson, John. Se Gustavsson, Lennart: Något om Sandseryds ryttare.

Claesson, Märt(h)a. Se Klaesson, Märtha.

Claesson, Urban: Harald Hallén. Se Brohed, Ingmar: Sveriges kyrkohistoria - Religionsfrihetens och ekumenikens tid. Urban Claesson. Professor i historia vid Högskolan i Dalarna.

Clairvaux, Bernhard af. Se Funcke, Otto: Bernhard af Clairvaux. Bernhard av Clairvaux, född cirka år 1090 i Fontaine-les-Dijon norr om Lyon och Dijon i Frankrike. Död 1153. Abbot och mystiker. "1115 blev han utsedd till ledare för en grupp munkar som skulle grunda ett nytt kloster i Clairvaux. . . . Vid Bernhards död hade klostret i Clairvaus sjuhundra munkar. . . . Bernhard har blivit ihågkommen för at han tillrättavisade och ruinerade Pierre Abaelard, en inflytelserik intellektuell vars predikningar ofta betraktades som kätterska. . . . Bernhard avskydde alla former av kätteri och kämpade länge och intensivt mot kättarna, i synnerhet mot albigenserna. . . . Bernhard fick rykte om sig att vara (kvinnohatare) . . . märkligt nog med tanke på hans kärlek till Jungfru Maria." (Svenska Wikipedia "Bernhard av Clairvaux" 2018-09-13) . . . . . . "Bernhard förkastade inte mänsklig filosofi, som är äkta filosofi, som leder till Gud. Han skiljer mellan olika slags kunskap, (av vilka) den högsta är teologisk. . . . Bernhard förnekade, liksom Thomas av Aquino, Marias obefläckade avlelse. Jean Calvin citerar Bernhard flera gånger till stöd för läran om rättfärdiggörelsen genom tron allena, som Martin Luther beskrev som den artikel på vilken kyrkan står och faller." (Engelska Wikipedia "Bernard av Clairvaux" 2018-10-03)

Clapham, J.H.: Economic Development of France and Germany 1815-1914 (1921,1961). John Harold Clapham, född år 1873 i Salford vaster om Manchester i England, död 1946. Ekonomisk historiker. Mellan 1928 och 1938 den förste professor i ekonomisk historia i Cambridgeuniversitetet. "Ett av Claphams mera anmärkningsvärda citat är: 'Ekonomiska framsteg är inte samma sak som mänskliga framsteg.'" (Engelska Wikipedia "John Clapham (economic historian)" 2017-10-27)

"Clarissa": Bibelns böcker (1962). Se Ask, Kerstin: Anteckningar.

Clark, Gordon Haddon: Wisdom in First Corinthians. Se Journal of the Evangelical Theological Society (1972). Gordon Haddon Clark, född år 1902 i Philadelphia i USA. Död 1985. Filosof och kalvinistisk teolog. "Var expert på försokraisk och antik filosofi och uppmärksammades för sin stränghet i sitt försvar för propositionell uppenbarelse gentemot alla former av empirism och rationalism, då han argumenterade för att all sanning är propositionell och sålunda använder logikens lagar. Hans kunskapsteori kallas ibland scripturalism." (Engelska Wikipedia "Gordon Clark" 2018-07-23)

Clark, John M.: Kristna, judar och muslimer. Se Världsvid kristendom vid 1900-talets slut.

Clark Nelson, Marie: Läkekonst och sjukvård. Se Signums svenska kulturhistoria - Gustavianska tiden. Marie Clark Nelson, född år 1944. Professor i socialhistoria vid Linköpings universitet. Hennes forskning har särskilt handlat om "samhällets bekämpning av epidemier och införandet av hälsovårdsstadgan i Sverige, dvs. relationen mellan politiken och dess tillämpning i hälsofrågor. Hon är redaktör för tidningen Hygiea Internationalis: An Interdisciplinary Journal for the History of Public Health." (Studentlitteratur.se/Marie Clark Nelson, citat hämtat 2018-10-03)

Claussen, Sophus: I en frugthave (1888). Se All Nordens lyrik. Sophus Claussen, född år 1865 i Helletofte norr om Tranekaer på Langeland i Danmark. Död 1931. Författare. "Mest ihågkommen för sina nyromantiska dikter." (Engelska Wikipedia "Sophus Claussen" 2018-01-05)

Clemens. Se Klemens.

Clemens, Samuel Langhorne. Se Twain, Mark.

Clowney, Paul: Konsten. Se Kristen tro - En illustrerad handbok. Paul Clowney, född i Philadelphia, USA. Död som 65-åring år 2012. Konstnär. "Jag skall alltid komma ihåg det vackert stilla och förståndiga sätt som han 'prayed grace' före måltiderna - böner som var praktiska och enkla, men födda ur en djup tro på Gud som är där. Böner som var en välsignelse inte bara för maten och vinet på bordet, utan för oss också." (simonjenkins.com 2012-04-17)

Coakley, James F.: Jesus' Messianic Entry into Jerusalem (John 12:12-19 par.). Se Journal of Theological Studies (1995). James Coakley. "Professor of Bible" (1999 -) vid "Moody Bible Institute" i Chicago, USA.

Coakley, James F.: The Anointing at Bethany and the Priority of John. Se Journal of Biblical Literature (1988).

Coats, G.W.: The Song of the Sea. Se Catholic Biblical Quarterly (1969). George W. Coats, född år 1936 i Knox City, nordväast om Dallas i Texas, USA. Död 2006. Professor vid McMurray College och vid Lexington Theological Seminary. Välkänd bland forskare i den hebreiska Bibeln, särskilt för sitt arbete i Moseböckerna.

Coetzee, J.C.: Christ and the prince of this world in the Gospel and the Epistles of St. John. Se Neotestamentica (1968).

Coetzee, J.C.: Life (eternal life) in St. John's Writings and the Qumran scrolls. Se Neotestamentica (1972).

Coetzee, J.C.: The Holy Spirit in 1 John. Se Neotestamentica (1979).

Coetzee, J.M.: I hjärtat av landet (1976,2004). John Maxwell Coetzee, född år 1940 i Kapstaden i Sydafrika. Författare, översättare, litteraturkritiker. Mottog Nobelpriset i litteratur 2003. Coetzee blev australisk medborgare 2006. "Ett motiv som återkommer i Coetzees skönlitterära böcker är hur det omänskliga sydafrikanska apartheidsystemet skapar och befäster sociala och mentala mönster hos människorna." (Svenska Wikipedia "J.M. Coetzee" 2017-12-30)

Coetzer, W.C.: The Holy Spirit and the Eschatological View in Romans 8. Se Neotestamentica (1981).

Coggan, Donald: Det anglikanska samfundet. Se Världsvid kristendom vid 1900-talets slut. Donald Coggan, född år 1909 i London i England. Död 2000. Professor i "New Testament Studies" vid Wycliffe College i Toronto i Kanada 1937-1944. Ärkebiskop av Canterbury 1974-1980. Dessförinnan biskop i Bradford (1956-1961) och ärkebiskop i York (1961-1974). Coggan har "ofta beskrivits som lekmännens ärkebiskop. Han fick vänner lika lätt bland ledare i affärsvärlden som bland arbetare. . . . Coggans installation som ärkebiskop i Canterbury 'var den mest ekumeniska som någonsin hållits. . . . Vatikanen var representerad . . . (vidare) deltagande av ortodoxa patriarker, ledare för metodister och andra fria kyrkor, kväkare . . . Under det tidiga 1960-talet uttryckte Coggan sitt stöd för invigning av kvinnliga präster." (Engelska Wikipedia "Donald Coggan" 2018-09-22)

Cohen, Elizabeth: Ord som berör. Se Det Bästa oktober 2003. Elizabeth Cohen. Amerikansk nyhetsjournalist för tvkanalen CNN sedan 1991. Fokuserar på hälsorelaterade ämnen.

Cole, H.R.: The Sabbath and the Alien. Se Andrews University Seminary Studies (2000).

Collijn, Isak: Det svenska boktryckets historia under medeltiden och vasatiden. Se Svenska folket genom tiderna 3. Isak Collijn, född i Halmstad år 1875. Död 1949. Riksbibliotekarie. "Sin främsta ryktbarhet vann han genom sina undersökningar och kataloger över 1400-talstryck." (Svenska Wikipedia "Isak Collijn" 2018-06-11) . . . . . . "C:s mest framstående arbete på handskriftsforskningens område är hans år 1917 utgivna monografi över 'Franciskanernas bibliotek på Gråmunkeholmen i Stockholm'. . . . C:s största liturghistoriska arbete är hans edition av den svenska kyrkans äldsta tryckta handbok, 'Manuale Upsalense, Stockholm 1487'. . . . Genom upprepade studieresor till utlandet alltsedan de första ungdomsåren har C. gjort sig i sällsynt grad förtrogen med utländska bibliotek och deras samlingar. . . . På sin 50-årsdag erhöll C. en internationell festskrift 'Bok' och bibliotekshistoriska studier tillägnade Isak Collijn', innehållande bidrag av trettiofyra författare från åtta olika nationer." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:14922/Axel Nelson, citat hämtat 2018-10-03)

Collins, C. John: John 4:23-24 "In Spirit and Truth": An Idiomatic Proposal. Se Presbyterion (1995). C. John Collins, född år 1954 i USA. Professor i Gamla testamentet vid Covenant Theological Seminary i St Louis, USA. "Framhäver betydelsen för kristen teologi av att tro att människans fall var en historisk händelse och undersöker om en sådan tro kan vara förenlig med en darwinsistisk syn på 'human origins'." (Engelska Wikipedia "C. John Collins" 2018-06-30)

Collins, Gary R.-Sundberg, Lars-Göran: Själavård - En bok om att ge vägledning utan att själv stå ivägen (1985,1994). Gary R. Collins, född år 1934. "Licensed clinical psychologist with a Ph. D. from Purdue University" i WestLafayette nordväst om Indianapolis i USA.

Collins, Nancy: Möte med Julianne Moore - Det bästa av två världar. Se Det Bästa juni 2004.

Collmar, Lars: Ett ensamt ljus i Villa Villekulla. Se Johansson, Liselotte: Gästfritt - om Gud, andlighet och tro. Lars Collmar, född år 1939. Präst i Svenska kyrkan. Författare. "1999 sändes serien 'Den stora berättelsen' i SVT, där Collmar ställde existentiella frågor till alla möjliga personer såsom biskopar och författare, folk på stan och på pubar." (Svenska Wikipedia "Lars Collmar" 2018-07-22) . . . . . . "Stenpodiet längst fram (i Adolf Fredriks kyrka i Stockholm) är hemvist för fem kvinnor och fem män under den närmaste timmen. I en skinnfåtölj sitter prästen Lars Collmar nedsjunken. Redo att besvara, redo att fundera. . . . Varje söndag är det syndabekännelse och prästen uttalar förlåtelse. Men det är inte alltid man känner sig förlåten efteråt. Vad kan det bero på? frågar en kvinna. Och Lars Collmar svarar. Men aldrig snabbt och klassiskt; de enkla lösningarna får stå tillbaka för långa och filosofiska resonemang. - Det kan nog finnas flera olika orsaker till det, tror jag. Ibland brister vi nog i tro, vi låter inte Gud vinna över vår synd. - Men ibland tror jag också att det är för att ingen egentlig synd har begåtts. Våga fundera på om någon synd verkligen har begåtts eller om det hör till detta att vara människa. För om det är synd, brott mot själva livet, då biter syndabekännelsen." (Dagen 2003-01-14)

Coloe, Mary: Raising the Johannine Temple (John 19:19-37). Se Australian Biblical Review (2000). Mary Coloe. "Associate Professor" vid Yarra Theological Union i Melbourne i Australien. Till Coloes viktigaste forskningsintressen hör Johannesevangeliet och det första århundradets judendom och kristendom.

Coloe, Mary: The structure of the Johannine Prologue and Genesis 1. Se Australian Biblical Review (1997).

Columbus, Samuel: En naturlig dödsbetraktelse (1674). Se Selander, Sten: Levande svensk dikt från fem sekler. Samuel Jonae Columbus, född år 1642 i Husby norr om centralorten Hedemora. Död 1679. Författare, språkteoretiker och språkforskare. "Skrev dikter på latin, grekiska och från 1667 även på svenska." (Svenska Wikipedia "Samuel Columbus" 2017-09-11) . . . . . . "Med det 1674 utgivna, på alexandriner avfattade diktverket 'Den bibliske werlden' har C. givit den svenska litteraturen dess första religiösa opus, en diktart, som under senrenässansen inte var ovanlig. Uppslaget till poemet har han sannolikt fått från den franske hugenottdiktaren Du Bartas' stora skapelseepos 'La premiére sepmaine' och dess fortsättningar; att just partiet om skapelsen, paradiset och syndafallet i C:s dikt blivit så jämförelsevis vidlyftigt, under det att 'oprättelsen' genom Kristus, uppståndelsen och domen däremot behandlas rätt kortfattat, beror möjligen delvis på de utförligare mönster, som han i Du Bartas' dikter hade för de tidigare sångerna. . . . (Han) omfattade verkligen med hjärtat de läror, som satte förnöjsamhet och 'den gyllene medelvägen' i högsätet. Hans dikter äger också avgjort subjektiv ton, och i denna subjektivism är han, som man framhållit, en föregångare till senare sentimentalt stämda lyriker i vår litteratur." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:14944/R. Ekholm, citat hämtat 2018-10-03)

Compton, R. Bruce: Water Baptism and the Forgiveness of Sins in Acts 2:38. Se Detroit Baptist Seminary Journal (1999). Robert Bruce Compton. "Professor of Biblical Languages and Literature at Detroit Baptist Theological Seminary since 1984. . . . Som aktiv 'duty pilot' i USA's Air Force från 1968 till 1974 tjänstgjorde han också i Air National Guard som militärkaplan från 1987 till sin pensionering 2002." (Detroit Baptist Theological Seminary, citat hämtat 2018-10-03)

Comstedt, Helmer: Folkmängdökning med 96 procent i Skillingaryd på 30 år (1960). Se Storck, Rune: Skillingaryd med omnejd förr och nu, del VII. "Helmer Comstedt, född år 1914 i Barnarp söder om centralorten Jönönköping. Folkskollärare i Skillingaryd 1943, distriktsöverlärare i Tofteryds kommun 1947, i Skillingaryd 1952 samt rektor och skolchef där sedan 1957.

Comte, Auguste: Framställning öfver den positiva anden (1875). Se Rydberg, Viktor: Positivistisk litteratur. Auguste Comte, född år 1798 i Montpellier väster om Marseille i södra Frankrike. Död 1857. Filosof. "Anses vara grundare av positivismen och även betraktad som en av grundarna av sociologin. . . . Enligt positivismen är människans kunskap inskränkt till företeelserna och, strängt taget, till deras lagar eller konstanta förhållanden. . . . Comte förnekar inte möjligheten av en högre verklighet bakom företeelserna, men anser det omöjligt att finna visshet om detta. . . . Comte skapade en egen religion som han kallade Religion de l'Humanité (Mänsklighetens religion). Anhängarna av denna religion har bland annat byggt positivistiska kapell i Brasilien och Frankrike till mänsklighetens och ära." (Svenska Wikipedia "Auguste Comte" 2017-07-15)

Conrad, Joseph: Förord till "The Nigger of the 'Narcissus'" (1897). Se Conrad, Joseph: Mörkrets hjärta. Joseph Conrad, född år 1874 i Berditjev/Berdytjivsöder om Zytomyr och väster om Kiev i Ryssland (senare Ukraina). Död 1924. Sjöman och författare. . . . "Conrad blev en av dem som kämpade för (och så småningom lyckades) få Kongo ur (den belgiske kungen) Leopold (II:s grymma och brutala) grepp (mot den infödda befolkningen). . . . Polacken Conrad (var inte antiimperialist utan) såg sitt adoptivland Storbritannien som en moralens och civilisationens väktare på jorden och skulle aldrig opponera sig mot det Brittiska imperiet." (Svenska Wikipedia "Joseph Conrad" 2017-07-14)

Conrad, Joseph: Mörkrets hjärta (1902,2006)

Conrad, Joseph: Pionjärerna (1898). Se Conrad, Joseph: Mörkrets hjärta.

Conrady, A.: Kina. Se Hildebrand m fl Världshistoria III. August Conrady, född år 1864 i Wiesbaden norr om Mainz och väster om Frankfurt am Mainz. Död 1925. Sinolog. Professor vid Leipzig universitet.

Conwell, Joseph Alfred: I lifvets vår (1903,1905). Bok nr 165 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek. Joseph Alfred Conwell, född år 1855.

Conzelmann, H.: Jesu självmedvetande. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1963/64). Hans Conzelmann, född år 1915 i Teilfingen norr om Albstadt och söder om Stuttgardt i Tyskland. Död 1989. Teolog och forskare i Nya testamentet. Professor i Nya testamentet i Göttingen 1960-1978. "Conzelmann fokuserade på Kristi budskap som det Guds rike som bryter in i det närvarande. . . . (Han) ansåg att historien kunde indelas i tre tidsperioder: 1) Den gammaltestamentliga perioden (fram till och inkluderande Johannes Döparen), 2) Perioden rörande Jesu jordiska tjänst (en period som Conzelmann sade vara fri från Satans inblandning), 3) Kyrkans tidsålder." (Engelska Wikipedia "Hans Conzelmann" 2018-01-21)

Cook, Donald E.: A Gospel Portrait of the Pharisees. Se Review and Expositor (1987). Donald E. Cook. Professor i Nya testamentet vid Southeastern Baptist Theological Seminary nordost om Charlotte i östra USA.

Cook, W. Robert: Eschatology in John's Gospel. Se Criswell Theological Review (1988). William Robert Cook, född år 1928 i Portland söder om Seattle i nordvästra USA. Död 2015. Undervisade i Systematisk Teologi vid Western Conservative Baptist Seminary Portland, USA.

Cook, W. Robert: The "Glory" Motif in the Johannine Corpus. See Journal of the Evangelical Theological Society (1984).

Corell, A: Det historiska och det homiletiska nu. Till Joh 12:31. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1945). Alf Corell, född år 1910 i Kalmar. Död 2001. Präst och teolog. "Teologie doktor i Nya testamentets exegetik 1950 med avhandlingen Consummatum est. Eskatologi och kyrka i Johannesevangeliet. . . . Han utgav också studier om Uppenbarelsebokens eskatologi . . . och om dess tal om 'de 144000 utvalda'." (Svenska Wikipedia "Alf Corell" 2017-08-15)

Cornell, Henrik: Den heliga Birgitta. Se Carlsson, S.-Rosén, J.: Den svenska historien 2. Henrik Cornell, född år 1890 i Njurunda söder om centralorten Sundsvall. Död 1981. Konsthistoriker. Professor vid Stockholms högskola 1931-1957. "Som forskare ägnade sig Cornell främst åt medeltida konst och medverkade vid ett flertal kyrkliga konstutställningar." (Svenska Wikipedia "Henrik Cornell" 2018-08-04) . . . . . . "Det främsta resultatet av C:s ikonografiska forskningar är det stora arbetet 'Biblia pauperum' (1925). 'Biblia pauperum' framställer olika scener ur Jesu liv, var och en åtföljd av två parallellbilder ur Gamla testamentet. Denna s.k. typologiska konsts förhistoria skildras i C:s verk ända från fornkristen tid till 1200-talet med tonvikten lagd främst på förhållandena i Sydtyskland. (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:15623/A. Hahr, citat hämtat 2018-10-05)

Cory, Catherine: Wisdom's Rescue: A New Reading of the Tabernacles Discourse (John 7:1-8:59). Se Journal of Biblical Literature (1997).

Cotterell, F. Peter: The Nicodemus Conversation: A Fresh Appraisal. Se Expository Times (1985). F. Peter Cotterell, född 1930. Var Associate Senior Lecturer i islamiska studier vid London School of Theology.

Cotterell, F. Peter: Världsmissionen. Se Kristen tro - En illustrerad handbok.

Cousins, Peter E.: The Feeding of the Five Thousand. Se The Evangelical Quarterly (1967).

Covington, Richard: Rösten som inte får tystna. Se Det Bästa november 2003.

Cowley, Deborah: Hanas väska. Se Det Bästa februari 2004. Deborah Cowley, född i Indien. Uppväxt i Toronto, Canada. Författare. Har skrivit artiklar om bland annat Sveriges drottning Silvia samt om IKEA-grundaren Ingvar Kamprad.

Cowley, Roger: De historiska kyrkorna i Afrika. Se Världsvid kristendom vid 1900-talets slut.

Cowling, Geoffrey: Berättelsen om ett folk. Se Världens religioner.

Cowman, Chas. E.: Källor i öknen (1939,1962). Charles Elmer Cowman, född år 1868 i Toulon sydost om Davenport, sydväst om Chicago i USA. Död 1924. Arbetade som pionjärmissionär med sin make i Japan och Kina 1901-1917.

Cox, Leo G.: John's witness to the historical Jesus. Se Bulletin of the Evangelical Theological Society (1966). Leo G. Cox. Marion College, Indiana, USA. "Den gemensamma grund på vilken vi som evangelikala teologer står är viktig och diskussionen i området för vår enighet är av stort värde. Fastän vi är överens om att Guds ord är ofelbart sant, far våra otillförlitliga sinnen ofta på olika stigar i försöken att omfatta den där sanningen." (Leo G. Cox "Prevenient grace - A Weslayan view")

Cramér, Harald: Sannolikhetskalkylen och några av dess användningar (1949,1961) Harald Cramér, född år 1893 i Stockholm. Död 1985. Matematisk statistiker och en av förgrundsfigurerna inom statistisk teori. Professor i försäkringsmatematik och matematisk statistik vid Stockholms Högskola 1929-1959. Universitetskansler 1958-1961. Hedersdoktor vid Princeton University 1947 och vid Köpenhamns universitet 1950. Under åren från 1961 till 1983 reste Cramér över hela USA och Europa för att fortsätta sin forskning och gjorde betydelsefulla uppehåll i Berkeley, Princeton och vid Research Triangle Institute i Nordcarolina. (Engelska Wikipedia "Harald Cramér" 2018-07-27)

Cramnell, Kent: Pingstförsamlingarnas pensionsstiftelse. Se Grundt(r)on. Kent Cramnell, född 1946. "I mars 2008 slutar församlingskonsult Kent Cramnell. Han tar ut pension i förtid och det kommer inte längre vara han som utbildar nya vigselförrättare, tar emot ansökningar om statsbidrag, representerar Arbetsgivaralliansen, reder ut konflikter och/eller personalproblem, bistår samgående församlingar eller representerar Pingst - fria församlingar i samverkan i olika sammanhang. Kent Cramnell har arbetat centralt i Pingströrelsen sedan 2000. Då började han i Pensionsstiftelsen och fick de så kallade mjuka frågorna på sitt bord. . . . 'Jag är ekumenisk', (säger Cramnell), 'men aldrig att jag skulle lämnat pingströrelsen.' Samtidigt har han ibland varit kritisk och haft avvikande meningar i olika frågor. 'Men jag har alltid varit det inifrån', säger han. Han var till exempel en av de första som uttryckte att Pingst borde bli ett samfund, något som fortfarande (år 2008) inte är okontroversiellt trots att samfundet idag finns. Att kvinnor skulle få bli pastorer var också tidigt för." . . . Kent läste sociologi, statistik och juridik (på universitetet). . . . Senare har han också läst en del teologi på högskolenivå." (pingst.se, publicerat i nummer 2008-4/Ulrika Ramstrand)

Cranmer, Thomas. Se Buchanan, Colin: Thomas Cranmer. Thomas Cranmer, född år 1489 i Aslacton (senare Aslockton) öster om Nottingham och norr om London i England. Död 1556. Ärkebiskop i Canterbury under de engelska kungarna Henrik VIII och Edvard VI. "Anses vara Englands reformator. 1556 brändes han på bål av den romersk-katolska drottningen Maria I. . . . År 1538 fördömde han John Lamberts åsikter när denne förnekade transsubstantiationen (Kristi kroppsliga närvaro i nattvardens bröd och vin). Lambert brändes på bål, men Cranmer intog själv senare samma ståndpunkt. . . . (Innan Cranmer brändes på bål skall han ha sagt:) 'Vad gäller påven tillbakavisar jag honom, som Kristi fiende och Antikrist, med hela hans falska lära'." (Svenska Wikipedia "Thomas Cranmer" 2018-09-15) . . . . . . "Forskare framhåller, att (Cranmer) är mest ihågkommen för sitt bidrag till områdena språk och kulturell identitet, och 'Book of Common Prayer' (1548-49) är ett betydande bidrag till den engelska litteratur som har påverkat många liv i den engelskspråkiga världen. Den har väglett anglikansk gudstjänst i fyra hundra år." (Engelska Wikipedia "Thomas Cranmer" 2018-09-27)

Creutz, Birger: Min barndoms Liljeholmen. Se Gudmundsgillets Årsbok 1989.

Creutz, Birger: Succé i vätterbygden för jazzens världsstjärnor. Se Gudmundsgillets Årsbok 1990.

Creutzberg, Amadeus: Gudliga betraktelser för hwarje dag af året (1732,1884; Creutzbergs verkliga namn var Balthasar Friedrich von Schütz). Amadeus Creutzberg, född omkring år 1664 i Regenwalde/Resko nordost om Stettin/Szczecin i nordvästra Polen. Död 1734. Officer, översättare och redaktör.

Criswell Theological Review (1986,1988,1990,1993-1994)

Crompton, Richmal: Bill alltjämt i farten (1923,1925,1953). Richmal Crompton, född år 1890 i Bury norr om Manchester i England. Död 1969. "Av de totalt 38 böckerna i serien (om den odygdige skolpojken William Brown) har 24 översatts till svenska - många av dem finns i två översättningar och en, den allra första i serien, har översatts tre gånger. "Crompton såg sitt verkliga arbete som att hon skrev 'adult fiction'. . . . Också 'William' skrevs ursprungligen för en vuxen publik." (Engelska Wikipedia "Richmal Crompton" 2018-08-22)

Cronenberg, Arvid: Hästen är en "idrottsman" (1956). Se Nilsson, Tore: Sporten i dag 1956-57. Arvid Cronenberg, född år 1921 i Bjursås nordväst om centralorten Falun. Militär och militärhistoriker. Major 1972 och överstelöjtnant 1973. Ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1991.

Cronqvist, Theodor: Ch.I. Heurlin - färgstark prelat, som blev Tegnérs efterträdare. Se Växjö Stifts Hembygdskalender 1997/98. Theodor Cronqvist, född år 1911 i Växjö. Död 2004. Läroverksadjunkt.

Cronsioe Ihlar, Eva: Människan i vägskäl. Se Soluppgången 1989. Eva Cronsioe, född 1952. Journalist, författare och översättare. Präst i Svenska kyrkan sedan 2005.

Crusenstolpe, Magnus Jacob: Morianen eller Holstein-Gottorpska huset i Sverige, del I (1840,1928). Magnus Jacob Crusenstolpe, född år 1795 i Jönköping. Död 1865. Författare, historiker, publicist, riksdagsledamot och hovrättsassessor. "En fascinerande och motsägelsefull person, en av sin tids mest hyllade och beundrade män. Han förkroppsligade mycket av den demokratiska utveckling som skedde under decennierna efter författningsreformerna 1809 och var en viktig symbol för orädd politisk opposition. Alltid omstridd, stridbar, älskad och hatad." (Ur Nättidningen Svensk Historias presentation av boken "Den aristokratiske rebellen" av Bo Hammarlund) . . . . . . "(Crusenstolpe) var en fin observatör med skarpt öga för en människas svagheter och personliga egenheter. Väl är det sant, att hans karakteristik mången gång var grund och att han för de många smådragen ofta ej blev varse de stora, verkligt bärande dragen i en karaktär. . . . C. trodde själv, att han var kallad till statsman och politisk skriftställare. Det var hans livs stora misstag. . . . August Blanche har med all rätt påpekat, att man sällan såg honom 'bland dem som sökte draga fram samhällets stora reformer, och var han med, så var det för att retas med spännet.' . . . Hans snille upplöste sig i gnistor; det blev aldrig en hel, klar och värmande låga. . . . (Men i sina små minnesrunor över bortgångna samtida) har C. låtit agget och hätskheten fara, och han bedömer även forna motståndare med pietet och kärleksfull förståelse. . . . Han kunde räkna uppriktiga vänner t. o. m. bland dem, han systematiskt förorättat." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:15727/Knut Wichman, citat hämtat 2018-10-05)

Crusner, Lennart: Så känns det att bli amatör igen (1956). Se Nilsson, Tore: Sporten i dag 1956-57. Lennart Crusner, död som 89-åring år 2014. Sportjournalist. "'Vi hade inte bara bil. Tack vare att vi skulle bevaka fotbollen (matchen mellan Ungern och Sverige) hade vi också visum. Så vi var de första utländska journalisterna som kom in i Ungern under revolten (i oktober 1956)', berättar Lennart Crusner. . . . 'Det var helt öde på andra sidan gränsen. Inte en människa var ute. På flaggstängerna vajade den gamla ungerska flaggan - eller den nya, med kommunistemblemet bortklippt. I fönstren hängde vita lakan.' Men först i staden Györ i nordvästra Ungern träffade de folk. 'Ungrarna hade lyssnat på propagandasändningar i Voice of America och Radio Free Europe som lovade att amerikansk militär skulle undsätta folkresningen. De hurrade och ropade "Nu kommer de". Men det var bara vår bil som var amerikansk. Innan de förstod vilka vi var bar de vår bil i 50 meter. Sedan fick vi komma till stadshuset där vi såg lik staplade. Kropparna var stympade och skändade - troligtvis hade folk lynchat sådana som samarbetade med ryssarna.' . . . Men folkresningen krossades. Sovjetunionen skickade elitstyrkor som brutalt slog ned upproret. Och järnridån drogs åter ned längs den ungerska gränsen. Fotbollslandskampen blev för övrigt inställd." (Göteborgs-Posten 2006-10-27/Jan Arell) . . . . . . "Lennart Crusner var en makthavare med respekt i Idrottsgöteborg. Han var den stora journalisten i stan, säger Cege Berglund, som arbetade på samma redaktion som Crusner under många år." (Göteborgs-Posten 2014-07-09/Johan Rylander)

Cullberg, Johan: Kris och utveckling (1975,1980,1990). Johan Cullberg, född år 1934. Psykiater, psykoanalytiker och författare. "Det är viktigt att man inte tror att beteenden som vi hatar eller fruktar och just därför tycker är abnorma ska klassa som sjuka. Då insnävar vi vår syn på den psykiskt friska människans onda kapaciteter liksom vi otillåtligt vidgar sjukdomsbegreppet." (Kommentar av Cullberg i Dagens Nyheter 2011-12-07 i samband med terrordåden i Oslo och på Utøya) . . . . . . "Vi måste lära oss att det hör till livet att vi lider en del, att vi inte alltid mår bra. Det ska inte alltid ha en diagnos. Det kanske hör till livet att vi kan ha ganska långa perioder när vi känner oss uttanför eller har dålig självkänsla. Livet är inte smärtfritt och ska inte vara smärtfritt. Det måste finna ett ganska stort rum för att inte må bra, och det måste finnas någon form av samhällelig tillåtelse för det." (Socionomen nr 4 2008/Gustaf Berglund)

Culpepper, R. Alan: The theology of the Johannine passion narrative: John 19:16b-30. Se Neotestamentica (1997). Richard Alan Culpepper, född år 1946 i Little Rock i Arkansas, USA. Professor i Nya testamentet vid 'The Southern Baptist Theological Seminary' i Louisville, i Religion vid Baylor University i Waco samt vid MacAFee School of Theology, Atlanta.

Cumming, J. Elder: Guds gåfva: en satans ängel. Se Hopkins, Evan H.: Lifvet i Gud. James Elder Cumming, född år 1830 i Greenock väster om Glasgow i västra Skottland. Död 1917. "Blev talare vid Keswick år 1883 och talade från dess plattform i 24 år i följd. Bristande hälsa hindrade hans återkomst 1908. . . . Hans inflytande i Skottland var mycket betydande, och på sin tid betraktades han som en av de dugligaste prästerna i sitt fosterland." (jämför Andrew David Naselli: Keswick theology: A survey and analysis of the doctrine of sanctification in the early Keswick movement.)

Cumming, J. Elder: Min själ törstar efter dig (1898). Se Hopkins, Evan H.: Lifvet i Gud.

Currents in Theology and Missions (1979)

Curtis, K. Peter G.: Luke XXIV. 12 and John XX.3.10". Se Journal of Theological Studies 22 (1971): 512-515.

Dagens Krönika, andra häftet (1882). Se Strindberg, August: Kvarstadsresan, Fabler och Societeten i Stockholm samt andra prosatexter 1880-1889.

Dagens Nyheter 1884. Se Strindberg, August: Kvarstadsresan, Fabler och Societeten i Stockholm samt andra prosatexter 1880-1889.

Dagens Nyheter 1905-12-24; 1912-03-18. Se Strindberg, August: Essäer, tidningsartiklar och andra prosatexter 1900-1912.

Dagens Nyheter 1934, 1940-05-12.

Dagens Nyheter 1944-05-21. Se Lindgren, Astrid: Krigsdagböcker 1939-1945.

Dagerman, Stig: Bedrövelsen som tröstegrund (1946). Se Dagerman, Stig: "Tysk höst" samt Expressen 1946-12-29. Stig Dagerman, född år 1923 i Älvkarleby i norra Uppland sydost om Gävle. Död 1954. Författare och journalist. "Den unge Stig fick tillbringa sina första nio år med farföräldrarna. . . . I novellen 'Ett barns memoarer' skriver Dagerman 1948: 'Farmor och farfar, på sitt sätt är det de finaste människor jag har träffat. De tillhörde inte dem som man blir skulpterad av, fint och noga och precist. De yxade till efter stora mått som man yxar till en stör eller en spiltplanka. De tyckte inte om människor som var lövsågningsarbeten eller bordsprydnader. De ville att man skulle tjäna ett förnuftigt ändamål, vore det också bara som stör.' . . . I november 1954, efter återkommande djupa depressioner, sjukhusvistelser och självmordsförsök, tog Stig Dagerman sitt liv." (Svenska Wikipedia "Stig Dagerman" 2018-09-24) . . . . . . "Dagermans verk handlar om universella problem om moral och samvete, om sexualitet och socialfilosofi, om kärlek, barmhärtighet och rättvisa. Han ger sig in i den mänskliga existensens smärtfulla realiteter, dissekerar känslor av fruktan, skuld och ensamhet. Trots det dystra innehållet förråder han också ett sinne för torr humor som då och då förvandlar hans författarskap till burlesk eller satir." (Engelska Wikipedia "Stig Dagerman" 2018-08-29)

Dagerman, Stig: Brev (1932-46,2002)

Dagerman, Stig: Bränt barn (1948,2004)

Dagerman, Stig: De minst fattiga i ruinstaden (1947). Se Dagerman, Stig: "Tysk höst" samt Expressen 1947-01-07.

Dagerman, Stig: De ungas ansvar, dialog i Stuttgart (1947). Se Dagerman, Stig: "Tysk höst" samt Expressen 1947-02-07.

Dagerman, Stig: Det hemlösa godståget (1947). Se Dagerman, Stig: "Tysk höst" samt Expressen 1947-01-28.

Dagerman, Stig: Konsten att sjunka med öppna ögon (1947). Se Dagerman, Stig: "Tysk höst" samt Expressen 1947-01-12.

Dagerman, Stig: Tragikomedi inför domstol (1947). Se Dagerman, Stig: "Tysk höst" samt Expressen 1947-02-11.

Dagerman, Stig: Tysk höst (1947,2010)

Dagerman, Stig, Tysk ungdom under gubbvälde (1947). Se Dagerman, Stig: "Tysk höst" samt Expressen 1947-01-28.

Dagerman, Stig: Vårt behov av tröst är omättligt. Se Hörnström, Erik-Källquist, Eskil: Svensk antologi II.

Dagman, Harald: Försök till beskrivning över Nykyrka socken (1944). Se Allwood, Martin (S.): Jag minns det vackra Mullsjö - 230 konstnärer och en ort i deras liv. Harald Dagman, född år 1915 i Gustav Adolf norr om centralorten Habo. Död 1991.

Dahl, Else: Kyrkogårdar och begravningsplatser förr och nu. Se Skara stift i ord och bild. Else Dahl, född år 1882 i Timrå norr om Sundsvall. Död 1964. Trädgårdsarkitekt.

Dahl, G.: Inför det nya året (Jönköpings-Posten 1943-01-02). Gustaf Dahl, född år 1874 i Norrbärke öster om centralorten Smedjebacken. "(Vid Metodistkyrkans) årskonferens (i augusti 1899) utnämndes Gustaf Dahl till vårdhavande predikant i Nässjö verksamhetsåret 1899-1900. . . . 1918 tog han ställning för den pingstväckelse som hade blommat upp inom Metodistkyrkan. . . . Inom Metodistkyrkan hade Gustaf Dahl intresserat sig för utbildningsfrågor och varit ledamot i flera utskott och kommittéer som hade anknytning till utbildning. Han var en av examinatorerna vid predikanternas tentamen i Årskonferensens studieklasser. År 1919 föreslog han att kyrkan skulle utarbeta en lärobok för 'våra barns undervisning'. . . . (Efter beviljad tjänstledighet under konferensåret 1921-22) fick (Dahl) anställning vid Svenska Alliansmissionens bibelinstitut i Jönköping. . . . Dahl lät döpa sig i Västerås pingstförsamling i januari 1922. . . . Sommaren 1922 då hans tjänstledighet i Metodistkyrkan löpte ut, lämnade han Metodistkyrkan. . . . Att han blev 'fri evangelist' torde innebära att han sent på hösten 1922 . . . blivit medlem i någon pingstförsamling. . . . I 'Evangelii Härold' publicerades (i oktober 1923) två artiklar av honom under rubriken 'Uppenbarelsebokens budskap'. . . . Familjen bodde kvar i Vättersnäs (mellan Jönköping och Huskvarna) (från september 1921 till) september 1923. . . . (Dahl var) lärare i Filadelfiaförsamlingens i Stockholm bibelskola (okt-nov 1925) tillsammans med Lewi Pethrus, Severin Larsen och Paul Ongman. Vidare fick han förtroendet att från den 12 november 1925 överta textutredningarna för söndagsskolan i 'Evangelii Härold'. . . . (Från 1 juli 1926 fick Dahl inte längre fortsätta med dessa utredningar.) . . . Han valde (senare) att försörja sig som 'resepredikant' och författare. . . . Ofta predikade han i Saronförsamlingens möten i Tyringe." (Roland Gäreskog: Pingstväckelsen inom Metodistkyrkan i Sverige 1907-1922, s 240-256)

Dahl, N.A.: Trinitariske dåpsbekjennelser och nytestamentlig teologi. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1983). Nils Alstrup Dahl, född år 1911 i Vestre Aker i nordvästra Oslo. Död 2001. Författare, teolog, universitetslärare, skribent. Professor i "Det Nye testamente" vid universitetet i Oslo, Norge 1942, professor vid universitetet i Yale, USA 1965. "Blant vigtige arbeiten . . . var hans vurdering av Bultmanns banebrytende 'Theologie des Neuen Testaments' (1954), skrevet på oppfordring fra Bultmann selv. Dahl kritiserte ham for å miste forankringen i Jesu konkrete historia til fordel for interessen for det religiøse budskap i evangeliene. Samtidig var Dahl tidlig ute med å oppfordre til et nytt studium av den historiske Jesus (1953). Han understreket saerlig betydningen av Jesu jødiske bakgrunn og hevdet at korsfestelsen av ham som 'jødenes konge' var utgangspunkt for troen på ham som Messias, synpunkter som har inspirert senare forskning." (Norsk Biografisk Leksikon "Nils Alstrup Dahl" 2009-02-13/Halvor Moxnes)

Dahl, Sven-Nordenskjöld, Carl Erik: Jordbruket före storskiftet. Se Svenska folket genom tiderna 5. Sven Dahl, född år 1912 i Malmö. Död 1979. Professor i ekonomisk geografi vid Handelshögskolan i Göteborg 1960-1971 och från 1971 vid Göteborgs universitet. "Han var den idealiske institutionschefen, som verkade utan att påtagligt synas. Generös och stimulerande skapade han förutsättningar för en föredömlig arbetssituation." (Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamfundets årsbok 1980/Erling Andersson)

Dahlberg, Erik. Se Larsson, Sven: Erik Dahlberg - kungatjänaren som blev landshövding i Jönköping. Erik Dahlberg (Erik Jönsson fram till dess att han adlades 1660), född år 1625 i Stockholm, död 1703. Greve, militär, arkitekt och ämbetsman. Landshövding i Jönköping 1687-1693. Generalguvernör i Bremen och Verden 1693 och i Livland 1696-1702. "Sedan (Dahlberg) år 1687 blivit landshövding i Jönköping, uppgjorde han ritningar till rådhuset i denna stad, till skolhus (Braheskolan 1695) och till det vackra västra kapellet på slottsförsamlingens kyrkogård. . . . (1689) fick han utföra undersökningar rörande möjligheten att ordna en flottled i Nissan, en plan, som dock då liksom även senare, befanns omöjlig att verkställa med äldre tiders vattenbyggnadsteknik. Vidare må erinras om hans insats vid samma tidpunkt för anläggandet av ett gevärsfaktori i Huskvarna med utnyttjande av vattenfallen där. . . . Betecknande för hans karaktär äro även slutorden i hans avskedsansökan till Karl XII 1701: 'Jag begär varken förläning, gåva eller underhåll. Jag anhåller endast att få vila min uttröttade kropp och att ostörd få vända mina tankar till Gud, min Frälsare.' . . . Vid firandet av 300-årsminnet av D:s födelse blev han kallad 'ett hävdernas solskensbarn'. En ädel och harmonisk människa var han, som tålt historiens fulla ljus. Grunddraget i hans karaktär var djupt religiöst allvar, men i det enskilda, förtroliga umgänget framträdde hans naturliga glättighet och humor. Hans liv var i ungdomen försakelse, i mannaåldern bragd, i de sena åren arbete och möda med fosterlandets välfärd och ära som mål." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:15793/Ernst Ericsson, citat hämtat 2018-10-06)

Dahlberg, Folke: Vättern (1949,1964). Se Gudmundsgillets Årsbok 1998. Folke Dahlberg, född år 1912 i Askersund. Död 1966. Författare och konstnär. "Hans centrala motiv i författarskapet och tecknandet är Tiveden och Vättern med omgivningar." (Svenska Wikipedia "Folke Dahlberg" 2018-09-23)

Dahlberg, Gunnar (I): Befolkningsfrågan i Sverige genom tiderna. Se Svenska folket genom tiderna 13. Gunnar Dahlberg, född år 1893 i Lofta norr om centralorten Västervik. Död 1956. Läkare och rasbiolog. "När (Herman) Lundberg skulle pensioneras från Statens rasbiologiska institur 1935, utsågs (Gunnar) Dahlberg till hans efterträdare som professor och chef där. Lundborg, som var pronazist, var emot utnämningen och tyckte att hans livsverk gick i stöpet; han blev så förbittrad att han drog sig tillbaka och vägrade att delta i det offentliga livet. Dahlberg hade en strikt socialmedicinsk infallsvinkel på rasbiologin och var öppet motståndare till nazismen. . . . (Dahlberg) blev juris hedersdoktor i Aberdeen 1938. . . . 1955 promoverades han till odontologie hedersdoktor vid Tandläkarehögskolan i Stockholm." (Svenska Wikipedia "Gunnar Dahlberg" 2018-05-05)

Dahlberg, Gunnar (II): Med blicken mot framtiden (1952). Se Tabergsjuniorerna 1902-1952.

Dahlberg, Nils (missionsföreståndare): Dett allmänna missionsläget (Jönköpings-Posten 1941-01-29). Nils Dahlberg, född år 1894 i Landskrona. Död 1973. Missionsföreståndare för Evangeliska Fosterlandsstiftelsen 1933-1959. Svensk delegat vid Internationella missionskonferensen i Jerusalem 1928. Riddare av abessinska stjärnorden. Röda Korsets förtjänstmedalj i silver.

Dahlberg, Nils: Ett besök hos Abessiniens biskop. Se Soluppgången - På konungens bud 1943.

Dahlberg, Nils: I intet annat namn. Se Soluppgången - På konungens bud 1941.

Dahlberg, Nils: Inför framtiden. Se Soluppgången 1959.

Dahlberg, Nils: Min första missionsresa. Se Soluppgången 1962.

Dahlberg, Nils: Trons mål (Jönköpings-Posten 1946-03-29)

Dahlberg, Åke: Stiftets andliga geografi. Se Skara stift i ord och bild. Åke Dahlberg, född i Skövde 1908.

Dahlborg, Carl: Från "Östra härad" (1916). Se Svenska Turistföreningens Årsskrift 1916.

Dahlbäck, C.J.: Sokrates, en tidsbild (1875). Se Rydberg, Viktor: Sokrates. Carl Jonas Dahlbäck, född 1829 i Piteå. Död 1907. Filosofisk författare. Rektor vid högre allmänna läroverket i Falun. "En humanist av det gamla slaget, med stark förankring i de klassiska språken och den klassiska litteraturen. . . . En av de första förkämparna för en förbättrad ställning inom skolan åt modersmålet." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:15786/G. Jacobson, citat hämtat 2018-10-06)

Dahlbäck, Göran: Den senmedeltida staden. Se Signums svenska kulturhistoria - Medeltiden. Göran Dahlbäck, född år 1941. Död 2017. Professor vid den historiska institutionen vid Stockholms universitet, inriktad på Stockholms och Sveriges medeltidshistoria. "Uppland och (Uppsala) domkyrka förblev ett huvudintresse i hans forskning och utåtriktade verksamhet. Det andra blev hemstaden Stockholm och dess medeltida historia." (Historiska institutionen, Stockholms universitet 2017-09-14)

Dahlbäck, Sigurd. Se Fahlman, Erik.

Dahle, Öyvind: Magistern, stavas Gud med stort G? Se Soluppgången 1963. Öyvind Dahle, född år 1920 i Jönköping. Död 2011. Teologie kandidatexamen vid Uppsala universitet. Antagen pastor i Alliansmissionen 1948. "Hans förkunnelse präglades starkt av Guds nåd och frälsning. Hans fokus på Jesus Kristus och försoningen var ett tydligt och genomgående tema. Hans förtröstan på Guds kärlek och trofasthet gick inte att ta miste på." (Dagen 2011-04-14/ Lars-Gunnar Jonsson, missionssekreterare, Svenska Alliansmissionen)

Dahlén, Rune W: Med Bibeln som bekännelse och bekymmer (1999), Rune Wilhelm Dahlén, född år 1954 i Åmål. Pastor och utbildningssekreterare inom Equmeniakyrkan. "Jag jobbar 25 procent som lärare på (Teologiska Högskolan) och 75 procent som utbildningssekreterare i Equmeniakyrkan med ansvar för rekryteringen av nya pastorer och med att ta hand om pastorskandidater som finns i kyrkan. . . . Att få träffa alla unga och medelålders pastorskandidater och lotsa dem igenom studierna har varit fantastiskt, helt fantastiskt. När jag hört och läst kallelseberättelser har jag inte så sällan suttit med tårar i ögonen. Jag har besökt bibelskolor och konferenser för att tala om kallelse och ha enskilda samtal. . . . Jag älskar också väckelsehistorien och har kanske mått som bäst när jag fått undervisa om den. . . . I denna unga kyrka behöver vi betona våra rötter så att vi inte blir historielösa och vingliga på färden." (Dagen 2018-03-01/Martin Einald)

Dahlén, Rune W: Paul Petter Waldenström - bibelteolog och väckelseledare. Se Bexell, Oloph: Sveriges kyrkohistoria - Folkväckelsens och kyrkoförnyelsens tid.

Dahlgren, Thorild: Försäkringsverksamheten. Se Svenska folket genom tiderna 11. Thorild Dahlgren, född år 1888 i Bjuv i nordvästra Skåne. Död 1968. Försäkringsstatistiker. Konsulent för nykterhetsundervisningen hos Skolöverstyrelsen från 1919. Ledamot av Malmö stadsfullmäktige 1927-1958.

Dahlgren, Thorild: Nykterhetssträvandena. Se Svenska folket genom tiderna 10.

Dahlgren, W: Se Wikner, Gustaf: Från en 40-årig tjänst vid posten. Efter 87-årige brevbäraren W. Dahlgrens anteckningar.

Dahlgren Nyberg, Ingalill (studentpastor vid Högskolan i Jönköping): Fri som en fågel (Jönköpings-Posten 2004-08-27)

Dahlhielm, Aug.: Hvad varslar tiden? Se Dahlhielm, Aug-Bång, O.: Hvad varslar tiden och hvad stundar? Johan August Dahlhielm. Redaktör för "Pilgrimen, tidning för kristlig uppbyggelse", utgiven i Jönköping 1891-1893 och i Askersund 1894-1896. Utgav också i Jönköping "Illustrerade Barnavännen" år 1889 och "Illustrerad Festtidning för söndagsskolor" 1889-1892 samt i Askersund "Martyrernas Skara, tidning för stärkande av kristligt troslif" 1896-1898.

Dahlhielm, Aug-Bång, O.: Hvad varslar tiden och hvad stundar? (1906)

Dahlhielm, Aug. Se också Bång, O.-Dahlhielm, Aug.: Julfrid 1898.

Dahllöf, Sigurd: Tusenden arbeta. Se Setterlind, Bo: Kristna lyriker. Sigurd Dahllöf, född år 1877 i Trollhättan. Död 1964. Författare. I hans författarskap kan nämnas Himmelrikets sagor (1947), Kristusdikter (1954), Den brinnande busken (1957) och Gudsfågeln (1961).

Dahlquist, Börje: Kan det bli bättre? - om Guds plan för sin församling. Se Grundt(r)on. Börje Dahlquist. "Styrelsen för LP-verksamheten har beslutat anställa . . . Börje Dahlqvist som biträdande verksamhetsledare med ansvar för det lokala och regionala arbetet. . . . 'Idag finns från samhällets sida en ökad tilltro till lokala initiativ', (säger Dahlqvist), 'och här tror jag vi gör väl i att vara med. . . . Jag hoppas verkligen att vi lyckas entusiasmera fler unga personer i det genomtänkta arbete LP är.'" (pingst.se 2011-05-14/Ulrika)

Dahlquist, Claes (präst i Dalvikskyrkan, Jönköping): Ja ... tack (Jönköpings-Posten 1997-10-10)

Dahlquist-Ljungberg, Ann Margret: Väckarklockan ringer (1958). Se Kvinnor i Småland. Ann Margret Dahlquist-Ljungberg, född år 1915 i Ulricehamn. Död 2002. Författare, bildkonstnär, grafiker och illustratör. Engagerad i kvinnorörelsen och miljörörelsen. I hennes författarskap ingår bland annat Trollen i Sanningsskogen (1944), Djävulsdans (1950), Tyngdlagen eller nedstörtad ängel (1988), Hjälplös Gud och lika hjälplös Satan (1995).

Dahlquist-Ljungberg, Ann Margret. Se också Ljungberg, Sven: Ann Margret Dahlquist-Ljungberg - de stora mästarnas krets.

Dahlqvist, Gunnar: Jesusminnet. Se Soluppgången, Julkalender för 1926.

Dahlqvist, Lennart: Stickan och Refugen - Fribytare i Jönköpings tidningsvärld. Se Gudmundsgillets Årsbok 2001. Lennart Dahlqvist, född 1928. Död 2015. "För oss blev pappa en länk till det gamla Jönköping, vilket han uttrycksfullt kom att dokumentera, bland annat i Gudmund Gilles skrifter. Som typograflärling skolades han in i tidningsvärlden under krigsåren. . . . Det var arbeten på tidningar i Jönköping, Hudiksvall, Köping och i Sollefteå. . . . Efter några vintrar i norr var det dags att återvända till barndomsstaden vid Vättern. . . . (Till sist) väntade slutstationen på den geografiska resan - det allra sydligaste Näset. . . . På tidningen Arbetet var han fackligt aktiv. . . . Han var även en flitig skribent och redaktionsmedlem i Smålands Idrottshistoriska Sällskap. I hans litterära produktion kan nämnas dokumentärböcker om typograferna, om portalfigurer i den tidiga arbetarrörelsen och boken om Norrahammars GIS och Bruket. . . . Envist och länge höll han sig i fysiskt trim. . . . Det blev årliga mångmilavandringar med barnen uppe på Småländska höglandet, äldst men sällan tröttast." (Sydsvenska Dagbladet 2015-03-28/Matts Dahlqvist)

Dahlqvist, Lennart: Tändsticksäventyret som skakade Öster. Se Gudmundsgillet Årsbok 1995.

Dahlqvist, Lennart: Vem älskade Östra torget? Se Gudmundsgillets Årsbok 1988.

Dahlstierna, Gunno Eurelius: Ur Kungaskald. Se Håkanson, Björn. Gunno Eurelius Dahlstierna, född år 1666 i Ör sydväst om centralorten Mellerud. Död 1709. Lantmätare och skald. "Genom hans försorg fick Pommern ordentliga och tydliga kartor. Som skald ägnade han sig åt patriotisk diktning, inspirerad av tyska och italienska förebilder. Han skildrar gärna sin hembygd i Dalsland . . . (och) man hittar då Dalslandsdialekt i texterna. Han räknas därigenom som sveriges förste skald med provinsiell präglad diktning, den förste hembygdsdiktaren och är kanske mest formfulländad i dessa dikter. Främst är han dock en politisk diktare som hyllade kung och fosterland. . . . (Dikten) 'Kunga-Skald' är (ett typiskt exempel på svensk barockdiktning och) en äredikt till den döde Karl XI, där riksdagen med adel, präster, borgare och bönder talar till kungen." (Svenska Wikipedia "Gunno Dahlstierna" 2018-02-15) . . . . . . "D:s största och i vissa avseenden märkligaste originaldikt är 'Kunga skald' (dvs. konungakväde), avsedd att celebrera Karl XI:s begravning i nov. 1697 men först färdig och utkommen i tryck ett år senare. 'Kunga skald' kan anses som höjdpunkten av stormaktstidens begravningsdikt, här utvecklat till ett stort patriotiskt 'epos'. . . . 'Kunga skald' består huvudsakligen av en rad tal av olika personer, originellast och vackrast fyra orationer av representanter för de fyra stånden, som vilja trösta 'änkan' Svea. - Som arkfyllnad ha till 'Kunga Skald' bifogats åtta sonetter över bibeltexter, som ge vackra uttryck åt skaldens religiösa känsla och fosterländska pator." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:15831/Erik Noreen, citat hämtat 2018-10-07)

Dahlström, Annica: Könet sitter i hjärnan (2007). Annica Dahlström, född år 1941. Läkare samt professor emerita i histologi vid avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi vid Göteborgs universitet 1983-2008). "Ett kontroversiellt påstående i boken 'Könet sitter i hjärnan' var att män är mindre lämpade än kvinnor att sköta om småbarn, av biologiska orsaker. . . . En intervju med Annica Dahlström, som skulle ingått i Norrbottenteaterns bok om jämställdhet, stoppades av Länsstyrelsens jämställdhetsdirektör Britt Marie Lugnet-Häggberg med motiveringen att 'Vår svenska jämställdhetspolitik bygger på att vi är lika och socialiseras in i olika roller. Annica Dahlström är särartsfeministisk och utgår från att pojkar och flickor är helt olika. Länsstyrelsen kan inte ge ut ett material med den uppfattningen." (Svenska Wikipedia "Annica Dahlström" 2018-08-25)

Dahlström, Göran: Villovägar - Några religionsbildningar i modern tid (1955)

Dahmén, Gunnar: Radions gudstjänster (Jönköpings-Posten 1955-04-06). Gunnar Dahmén, född år 1909. Död 2000. Teolog, präst, programtjänsteman, författare. "Utbildade sig vid Lunds universitet och var under en tid på 1930-talet studentkårens ordförande. Sjömanspräst i London 1942-1951. Programtjänsteman vid Sveriges radio 1952 och SVT 1969. På båda posterna hade han hand om livsåskådningsprogram." (Svenska Wikipedia "Gunnar Dahmén" 2016-09-02)

Dahr, Elisabet: Några minnesanteckningar om en gammal gård på 'Förstaden' i Jönköping och livet där fram till första världskriget. Se Gudmundsgillets Årsbok (1973-)1975. Elisabeth Dahr, född år 1895 i Jönköping. Rektor vid Jönköpings västra elementarläroverk för flickor 1925-1935, vid kommunala flickskolan Jönköping 1935-1960.

Dala-Carl (Anderson, Carl): Att man inte skall hava mera tro. Se Ongman-minnen. Carl Andersson (psued. Dala-Carl), född år 1898. Död 1959.

Dalestrand, Alb. E.: Benådade bygder. Se Missionsvittnet 1964:1. Albert Eugen Dalestrand, född år 1900 i Nydala nordost om centralorten Värnamo. Pastor i Tranås 1931-1937, i Lekeryd och Svarttorp 1937-1939, i Skärstad 1939-1944. Anställd i Jönköpings Ansgariiförening 1944.

Dalin, Olof von: Beskrifning om en runsten vid Drottningholm (1751). Se Schück, Henrik: 1700-talets prosaförfattare. Olof von Dalin, född år 1708 i Vinberg nordost om centralorten Falkenberg. Död 1763. Skald, prosaskriftställare och hävdatecknare. "I och med tidskriften 'Then Swänska Argus' som han (1732) grundade anses den yngre nysvenska perioden ta sin början. . . . Dalin har en stor betydelse för Sveriges vitterhetshistoria, såsom den främste representanten för upplysningstidens äldsta skede (det som i utlandet representeras av män som Christian Thomasius, Ludvig Holberg och Joseph Addison). . . . På alla områden var han en nydanare och folkuppfostrare." (Svenska Wikipedia "Olof von Dalin" 2018-08-26). . . . . . . "Med 1750-talet inträdde för D. en ny epok. . . . Han blev en hovpoet av sällsynt skicklighet, med outtömlig fyndighet i att formulera galanterier och uppvaktningar, att skriva lustiga visor och lagom spetsiga epigram. Beryktade blevo hans inför hovkretsen hållna 'kalottpredikningar', i vilka upplysningens antiklerikala tendens framträdde i parodier på gudstjänsten, ett skämt i ordensstil, som kanske inte var så illa menat, som det lät. . . . Undantagas prästerna, som måste vara honom avoga, och några lärde, som påvisat fel i hans historia, äro de samtida mycket uppskattande." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:17222/O. Sylwan, citat hämtat 2018-10-08)

Dalin, Olof von: Brefväxling mellan Ragvald Pik och herr Silfverspatserklinga (1730?,1757). Se Schück, Henrik: 1700-talets prosaförfattare.

Dalin, Olof von: Den Svenska Argus (1732-34). Se Schück, Henrik: 1700-talets prosaförfattare.

Dalin, Olof von: Jordiska tings obeständighet. Se Selander, Sten: Levande svensk dikt från fem sekler.

Dalin, Olof von: Klagan över kölden. Se Håkanson, Björn.

Dalin, Olof von: Sagan om hästen (1740). Se Hörnström, Erik-Källquist, Eskil: Svensk antologi I.

Dalin, Olof von: Stilla levnads nöjen. Se Selander, Sten: Levande svensk dikt från fem sekler.

Dalin, Olof von: Svea rikes historia (1746). Se Schück, Henrik: 1700-talets prosaförfattare.

Dalin, Olof von: Tankar om ödet. Se Selander, Sten: Levande svensk dikt från fem sekler.

Dalin, Olof von: Över Nils Keder (1735). Se Selander, Sten: Levande svensk dikt från fem sekler.

Dalrymple, William: Från det heliga berget - En resa i skuggan av det bysantinska riket (1997,2001). William Dalrymple, född år 1965 i Edinburgh i Skottland. Författare, historiker. "Dalrymple har intresserat sig för Indien, Pakistan , Mellanöstern, Mogulriket, den Muslimska världen och den tidiga östliga kristendomen." (Svensk Wikipedia "William Dalrymple" 2016-02-04)

Damberg, Sten: "Ulrik i Torp" 50 år 1938 (1938). Se Storck, Rune: Skillingaryd med omnejd förr och nu, del VII.

Danell, G.A. (domprost, Växjö): Detta med talangerna (Jönköpings-Posten 1966-10-30). Gustaf Adolf Danell, född år 1908 i Skara. Död 2000. Domprost i Växjö stift från 1957 till 1973. Docent i Gamla testmentets exegetik vid Uppsala universitet. "Danell var på förslagsrum (dvs första till tredje plats) i biskopsval vid åtta tillfällen, men kom aldrig att utnämnas av regeringen. Danells med åren allt tydligare konfessionellt-ortodoxa bibel- och bekännelsesyn gjorde honom till en över hela landet uppmärksammad predikant. . . . I Växjö domkyrka fick man på hans tid ha två högmässor varje söndag för att alla skulle få plats. . . . Ordförande för stiftelsen Biblicum 1968-1973, men lämnade den därefter." (Svenska Wikipedia "Gustaf Adolf Danell" 2018-03-21)

Danell, G.A. (domprost, Växjö): Ett barn blir oss fött (Jönköpings-Posten 1971-11-27)

Danell, Hjalmar (biskop): Tal vid kyrkoherdeinstallation i Bottnaryds kyrka fjärde böndagen 1928 (Jönköpings-Posten 1928-10-26). Hjalmar Danell, född år 1860 i Sund norr om centralorten Österbymo i Ydre kommun. Död 1938. Teolog. Biskop i Skara stift 1905-1935. "Danell disputerade 1892 i Uppsala med avhandlingen 'Albrecht Ritschls lära om synden'. Han gav först uttryck för en ortodox lutherdom, en ståndpunkt som han senare i livet något omprövade. . . . Bland hans fem söner märks biskopen Sven Danell (och) domprosten Gustaf Adolf Danell." (Svenska Wikipedia "Hjalmar Danell" 2017-09-26). . . . . . . "Biskop D:s herdabrev handlade om själavården. Det pekar på 'vad som' från början stod i centrum av hans intresse, när det gällde den biskopliga gärningen. Själavårdssynpunkterna hava från olika sidor varit de dominerande i de många tal, han hållit vid möten i stiftsstaden eller i de, olika församlingarna. Med blick för olika riktningars olika kynnen och med förmåga att upptäcka och uppskatta de goda sidorna hos olika riktningar har han lämpat sig efter förhållandena. Klandret har, där det förekommit, ofta kommit mot bakgrunden av ett erkännande. Vid hans visitationer har det talats, mycket litet om okyrkliga religiösa rörelser, och det som sagts har ej varit ägnat att giva näring åt oppositionen mot kyrkan." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:17256/Emil Berglund, citat hämtat 2018-10-08)

Danell, Sven: Dagpostilla (1981). Sven Danell, född år 1903 i Uppsala. Död 1981. Biskop i Skara stift 1955-1969. "Sven Danell var mycket engagerad i kontakterna med de baltiska staternas, främst Estlands, lutherska kyrkor under den tid Estland var under rysk ockupation. Han gjorde stora insatser för att bryta dessa kyrkors isolering och för att de skulle kunna upprätthålla kontakter med den svenska kyrkan och den västerländska demokratin." (Svenska Wikipedia "Sven Danell" 2018-09-29)

Danell, Sven: Den 6 december 1903. Se Hofgren, Allan.

Danell, Sven: Herdar och lärare. Se Skara stift i ord och bild.

Danell, Sven: Kyrkoårets vardag (1964)

Danell, Sven: Sagt inför döden (1979)

Danfors, Kjell (präst i Sofiakyrkan i Jönköping): Att bygga på fast grund (Jönköpings-Posten 2007-07-27). Kjell Danfors, född år 1968. "(Jnytt:) Vad är det bästa med påskhelgen? (Kjell Danfors:) Kyrkligt är det att vi firar att livet segrat över döden. Om man tänker på vad som är roligast för mig som präst är det att det är flera olika gudstjänster med olika karaktärer." (Jnytt 2009-04-08/Eric Nilsson)

D'Angelo, Mary R.: A Critical Note. John 20:17 and Apocalypse of Moses 31. Se Journal of Theological Studies (1990). Mary Rose d'Angelo. Professor vid universitet i Notre Dame. "Hon undervisar och skriver om Nya testamentet, kristet ursprung och kvinnors studier. Hennes intresseområden är kvinnor och kön i antiken, antik judisk och kristen exeges samt imperiepolitik som en kontext för judiska och kristna skrifter, likaså om det samtida bruket av skrift i liturgi och andlighet." (Catholic women preach, citat hämtat 2018-10-08)

Daniel-Rops, Henry: Dagligt liv i Palestina på Jesu tid (1961,1969). Henri Daniel-Rops (egentligen Henri Petiot), född år 1901 i Epinal söder om Nancy i östra Frankrike. Död 1965. Författare och historiker. "Daniel-Rops, som hade uppfostrats som romersk katolik, hade under 1920-talet blivit agnostiker. . . . (Då han såg) den uppenbara likgiltigheten hos kristna för dem som de kallade sina bröder, ifrågasatte han om kristendomen fortfarande var en levande kraft i världen. Alternativen föreföll emellertid inte vara bättre. Marxismen, till exempel, hävdade att man befattade sig med människors materiella välbefinnande men bortsåg helt från deras icke-materiella behov. . . . Under 1930-talet återvände han till den katolska kyrkan, sedan han kommit att känna, att det endast var genom kristendomen som den teknologiska åldern kunde försonas med mänsklighetens innersta behov. . . . 1955 invaldes han i 'Academie française'." (Engelska Wikipedia "Daniel-Rops" 2018-09-25)

Danielson, Hjalmar: De oövervinneliga (Jönköpings-Posten 1939-11-11). Hjalmar Danielsson, född år 1881 i Gladhammar sydväst om centralorten Västervik. Död 1956. Pastor, författare, radiopionjär. Teol. dr vid Los Angeles baptistseminarium. Missionsföreståndare inom Svenska Baptistsamfundet 1932-1949.

Danielson, Hjalmar (f. missionsföreståndare): En svensk frikyrka (Jönköpings-Posten 1952-04-08)

Danielson, Hjalmar (missionsföreståndare): Ett dop i Kattegatt och dess konsekvenser (Jönköpings-Posten 1939-05-10)

Danielson, Hjalmar: Gripande minnen. Se Soluppgången - På konungens bud 1949.

Danielson, Hjalmar (missionsföreståndare): Missionen i Östern (Jönköpings-Posten 1942-03-27)

Danielson, Hjalmar: Skall den protestantiska missionen i Kina dö? (Jönköpings-Posten 1949-06-13)

Danielson, Hjalmar (missionsföreståndare): Åter från Amerikas västkust (Jönköpings-Posten 1939-08-11)

Danielson, Jan: Bondeboken (1998,2002). Jan Danielson, född år 1938 i Arvika. Död 2003. TV-programledare. Känd genom sin medverkan i TV-programmet 'Mitt i naturen', och som fältreporter i Sveriges Radios 'Naturmorgon'.

Danielsson, Aron: Konstförfarne Mästaren Sven Fogelberg. Se Den andra boken om Hovslätt.

Danielsson, J.M.: Visingsborgs grevskap - En stat i staten. Se Växjö stift i ord och bild. J.M. Danielsson, född år 1869. Död 1949. Prost.

Danielsson, N.: Hvad varslar tiden och hvad stundar? Se Dahlhielm, Aug-Bång, O.: Hvad varslar tiden och hvad stundar?

Danielsson, Tage: Bok (1963). Se Danielsson, Tage: Texter i urval. Tage Danielsson, född år 1928 i Linköping. Död 1985. Författare, poet, manusförfattare, filmregissör, skådespelare, komiker. "Danielssons text till 'Var blev ni av' till revyn 'Svea Hund' 1976 speglar hans syn på den förda politiken: 'Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord, ett nytt sätt att leva? Var det bara tomma ord? Var är dom nu, dom som påstod att de hade alla svar, men svek alla oss och valde makten? Dom är kvar.' Danielsson förklarade sin syn på socialismen: 'Om man är socialist måste man göra klart för sig vilken form av socialism den svenska socialdemokratin bör vara på väg mot. Då tycker jag att den socialism som syndikalisterna förespråkar, med ett minimum med maktkoncentration och med bibehållna mänskliga fri- och rättigheter, är betydligt intressantare än de vanliga formerna av socialism.'" (Svenska Wikipedia "Tage Danielsson" 2018-09-03)

Danielsson, Tage: Den akterseglade humanisten (1985). Se Danielsson, Tage: Texter i urval.

Danielsson, Tage: En soffliggares dagbok (1968). Se Danielsson, Tage: Texter i urval.

Danielsson, Tage: Grallimatik (1966). Se Danielsson, Tage: Texter i urval.

Danielsson, Tage: Mannen som slutade röka (1968). Se Danielsson, Tage: Texter i urval.

Danielsson, Tage: Mordet på solidariteten (1984). Se Danielsson, Tage: Texter i urval.

Danielsson, Tage: Om sannolikhet. Se Danielsson, Tage: Under Dubbelgöken.

Danielsson, Tage: Postilla (1965). Se Danielsson, Tage: Texter i urval.

Danielsson, Tage: Radiopoeten (1960). Se Danielsson, Tage: Texter i urval.

Danielsson, Tage: Sagan om Knut-Bertil Jonssons julafton. Se Danielsson, Tage: Sagor för barn över 18 år.

Danielsson, Tage: Sagor för barn över 18 år (1964). Se Danielsson, Tage: Texter i urval.

Danielsson, Tage: Samlade dikter 1967-1967 (1967). Se Danielsson, Tage: Texter i urval.

Danielsson, Tage: Tankar från roten (1974). Se Danielsson, Tage: Texter i urval.

Danielsson, Tage: Tankar från roten ur "Arbetaren" (1975). Se Danielsson, Tage: Texter i urval.

Danielsson, Tage: Texter i urval (av Hans Alfredson) (1987)

Danielsson, Tage: Typer (1970). Se Danielsson, Tage: Texter i urval.

Danielsson, Tage: Under Dubbelgöken (1979). Se Danielsson, Tage: Texter i urval.

Danielsson, Torgil: Ett lägerminne från Fryken (1952). Se Tabergsjuniorerna 1902-1952. Torgil Danielsson, född år 1934. Död 2016. "Torgil var en politiker som gick hem hos alla. Sympatisk, idérik och trevlig med humor fick han oftast med sig majoritet såväl som opposition. Jag känner att alla inom Liberalerna stämmer in i superlativen." (Liberalerna Jönköping Portal 2016-08-03/Rolf Johnson)

Danielsson-Carlsson, Marianne: Provex. Se Lindqvist, Sigvard: Jönköpingsdikt av idag.

Danilovna Bruk, Zoja: En monolog om att det skrämmande i livet sker stilla och naturligt. Se Aleksijevitj, Svetlana: En bön för Tjernobyl.

Danna, Elizabeth: A Note on John 4:29. Se Révue Biblique (1999).

Darby, J.N.: Nya Testamentet (1867,1872,1884,1961). John Nelson Darby, född år 1800 i City of Westminster i London, England. Död 1882. Predikant verksam främst inom Plymouthbröderna som ibland har kallats darbyister efter honom. "Han deltog 1831-1833 i Powerscourt Conference . . . (där) han offentligt beskrev sina ecclesiologiska och eskatologiska synsätt, inklusive uppryckandet före bedrövelsen. . . . 1848 blev Darby involverad i en komplex dispyt (angående församlingstukt) . . . som resulterade i en splittring mellan 'Open Brethren' som höll fast vid en kongregationalistisk styrelseform och 'Exclusive Brethren'. Därefter erkändes (Darby) som dominerande gestalt bland de exklusiva, som också kom att bli kända som 'darbyitiska' bröder." (Engelska Wikipedia "John Nelson Darby" 2018-08-11)

Darwin, Charles: Om arternas uppkomst (1859,1979,1980). Charles Darwin, född år 1809 i Shrewsbury nordväst om Birmingham i England. Död 1882. Biolog, zoolog, geolog och teolog. "Hans bok 'Om arternas uppkomst' från 1859 etablerade evolutionär härstamning med modifiering som den dominerande vetenskapliga förklaringen av mångfalden i naturen. . . . Fastän han var tystlåten om sina religiösa åsikter, svarade han 1879 att han aldrig hade varit ateist i betydelsen att förneka existensen av en Gud, och att i allmänhet 'en agnostiker skulle vara den mer korrekta beskrivningen av mitt själstillstånd'." (Svenska Wikipedia "Charles Darwin" 2018-10-05) . . . . . . "Fastän (Darwin) tänkte på religion som en strategi fö stamöverlevnad var han ovillig att ge upp tanken på Gud som en yttersta laggivare. Han bekymrade sig alltmer för problemet med det onda. Han ansåg det som 'absurt att betvivla att en människa skulle kunna vara brinnande teist och en evolutionist' och fastän förtegen om sina religiösa uppfattningar skrev han 1879 att 'Jag har aldrig varit någon ateist i den meningen att jag skulle förneka existensen av en Gud.'" (Engelska Wikipedia "Charles Darwin" 2018-10-08)

Darwin, Charles: Självbiografi (1876,1959).

Dass, Petter: Tanker om preste-tjenesten i Nordland (senare delen av 1600-talet,1739). Se All Nordens lyrik. Peter Dass, född troligen år 1647 på Nord-Herøj i Herøj sydväst om Mo i Rana i Norge. Död 1707. Poet. Kyrkoherde i Alstahaug i norra Norge. "Författare till den berömda diktsamlingen 'Nordlands Trompet', i vilket livet bland fiskarbefolkning och småbönder skildras initierat. . . . Han skrev även många psalmer." (Svenska Wikipedia "Petter Dass" 2017-05-25) . . . . . . "Petter Dass hører til blant dem mest kjente 'svarteboksprestene'. . . . Det var ingen skam forbundet med å anses som 'svarteboksprest'. I folketroen fremsto de tvert om som handlekraftige og hjelpsomme Guds menn, som bruker sine evner og kunskaper i det godes tjeneste for å sette djevulen på plass.'" (Norska Wikipedia "Petter Dass" 2018-07-21) . . . . . . "Selv om de fleste heksebålene var slukket på Petter Dass' tid, kom imidlertid det moralske korstoget mot hekseri og hedenskap til å fortsette. Fra prekestolen bombardete Petter Dass trolig menigheten med djevel- og helvetesskremsel. Dikterpresten fra Helgeland står godt plantet innenfor en tradisjon der det religiøse domsaspektet er sentralt. Frukten for at umoral skal bringe den store Guds vrede og fortørnelse over land og folk, er fundamentet for presteskapets forkynnelse på 1600-tallet." (Norsk biografisk leksikon 2011-10-24/Rune Blix Hagen och Hanne Lauvstad)

Daumont, Alexander: Resa i Sverige År 1830 (1830,1834). Se Mäster Gudmunds Gilles Årsbok 1940.

Davidson, Sara: Jennifer Lopez: Hetare än hetast. Se Det Bästa oktober 2003. Sara Davidson, född år 1943 i USA. Journalist, romanförfattare, filmförfattare.

Davidson, Sara: Möte med Barbra Streisand. Se Det Bästa december 2003.

Davidsson, Birger: Helgelseförbundet. Se Svenska Trossamfund. Birger Davidsson, född 1920. Död 2015. "Född utanför Habo i ett varmt missionshem. . . . Under nära 40 år bar han huvudansvaret för HF:s (Helgelseförbundets) ekonomi. En livsinsats! Birger Davidsson var också mycket aktiv i Sveriges frikyrkosamråd. Han var dess kassör 1949-1980. . . . Genom perfekt ordning och ett grundmurat förtroende fick Birger Davidsson kontakt med missionärer, missionens vänner och centralt anställda." (Dagen 2016-01-14/För Evangeliska frikyrkan, Rolf Nordström)

Davidsson, Lennart: Backstugan Hägnalyckan. Se Mellan Härån och Rasjön 2006. Lennart Davidsson. "Lennart Davidsson från Bondstorp, före detta lärare i svenska och historia, har varit med och tagit fram årsskrifterna ('Mellan Härån och Rasjön') sedan 1980-talet. 'Vi försöker skildra intressanta människor som har levat här, det är de som är vår historia. Det finns alltid något att skriva om, historia blir till varje dag', säger han." (Värnamo Nyheter 2016-11-11/Cecilia Nilsen Palm)

Davidsson, Lennart: Bengt Bergenholtz - en omstridd prästman i Bondstorp på 1700-talet. Se Mellan Härån och Rasjön 1993.

Davidsson, Lennart: Bondstorpsprästens funderingar. Se Mellan Härån och Rasjön 1991.

Davidsson, Lennart: Den glömda backstugan med det lyriska namnet. Se Mellan Härån och Rasjön 1990.

Davidsson, Lennart: En familjetragedi i Palsbo. Se Mellan Härån och Rasjön 2007.

Davidsson, Lennart: Ett äpples färd under andra världskriget. Se Mellan Härån och Rasjön 2001.

Davidsson, Lennart: Fattigvård i Bondstorps socken under gången tid. Se Mellan Härån och Rasjön 1996.

Davidsson, Lennart: Mormor på Herrestad. Se Mellan Härån och Rasjön 2000.

Davidsson, Lennart: Några glimtar ur Bondstorps sockenliv under 1700-talets första kvartssekel. Se Mellan Härån och Rasjön 1998.

Davidsson, Lennart: När korpral Schiärman på Grälebodal blev degraderad och fick stå i halsjärn och skämmas. Se Mellan Härån och Rasjön 1992.

Davidsson, Lennart: Resor och transporter i gången tid. Se Mellan Härån och Rasjön 2006.

Davidsson, Lennart: Rödsoten i Bondstorps socken. Se Mellan Härån och Rasjön 1990.

Davidsson, Lennart: Soldattorpet Boaryd nr 45 Holabo. Se Mellan Härån och Rasjön 2004.

Davidsson, Lennart: Soldattorpet Yabäcka. Se Mellan Härån och Rasjön 2002.

Davidsson, Lennart: Torpet Broen (1738-1881). Se Mellan Härån och Rasjön 2003.

Davidsson, Lennart: Torpet Brännekullen. Se Mellan Härån och Rasjön 1997.

Davidsson, Lennart: Åsen - ett tvåhundraårsminne. Se Mellan Härån och Rasjön 1989.

Davidsson, Maj: Evangelium genom etern. Se Soluppgången 1969.

Davidsson, Uno: Jag tackar Gud för Huskvarna. Se Missionsvittnet 1964:1. Uno Davidson, född år 1932. Evangelist i Svemska Missionsförbundet. Bildhuggare. "En djärv men samtidigt sympatisk agitator för Guds rike." (Svenska Wikipedia "Uno Davidson" 2016-12-11) . . . . . . "Uno Davidsson täljde i trä redan innan han började i skolan. Han fick göra träpinnar till morbrödernas höräfsor. Senare har han avancerat inom träsnideri, skickligt utformade konstverk visas nu och då i kyrkor runt om i Sverige. För de flesta kyrkbesökare är dock Uno Davidsson riksevangelist inom Svenska Missionsförbundet." (Dagen 2002-11-08)

Davies, Douglas James: An Interpretation of Sacrifice in Leviticus. Se Zeitschrift für de alttestamentliche Wissenschaft (1977). Douglas James Davies, född år 1947 i Bedlinog norr om Cardiff i södra Wales. Antropolog och teolog. Professor i "Study of Religion" vid universitetet i Durham. Hedersdoktor vid teologiska fakulteten vid Uppsala universitet.

Davies, Douglas James: Guru-religionen: Sikhernas tro. Se Världens religioner.

Davies, D.R.: On to Orthodoxy (1939). D.R. Davies, född år 1889 i Pontycymer öster om Swansea i Wales. Död 1958. Författare och pastor. Förklarade "att humanismen är en falsk tro och att kristen liberalism är en villfarelse och ett missfall. . . . Liksom C.S. Lewis betonade D.R. Davies också behovet av att understryka sanningen om Herrens återkomst i härlighet." (jämför Randle Manwaring "From contoversy to co-existence - Evangelicals in the Church of England 1914-1980" s 64)

Davies, Ronald Edwin: Förkunna hans död. Se Kristen tro - En illustrerad handbok.

Davis, Basil S.: The Identity of the Disciple whom Jesus Loved. Se Expository Times 113.7 (2002).

Davis, Dale Ralph: Relationship between the seals, trumpets and bowls in the Book of Revelation. Se Journal of the Evangelical Theological Society (1973). Dale Ralph Davis, född år 1944 i Mercer norr om Pittsburgh i nordöstra USA. Professor i Gamla testamentet vid "Reformed Theological Seminary" i Jacksonville, Mississippi.

Dawes, Gregory W.: The Danger of Idoltry: First Corinthians 8:7-13. Se Catholic Biblical Quarterly (1966). Gregory W. Dawes, född år 1957 i Dunedin sydväst om Christchurch, Nya Zeeland. "Associate Professor" i filosofi vid universitetet i Otago, Nya Zeeland.

Dawson, Christopher: Christianity and the New Age (1931). Christoper Dawson, född år 1889 i Budleigh Salterton sydost om Exeter i sydvästra England. Död 1970. Professor i romersk-katolska studier vid Harvard University 1958-1962. Skrev många böcker om kulturhistoria och kristendom. Har kallats "den störste engelsktalande katolske historikern under 1900-talet". (Engelska Wikipedia "Christopher Dawson" 2018-07-18)

De Geer, Louis: Minnen (1892). Se Thermaenius, Edvard: Demokratiens genombrott. Se också Mäster Gudmunds Gilles Årsbok 1938. Louis De Geer, född år 1818 i Risinge öster om centralorten Finspång. Död 1896. Liberal politiker och ämbetsman. Sveriges förste statsminister 1876-1880. "Hans främsta insats var att han lyckades få till ett avgörande i frågan om reformering av folkrepresentationen, vilket innebar att ståndsriksdagen avskaffades (1865-1866)." (Svenska Wikipedia "Louis De Geer (1818-1896)" 2018-09-29) . . . . . . "(I sina Minnen gav han) sin förklaring till varför han, vid så ung ålder, utnämndes till justitiestatsminister, att det i den svenska adelns lilla krets var svårt att vid den tiden finna någon med den åtminstone medelmåttiga intelligens som behövdes för tjänsten." (Engelska Wikipedia "Louis Gerhard De Geer" 2018-05-28) . . . . . . "President i Göta hovrätt (i Jönköping) 16 maj 1855(-1858) . . . ledamot av Svenska bibelsällskapets kommitté (styrelse) 1866-90 (vice ordförande 1866-81, ordförande 1882-87) . . . Utan att vara någon stor och lysande statsman har dock D. genom sin sunda optimism och realistiska framstegsvänlighet, sin måttfullhet, sin lugna kraft, sin ansvarskänsla och rättrådighet förmått utföra en mycket betydelsefull och landsgagnelig gärning, och med skäl har om honom blivit sagt, att hans personlighet framstår som ett av den svenska hävdens ljusaste minnen." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:17356/E.Thermaenius, citat hämtat 2018-10-09)

De kristna: Se Dowley, Tim: De kristna.

De la Gardie, Magnus Gabriel. Se Magnusson, Gunda: Magnus Gabriel. Magnus Gabriel De la Gardie, född år 1622 i Reval (Talinn) i Estland. Död 1686. Riksmarskalk, riksdrots, riksmarsk, diktare. "Sin största insats gjorde De la Gardie som frikostig mecenat och främjare av konst och vetenskap. . . . 'O Jesu! När jag hädan skal' eller med titeln 'Kom, Jesus, du min Frälserman', nummer 621 i 1986 års psalmbok, . . . kan ses som ett exempel av de för tiden så vanliga 'dödsberedelsepsalmerna' för människor som kände att deras tid snart var tillända." ." (Svenska Wikipedia "Magnus Gabriel De la Gardie" 2018-06-22) . . . . . . "Liksom Gustav II Adolf besjälades D. icke blott av tanken att göra fäderneslandet stort och mäktigt och där skapa en blomstrande kultur; han ville också inför världen uppvisa, att denna kultur hade urgamla anor i vårt land. D. sökte på allt sätt främja och stöda det av Gustav Adolf påbegynta verket med uppspårande och tillvaratagande av 'antikviteter' belysande den nya stormaktens ärorika forntid. Särskilt inriktade han sig på att skaffa isländska sagomanuskript och andra 'götiska' handskrifter. . . . Genom den storartade donationen år 1669 till Uppsala universitet av en stor del av de värdefullaste handskrifterna ur hans samlingar, däribland (bibelhandskriften) 'codex argentus', har han för alltid inskrivit sitt namn bland universitetets främsta donatorer." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:17381/G. Wittrock med bidrag av T. Olson Nordberg, citat hämtat 2018-10-09)

De Årlige Evangelier och Epistlar Med der til hörande Collecter och Böner, med de Förändringar och Tilägg Utur Nya Kyrko-Handboken, hwilka af Kongl. Maj:t blifwit särskilt anbefaldta (1813)

De äldre i samhället (1981)

Decock, Paul B.: The Scriptures in the Book of Revelation. Se Neotestamentica (1999). Paul Bernhard Decock. University of KwaZulu-Natal and St. Joseph's Theological Institute, Cedara nordväst om Durban i Sydafrika.

Defoe, Daniel: Robinson Kruse (1719,1974). Daniel Defoe (egentligen Daniel Foe), född omkring år 1660 i London, England. Död 1731. Författare. "Av intresse för svensk historia är den anonyma, men sannolikt av Defoe författade 'The history of the wars of Charles XII' (1715), utarbetad på grundval av samtida pamflettlitteratur." (Svenska Wikipedia "Daniel Defoe" 2018-04-19)

Delblanc, Sven: Kanaans land (1984). Sven Delblanc, född år 1931 i Swan River nordväst om Winnipeg i Kanada. Död 1992. Författare och litteraturvetare. Docent i litteraturhistoria vid Uppsala universitet från 1965. Fick professors namn 1991. Gästprofessor vid Berkeley-universitetet i Kalifornien, USA 1968-1969. "Sven Delblancs livssyn var mycket mörk - han talade själv om sin radikalpessimism. Det tema han behandlar kan kallas frihetens tragedi. . . . Hans heroiska projekt blev att försöka leva 'som om' mörkret inte existerade, att förena illusionslös klarsyn med handlingsförmåga och framtidstro." (Delblancsällskapets presentation av författaren, hämtad 2018-10-09)

Delblanc, Sven: Maria ensam (1985)

Delblanc, Sven: Samuels bok (1981)

Delblanc, Sven: Samuels döttrar (1982)

Deledda, Grazia: Elias Portolu - En berättelse från Sardinien (1903,1929). Grazia Deledda, född år 1871 i Nuoro söder om Olbia på Sardinien i Italien. Död 1936. Nobelpriset i litteratur 1926. "Hela Deleddas verk grundas på solida fakta om kärlek, lidande och död på vilka vilar känslan av synd och en oundviklig ödesbestämdhet." (Engelska Wikipedia "Gracia Deledda" 2018-10-08)

Demarest, Bruce A.: Att tolka Bibeln. Se De kristna. Bruce A. Demarest, född år 1935 i New York City i USA. Senior Professor of Christian Theology and Spiritual Formation vid Denver Seminary i Littleton söder om Denver i USA.

Deminger, Sigfrid: Man och kvinna i NT (1980). Sigfrid Deminger, född 1938. Rektor vid Örebro Missionsskola. Pastor ibland annat Betlehemskyrkan (Svenska Missionsförbundet) i Göteborg. "Frikyrkligheten är mångfasetterad: grundhållning, framtoning, spiritualitet och kultur skiljer sig markant åt. Rådet till tidningen Dagen och andra är: om det handlar om pingströrelsen, skriv det då! . . . Jag känner aldrig igen mig när personer med rötter i pingströrelsen berättar om sin uppväxt. Det mest typiska för folket i Missionshuset var deras redbarhet och deras breda förtroende i det omgivande samhället. De talade lågmält om det inre och hade inget intresse av att dra gränser gentemot andra. Självfallet önskar vi alla . . . att frikyrkligheten, i dess olika framtoning, skulle kunna återvinna vitalitet och betyda något mer för trons utveckling i vårt land. Tyvärr ser det inte så förhoppningsfullt ut. Förtunningen och marginaliseringen fortsätter. De mer medvetna människor som söker, eller bekänner, en tro dras inte till frikyrklighetens gudstjänster. För det skulle behövas ett annat allvar och djup och en annan substans i det som förmedlas än det vi ser idag." (Dagen 2017-07-20/Sigfrid Deminger) . . . . . . "'Det allvarliga är inte populärkulturen i sig', (säger Sigfrid Deminger), 'för det måste finnas en plats för den, det allvarliga är att man säger "Vi behöver inte det andra, vi behöver inte arvet. " . . . Det är svårt att vara kyrka i dag eftersom de karakteristiska dragen - självcentrering, självupptagenhet och så vidare - i den omliggande kulturen går på tvärs med kristen tro. I stället för att vara en motkultur har gudstjänster blivit en spegelbild.'" (Dagen 2012-03-16/Carl-Henric Jaktlund)

Den andra boken om Hovslätt (1980)

Den femte boken om Hovslätt. Se Hovslätt 100 år 1894-1994.

Den frikyrkliga verksamheten i Kolbäcksorten. Se Missionsförbundet 1924.

Den första boken om Hovslätt (1979)

Den gamla svenska bondepraktikan (1530,1662,1982)

Den hollandske Katekismus for Voksne (1970)

Den sjunde boken om Hovslätt (2005)

Den sjätte boken om Hovslätt (1999)

Den svenska historien: Se Carlsson, Sten-Rosén, Jerker.

Den Svenska Sångboken: Se Palm-Stenström.

Den tredje boken om Hovslätt (1982)

Derickson, Gary W.: Viticulture and John 15:1-6. Se Bibliotheca Sacra (1996). Gary W. Derickson. Professor i Bibliska studier vid Corban University i Salem söder om Portland i nordvästra USA.

Derrett, J. Duncan M.: Advocacy at John 16:8-11. Se Expository Times (1999). ). J. Duncan M. Derrett, född år 1922 i London, England. Död 2012. Professor i "Oriental Laws" vid University of London 1965-1982. "Gjorde särskilt under senare år studier som jämförde kristendom med buddhism." (Engelska Wikipedia "J Duncan M Derrett" 2016-08-12)

Derrett, J. Duncan M.: "Artos" and the Comma (Jn 21:9). Se Filoogia Neotestamentaria (1997).

Derrett, J. Duncan M.: Circumcision and Perfection: A Johannine Equation (John 7:22-23). Se The Evangelical Quarterly (1991).

Derrett, J. Duncan M.: "Dost Though Teach Us?" (John 9:34c). Se Downside Review (1998).

Derrett, J. Duncan M.: zônnymi. ferô. allos. The Fate of Peter (Jn 21:18-19). Se Filologia Neotestamentaria (1995).

Derrett, J. Duncan M.: John 9:6 read with Isaiah 6:10; 29:9. Se The Evangelical Quarterly (1994).

Derrett. J. Duncan M.: Not Seeing and Later Seeing (John 16:16). Se Expository Times (1998).

Derrett, J. Duncan M.: The Samatarian Woman's Purity (Jn. 4:4-42). Se The Evangelical Quarterly (1988).

Derrett, J. Duncan M.: Water into Wine. Se Biblische Zeitschrift (1963).

Derzjavin, Gavrila: Till härskare och domare (1780). Se Rysk dikt från Derzjavin till Brodsky. Gavrila Derzjavin, född år 1743 i Kazan norr om Uljanovsk i centrala europeiska Ryssland. Död 1816. Poet och politiker. "En av Derzjavins dikter inleds i en svensk tolkning med orden 'I tidevarvens snabba flöde . . .' och handlar om hur människor och allt som människan skapat, skall förgås. Ironiskt nog blev det också en av Derzjavins sista dikter, han skrev ner den på en griffeltavla inte långt före sin död." (Svenska Wikipedia "Gavrila Derzjavin" 2016-09-18)

Desai, Kiran: Bittert arv (2007). Kiran Desai, född år 1971 i New Delhi i Indien. Författare.

Descartes, René: Everyman Discourse (Discours de la Méthode) (1637). Se Chapman, Colin: Livsfrågorna och kristendomen. René Descartes, född år 1596 i La Haye en Touraine (senare Descartes, Indre-et-Loire) söder om Tours i Frankrike. Filosof, matematiker, vetenskapsman, präst och jurist. "Descartes ställer sig tvivlande till inte bara alla äldre filosofiska auktoriteter, vilka han finner varandra motsägande och föga tillfredsställande, utan även och framför allt mot den sinnliga erfarenheten. . . . Descartes utvann ur själva tvivlet en fast punkt, och i och med detta upptäckte han dessutom en substantiell verklighet som är av rent andlig natur. . . . Bland de medfödda idéerna sysslar Descartes framför allt med Gudsidén. . . . Eftersom Gudsidén närmast framträder såsom förbunden med människans känsla av sin egen ändlighet, men däremot alldeles motsatt föreställning om ett oändligt eller absolut fullkomligt väsende, så är det visst, menar han, att denna idé varken kan vara frambragd av henne själv eller någon annan ändlig varelse, och att det således verkligen måste finnas ett sådant fullkomligt väsende som Gud, och som givit henne idén om sina fullkomligheter." (Svenska Wikipedia "René Descartes" 2018-08-09) . . . . . . "(Descartes) var bland de första vetenskapsmän som ansåg att själen borde bli föremål för vetenskaplig undersökning. Han utmanade sina samtidas uppfattning att själen var gudomlig, varför de religiösa auktoriteterna betraktade hans böcker som farliga. . . . Descartes trodde att hjärnan liknade en arbetande maskin och trodde, till skillnad från många av sina samtida, att matematik och mekanik skulle kunna förklara sinnets mest komplicerade processer." (Engelska Wikipedia "René Descartes" 2018-10-06)

Desilva, David A.: A Sociorethorical Interpretation of Revelation 14:6-13: A Call to Act Justly toward the Just and Judging God. Se Bulletin for Biblical Research (1999). David Arthur Desilva, född år 1967. Författare, översättare, "arranger", redaktör. "Trustees' Distinguished Professor" i Nya testamentet och grekiska.

Desilva, David A.: No Confidence in the Flesh: The Meaning and Function of Phil 3:2-21. Se Trinity Journal (1994).

Desilva, David A.: The Image of the Beast and the Christians in Asia Minor. Se Trinity Journal (1991).

Det antika Rom (Institutionen för antikens kultur och samhällsliv, Stockholms universitet 1979)

Det Bästa (Reader's Digest) 2003-2004

Det bästa jag vet om Jesus, red. O. Bång (1900). Bok nr 110 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Det ska va' en smålänning (1986). Smålands Författarsällskaps skriftserie IX.

Detroit Baptist Seminary Journal (1999)

Detzler, Wayne A.: Bibelsällskapen. Se De kristna. Wayne Alan Detzler, född år 1936. "Distinguished Professor of Crosscultural Apologetics" vid Southern Evangelical Seminary i Matthews sydost om Charlotte i östra USA. Har arbetat som nyhetskommentator vid B.B.C.

Detzler, Wayne A.: Europa i omvandling. Se De kristna.

Detzler, Wayne A.: Påven Pius IX. Se De kristna.

Deursen, A. van: Seder och bruk i bibeln (1967,1970). Arie van Deursen, född år 1931 i Groningen i nordöstra Nederländerna. Död 2011. Historiker. "Specialist på 1500- och 1600-talets historia i Nederländerna. Vidare ansågs han som en auktoritet på området för religiösa relationer under denna tidsperiod." (Nederländska Wikipedia "Arie van Deursen" 2018-02-11)

Dever, Mark: A Vision of God: Ezekiel 1:1-20. Se Southern Baptist Journal of Theology (1998). "Dever är baptist och kalvinist, men hans kyrkopolitik är anmärkningsvärd för sin betoning på en äldsteledd, kongregationalistiskt styrd kyrka. Dessutom tror han att baptistförsamlingar borde ledas av en pluralitet av äldste i motsats till en enda äldste." (Engelska Wikipedia "Mark Dever" 2018-01-18)

Dewailly, L.M.: Varifrån är du? (Joh 19:9). Se Svensk Exegetisk Årsbok (1984). Louis-Marie Dewailly, född år 1906. Död 1995. Dominikanpater. Från mitten av 1930-talet till slutet av 1970-talet placerad i ordensfilialer först i Stockholm och senare i Lund.

Dewailly, L.M.: Vilket bröd avses i Fader vår? Se Svensk Exegetisk Årsbok (1980).

Dewey, Kim E.: Paroimiai in the Gospel of John. Se Semeia (1980).

Diankoumi, Simon: Församlingen och det hedniska tänkesättet. Se Eriksson, Linné-Ydreborg, Yngve: Det Afrika vi såg.

Dib, Mohammed: Le talisman (1966). Se Rydberg, Ingvar: Arabiska berättare. Mohammed Dib, född år 1920 i Tlemcen sydväst om Oran i nordvästra Algeriet. Död 2003. Författare. "I sina verk försöker Dib beskriva och berätta för i huvudsak den franskspråkiga världen, om hur det verkliga algeriska livet ter sig. Den algeriska revolutionen (1954-1962) lade grunden för hans författande och gjorde honom angelägen att få omvärlden att fokusera på Algeriets kamp för självständighet." (Svenska Wikipedia "Mohammed Dib" 2017-10-28)

Dib, Mohammed: Naema, uppehållsort okänd. Se Dib, Mohammed: Le talisman.

Dickens, Charles: Anhalten Mugby. Bibana Nr 1. Signalmannen. (1866). Se Dickens, Charles: Resor i två världar. Charles Dickens, född år 1812 i Landport söder om Portsmouth i södra England. Död 1870. "Den mest framträdande författaren under den viktorianska eran. . . . Han var en stark kritiker av fattigdomen och den sociala stratifieringen i det viktorianska samhället. Vid flera tillfällen uttalade han skarp kritik mot de sociala myndigheterna för den behandling fattiga barn utsattes för. Han lyckades få igenom en del förändringar i London, när det gällde barnhemmen." (Svenska Wikipedia "Charles Dickens" 2018-09-27) . . . . . . "Som ung uttryckte Dickens en avsmak för vissa aspekter av den organiserade religionen. I en pamflett år 1836 . . . försvarade han folkets rätt till nöjen genom att opponera sig emot en plan på att förbjuda lekar på söndagar. . . . Dickens hedrade Kristusgestalten, fastän en del hävdar att han kan ha förnekat hans gudomlighet. Det oaktat har Dickens karakteriserats som en bekännande kristen. Hans son, Henry Fielding Dickens, har beskrivit Dickens som en som 'hade djupa religiösa övertygelser'. . . . (Dickens) skrev också ett religiöst verk kallat 'The Life of Our Lord' (1849), som var en liten bok om Jesu Kristi liv, skriven i syfte att inprägla sin tro i sina barn och i sin familj. Dickens ogillade romersk katolicism och 1800-talets evangelikalism och var kritisk till vad han såg som hyckleri i religiösa institutioner och filosofier som spiritualism, allt som han betraktade som avvikelser från kristendomens sanna anda. Leo Tolstoj och Fjodor Dostojevskij hänvisade till Dickens som 'den där store kristne författaren'. (Engelska Wikipedia "Charles Dickens" 2018-10-01)

Dickens, Charles: Att ligga vaken (1858). Se Dickens, Charles: Resor i två världar.

Dickens, Charles: David Copperfield (1850,1966,1994,2007)

Dickens, Charles: Den svarta slöjan (1836-37). Se Dickens, Charles: Resor i två världar.

Dickens, Charles: En episod i Mr Watkins Tottles levnadslopp (1836-37). Se Dickens, Charles: Resor i två världar.

Dickens, Charles: En julsång på prosa (1843). Se Dickens, Charles: Julberättelser.

Dickens, Charles: Ett besök i Newgatefängelset (1836-37). Se Dickens, Charles: Resor i två världar.

Dickens, Charles: Gatorna på morgonen (1836-37). Se Dickens, Charles: Resor i två världar.

Dickens, Charles: I Amerika. Brev från andra resan (1880-82). Se Dickens, Charles: Resor i två världar.

Dickens, Charles: I Amerika. Brev från första resan. (1842). Se Dickens, Charles: Resor i två världar.

Dickens, Charles: Intryck från Amerika (1842-68). Se Dickens, Charles: Resor i två världar.

Dickens, Charles: Julberättelser (1953)

Dickens, Charles: Klockorna (1844). Se Dickens, Charles: Julberättelser.

Dickens, Charles: Lysande utsikter (1860-61,1950)

Dickens, Charles: Offentliga middagar (1836-37). Se Dickens, Charles: Resor i två världar.

Dickens, Charles: Oliver Twist (1837-38,2007)

Dickens, Charles: Pickwickklubben I-II (1837,1982)

Dickens, Charles: Resor i två världar (1986)

Dickens, Charles: Syrsan vid härden (1845). Se Dickens, Charles: Julberättelser.

Dickens, Charles: Två städer (1859,1969)

Dickerson, Patrick L.: The Sources of the Account of the Mission to Samaria in Acts 8:5-25. Se (tidskriften) Novum testamentum (1997).

Dienstbier, Jiri: Omfattningen och gränserna för våra möjligheter. Se Frihet och makt - Röster från Charta 77. Jiri Dienstbier, född år 1937 i Kladno nordväst om Prag i Tjeckien. Död 2011. Politiker och journalist. "Vid slutet av kommuniststyret år 1989, blev han landets första icke-kommunistiska utrikesminister på fyra decennier, en post som han innehade till 1992." (Engelska Wikipedia "Jiri Dienstbier" 2018-05-22)

Dijkstra, Meindert: Is Balaam Also Among the Prophets? Se Journal of Biblical Literature (1995). Meindert Dijkstra. Teologiska fakulteten vid universitetet i Utrecht i Nederländerna.

Diktonius, Elmer: I kolsvart hus. Se Håkanson, Björn och Diktonius, Elmer: Min dikt. Elmer Diktonius, född år 1896 i Helsingfors, Finland. Död 1961. Finlandssvensk författare, översättare, litteratur- och musikkritiker samt tonsättare. "Spelade en av huvudrollerna för modernismens genombrott i den svenskspråkiga litteraturen." (Svenska Wikipedia "Elmer Diktonius" 2018-07-09) . . . . . . "Diktonius modersmål var svenska men han skrev även en del på finska, som han till fullo behärskade. Det har sagts att det han skrev på svenska hade han 'tänkt på finska'. . . . Sin sista diktsamling 'Novembervår', publicerade Diktonius 1951. Hans sena samlingar präglas av trötthet och ett tvivel på diktens möjligheter. . . . Göran Ågren har i diktsamlingen 'Städren' berörande komprimerat den åldrande och sjuka författarens öde i dikten 'Diktonius våren 1958': 'Dörren låstes upp. Han satt / där, orörlig som tiden, och såg / på väggen. Alla åren / stod stilla i tapeten, dagar / och dagar. Inte en viskning / darrade. Ingenting avbröt / den ssista tanken. Han var / en del av den.'" (Biografiskt lexikon för Finland/URN/NBN:fi:sls-4353-1416928956959/Juhani Niemi, citat hämtat 2018-10-10)

Diktonius, Elmer: Min dikt (1921)

Diktonius, Elmer: Orkester. Se Håkanson, Björn och Diktonius, Elmer: Stenkol.

Diktonius, Elmer: Ringar i stubben: dikter och småprosa 1918-1953 (1954).

Diktonius, Elmer: Snart solens rakkniv. Se Håkanson, Björn och Diktonius, Elmer: Ringar i stubben.

Diktonius, Elmer: Stenkol (1927)

Diktonius, Elmer: Till sist. Se Håkanson, Björn och Diktonius, Elmer: Varsel.

Diktonius, Elmer: Varsel (1942)

Dinnetz, Gunnar: Kellgren på Sanna, helbrägdagöraren och människovännen. Se Gudmundsgillets Årsbok 1953. Gunnar Dinnetz, född år 1897. Redaktör.

Dinnetz, Gunnar: Skalden Nils Lorents Sjöberg, förste innehavaren av stol nr 18 i Svenska Akademien. Se Gudmundsgillets Årsbok 1957-58.

Dinzes, Deborah: A Guide to California's historic sites and museums (1993)

Diognetosbrevet. Se De kristna.

Dixon, Emma: Strid och seger - Berättelse från hugenottförföljelserna (1887,1896). Bok nr 143 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Djebar, Assia: De otåliga (Les impatients) (1958). Se Rydberg, Ingvar: Arabiska berättare. Assia Djebar, född år 1936 i Cherchell väster om Alger i norra Algeriet. Död 2015. Författare, översättare och filmskapare. Professor i franska språket och litteraturen. "De flesta av hennes skönlitterära verk handlar om de hinder som kvinnor möter, och hon var främst känd för sitt feministiska och postkoloniala ställningstagande. . . . Till skillnad från många västerländska feminister som tagit avstånd från religioner med förevändningen att de är patriarkala, stödde Djebar sin feminism med tolkningar av islam och Abrahams och Hagars tid, som i romanen Loin de Médine." (Svenska Wikipedia "Assia Djebar" 2017-06-09)

Djurfeldt, Olof: Pingst i Sverige 2002. Se Grundt(r)on. Olof Petrus Djurfeldt, född år 1931 i Madesjö väster om centralorten Nybro. Journalist, författare, pastor och missionär. Missionär i Zaire och Burundi 1959-1962. Djurfeldt efterträdde Lewi Petrus som chefredaktör för tidningen Dagen hösten 1974. "'Det främsta argumentet för det traditionella äktenskapet', (säger Olof Djurfeldt), 'är det naturrättsliga argumentet, det att det bara är det heterosexuella äktenskapet som bär liv. . . . Heterosexuella samlevnaden är också den typen av sexuell gemenskap som våra kroppar är formade för. . . . Det är klart att vi som troende ser denna naturliga ordning som ett uttryck för Guds skaparvilja, han som gjorde oss till man och kvinna. . . . Det finns många propåer att kyrkorna ska viga också enkönade par. Då skapar man en konflikt. Man ska inte tvinga kyrkorna till att göra sådant som de inte har samvete till.'" (Dagen 2004-06-17/Cecilie Frödén)

Djurström, E.W.: Ord vid Pro- och Epilogerne å Nya Theaterhuset i Jönköping, den 2 mars och 9 maj 1825 (1825). Se Ruuth, Gustaf: Spektakel i Jönköping - Vad man spelade på stadens teatrar 1645-1920. Erik Wilhelm Djurström, född år 1787 i Stockholm. Död 1841 i Jönköping. Skådespelare, författare, översättare, teaterdirektör. "Turnerade i landsorten där han uppförde utländska pjäser, ofta högromantik, som han själv översatt. Han höll en hög konstnärlig nivå och själv spelade han hjälterollerna. Då han besökte städerna, åt han middag med professorer och landshövdingar och höll fest bakom scenen." (Svenska Wikipedia "Erik Wilhelm Djurström" 2018-09-15) . . . . . . "D:s favoritstad var Jönköping, där hans familj bodde, och där han hade många personliga förbindelser och en synnerligen uppskattande publik. Där tillbringade han också mycket av sin lediga tid under arbete på sina översättningar." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:17570/Nils Taube, citat hämtat 2018-10-10)

Dmitrijevna Poljanskaja, Ljudmila: En monolog om någonting bortom och utöver Kolyma, Auschwitz och Förintelsen. Se Aleksijevitj, Svetlana: Bön för Tjernobyl.

Dobschiner, Johanna-Ruth: Utvald att leva (1969,1979). Johanna-Ruth Dobschiner, född år 1926 i Berlin, Tyskland. Död 2002.

Dockery, David S.: Reading John 4:1-45: Some Diverse Hermeneutical Perspectives. Se Criswell Theological Review (1988). David S. Dockery, född år 1952 i Tuscaloosa nordväst om Montgomery i sydöstra USA. President i Trinity International University i Deerfeld, Illinois, USA (2014).

Dodd, C.H.: The Founder of Christianity (1970,1986). Charles Harold Dodd, född år 1884 i Wrexham i nordöstra Wales, professor i "Divinity" 1935-1949 vid universitetet i Cambridge, England. Död 1973. "Han är känd för att stödja 'realized eschatology', tron att Jesu hänvisningar till Guds rike avsåg en närvarande realitet snarare än en framtida apokalyps." (Engelska Wikipedia "C.H. Dodd" 2018-10-06)

Dodd, C.H.: The Interpretation of the Fourth Gospel (1953,1992)

Dodgson, Charles Lutwidge Dodgson. Se Carroll, Lewis.

Domeris, William R.: The Confession of Peter. According to John 6:69. Se Tyndale Bulletin (1993).

Domeris, William R.: The farewell discourse. An anthropological approach. Se Neotestamentica (1991).

Dominique, Doris: Jul vid seklets början. Se Gudmundsgillets Årsbok 1990. Doris Dominique, född år 1910 i Villa Solhem i Jönköping. Död 2001.

Dominique, Stig: En sjustjärna i väckelsens historia. Se Soluppgången-På konungens bud 1952. Stig Dominique, född år 1912 på Östra Storgatan 25 i Jönköping. Död 1985. "Ett hundratal människor från hela Storstockholmsområdet besöker 'Den Öppna dörren' regelbundet. . . . Tanken med 'Den Öppna dörren' kommer från Stig Dominique som var den person som främst bidrog till att 'Den Öppna Dörren' startade. Som ung var Stig på en julfest då en alkoholiserad, trasig man kom in genom dörren. Stig avvisade honom vänligt men bestämt och sa att han kommit fel. Efteråt insåg Stig att mannen hade funnit en öppen dörr och att han hade stängt den. Stig ångrade sin handling och startade istället en organisation som skulle vara med och öppna dörrar i framtiden. Denna höst (år 2009) firar 'Den Öppna Dörren' 60-årsjubileum här på Kungsholmen (i Stockholm)." (Svenska kyrkan S:t Görans församling i Stockholm 2009-10-20/Andreas Lindström)

Dominique, Stig: Ett kristet studieförbund. Se Soluppgången-På konungens bud 1950.

Dominique, Stig: Vinna ungdom för Gud – Svenska Alliansmissionens Ungdomsförbund genom 60 år 1892-1952 (1952)

Doolke, Gustaf: Hur firade man julen i Norra Småland vid sekelskiftet? Se Mellan Härån och Rasjön 1985.

Dooyeweerd, Herman: In the Twilight of Western Thought (1960). Herman Dooyeweerd, född år 1891 i Amsterdam, Nederländerna. Död 1977. Filosof. "Dooyeweerd riktar sin tanke mot tingens ursprung, som är Gud, och Guds syfte med att skapa tingen, ett syfte som finns i Kristus. . . . Dooyeweerd väckte tanken på att den kristnes grundläggande orientering i riktning mot världen borde härledas inte från mänskliga funderingar utan från Guds uppenbarade syften: Skapelsen, syndafallet och försoningen i Kristus." (Engelska Wikipedia "Herman Dooyeweerd" 2018-09-26)

Dorés bibelplanscher, Gustave (1866,1929). Gustave Doré, född år 1832 i Strasbourg i östra Frankrike. Död 1883. Tecknare, skulptör och grafiker. "Dorés illustrationer för Bibeln (1866) var en stor framgång, och 1867 hade Doré en större utställning av sitt arbete i London." (Engelska Wikipedia "Gustave Doré" 2018-10-07)

Dostojevskij, Fjodor: Brott och straff (1866,1979,1982,2004). Fjodor Dostojevskij, född år 1824 i Moskva i Ryssland. Död 1881. "(De fyra åren i fångläger i Sibirien fram till år 1854) ska ha tjänat som underlag för det framtida författarskapet. De ska också ha lett till att Dostojevskij efter en omvändelseupplevelse blev varmt hängiven den rysk-ortodoxa kyrkan. . . . Huvudpersonen i (boken) Idioten (1869) är genomgod och uppfattas ofta som naiv. Vissa vill likna honom vid Jesus. Den arbetstitel som boken hade var 'Dåre i Kristus' efter det rysk-ortodoxa fenomenet med dårar i Kristus. . . . Dostojevskij nådde världsberömmelse som en av de största och mest framstående psykologiska skildrarna inom världslitterturen." (Svenska Wikipedia "Fjodor Dostojevskij" 2018-08-05) . . . . . . "(Dostojevskij) var en östortodox kristen. . . . (Efter sin befrielse i februari 1854 från sin fångenskap) fokuserade han intensivt på Kristusgestalten och på Nya testamentet, den enda bok som tilläts i fångenskapen. I ett brev från januari 1854 till den kvinna som hade sänt honom det Nya testamentet skrev (Dostojevskij) att han var 'ett otrons och tvivlets barn fram till detta nu, och jag är säker på att jag skall förbli så till graven'. Han skrev också att 'även om någon skulle bevisa för mig att sanningen låg utanför Kristus, skulle jag hellre välja att vara kvar med Kristus än med sanningen'. Han återupplivade (nu) i Semipalatinsk sin tro genom att ofta se på stjärnorna. (Hans vän baron) Wrangel sade att (Dostojevskij) var 'ganska from, men gick inte ofta i kyrkan och ogillade prästerna, särskilt de sibiriska. Men han talade på ett extatiskt sätt om Kristus.'" (Engelska Wikipedia "Fyodor Dostoevsky" 2018-10-06)

Dostojevskij, Fjodor: Bröderna Karamazov (1879-80,1986,2004)

Dostojevskij, Fjodor: Döda huset (1861-62,2007)

Dostojevskij, Fjodor: En författares dagbok (1873-81,1994)

Dostojevskij, Fjodor: Idioten (1869,1989,2014)

Dostojevskij, Fjodor. Se också Hollertz, Malte: Fjodor Dostojevskij.

Douglas, Kate. Se Holmes, Bob-Kleiner, Kurt-Douglas, Kate-Bond, Michael: 10 vägar till sann lycka.

Dowley, Tim: De kristna – Illustrerad handbok i kyrkans historia “De kristna” (1977,1980). Tim Dowley, född år 1946 i London, England. Historiker, författare, redaktör.

Dowley, Tim: John Wycliffe. Se Dowley, Tim: De kristna.

Downside Review (1998)

Doyle, Arthur Conan: En studie i rött (1887,1891,2004). Arthur Ignatius Conan Doyle, född år 1859 i Edinburgh i Skottland. Död 1930. Läkare och författare. "Hans första betydande verk var 'En studie i rött', som publicerades . . . år 1887. Verket var det första där Sherlock Holmes förekom. . . . Doyle var under en tid vän med trollkonstnären Harry Houdini. Denne försökte övertyga Doyle om att ockultanternas och spiritisternas seanser och medier bara var trollkonster - som Houdini gjorde allt för att avslöja - men Doyle blev istället övertygad om att Houdini besatt övernaturliga krafter, en syn som Doyle gav uttryck för i 'På tröskeln till det okända'. De två skiljdes offentligt som bittra fiender." (Svenska Wikipedia "Arthur Conan Doyle" 2018-01-18)

Dozier, Thomas A.: If Spring Is Stormy, What of the Summer? (1968). Se Life Atlantic, The Magazine, 24 juni 1968.

Drabble, Margaret: Nyckeln till klangernas magi. Se Det Bästa november 2003. Margaret Drabble, född år 1939 i Sheffield i England. Författare. "Ett tema i hennes romaner är det inbördes förhållandet mellan det samtida engelska samhället och dess enskilda individer. . . . Hon gör läsaren medeten om de mörka platserna i ett till synes rikt land." (Engelska Wikipedia "Margaret Drabble" 2018-09-19)

Drane, John: Friedrich Schleiermacher. Se Kristen tro - En illustrerad handbok. John Drane, född år 1946 i Hartlepool sydost om Newcastle upon Tyne i England. "Hans doktorsstudier fokuserade på gnosticismens förhållande till tidig kristen tanke och praxis. . . . Att han erkänns i så många delar av det medborgerliga och ecklesiastiska samhället gör det svårt att kategorisera hans tänkande med hänvisning till någon av de konventionella teologiska uppdelningarna i konservativ, liberal, evangelikal och så vidare." (Engelska Wikipedia "John Drane" 2018-09-03)

Drane, John: Gnostikerna. Se Kristen tro - En illustrerad handbok.

Draper, Jonathan A.: Holy seed and the return of the Diaspora in John 12:24. Se Neotestamentica (2000). Jonathan Alfred Draper, född år 1949 i Pietermaritzburg nordväst om Durban i östra Sydafrika. Professor i Nya testamentet vid "the School of Religion and Theology, University of KwaZulu-Natal, Pietermaritzburg, South Africa".

Draper, Jonathan A.: Temple, Tabernacle and Mystical Experience in John. Se Neotestamentica (1997).

Draper, Jonathan A.: The sociological function of the Spirit/Paraclete in the farewell discourses in the Fourth Gospel. Se Neotestamentica (1992).

Draumkvaedet (1400-talet?). Se All Nordens lyrik.

Dreier, Wilh.: Med flyg till Berlin. Se Soluppgången 1954. Wilhelm Dreier, född år 1893 i Braunlage sydost om Goslar i Tyskland. Död 1981. Svensk missionär, predikant, psalmförfattare och koralkompositör. "Kom 1908 med föräldrarna från Tyskland till Anderstorp i Småland och gick på Svenska Alliansmissionens bibelinstitut varefter han under tiden 1921 till 1930 var missionär i Kina. Från 1952 var han ledare för SAM:s efterkrigshjälp i Tyskland." (Svenska Wikipedia "Wilhelm Dreier" 2017-11-21)

Drewitz, Thage: Väckelsescener i Zimbabwe. Se Soluppgången 1985. Tage Drewitz, född år 1942. Missionär i Rhodesia/Zimbabwe (1966).

Duda, Eugeniusz: The Old Synagogue at Cracows's Kazimierz (2005). Eugeniusz Duda, född år 1909 i Grybow sydost om Krakow i södra Polen. Död 1940.

Dufberg, Alan: Olof Barkman - Urmakare i Jönköping 1774-1804. Se Gudmundsgillets Årsbok 1988. Alan Dufberg, född år 1924. Civilingenjör.

Dulk, Matthijs den: The Promises to the Conquerors in the Book of Revelation. Se Biblica (2006). Matthijs den Dulk. Assistant Professor vid Radboud University i Nijmegen i östra Nedeländerna.

Dumas d.y., Alexandre: Kameliadamen (1848,1980). Alexandre Dumas den yngre, född år 1824 i Paris i Frankrike. Död 1895. Författare, dramatiker. "Skickligt gjorda tendensromaner, burna av sträng moralism och ventilerande aktuella sociala problem, blev (under senare delen av 1800-talet) hans specialitet. . . . (I) 'La femme de Claude' (1873) görs den franska kvinnan på grund av lyxbegär och lättfärdighet ansvarig för nationens olyckor. . . . Under hans senare år märks i pjäserna en mildring av hans rationalism och reformatoriska stränghet." (Svenska Wikipedia "Alexandre Dumas den yngre" 2018-03-04)

Dunkerley, Roderick: Lazarus. Se New Testament Studies (1959). Roderic Dunkerley, född år 1884 i London, England. Död 1966. Präst, författare.

Dunn, James D.G.: The Washing of the Disciples' Feet in John 13:1-20. Se Zeitschrift für die neutestamentliche Wissenschaft (1970). James D.G. Dunn, född år 1939 i Birmingham, England. "Lightfoot Professor of Divinity in the Department of Theology" vid universitet i Durham. "Dunn har tagit upp (E.P.) Sanders projekt att omdefiniera palestinensisk judendom för att korrigera den kristna synen på judendomen som en gärningsrättfärdighetens religion. En av de viktigaste skillnaderna mot Sanders är att Dunn ser en grundläggande sammanhållning och konsekvens i Paulus tankegång." (Engelska Wikipedia "James Dunn (theologian)" 2018-07-06)

Durling, Maria: För Gud, för hemmet, för vårt fosterland (1915). Se Vita Bandets sångbok. Maria Durling, född år 1867 i Östraby söder om centralorten Hörby. Död 1950 i Jönköping. Författare. Sekreterare i Vita Bandets lokalförening i Eksjö 1905-1916. Svenska Röda Korsets guldmedalj 1923. Utgiven litteratur bl a "Bibeln och vår tids forskning, studie i Gamla testamentet" (1912).

Dvorak, James D.: The Relationship between John and the Synoptic Gospels. Se Journal of the Evangelical Theological Society (1998). James D. Dvorak. Professor i Grekiska och Nya testamentet vid Oklahoma Christian University i USA. "Han älskar 'biblical Greek, systemic-functional linguistics, social-scientific criticism, biblical exegesis and hermeneutics'." (Amazon.com, citat hämtat 2018-10-11)

Dvoretskaja, Natasja. Se En barnkör.

Dükler, Peter: Den ockuperade familjen. Se Johansson m fl, Liselotte: Öm och tålig. Peter Dükler, född år 1949 i Stockholm och uppväxt i Karlstad. Lärare, journalist.

Düring, Elis: Kampen mot kristendomen i Sovjetunionen (Jönköpings-Posten 1941-02-06). Elis Düring, född år 1898 i Norrköping. "Under Andra världskriget lyckas (Ryska Missionen) dela ut en halv miljon Nya testamenten och bibeldelar, inte minst bland ryska flyktingar på olika håll i Europa. Elis Düring blir missionsledare 1940 och 1948 byter man namn till Slaviska Missionen. . . . Ett dramatiskt ledarskifte hände 1964. Samma dag som Ingemar Martinsson efterträder Elis Düring dör Elis." (Ljus i Öster, citat hämtat 2018-10-11)

Düring, Elis: När Anja kom hem. Se Soluppgången 1956.

Dybeck, Richard: Du gamla, du fria (1844). Se Lantbruksförbundets Tidskriftsaktiebolags sångbok. Richard Dybeck, född år 1811 i Odensvi norr om centralorten Köping. Död 1877. Jurist, fornforskare, folkminnesforskare, diktare. "1842 lämnade han juristbanan bakom sig och ägnade sig på heltid åt sitt stora intresse, fornforskning och folklivsforskning. . . . Han var tydligt påverkad av idéerna från Götiska förbundet." (Svensak Wikipedia "Richard Dybeck" 2018-05-06) . . . . . . "I synnerhet på ett område inom folkminnesforskningen synes D:s insats vara av särskilt värde. Hans folkmusikaliska uppteckningar äro nämligen enligt en kompetent bedömare utförda med en för sin tid betydande skicklighet. Speciellt lyhörd har D. varit för de enkla vallåtarna, sådana han iakttog dem i Dalarna och andra landskap. . . . 'Du gamla, du friska' (är) diktad till en gammal folklig melodi, som han hört i Västmanland. Dikten trycktes sedermera i Runa 1865 (i den ändrade formen 'Du gamla, du fria') och kom så småningom - dock först efter D:s bortgång - att betraktas som en svensk nationalsång." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:17736/Gösta Berg, citat hämtat 2018-10-11)

Dylan, Bob: Ain't Gonna Grieve (1963). Se Dylan, Bob: Sångtexter 1962-2001. Bob Dylan, född Robert Allen Zimmermann år 1941 i Duluth nordost om Minneapolis i USA. Författare, regissör, poet. Tilldelades Nobelpriset i litteratur 2016. "Dylans musik bestod i början mest av politiska och sociala protestsånger. . . . Denna 'revolutionära period' följdes av en mer surrealistisk period i mitten av 1960-talet, då hans texter var kryptiska och ironiska. . . . Dylans musik blev senare mer inåtvänd, med delvis religiösa texter. Dylan har haft två framträdande religiösa perioder, först en kristen, sedan en judisk. . . . Han påbörjade sin kristna period 1979 med albumet 'Slow Train Coming' som fortfarande (år 2017) är en av de mest sålda kristna skivor någonsin. Skivan innehöll singelhiten 'Gotta Serve Somebody'. . . . Dylan växte upp i en judisk familj och blev Bar Mitzvah 1954. . . . Under de senaste 20 åren har Dylan varit anhängare av Chabad Lubavitch-rörelsen. Han har även deltagit i privata judiska högtider." (Svenska Wikipedia "Bob Dylan" 2018-10-07) . . . . . . "I det sena 1970-talet omvände sig Dylan till evangelikal kristendom. . . . När han reste runt i sent 1979 och tidigt 1980 ville han inte spela sina äldre sekulära verk, och han avgav deklarationer om sin tro från scenen, sådana som: 'För (flera) år sedan sade man . . . att jag var en profet. Jag brukade säga "Nej, jag är inte någon profet." Man sade: "Jo, det är du, du är en profet." Jag sade: "Nej, det är jag inte." Man brukade säga: "Du är säkert en profet." Man brukade övertyga mig om att jag var en profet. Nu kommer jag ut och säger "Jesus Kristus är svaret". Man säger "Bob Dylan är inte någon profet." Man kan bara inte handskas med det.'" (Engelska Wikipedia "Bob Dylan" 2018-10-06)

Dylan, Bob: Al Aaraaf & Stormningsutskottet. Se Dylan, Bob: Tarantula.

Dylan, Bob: Another Side Of Bob Dylan (1964). Se Dylan, Bob: Bob Dylan.

Dylan, Bob: Are You Ready? (1980). Se Dylan, Bob: Sångtexter 1962-2001.

Dylan, Bob: Balladen Om Frankie Lee Och Judas Präst. Se Dylan, Bob: John Wesley Harding.

Dylan, Bob: Blonde On Blonde (1966). Se Dylan, Bob: Bob Dylan.

Dylan, Bob: Blood On The Tracks (1975). Se Dylan, Bob: Bob Dylan.

Dylan, Bob: Bob Dylan (1975,1976)

Dylan, Bob: Bringing It All Back Home (1965). Se Dylan, Bob: Bob Dylan.

Dylan, Bob: City Of Gold (1980). Se Dylan, Bob: Sångtexter 1962-2001.

Dylan, Bob: Desolation Row. Se Dylan, Bob: Highway 61 Revisited.

Dylan, Bob: Du Har Nått Ditt Slut, Baby Blue. Se Dylan, Bob: Bringing It All Back Home.

Dylan, Bob: Farväl Angelina (1965). Se Dylan, Bob: Bob Dylan.

Dylan, Bob: Frihetens Klockspel. Se Dylan, Bob: Another Side Of Bob Dylan.

Dylan, Bob: Garanterat Söta Marie. Se Dylan, Bob: Blonde On Blonde.

Dylan, Bob: Gates Of Eden (1965). Se Dylan, Bob: Sångtexter 1962-2001.

Dylan, Bob: Highway 61 Revisited (1965). Se Dylan, Bob: Bob Dylan.

Dylan, Bob: Idiotins Vind. Se Dylan, Bob: Blood On The Tracks.

Dylan, Bob: John Wesley Harding (1968). Se Dylan, Bob: Bob Dylan.

Dylan, Bob: Long Ago, Far Away (1962). Se Dylan, Bob: Sångtexter 1962-2001.

Dylan, Bob: Memoarer - Första delen (2004)

Dylan, Bob: Om Ljudvallens Språngande. Se Dylan, Bob: Tarantula.

Dylan, Bob: Planet Waves (1974). Se Dylan, Bob: Bob Dylan.

Dylan, Bob: Precious Angel (1979). Se Dylan, Bob: Sångtexter 1962-2001.

Dylan, Bob: Preludium Till Plektrumet. Se Dylan, Bob: Tarantula.

Dylan, Bob: Själamässa. Se Dylan, Bob: Planet Waves.

Dylan, Bob: Som En Sten På Drift. Se Dylan, Bob: Highway 61 Revisited.

Dylan, Bob: Sångtexter 1962-2001 (2004)

Dylan, Bob: Tarantula (1965-66,1971,1981)

Dylan, Bob: To Be Alone With You (1969). Se Dylan, Bob: Sångtexter 1962-2001.

Dylan, Bob: What Can I Do For You? (1980). Se Dylan, Bob: Sångtexter 1962-2001.Dylan, Bob: Whatcha Gonna Do (1963). Se Dylan, Bob: Sångtexter 1962-2001.

Dymling, Carl Anders: Den svenska rundradion. Se Svenska folket genom tiderna 12. Carl Anders Dymling, född år 1898 i Göteborg. Död 1961. Radioman och direktör inom den svenska filmindustrin.

Dymling, Carl (Johan): Kristusbilden igenom seklerna. Se Missionsförbundet 1924. Carl Johan Dymling, född år 1880 i Göteborg. Död 1950. Präst, lärare, författare.

Dymling, Carl (Johan): Luthers gudsförtröstan. Se Missionsförbundet 1924.

Dymling, Carl (Johan): På livets s.k. middagshöjd (Jönköpings-Posten 1936-01-14)

Dymling, Carl (Johan): Religion och tänkande. Se Missionsförbundet 1924.

Dymling, Carl (Johan): Vår kultur, kritiskt belyst. Se Missionsförbundet 1924.

Dyson, John: AIDS: Lika lätt som ABC. Se Det Bästa februari 2004. John Dyson, född år 1943 på Nya Zeeland. Död 2012. Författare, journalist.

Dyson, John: Besegrad av berget. Se Det Bästa december 2003.

Dyson, John: Vargen på frammarsch. Se Det Bästa oktober 2003.

E.P.S.: Jennys gåfvor (1893). Se Lilla Svenska Barntidningen 1893:12.

E.S.K.: Teckningar ur lifvet (1894). Böckerna nr 135 och 136 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek. E.S.K. (= En Svensk Kvinna)., egentligen Vendela Emanuelsson, född år 1848 i Hällestad nordväst om centralorten Finspång. Död 1922. Författare. Lärarinna vid Ateneum för flickor i Stockholm. "E.S.K:s berättelser genomfläktas alltid av en varm känsla och en lefvande tro. De uppbäras av en ren och kristlig åskådning och kunna därför anbefallas åt alla." ("Ur en annons från år 1900")

E-n: Grefve Zinzendorf (1860,1883; översättning gjord av Carl Abr. Bergman, Vinslöf efter originalet ”Vie de Zinzendorf par (Felix) Bovet”, lånat av Aurore Storckenfeldt i Jönköping. Bok nr 168 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.) Félix Bovet, född år 1824 i Neuchatel väster om Bern i nordvästra Schweiz, död 1903. Professor i fransk och hebreisk litteratur vid universitetet i Neuchatel 1848-1873.

Eads, Brian: Jakten på röd november. Se Det Bästa oktober 2003.

Eareckson, Joni: Fysiskt handikapp. Se Kristen tro - En illustrerad handbok. Joni Eareckson Tada, född år 1949 i Baltimore i nordöstra USA. Kristen författare, programledare, aktivist för funktionshindrade. "(Själv handikappad) är hon en förkämpe för människor med handikapp. . . . Tada är konferenstalare. Hennes artiklar har publicerats i Christianity Today, Today's Christian Women, The War Cry (Frälsningsarmén) och tidningar världen över. . . . I november 2009 undertecknade Tada ett ekumeniskt upprop, känt som Manhattandeklarationen, som uppmanar evangelikaler, katoliker och ortodoxt kristna att arbeta för att förändra lagar som tillåter abort och andra ting som strider mot deras religiösa samveten." (Engelska Wikipedia "Joni Eareckson Tada" 2018-09-16)

Eareckson, Joni-Estes, Steve: Ett steg vidare (1978,1979)

Eckehart, (Mäster): Predikningar I (1303 - 1325,1961,2007). Johannes Eckhart von Hochheim, kallad Mäster Eckhart, född ca år 1260 i Tambach-Dietharz sydväst om Leipzig i Tyskland. Död 1328. Filosot och teolog. Dominikanmunk och en av medeltidens mest betydande mystiker. "Han skilde mellan Gudomen - det fullkomligt annorlunda som man inte begreppsligt kan fatta - och Gud. Denna dynamik uttrycks i födelsemystik: Fadern föder Sonen och samtidigt föds den Helige Ande. Enligt Eckhardt finns i människans själsgrund en gnista som förbinder den med Gud. I detta innersta föder Gud sin son på nytt och förenar sig med själen. . . . Genom avskildhet och ro och att man avstår från att använda själens diskursiva och imaginativa, föreställande förmågor skall medvetandet tömmas på innehållet (ett slags meditativt tillstånd) och genom koncentration och gudshängivelse i människans själ aktiveras denna 'gnista'. . . . Mäster Eckhart tycktes ibland vilja utplåna skillnaden mellan Gud och skapelsen och därför (bland annat) blev han anklagad för kätteri av kyrkan. Hans tankar fördes vidare av Henrik Susp och Johannes Tauler." (Svenska Wikipedia "Eckhart von Hochheim" 2018-07-08)

Eckerberg, Aug.: Om kronorodden och paquetbåten mellan Visingsö och Brahe-Grenna. Se Mäster Gudmunds Gilles Årsbok 1944. August Eckerberg, född år 1884 i Huskvarna. Död 1955. Rektor. Föreståndare för Visingsö föreläsningsförening.

Eckerby, Roland (pastor i Pingstkyrkan, Habo): Andlig klarsyn (Jönköpings-Posten 2000-08-11). Roland Eckerby, född 1950. Pastor. "Pingstkyrkan i Habo var bland de första i Pingst att låta barndöpta bli medlemmar. Och pastor Roland Eckerby är nöjd med förändringen. - Det har inte slagit mot vår förkunnelse om troendedopet, säger han. . . . 'Det var för fem eller sex år sedan. . . . En familj hade flyttat till Habo där hustrun var troendedöpt vid 12 års ålder och mannen var barndöpt. Familjens engagemang i den lokala pingstförsamlingen växte, och deras barn kom med i barnverksamheten. Det var då det drogs till sin spets. Mannen ansåg själv att det kanske var i fel ordning som hans dop hade skett, men ville för den skull inte låta döpa om sig.' Efter ett halvårs intensiv diskussion i församlingen kom de till slut fram till ett beslut. 'Då fanns det en väldig majoritet för att de skulle välkomnas som medlemmar. Och de som var skeptiska då har inte odlat något missnöje alls. Jag tror att de nu anser att det var rätt beslut', säger Roland Eckerby. . . . 'Vi tycker inte att (beslutet) har slagit mot vår förkunnelse om troendedop. De som inte ser på sitt barndop som det verkliga dopet, dem troendedöper vi som vanligt. Det finns inga skäl att frukta att doppraxis kommer att förändras.'" (Dagen 2013-10-30/Rickard Ringqvist)

Eckerby, Roland (pastor i Pingstkyrkan, Habo): Har någon någonsin skapat något åt dig? (Jönköpings-Posten 2003-01-10)

Eckerby, Roland: Jesu andra tillkommelse. Se Grundt(r)on.

Eckerdal, Anders: Den oväntade glädjen - Tankar inför sekelskiftet. Se Växjö Stifts Hembygdskalender 1995/96. Anders Eckerdal, född 1940. Död 2018. "'Vad är viktigast i den kristna tron för dig?' 'Väldigt svårt att gradera så', (säger den nu avgående domprosten i Linköpings stift Anders Eckerdal). 'Men vad som är viktigt är att se att kristen tro inte är pålagor utan en möjlighet att famna hela livet och också få hjälp att se med förväntan på varje ny dag även om man har bekymmer och tråkigheter.' . . .'Är du rädd för döden?' 'Neej, men jag har suttit på tillräckligt många dödsbäddar för att veta att rent biologiskt finns ett slags rädsla. Jag älskar livet och tycker det är rätt bra att inte veta när det är dags att kola av, för det gör livet mer spännande. Samtidigt vore det väldigt trevligt att veta att nu är det snart slut, så man hinner ta farväl. Identiteten, den vill jag tro finns kvar på något sätt, det handlar om ett slags uppståndelse och det känns festligt.'" (Östgöta-Correspondenten 2005-05-21)

Eckerström, Sigvard: I handelsboden en dag före jul - en landsbygdsidyll som håller på att försvinna. Se Mellan Härån och Rasjön 2004.

Eckerström, Sigvard: "Posthuset" i Långserum. Se Mellan Härån och Rasjön 2000.

Eckhart. Se Eckehart.

Eddeland, Allan: Att sikta framåt. Se Soluppgången 1986.

Eddeland, Allan: Bär glädjebudet vidare. Se Soluppgången 1982.

Eddeland, Allan: En indiamissionär från Åker. Se Mellan Härån och Rasjön 2003.

Eddeland, Allan: Gud gav växten. Se Soluppgången 1988.

Eddeland, Allan: Tillsammans i med- och motgång. Se Soluppgången 1987.

Edelbring, Göte (pastor, Filadelfia, Vaggeryd): Frälsningsvägen (Jönköpings-Posten 1962-07-28). Göte Edelbring, född år 1928. Pastor.

Edersheim, Alfred: Bible History. Old Testament. (1876-87, omtryckt 1982,1984). Alfred Edersheim, född år 1825 i Wien i Österrike. Död 1889. Judisk konvertit till kristendomen. "Grinfield Lecturer on the Septuagint 1886-88 and 1888-99."

Edersheim, Alfred: Sketches of Jewish Social Life in the days of Christ (1876, omtryckt 1985)

Edersheim, Alfred: The Life and Times of Jesus the Messiah Part I-II (1883, omtryckt 1971,1984)

Edersheim, Alfred: The Temple, its Ministry and Services as they were at the Time of Jesus Christ (1874, omtryckt 1985)

Edfelt, Johannes: Arkaisk bild. Se Håkanson, Björn och Edfelt, Johannes: Elden och klyftan. Johannes Edfelt, född år 1904 i Kyrkefalla sydost om centralorten Tibro. Död 1997. Författare, översättare, litteraturkritiker. "Ett markant stildrag hos Edfelt är otaliga allusioner på äldre litteratur, som sträcker sig från Bibeln och de antika tragöderna till psykoanalys och modernism." (Svenska Wikipedia "Johannes Edfelt" 2018-09-12)

Edfelt, Johannes: Bråddjupt eko (1947)

Edfelt, Johannes: Elden och klyftan (1943)

Edfelt, Johannes: Labyrint av dofter. Se Lindell, Börje och Edfelt, Johannes: Under Saturnus.

Edfelt, Johannes: Skuggor i augusti. Se Lindell, Börje och Edfelt, Johannes: Bråddjupt eko (1947).

Edfelt, Johannes: Under Saturnus (1956)

Edgar, Thomas R.: The meaning of "sleep" in First Thessalonians. Se Journal of the Evangelical Theological Society (1979). Thomas R. Edgar. Professor i "New Testament Literature and Exegesis" vid Capital Bible Seminary i Lanham nordost om Washington, D.C. i nordöstra USA.

Edman, Gunnar: Det enda verkliga (Jönköpings-Posten 1950-01-02). Gunnar Edman, född år 1915 i Marstrand väster om centralorten Kungälv. Död 1995. Författare, folkhögskollärare. "I sina böcker av uppbyggligt slag försökte han förena naturvetenskap och kristen tro. Syftet med hans böcker var att ge människor djupa aha-upplevelser." (Svenska Wikipedia "Gunnar Edman" 2018-04-16)

Edman, Gunnar: Meditationer (Jönköpings-Posten 1955-12-13)

Edman, Stefan: Jord att älska. Se Vardagsord. Stefan Edman, född år 1946 i Göteborg. Biolog, författare, debattör. "Sedan 1990 har Stefan Edman varit frilansande på heltid på temat hållbar utveckling och miljö, vilket innefattar bokskrivande, medverkan som krönikör i ett flertal tidningar samt flitig medverkan som föreläsare på kommuner, företag och universitet runtom i Sverige. Åren 1996-1998 var han statsminister Göran Perssons miljörådgivare i statsrådsberedningen och därefter politiskt sakkunnig i miljödepartementet 1999-2001. Genom detta och genom Broderskapsrörelsen var han därmed en starkt bidragande orsak till Socialdemokraternas nya miljöprofil under 1990-talet, där Persson i sitt första tal som statsminister 1996 (skrivet av Edman) lanserade begreppet 'Det gröna folkhemmet'." (Svenska Wikipedia "Stefan Edman" 2018-09-13) . . . . . . "(Stefan Edman) tar sin utgångspunkt från den stora jordbävning och tsunami som 1775 ödelade stora delar av Lissabon. Mängder av kyrkor rasade samman över gudstjänstdeltagarna. Den händelsen anses ha förändrat européerna syn på Gud. Filosofen Voltaire var en som började tvivla på den goda Guden. Hans kollega Rousseau försvarade dock Gud och pekade på att människorna var storvulna och hade byggt sig alltför höga hus, vilket bidrog till katastrofen. . . . 'Hjärtat, intellektet, tvivlar, undrar. Men Jesus och Bergspredikan kan känslan bejaka! Jag tror på Gud som det varma bultande hjärtat bakom allt', (säger Stefan Edman)." (Dagen 2017-10-06)

Edman, Stefan: Skaparen. Se Vardagsord.

Edman, Stefan-Brander, Bo: Den meningsfulla framtiden. Se Växjö Stifts Hembygdskalender 1996/97.

Edman, V. Raymond: Finney lever ännu (1953). Victor Raymond Edman, född år 1900 i Chicago, USA. Död 1967. Pastor och författare. Missionär bland Quichua-folket i Ecuador 1923-1928. President 1940-1965 och kansler 1965-1967 vid Wheaton College. "Edman var vän och kollega till Billy Graham som var student under Edmans presidentskap i Wheaton." (Engelska Wikipedia "V. Raymond Edman" 2018-08-13)

Edsmyr, Folke: Afton eller morgon i Mellersta Östern (1970). Folke Edsmyr, född år 1926 i Örebro. Död 1985. Läkare, författare. "'Blir man inte frisk, beror det på att man inte är helt fri från sina gamla synder. Har man tro, så blir man helad från alla sjukdomar.' Professor Folke Edsmyr går i boken (Dör människan frisk?, utgiven 1984) emot den förkunnelsen som han anser lättvindig, ogenomtänkt och ytterst plågsam för sjuka människor och appellerar till ett elittänkande. Detta är något av en självfrälsning, som är ett okänt begrepp inom väckelsekristendomen." (Gospelcenter, citat hämtat 2018-10-12)

Edsmyr, Folke: Utvecklingsläran och bibeln (1962)

Edvardsen, Egil: Får jag lov att vara viss om min frälsning? Se Biblicum 2001:2.

Edvardsson, Bertil: Stiftets insats i missionen. Se Skara stift i ord och bild. Bertil Edvardsson, född år 1908 i Borgunda nordost om centralorten Falköping. Död 1988.

Edvinsson, Magnus: Smålands ryttare från Hagshults socken. Se Mellan Härån och Rasjön 1982.

Edwall, Pehr: Den kyrkliga sången i Växjö stift. Se Växjö stift i ord och bild. Pehr Edwall, född år 1915 i Kalmar. Död 1996. Präst. Ledamot av Världskyrkorådets Commission of Faith and Order 1957-1963.

Edwall, Pehr. Se också Sandahl, Dag: Prästen som ville ringa i lillklockan - Pehr Edwall 1915-1996.

Edwards, M.J.: Not Yet Fifty Years Old: John 8:57. Se New Testament Studies (1994). Mark J. Edwards. Handledare i teologi vid Christ Church och universitets"lecturer" i patristic vid universitetet i Oxford, England.

Eeg-Olofsson, Ansgar: Morgondagens SMF (1978). Se Wennås, Olof: Liv och frihet - En bok om Svenska Missionsförbundet. Ansgar Eeg-Olofsson, född år 1900 i Kristinehamn. Död 1994. Skolchef i Sundbyberg 1952-1957, ordförande i Förbundet för kristet samhällsliv 1950-1970, i Svenska Missionsförbundet 1962-1970, i Samkristna skolnämnden 1963-1969.

Eftring, Esbjörn: Kemiens tidsålder. Se Svenska folket genom tiderna 12. Esbjörn Eftring, född år 1905. Död 1969.

Eggehorn, Ylva: Att byta riktning. Se Andrum III. Ylva Eggehorn, född Nilsson år 1950 i Stockholm. Författare, psalmförfattare, översättare. "Med sin man (Georg Eggehorn) köpte hon 1972 Hannagården i Sorunda på Södertörn, som blev ett centrum för Jesusrörelsen i Stockholmstrakten. Där leder hon numera (2018) skrivarhelger och anordnar kulturprogram och retreater. . . . Hennes böcker är översatta till tyska, finska, norska, danska, engelska och holländska. . . . 2003 var hon gästprofessor på Bethany College i Kansas och undervisade i creative writing." (Svenska Wikipedia "Ylva Eggehorn" 2018-04-25) . . . . . . "Som 15-åring gick Ylva igenom en depression. . . . 'Jag var inne i en tuff period, det var många sömnlösa nätter. Jag tänkte att det hade varit bättre om jag hade dött i en trafikolycka. Men då fanns plötsligt något i rummet. Och jag upplevde att detta något betraktade mig med en varm, lugn, klok och mogen blick. Problemet var bara att jag inte såg någon i rummet. Det var en klar störning i min mycket rationella tillvaro. . . . Till slut började jag misstänka att det här faktiskt rörde sig om det som kristna människor talar om när de talar om Gud.' Och den misstanken växte och fördjupades och blev till slut en tro. Men mötet förblev språklöst, vilket störde Ylva som redan då var en ordens kvinna. . . . 'Jag började besöka olika kyrkor. Letade efter kyrkor i tidningarna som man letar efter biografer.' . . . Nästa steg blev att börja läsa Bibeln och för litteraturälskare Ylva blev det ett omskakande möte. 'Jag fick språksvindel. Det var en litterär upplevelse men också en andlig upplevelse. Och de står inte i motsättning till varandra. Under de här åren blev Jesus min hemliga vän och bundsförvant. . . . Gud är fortfarande min hemlige vän. Det har även funnits stunder när jag sagt "jag vet inte om jag kan förlåta dig", på grund av saker jag varit med om. Men på något sätt står han pall även för det.'" (Dagen 2018-04-26/Daniel Wistrand)

Eggehorn, Ylva (red): Befrielse och läkedom (1980)

Eggehorn, Ylva: De levandes ansikten (1979)

Eggehorn, Ylva: De självklara träden. Se Andrum III.

Eggehorn, Ylva: Det sköra livet. Se Andrum III.

Eggehorn, Ylva: En lovsång till kärleken. Se Vardagsord.

Eggehorn, Ylva: En sång, ett folk (1976)

Eggehorn, Ylva: Ett folk ska inta landet? Se Andrum III.

Eggehorn, Ylva: Förlossningen. Se Andrum III.

Eggehorn, Ylva: Leva av källan (1999)

Eggehorn, Ylva: Liljekonvaljekonungen (2000)

Eggehorn, Ylva: Middle Age love. Se Johansson m fl, Liselotte: Öm & tålig.

Eggehorn, Ylva (red): Orden som sökte mig. Dikter om tro och tvivel. (1998)

Eggehorn, Ylva: Rösten av en som talar för oss. Se Pilgrim – En tidskrift för andlig vägledning 2007:2.

Eggehorn, Ylva: Språk för en vuxen tro (1986)

Eggehorn, Ylva: Språk för en vuxen tro? Se Andrum III.

Egilssagan: Egil Skallagrimsson hos bonden Årmod (1200-talet). Se Vikingahistorier.

Ehdin, Sanna: 12 veckor till ett självläkande liv (2005,2007). Sanna Ehdin Anandala, född år 1961 i Arlöv i Burlövs kommun mellan Malmö och Lund. Författare och hälsodebattör. "Har studerat självläkning samt alternativmedicin. . . . Är kritisk till skolmedicinen, eftersom hon anser att denna ignorerar kopplingen mellan individens mentala och fysiska tillstånd. . . . Har fått kritik för att ägna sig åt pseudovetenskap." (Svenska Wikipedia "Sanna Ehdin Anandala" 2018-04-07)

Ehnmark, Elof: Litterära strömningar under 1900-talet. Se Svenska folket genom tiderna 12. Elof Ehnmark, född år 1899 i Härnösand. Död 1978. Radiochef, litteraturhistoriker, skolman.

Ehrensvärd, Carl August: Brevet till Kickan (1798-99,1971). Gustavsson, Per-Lindqvist, Karl: Röster i Småland. Carl August Ehrensvärd, född år 1745 i Stockholm. Död 1800. Sjömilitär, konstteoretiker, konstnär, arkitekt. "E:s svaghet liksom hans styrka uppenbaras i hans självdefinition, som i själva verket ger en hel särskild typ av människa, nämligen att E. levde 'intet som annat folk i linea utan i punkter'. Carl August E. förblir ett av de älskvärdaste och mest underhållande genin, som svensk kultur kan glädjas över." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:16733/Bengt Hildebrand. O. Nikula. Med bidrag av Gunhild Bereh.), citat hämtat 2018-10-14)

Ehrensvärd, Carl August: Resa till Italien (1780-82, 1786). Se Schück, Henrik: 1700-talets prosaförfattare.

Ehricht, Christoph: Byggplats Europa - nya utmaningar för diakonins arbete (2005). Se Att gå dit ingen annan går. Christoph Ehricht, född år 1950 i Erfurt sydväst om Leipzig i Tyskland. Diakonipastor i Pommerska Evangeliska Kyrkan. "I maj 1987 registrerar Stasi en ny IM (= inofficiell medarbetare), täcknamn Ingolf Seidel, 1286/85. Under två års tid har han skolats in i uppgiften. IM Ingolf är en av cirka 70 östtyskar som så här långt deltagit i resorna till Växjö (och Växjö stift). 'Beredvilligt informerar denne om resorna, vilket lett till viktig operativ information.' /. . ./ 'i 24 fall', heter det i hans ledningsofficers anteckningar. Ingolfs klarnamn är Christoph Ehricht, utbildad präst, född 1950. Sin vilja att samarbeta med Stasi motiverar Ehricht med att han 'vill förhindra att kyrkan missbrukas' (läs: utnyttjas till regimkritik). Någon lön får han inte men väl praliner, böcker och en LP-skiva. Den sista gåvan skall han få i februari 1989. Allt enligt Stasis noteringar. Hans motprestation: att hålla koll på besökare från utlandet som gästar stiftet Greifswald, inklusive gäster från Växjö. . . . Först i november 2013 bjuder (Växjö stift) in till ett två dagar långt symposium, kallat 'Svenska kyrkans möte med kyrkan i DDR - om underrättelseverksamhet och vänstiftsrelationer under Kalla kriget'. Värd är just biskopen Jan-Olof Johansson (som från 1986, då stiftsadjunkt) var ansvarig för utbytet mellan stiften i Växjö och Greifswald). Upp i talarstolen hälsar han en tysk kyrkohistoriker, som berättar att Stasi gärna rekryterade kyrkliga ledare. . . . (En äldre tysk man invänder:) 'Alla kyrkliga ledare i DDR var ju mer eller mindre tvungna att samarbeta med Stasi. Det har jag själv gjort.' Mannen ifråga är ingen mindre än Christoph Ehricht, IM Ingolf Seider i Stasis akter. Stiftet har bjudit in honom för att kåsera om utbytet mellan Växjö och Greifswald. . . . När det väl är Christop Ehrichts tur så hoppar han över kåseriet. Istället berättar Ehricht att han hjälpt Stasi vid två tillfällen. En gång säger han sig ha stoppat en regimkritisk konsert i kyrkan, en annan gång säger han sig ha hindrat kristna från Holland att kritisera DDR:s upprustning. Om övriga tillfällen säger han inget alls. . . . Innehållet (i Ehrichts akt i Berlin) visar att Ehrichts uppdrag varit att medelst 'konspiration' aktivt 'tränga tillbaka och förhindra politiskt-negativa' grupper att få fäste i kyrkan. Hur det skulle gå till bestämdes vid hemliga möten. . . . (Så här säger Jan-Olof Johansson i Växjö i mars 2016:) 'Jag skulle gärna vilja sätta mig ned och prata med Christoph Ehricht, det skulle jag verkligen vilja'.' Frågan är bara om Ehricht är villig att samtala. När Stasi kommer på tal kommunicerar han numera bara via e-post. I ett meil skriver Ehricht att han i vart fall aldrig lämnat upplysningar om Växjö stift." (Dagen 2016-04-01/Chrisoph Andersson)

Ehrnström, Harald (kyrkoadjunkt, Jönköping): Att söka livets Herre (Jönköpings-Posten 1968-02-10). Harald Ehrnström, född år 1936. Präst. "Kontraktsprosten Harald Ehrnström, kyrkoherde i Sofia kyrka i Jönköping, avskedspredikade i sin kyrka på påskdagen, och hans predikan hördes över hela landet - genom Sveriges radios radiogudstjänst i P1. . . . 'För att fungera (som gudstjänstledare) måste man ha haft mycket själavård. De som är goda predikanter har också lärt känna människor', säger Harald Ehrström i en intervju till Jönköpings-Posten." (Dagen 2001-04-19)

Eichrodt, Walther: The Holy One in Your Midst: The Theology of Hosea. Se Interpretation (1961). Walter Eichrodt, född år 1890 i Gernsbach väster om Stuttgart i sydvästra Tyskland. Död 1978. Professor i Gamla testament och Religionshistoria vid universitetet i Basel 1922-1960. "Eichrodt trodde att Första Mosebok var tillagd som en prolog till Gamla testamentet sedan Andra Mosebok hade fullbordats." (Engelska Wikipedia "Walther Eichrodt" 2017-01-24)

Eidering, Eivind: Hubbestad Säteri - ett stycke bygdehistoria. Se Mellan Härån och Rasjön 1991.

Eidmark, Henry: Ingemar går längre än Harry och Olle! (1956). Se Nilsson, Tore: Sporten i dag 1956-57. Henry Eidmark, född år 1897 i Lindesberg. Död 1973. Sportjournalist. "Hellre än att stryka grenar som fotboll och boxning, den breda massans idrotter, eller reducera antalet idrottare, borde man resolut sopa bort kvinnsen från den olympiska arenan. I varje fall när det gäller friidrott." (Morgon-Tidningen 1952) (Aftonbladet 2002-08-06/Yrsa Stenius)

Eikli, Gabriel: Lekmannen Tabuchi. Se Soluppgången 1956. Gabriel Eikli, född år 1910. Död 1988. Norsk missionär i Manchuriet (senare Dongbei) i Kina 1936-1946 och i Japan 1949-1959.

Eile, Axel: Tofteryds ortsnamn. Se Tofterydsbygden (1951). Axel Eile, född år 1887 i Bredaryd väster om centralorten Värnamo. Präst. Ortsnamnsforskare.

Eilert, Håkan: Från kyrkoteologi till religionsdialog. Se Modern svensk teologi. Håkan Eilert, född år 1938.

Einhorn, Jerzy: Utvald att leva (1996,1998). Jerzy Einhorn, född år 1925 i Czestochowa nordväst om Krakow i södra Polen. Död 2000. Läkare, professor i radioterapi, politiker. "Einhorn har i sina memoarer 'Utvald att leva' beskrivit sin uppväxt och ungdomsåren i Polen och hur han som en av få polska judar överlevde Förintelsen." (Svenska Wikipedia "Jerzy Einhorn" 2017-10-01)

Einhorn, Lena: Ninas resa - En överlevnadsberättelse (2005,2006). Lena Einhorn, född år 1954 i Spånga i Stockholm. Läkare, författare, regissör. "Nina har skrivit en bok om sin mor som överlevde Warszawas getto. Boken heter 'Ninas resa -en överlevnadsberättelse'. År 2006 väckte Einhorn uppmärksamhet med boken 'Vad hände på vägen till Damaskus?' där hon försöker jämföra Nya testamentet med samtida historiska källor. Detta leder fram till den djärva och unika hypotesen att Jesus och Paulus var samma person. Svenska Dagbladets rescensent kallade det för 'en problematisk hypotes som nog skapar fler svårigheter än den löser'." (Svenska Wikipedia "Lena Einhorn" 2018-10-01)

Einhorn, Stefan: Den sjunde dagen (2003). Stefan Einhornz, född år 1955 i Stockholm. Läkare, professor i molekylär onkologi, författare.

Einstein, Albert: Den speciella och den allmänna relativitetsteorin (1917,1989). Albert Einstein, född år 1879 i Ulm sydost om Stuttgart i södra Tyskland. Död 1955. Tysk-judisk teoretisk fysiker. "Mest känd för att ha utvecklat relativitetsteorierna, vilka medförde en revolution inom fysiken. . . . När Adolf Hitler kom till makten 1933 lämnade Einstein Berlin och knöts till 'Institute for Advanced study' i Princeton. . . . Från att ha varit en pionjär inom kvantfysiken började Einstein från mitten av 1920-talet kritisera kvantmekaniken. Hans diskussioner med Niels Bohr är berömda. . . . Ett känt citat som rör hans motstånd mot kvantmekaniken är 'Gud kastar inte tärning'. Bohr svarade: 'Du ska inte tala om för Gud vad han ska göra.' . . . Från 1920-talet fick den växande antisemitismen (Einstein) att engagera sig för sionismen. Han tog samtidigt avstånd från nationalism och tycks ha förespråkat att judar och araber skulle leva i fredlig samexistens i samma land. . . . 1952 blev han erbjuden att bli president i Israel. Han tackade dock nej med motiveringen . . . på svenska ungefär 'Ekvationer är viktigare för mig än politik. Politik är för nuet, men ekvationer är för evigt.'" (Svenska Wikipedia "Albert Einstein" 2018-10-01) . . . . . . "Einstein uppgav att han hade sympati för den opersonlige panteistiske Guden i Baruch Spinozas filosofi. Han trodde inte på någon personlig Gud som befattar sig med mänskliga varelsers öden och handlingar, ett synsätt som han beskrev som naivt. Han klargjorde emellertid att 'Jag är inte en ateist', och föredrog att kalla sig en agnostiker eller en djupt religiös icke-troende. När Einstein tillfrågades om han trodde på ett liv efter detta, svarade han: 'Nej. Och ett liv är nog för mig.' Einstein förknippas främst med icke-religiösa humanistiska och etiskt kulturella grupper i både Storbritannien och USA. . . . Han yttrade 'utan "etisk kultur" finns det ingen räddning för mänskligheten.'" (Engelska Wikipedia "Albert Einstein" 2018-10-12)

Eirestål, Jan (pastor i Immanuelskyrkan, Jönköping): Folkhemmet och Guds rike (Jönköpings-Posten 2005-07-01). Jan Eirestål, född år 1947. "Oavsett hur paret ser ut vill vi kunna tillhandahålla en välsignelse och en förbönsakt", säger Jan Eirestål som tillsammans med Leif Nilsson som också är utbildad pastor öppnar upp för att de personligen gärna viger samkönade par." (Jnytt 2010-01-13)

Ejmaes, Bodil: Den nye danske oversaettelse - dess modtagelse og anvendelse. Se Svensk Exegetisk Årsbok (2001).

Ek, Bengt: Råttfällorna (1980). Se Gustavsson, Per-Lindqvist, Karl: Röster i Småland. Bengt Ek. Född år 1917. Död 1990. Litteraturvetare, författare, lektor med rötter i Ramkvilla söder om centralorten Vetlanda.

Ekblad, Hjalmar: Fåret, som kände sitt namn. Se Soluppgången - På konungens bud 1928. Hjalmar Ekblad, född år 1889 i Mariannelund öster om centralorten Eksjö. Död 1972 i Grantsburg norr om Minneapolis i norra USA. Missionär i norra Kina, pastor.

Ekblom, Helena Sofia. Se Odenvik, Nathan: "Vita jungfrun" - en svensk martyr under 1800-talet. Helena Ekblom, född år 1790 i Sankt Anna sydost om centralorten Söderköping. Död 1859. Predikant. Representant för den så kallade predikosjukan. "Känd som 'Predikare-Lena' eller 'Vita Jungfrun', därför att hon alltid var vitklädd då hon predikade. . . . År 1806, vid 16 års ålder, började hon vandra runt och predika. . . . 1808 spärrades hon in på Vadstena hospital. . . . 1828 frigavs hon och begav sig ut på nya predikovandringar." (Svenska Wikipedia "Helena Ekblom" 2018-09-16)

Ekblom, O.: Jönköpings län (1943). Se Mäster Gudmunds Gilles Årsbok 1943. Olle (Olof) Ekblom, född år 1892 i Munktorp öster om centralorten Köping. Död 1978. Landshövding i Jönköpings län 1938-1957. "Under finska vinterkriget var han menig i Svenska brigaden." (Svenska Wikipedia "Olle Ekblom" 2018-09-09)

Ekdahl, Kenneth (pastor, Smyrna, Habo): Får jag låna ditt öra? (Jönköpings-Posten 1991-07-12)

Ekedahl, Esaias: Prästhemmet i Gränna 1863-1880. Se Från Smålands och Ölands gamla prästhem. Esaias Ekedahl, född år 1856 i Almesåkra sydväst om centralorten Nässjö. Död 1926. Präst och skolman. Utnämndes 1910 till domprost i Växjö. Son till kontraktsprosten Jonas Gustaf Ekedahl.

Ekelund, Herman: Smålandsminnen från 1860- och 70-talen (Jönköpins-Posten 1931-11-13)

Ekelund, Maj-Lis: Jag vill ha en vit mor. Se Soluppgången 1966. Majlis Ekelund, född i Skepperstad sydost om centralorten Sävsjö. Död år 2003 "i sitt 82:a levnadsår". Missionär för Svenska Alliansmissionen i Sydafrika 1951-1986.

Ekelund, Vilhelm: Då voro bokarna ljusa. Se Lindell, Börje samt Ekelund, Vilhelm: Melodier i skymning. Vilhelm Ekelund, född år 1880 i Stehag nordost om centralorten Eslöv. Död 1949. Författare, poet, aforistiker. "Tillhörde en symbolistisk riktning inom lyriken. I Swedenborgs anda lät han själstillstånd och attityder speglas av växter. . . . Målet i hans litterära produktion blev att gestalta 'det mänskliga'. . . . Rent allmänt brukar man säga att hans poesi präglas av ett 'förtätat' språk." (Svenska Wikipedia "Vilhelm Ekelund" 2018-06-16)

Ekelund, Vilhelm: Melodier i skymning (1902)

Ekelöf, Gunnar: Dedikation (1934). Gunnar Ekelöf, född år 1907 i Stockholm. Död 1968. Författare, poet, översättare. "Trots eller därför att han kände ett avstånd till det samhälle och den tid som omgav honom och dess prydliga samförstånd, (har han) för många kommit att räknas som en av de viktigare kulturpersonligheterna i sin samtid. Han är översatt till flera språk och en levande svensk klassiker; hans förmåga att ompröva sig själv och sitt skrivande har varit en viktig förebild för många senare poeter." (Svenska Wikipedia "Gunnar Ekelöf" 2018-07-16)

Ekelöf, Gunnar: Eufori. Se Håkanson, Björn samt Ekelöf, Gunnar: Färjesång.

Ekelöf, Gunnar: Färjesång (1941)

Ekelöf, Gunnar: Höstsejd. Se Håkanson, Björn samt Ekelöf, Gunnar: Dedikation.

Ekenberg, A.: "Allmäktig" eller "Allhärskare"? Se Svensk Exegetisk Årsbok (1995). Anders Ekenberg. Professor i teologi vid Newmaninstitutet, katolsk högskola i Uppsala.

Ekenberg, A.: "Det var om honom han talade" Jes 53, Jes 6 och Joh 12. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1994).

Ekholm, Carl (kyrkoherde em.): Den gode herden (Jönköpings-Posten 1958-04-19)

Eklund, H.: Nytestamentlig och modern verklighetssyn. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1948).

Eklundh, Robert: Eklundhska prästhemmet i Nöbbeled och Ryssby. Se Från Smålands och Ölands gamla prästhem.

Eklöv, Christel: Metriska försök. Se Gudmundsgillets Årsbok 1995.

Eklöv, Lage: Det kristna hemmet (1949,1957), Lage Eklöv, född år 1911 i Ålem söder om centralorten Mönsterås. Död 2010. Präst, författare, skolman. Rektor för Hållands folkhögskola i Jämtland 1938-1976. "Studerkammaren och klassrummet var inte Lages enda miljöer. Han var . . . en genuin fjäll- och friluftsmänniska, med bland annat imponerande ornitologiska och botaniska kunskaper. . . . Han fick också god ingång i den samiska kulturkretsen och var en omtyckt besökare i samebyar och samevisten." (Östersunds-Posten 2010-04-14/Anders Andersson)

Ekman, E.J.: Inre missionens historia (1921). Erik Jakob Ekman, född år 1842 i Strömsbro norr om Gävle centrum. Död 1915. Präst, frikyrkoledare, författare. En av grundarna av Svenska Missionsförbundet och riksdagsledamot i sammanlagt sju år. "Ekman ansåg om världens försoning att den inte blev fullbordad genom Kristi död, utan att då lades grunden till försoningen, och att Jesus fullkomnades till en frälsningshövding, som försonar människan, när hon tar till sig honom i tro. Ekman försökte först försvara . . . men blev senare en uttalad motståndare till barndopet. . . . Han anslöt sig till den reformerta kyrkans syn på nattvarden. Om eskatologin ansåg Ekman först att de som begått synd mot den helige ande är evigt fördömda. Men han övergav senare denna åsikt. Ekman förnekade bestämt . . . den så kallade verbalinspirationen." (Svenska Wikipedia "Jakob Ekman" 2018-08-15) . . . . . . "En klar evangelisk förkunnelse, en påtaglig förmåga att åt förhandlingar och religiösa högtidsstunder giva värdighet och lyftning, patriarkalisk myndighet tillika med personlig omvårdnad om missionsarbetarna voro utmärkande drag hos honom. Missionssaken hade i honom en hänförd förespråkare. Lika ivrig var han i sin strävan att inom Missionsförbundets kretsar få den kongregationalistiska församlingsidén förverkligad. En stor del av hans författarskap syftade just till detta sistnämnda. Mera än Waldenström trodde han på möjligheten att få till stånd en svensk frikyrka." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:15858/W. Bredberg, citat hämtat 2018-10-15)

Ekman, K.E.: De vänliga ormarna (1944). Se Allt i fickformat, Månadstidningen.

Ekman, Kerstin: Guds barmhärtighet (1999,2003) Kerstin Ekman, född år 1933 i Risinge öster om centralorten Finspång. Författare. "Hennes rika berättarkonst, som ofta tar avstamp i det vardagliga, har gjort henne till en av våra mest lästa svenska 1900-talsförfattare." (Albert Bonniers förlag, citat hämtat 2018-10-15)

Ekman, Sven: Ett och annat om Vätterns historia. Se Gudmundsgillets Årsbok (1931). Sven Ekman, född år 1876 i Uppsala. Död 1964. Zoolog, författare. Lektor i biologi och kemi i Jönköping 1909-1916. Utnämndes 1927 till professor i zoologi vid Uppsala universitet. Utgav bland annat boken "Die Bodenfauna des Vättern, qualitativ und quantitativ untersucht. (Leipzig 1915)

Ekman, Ulf: En helig kallelse (2007). Ulf Ekman, född år 1950 i Göteborg. Präst i Svenska kyrkan 1979-1983. Grundade den evangeliskt-karismatiskt inriktade församlingen Livets Ord i Uppsala 1983. 2014 lämnade han Livets Ord för att samma år upptas i den romersk-katolska kyrkan. Innehar två hedersdoktorat vid Indiana Christian University och vid Oral Roberts University. "Som anledning (till sin konvertering till katolska kyrkan) angav han i en debattartikel i Dagens Nyheter att han och hans hustru bland annat 'började inse att autenticiteten och fullheten av denna Kyrka och dess konkreta uttryck igenom historien finns i den katolska kyrkan. Denna insikt kom genom en djupare förståelse av Kyrkans sakramentala dimension och dess fasthållande av en autentisk auktoritet som kan avgöra och vägleda i både lärofrågor och moraliska frågor.'" (Svenska Wikipedia "Ulf Ekman" 2018-06-01) . . . . . . "I sin ungdom var Ekman medlem av det svenska kommunistpartiet KFML(r) innan han blev en kristen. . . . Under sin söndagsgudstjänst den 3 mars 2013 informerade Ekman församlingen om en större förändring - dess grundare och dess pastor i 30 år, skulle dra sig tillbaka i maj och efterträdas av Joakim Lundqvist, fram till dess församlingens ungdomspastor. . . . 2014 konverterade Ekman och hans familj till romersk katolicism. Han hävdar att 'Cathechism of the Catholic Church' (utgiven år 1992 av påven Johannes Paulus II) är 'den bästa bok han någonsin läst'." (Engelska Wikipedia "Ulf Ekman" 2018-09-24) . . . . . . "'Vilket är ditt viktigaste argument för att bli katolik?' (Ulf Ekman:) 'Det är svårt att ge bara ett argument. Men grundläggande är att katolska kyrkan har sanningen i sin fullhet.' . . . 'Kritikerna säger att du går från ytterlighet till ytterlighet.' 'Kanske kan det se ut så på ytan. Men jag ser inte Katolska kyrkan som en ytterlighet utan som alla kyrkors moder. Jag ser det som en vandring mot centrum istället.' . . . 'Kommer du att kunna fira nattvard med Livets ord framöver?' 'Inte när jag är katolik, men fram till dess. Hittills har jag ju inte kunnat fira nattvard med katoliker.' . . . 'Är det din önskan att alla kristna på sikt ska bli katoliker?' "Jag tror att det är Jesu önskan att alla ska bli ett, och den enheten ska vara konkret. Och jag tror att den katolska kyrkan har det fullaste uttrycket för den enheten.'" (Dagen 2014-03-11/Thomas Österberg)

Ekman, Valdemar: Martinsgården. Se Tabergs Bergslag X. Valdemar Ekman, född år 1893 i Barnarp söder om centralorten Jönköping. Död 1988 i Norrahammar.

Ekstam, Josef: Då högtid hålles vid Kingoyi. Se Missionsförbundet 1924. Josef Ekstam, född år 1878 i Söderfors nordväst om centralorten Tierp norr om Uppsala. Död 1925. Missionär i Svenska Missionsförbundet, framför allt verksam på missionsstationen i Kingoyi, Zaire (Demokratiska republiken Kongo, Kongo Kinshasa). Han reste ut första gången 1904 och lämnade fältet sista gången 1925.

Ekstam, Josef: Från missionsfältet i Kongo. Se Missionsförbundet 1924.

Ekstedt, Anders (pastor, Filadelfiaförsamlingen, Tenhult): Vägen till frälsningen (Jönköpings-Posten den 8 oktober 1982). "2012 är ett speciellt år i Anders Ekstedt liv. Han har fyllt 65, blivit avtackad i sin församling (Sionförsamlingen i Linköping) efter många år som pastor och föreståndare. . . . (Anders Ekstedt) växte upp på Kungsholmen i Stockholm och var åtta år när han blev frälst och anmälde sig till dop. Efter en andlig kris i tonåren blev han andedöpt. 'Det förändrade mitt liv. Den kallelse som jag hade haft i hjärtat att tjäna Gud sedan jag bar barn blev så påtaglig.' Sedan dess har han arbetat i församlingar i Vilhelmina, Alsterbro, Helsingborg och Tenhult innan han kom till Linköping 1984. . . . Som pensionär hoppas han få fortsätta att arbeta med mission och även besöka gamla och sjuka." (Dagen 2012-12-14/Thomas Manfredh)

Ekström, Bo: Dopfunten i Bondstorp - En 700-åring. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1970. Bo Ekström, född 1939. "2015 fick Inga och Bo Ekström Vaggeryds kommuns byggnadsvårdspris för att de vårdat huset Vicksbo i Byarum på ett fint sätt. . . . 'Kanske var huset med den inbyggda verandan lite Amerika-inspirerad. Hursomhelst är det nu, drygt hundra år senare (än när huset stod klart 1903), högsta mode att ha en "american porch" på sitt drömhus.'" (Vaggeryds kommun 2015-11-25)

Ekström, Bo: Värnamo lasarett - minnen från Gunnar Vidfelts tid. Se Thulin, Anders - Söderlind, Tore: Tro, hopp och läkekonst. Bo Ekström, född 1921 i Helsingborg. Läkare.

Ekström, Carl-Olof (pastor, Ulricehamns missionsförsamling): Människopenningen (Jönköpings-Posten 1958-06-20). Carl-Olof Ekström, född år 1918 i Stockholm. Död 2006. Pastor i Ulricehamn (1955-).

Ekström, Hjalmar: Salomos Höga Visa (1936,2011). Hjalmar Ekström, född år 1885 i Stehag nordost om Eslöv. Död 1962. Diakon, skomakare och luthersk-pietistisk mystiker. "Två mystiska strömningar blev avgörande för Ekströms utveckling: radikalpietismen och kvietismen. . . . Ekström upplevde tidigt flera starka Gudsupplevelser och var dessutom mycket beläst, inte minst i teologiska ämnen. Enligt Ekström bör egenviljan och den syndiga naturen avdö så att Gud kan tas emot i stillhet. . . . Ekström läste och inspirerades av många mystiker genom historien, bland andra Mäster Eckehart, Thomas av Kempis, madame Guyon, persiska sufipoeter och Jacob Böhme." (Svenska Wikipedia "Hjalmar Ekström" 2018-09-12)

Ekström, Per G.: Min barndoms eldar. Se Miljö och människa i Småland. Per G. Ekström, född år 1908. Död 1998. Författare.

Ekström, Per G.: "Studentbetyget på kistbotten" eller några skolminnen. Se Småländska skolminnen.

Ekström, Per Olof: Vilddjurets märke (1967). Per-Olof Ekström, född år 1926 i Gestad nordost om centralorten Vänersborg. Död 1981. Författare, lantbrukare och journalist. "Han är mest känd för romanen 'Sommardansen', 1949, som sedan filmades och blev succéfilmen 'Hon dansade en sommar'. Han skrev även om jordbrukspolitik i 'Mordet på modernäringen', 1969. En tid var han bosatt i Östtyskland. Under sista delen av sitt liv bodde han i Rumänien och avled även där. Sammantaget gav han ut närmare 50 böcker. Några av dessa gav han ut under pseudonym (pornografiska böcker). . . . I sitt testamente förbjöd Ekström att hans böcker skulle återutges efter hans bortgång." (Svenska Wikipedia "Per Olof Ekström" 2017-03-18)

Elat, M.: Monarkin och handelsutvecklingen i det gamla Israel. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1980).

Eldebo, Runar: Det oskyldiga lidandet. Se Vardagsord. Runar Eldebo, född år 1950 i Västerås. Författare, lärare. "Doktorerade på Frank Mangs och hans förkunnelse vid Åbo akademi. Var lärare på Teologiska Seminariet på Lidingö och Teologiska Högskolan i Stockholm under sammanlagt 30 år. . . . Ungdomspastor i Huskvarna i mitten av 70-talet." (Hemmets Vän 2011-03-31) . . . . . . "'Jag har haft tre arenor. Jag har rest runt och föreläst, jag har varit lärare för blivande pastorer och präster och jag har arbetat med ledarskap inom näringslivet', säger 67-åringen (Runar Eldebo). 'Människor och människors funderingar har alltid intresserat mig. Innan jag studerade teologi läste jag filosofi i två år och då tänkte jag att jag skulle bli filosof. . . . Vår uppgift som anställda i en församling är inte att ta över uppgifterna från medlemmarna utan att betjäna dem. . . . Under de senaste 30 åren har jag varit i USA en handfull gånger varje år. . . . Där har jag fått mycket av min inspiration.' . . . Just nu medverkar Runar för 13:e gången på en konferens utanför Boston som Equmeniakyrkans systerorganisation i USA arrangerar. . . . 'Men i höst ska jag vara helt ledig. Varje dag tänker jag inleda med en timmes promenad och mellan 10 och 12 ska jag sedan läsa om några av de bästa böckerna som jag har läst. Jag har bland annat alla 67 romaner som den katolska teologen Andrew Greely har skrivit.'" (Dagen 2017-07-04/Johannes Ottestig)

Eldebo, Runar: En gång till (2001)

Eldebo, Runar: Guds helighet. Se Vardagsord.

Eldebo, Runar: Helighetslängtan. Se Vardagsord.

Eldebo, Runar: Kristen i landet lagom (1999)

Eldebo, Runar: Sexualitet är mer än sex. Se Johansson m fl, Liselotte: Öm & tålig.

Eldebo, Runar (pastor, Huskvarna): Var finns Guds rike? (Jönköpings-Posten 1974-12-07)

Eldebo, Runar: Ömtålighetens folk. Se Johansson m fl, Liselotte: Öm & tålig.

Elfving, Anders. Se Olsson, Bror. Anders Elfving, född år 1745 i Ålem söder om centralorten Mönsterås. Död 1772 i Stockholm. Präst. "En nitisk själasörjare och fängslande predikant, och drog under sina predikningar väldiga folkskaror. Elfving företrädde den äldre lagiska pietismen, närmast i Peter Murbecks anda." (Svenska Wikipedia "Anders Elfving" 2015-10-04) . . . . . . "Anmärkningsvärd är E:s avböjande hållning gentemot de apokryfiska bibelböckerna, säkerligen icke så mycket beroende på att de icke voro kanoniska, utan därför att de enligt pietistisk uppfattning gåvo alltför stort utrymme åt naturliv och livsglädje." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:15978/Bror Olsson, citat hämtat 2018-10-15)

Elg, Carl-Johan (pastor, Taberg): Att tjäna - ett livsideal (Jönköpings-Posten 1987-08-28). Carl-Johan Elg, född år 1950. "Arbetar på möbelindustri på Torsvik, är pastor och gruvguide." (Månsarps kyrkoblad 2/2012) . . . . . . "Söndagen den 25 och tisdagen den 27 mars visas påskmusikalen 'Kärlek utan gräns' i Tabergs missionskyrka. Dramat framförs av musiker, ett 80-tal amatörskådespelare och körer. Eva Joelsson, församlingens familjepastor, har tillsammans med församlingsmedlemmen Carl-Johan Elg skrivit manus utifrån Lukasevangeliets texter om påsken samt från Apostlagärningarna 4. Musikalen varvas med scener från en fängelsecell där Petrus och Johannes samtalar om tiden de hade tillsammans med Jesus, då han gick på jorden." (Dagen 2018-03-22)

Elg, Carl-Johan: Fattigvård och välgörenhet i Månsarps kommun 1913-1925. Se Tabergs Bergslag XXI.

Elg, Carl-Johan (pastor, Tabergs missionsförsamling): Lovsång ur djupa källor (Jönköpings-Posten 1986-10-10)

Elgeholm, Erling: ELD - Europamissionens Litteratur-Depå. Se Grundt(r)on. Erling Elgeholm, född år 1941. "I söndags vid lunchtid gjorde Bönetåget (som ber för Sverige och de orter det passerar) ett cirka 20 minuters stopp vid busstationen i Filipstad innan man for till en friluftsgudstjänst i lokparken i Vansbro. . . . Initiativet till detta böneupprop hade tagits i Norrahammars Frikyrkoförsamling, som är en ekumenisk församling, ansluten till Svenska Missionskyrkan och Svenska Alliansmissionen. I Filipstad talade pingstpastorn Erling Elgeholm om den kommande väckelse, som han tyckte sig se bevis för är på gång i Sverige. Han blev mycket uppmuntrad av att se att så många bedjare hade samlats i Filipstad och han meddelade en profetisk hälsning till de invandrare som deltog från Filipstad. Det var folk från Eritrea, Nigeria, Vietnam, Ryssland, Burundi, England, Finland och Israel förutom Sverige." ("För en tid som denna" 2007-08-12/Bengt Sjöberg)

Elgeskog, Justus: Från mina smålandshörn. Se Barndom i Småland. Justus Elgeskog, född år 1884 i Vittaryd norr om centralorten Ljungby. Död 1975. Skolman, folkbildare och rektor. "Gjorde betydande insatser för folkbildningen och nykterhetsrörelsen. Han var bland annat riksstudieledare för Nationaltemplarorden och redaktör för organisationens tidskrift Ariel 1922-1936. Utanför nykterhetsrörelsen var han bland annat styrelseledamot i Riksteatern och Svenska gymnastikförbundet." (Svenska Wikipedia "Justus Elgeskog" 2017-09-05)

Elgeskog, Justus: Under ungdomens tak. Se Småländska skolminnen.

Elgh, Magnus Nicolai: Småländska Åkerbrukets Skiötsel till dess Skillnad ifrån andre orters Åkerbruk (1749). Se Boken om Svenarum. Magnus Nicolai Elgh, född år 1719 i Harkeryd i Svenarum sydost om centralorten Vaggeryd.

Eliaeson, Harald: Några Byarumsglimtar från början av seklet. Se Byarums Hembygdsförening 1965.

Eliasson, Sven "Gliet": Resa till Latinamerika med IFK Norrköping. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1998.

Eliot, T.S.: Mordet i katedralen (1935,1948). Thomas Stearns Eliot, född år 1888 i Saint Louis öster om Kansas City i Missouri i USA. Död 1965 i London, England. Författare, poet och litteraturkritiker. Nobelpristagare i litteratur 1948. "1927 gick Eliot med i den anglikanska kyrkan och blev brittisk medborgare. I de radikala konstnärskretsar som Eliot vistades var dessa konservativa uttryck en skandal. Han bildade därefter nya litterära kretsar med konservativa ideal, och bekände sig öppet, med de klassiska orden, vara 'classicist in literature, royalist in politics, and anglo-catholic in religion'." (Svenska Wikipedia "T.S. Eliot" 2018-06-29) . . . . . . "Omkring 30 år (efter Eliots konvertering till den anglikanska kyrkan) uttalade han sig om sin religiösa uppfattning, (med) att han kombinerade 'en katolsk läggning, ett kalvinistiskt arv och ett puritanskt temperament'. Han hade också vidare andliga intressen och yttrade (1959 i en radiointervju): 'Jag ser framstegets väg för den moderna människan i hennes sysslande med sitt eget jag, med sitt inre varande' och citerade Goethe och Rudolf Steiner som exempel på en sådan riktning. En av Eliots levnadstecknare, Peter Ackroyd, har sagt: 'Syftet med (Eliots konvertering) var tvåfaldigt. För det första: Church of England gav Eliot ett visst hopp för egen del, och jag tror att Eliot behövde en viloplats. För det andra: Den knöt Eliot till det engelska samhället och den engelska kulturen.' . . . Cleo McNelly Kearns framhåller i sin biografi att Eliot var djupt influerad av indiska traditioner, särskilt Upanishaderna. . . . Indiska religioner och särskilt hinduismen utgjorde den filosofiska grunden för hans tankeprocess. . . . (Diktsamlingen 'Four Quartets' 1945) kan inte förstås utan hänvisning till kristen tankegång, traditioner och historia. (Engelska Wikipedia "T.S. Eliot" 2018-10-15)

Ellenius, Allan: Kyrklig konst och miljö. Se Montgomery, Ingun: Sveriges kyrkohistoria - Enhetskyrkans tid. Allan Ellenius, född 1927 i Uppsala. Död 2008. Konsthistoriker och målare. Professor i konstvetenskap vid Uppsala universitet 1977-1993. "När han under 1950-talet sökte sig till London, godtog han reservationslöst den nya rollfördelning som kulturellt drabbat Europa efter andra världskriget. Tyskland var nu ett tudelat genomgångsland, inte längre ett självklart mål för en yngre generations kunskapssökande. Och det skall heller inte förnekas, att Allan Ellenius under hela sitt liv höll fast vid en långt gången beundran för anglosachisk kultur och livsstil - stundtals biotopiskt sublimerad, när han på skotska höglandet genom kikaren skådade alpkråka, snöripa eller korsnäbb." (Kungliga Vitterhetsakademiens Årsbok 2010/Hans Henrik Brummer)

Ellenius, Allan: Miljö och mentalitet. Se Signums svenska kulturhistoria - Stormaktstiden.

Ellingworth, Paul: Att översätta Bibeln. Se Världsvid kristendom vid 1900-talets slut. Paul Ellingworth, född år 1931. Teolog och bibelöversättare. "Honorary Lecturer" i Nya testamentet vid "the School of Divinity, History and Philosophy" vid Aberdeen University i Skottland.

Elliott, Ruth: De båda systrarna (1916,1928). Bok nr 44b i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Ellis, E. Earle: Background and Christology of John's Gospel: Selected Motifs. Se Southwestern Journal of Theology (1988). E. Earle Ellis, född år 1926 i Fort Lauderdale norr om Miami i sydöstra USA. Död 2010. Bibelforskare. Research Professor of Theology vid Southwestern Baptist Theological Seminary i Fort Worth väster om Dallas 1985-1998. "Ellis var välkänd för sitt evangelikala engagemang, men hans vetenskapliga noggrannhet respekterades inte bara av evangelikaler utan också av dem som inte delade hans teologiska uppfattning. Han hade en hög uppfattning om Bibeln och kompromissade aldrig med sin personliga övertygelse för att vinna fackmässigt godkännande eller anseende. Han var emellertid inte rigid eller trångsynt. Han sade alltid: 'Visa mig från Skriften att jag har fel, så skall jag ändra min uppfattning.' . . . Han gav regelbundet till välgörenhetsorganisationer medan han levde och donerade allt han hade när han dog. Han var en verkligt fin kristen och en omsorgsfull vetenskapsman som som var mycket fokuserad och disciplinerad och som älskade Gud, arbete och människor och som gav allt han hade." (Society of Biblical Literature "E. Earle Ellis 1926-2010"/S. Aaron Son, citat hämtat 2018-10-16)

Ellis, E. Earle: The Gospel of Luke (1974,1981)

Ellis, Peter F.: The Authencity of John 21. Se Saint Vladimir's Theological Quarterly (1992). Peter F. Ellis, född 1921 i New York City, USA. Död 2009. Professor i Bibliska studier i det "the Graduate School of Religion and Religious Education" vid det katolska Fordham University i New York .

Ellis Nutt, Amy: Ung för evigt? Se Det Bästa januari 2004. Amy Ellis Nutt, född i Staten Island, New York City, USA. Journalist (neurovetenskap och mental hälsa).

Ellul, Jaques: Modern avgudadyrkan. Se Kristen tro - En illustrerad handbok. Jaques Ellul, född år 1912 i Bordeaux i sydvästra Frankrike. Död 1994. Filosof, teolog, sociolog, kristen anarkist. Professor i "History and the Sociology of Institutions" vid University of Bordeaux. "Det dominerande temat i hans arbete visade sig vara det hot mot mänsklig frihet och religion som skapas av modern teknologi. . . . Trons närvaro i Jesus Kristus förändrar verkligheten. . . . Hoppet är ingalunda någon flykt in i framtiden, utan det är en aktiv kraft, nu. . . . Kärleken leder oss till en djupare förståelse av verkligheten. Kärleken är troligen den mest realistiska möjliga förståelsen av vår existens. Den är inte en illusion. Tvärtom är den verkligheten själv." (Engelska Wikipedia "Jacques Ellul" 2018-10-14)

Elmblad, Linnéa och Urban: "Jag och mitt hus, vi vilja tjäna Herren". Se Soluppgången 1968.

Elmgren, Henrik: Frida - berättelsen om en resepredikants hustru (1983). Henrik Elmgren, född år 1897. Död 1986. Lektor i kristendomskunskap och filosofi vid Jönköpings Högre Allmänna Läroverk 1957-1963. En av BG Asks lärare uner gymnasietiden 1958-1961.

Elmgren, Henrik: Skolmästaren som blev vräkt ur sin ämbetsgård. Se Gudmundsgillet Årsbok (1969-)1972.

Elmgren, Henrik: Visingsö skolegods - En donation och dess öden genom tiderna. Se Gudmundsgillets Årsbok (1966-)1968.

Elmgren, Klaes: Guds sändebud (Jönköpings-Posten 1924-12-24). Klaes Elmgren, född 1866 i Tveta söder om centralorten Hultsfred. Död 1938. Predikant i Jönköpings Missionsförening/Svenska Alliansmissionen.

Elmgren, Kl(aes): I de hoofianska bygderna Kind och Mark (1917)

Elmgren, Klaes: Jönköpings Missionsförenings historia (1921)

Elofson, Sune: Pingströrelsen, den helige Ande och missionen - Att bygga Guds rike tillsammans. Se Grundt(r)on. Sune Elofsson. "När jag ber om en snabb genomgång av viktiga milstolpar i IBRAs 60-åriga historia inleder Sune (Elofson): 'Eskil (Johansson som från starten 1955 var programansvarig i IBRAs första studio i nordafrikanska Tanger) var helt inställd på mission från början och ville starta överallt. . . . Så småningom ville vi nå bakom järnridån (de stängda kommunistiska länderna i Östeuropa) och då började vi sända radio från kortvågssändare i Portugal och på Malta. . . . Sedan riktade sig IBRA mer och mer till muslimer. . . . I samband med detta lade vi fokus på "onådda folk".' Vid den här tidpunkten, i slutet på 70-talet och början på 80-talet, började allt fler missionsorganisationer tala om de onådda i muslimvärlden. Sune var då pastor i Botkyrka pingstförsamling och gjorde en researchresa i Mellanöstern som visade att vare sig programkvalitén, hörbarheten eller responsen var den bästa. . . . Sune blev sedan den som byggde upp Mellanösternarbetet på Cypern. . . . För Sune hör ett magiskt ögonblick ihop med den stora satsning (med start i slutet av 1994) på Mellanöstern/Nordafrika som benämndes Aktion Ibrahim. . . . 'För mig var (det) ett "magic moment" när jag kunde lyssna på ett arabiskt radioprogram där själva programmet visade på en församling som samlades i Alis eller Muhammeds hus', säger Sune. 'Vi använde alltså radion på ett nytt sätt; för att plantera församlingar och fick till och med brev från Saudiarabien. . . . Nu hör vi om tv-program till Saudiarabien som har visats 700000 gånger på YouTube', utbrister Sune. 'När jag började jobba i Mellanöstern mötte jag många som hade arbetat ett helt liv utan att se resultat. Jag beundrar dem, jag själv är för otålig för det. Vi kunde inte då drömma om den respons vi ser på programmen idag. Jag väntar på ett andligt genombrott i de länderna, det är möjligt för Gud!'" (IBRA.se 2015-07-29/Maria Levander)

Elovson, Harald: August Strindberg och åttiotalet. Se Svenska folket genom tiderna 10. Harald Elovson, född år 1897. Död 1988. Litteraturhistoriker.

Elovson, Harald: Den skönlitterära förnyelsen. Se Svenska folket genom tiderna 11.

Elovson, Harald: Rydberg och hans inflytande på tänkesättet. Se Svenska folket genom tiderna 9.

Elytis, Odysseus: Solen den förste (1943,1990). Odysseus Elytis, född år 1911 i Heraklion på Kreta i Grekland. Död 1996. Författare. Nobelpriset i litteratur 1979. "Som poet utgick han från surrealismen." (Svenska Wikipedia "Odysseus Elytis" 2017-07-26) . . . . . . "Hans huvudsakliga strävan var att befria människors samveten från orättfärdiga samvetskval, att uppnå högsta möjliga genomsynlighet i uttryckandet och slutligen att lyckas med att närma sig ljusets mysterium, solens metafysik, (en sol) som han enligt egen definition var en "tillbedjare"-"idolator" av." (Engelska Wikipedia "Odysseas Olytis" 2018-10-01)

Emants, Marcellus: Jönköping 1875. Se Emants; Marcellus: Ob reis door Zweden samt Gudmundsgillets Årsbok (1980-)1981. Marcellus Emants, född år 1848 i Voorburg öster om Haag i västra Nederländerna. Död 1923. Författare. "En av förelöparna till den nya litterära rörelsen på 1800-talet och stod under inflytande av den franska realismen." (Svenska Wikipedia "Marcellus Emants" 2013-11-28)

Emants, Marcellus: Ob reis door Zweden (1877,1880)

Emanuelsson, D.: Predikantmöte i Falköping. Se Missionsförbundet 1924. D. Emanuelsson. Pastor i Svenska Missionsförbundet. "Gud har givit Missions-Förbundet stora uppgifter. Vår yttre mission till exempel. Vilken uppgift ha vi icke här att fylla! Och huru rikt välsignad har den icke varit! Här stå vi alltjämt inför nya, öppnade dörrar och nya möjligheter. Jag tänker, att det icke finnes en enda verklig missionsvän i våra led, som här skulle vilja, att vi ginge en enda tum tillbaka. Med vår inre mission förhåller det sig på samma sätt. Vi kunna icke, vi vilja icke gå tillbaka. De mörka områdena behöva erövras av den fria missionens folk i vårt land." (Missionsförbundet nr 29 den 16 juli 1925 s 490)

Emanuelsson, Vendela. Se E.S.K.

Emerton, John A.: Melchizadek and the Gods: Fresh Evidence for the Jewish background of John X:34-36. Se Journal of Theological Studies (1966). John Adney Emerton, född år 1928 i London, England. Död 2015. Präst, teolog och akademiker. "Regius Professor of Hebrew" vid University of Cambridge 1968-1995. Redaktör för Vetus Testamentum 1976-1997.

Emmrich, Martin: The Case Against Moses Reopened. Se Journal of the Evangelical Theological Society (2003).

En barnkör. Se Aleksijevitj, Svetlana: Bön för Tjernobyl.

Enander, Lennart Wilhelm. Se Järhult, Ragnar: Jag smyckar diktens kläder. Lennart Enander, född år 1916 i Jönköping. Död 1997. Bokbindarmästare. Hembygdsvän. "Lennart Enander, den svartklädde mannen i svart fluga, förr alltid cykelåkande, vågade i hela sitt liv vara sig själv. Han hävdade med bestämdhet sina åsikter och åtnjöt stor respekt hos stadsplanerare och tjänstemän. . . . En ovärderlig hjälp (för den) som ville veta något om gamla Jönköping eller andra ämnen som han var så kunnig i. (Jönköpings kommuns hemsida 2018 "Lennart Enanders plats")

Enarsson, Maj-Lis: Ringhetens mantel. Se Småländsk Jul.

Enckell, Rabbe: Att leva. Se Håkanson, Björn samt Enckell, Rabbe: Lutat över brunnen. Rabbe Enckell, född år 1903 i Tammela nordost om Åbo i sydvästra Finland. Död 1974. Finlandssvensk modernistisk essäist och poet. "Skrev en avskalad komprimerad poesi, ofta med naturen som motiv, med intellektuell klarsyn och klassiska referenser." (Svenska Wikipedia "Rabbe Enckell" 2018-10-13)

Enckell, Rabbe: Flyende spegel (1974)

Enckell, Rabbe: Lutat över brunnen (1942)

Enckell, Rabbe: När man blir gammal. Se Håkanson, Björn samt Enckell, Rabbe: Flyende spegel.

Engberg, Anna-Lisa: Luciafirande i Jönköping på 1920-talet. Se Gudmundsgillets Årsbok 2000.

Engberg, Sigurd: Brev från Kina (1946). Se Tro Frihet Gemenskap.

Engblom, Lars-Åke: Hakarpsbladet 21 september 1958. Lars-Åke Engblom, född år 1943 i Jönköping. Uppvuxen i Hakarp. Direktör för kulturcentret Nordens hus i Reykjavik, Island 1989-1993. Professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan i Jönköping (2002). Klasskamrat med BG Ask vid Jönköpings Högre Allmänna Läroverk.

Engdahl, Erland: AB Hofslätts Mek. Snickerifabrik. Se Den andra boken om Hovslätt. Erland Engdahl, född år 1914. Död 1992.

Engdahl, Erland: Det hände vid Dunkehalla ström. 1. En oxes död. Se Gudmundsgillets Årsbok 1982.

Engdahl, Erland: Då laxen gick i fällan. Se Den tredje boken om Hovslätt.

Engdahl, Erland: Emigrationen - Viktor Hellqvist. Se Den första boken om Hovslätt.

Engdahl, Erland: Hovslätt i historien. Se Gudmundsgillets Årsbok 1991.

Engdahl, Erland: Järnvägen Ulricehamn-Jönköping. Se Den tredje boken om Hovslätt.

Engdahl, Erland-Gotmark, Ernst: Ängsfors Snickerifabrikers Aktiebolag - ett familjeföretags krönika. Se Den första boken om Hovslätt.

Engdahl, Erland-Leander, Gun: Carl Johan Anderson och Hulans Qvarn. Se Den andra boken om Hovslätt.

Engdahl, Erland-Magnusson, Lotten: Per J Rösiö och Hagaberg. Se Den andra boken om Hovslätt.

Engdahl, K.W.: Bref från Kina (Jönköpings-Posten 1904-03-21). K.W. Engdahl. Missionär i Svenska Missionsförbundet, verksam i Kina 1890 (Hupeh) - 1913.

Engdahl, K.W.: Ichangförsamlingens trettioårsjubileum. Se Missionsförbundet 1924.

Engdahl, K.W.: "Israeliten" i Keangheo (Jönköpings-Posten 1907-01-09)

Engdahl, Per: Fribytare i folkhemmet (1979). Per Engdahl, född år 1909 i Jönköping. Död 1994. "Känd som grundare av 'Nysvenska rörelsen', vars ledare han förblev till sin död. Engdahl betecknade sig själv som korporativist och nationalist. . . . Efter andra världskriget sade sig Per Engdahl ha ändrat sina åsikter om Nazityskland och Hitler och att han skulle övergett också antisemitismen men fortsatte att verka för fascismen. . . . 1979 formulerade Engdahl en kritik mot hur fascismen agerar och istället borde agera. Han föreskrev en strategi som bland annat innebar ett nedtonande av rasbegreppet; istället skulle kritiken inriktas mot invandringen. Med inspiration av denna text grundade Sven Davidsson med flera 'Bevara Sverige Svenskt' (BSS), där dagens (år 2018) Sverigedemokraterna har sina rötter." (Svenska Wikipedia "Per Engdahl" 2018-04-14) . . . . . . (Ingvar Kamprad, grundaren av möbelkedjan Ikea, stod) på vänskaplig fot med (Nysvenska rörelsens) ledare Per Engdahl. I en intervju från 2010 beskrev Kamprad (honom) som 'en stor människa'." (Svenska Wikipedia "Ingvar Kamprad" 2018-09-24) . . . . . . "(Engdahl) var under 1930-talet ledare för Sveriges Fascistiska Kamporganisation, SFKO. . . . Ett försök gjordes 1932 att införliva hans grupp med det nyligen av Sven-Olov Lindholm bildade Nationalsocialistiska folkpartiet (ett pronazistiskt parti) fastän Engdahl stod emot deras trevare. . . . (Den nysvenska) politiken förkastade offentligt nazismen och såg i stället mer mot Benito Mussolini för inspiration. Engdahl är emellertid också känd för att ha prisat Hitler i kommentarer som 'Idag (den 23 april 1944) kan vi bara hälsa Hitler som Guds utvalde frälsare av Europa'. Inte desto mindre hävdade Engdahl ofta . . . att hans ideologi var rent svensk . . . och att hans inspiratörer var Sven Hedin, Adrian Molin och Rudolf Kjellén." (Engelska Wikipedia "Per Engdahl" 2018-02-01)

Engdahl, Per: Sverige och det tjugonde århundradet (1934)

Engdahl, Per: Sveriges ödesväg genom seklerna mot framtiden (1940)

Engelke, Fr(edrik): Herren är min starkhet. Se Det bästa jag vet om Jesus. Fredrik Engelke, född år 1848 i Halmstad. Död 1906. Teckningslärare. Diktare. "Hans 'Lovsånger och andeliga visor i nådene' av 1875 trycktes i nio upplagor. . . . Han skrev flera psalmer, och en av dem finns med i 1986 års psalmbok med nr 278 'Frälsare tag min hand . . .' I sina 'Minnen' berättar finansminister Ernst Wigforss från sin uppväxttid i Halmstad, att föräldrana tidigare hade gått till Missionshuset och att en av de kända människorna där var Fredrik Engelke. Han nämndes ofta i det Wigforsska hemmet som en gammal bekant." (gunnarklang.se, citat hämtat 2018-10-17)

Engelke, Fr(edrik): Mullsjö missionsförenings årsmöte (Jönköpings-Posten 1905-01-31)

E(ngelke), Fr(edrik): Smålandsfolk (Jönköpings-Posten 1900-11-17; bakom signaturen Fr. E. döljer sig med all sannolikhet Fredrik Engelke)

Engkvist, Conny (kyrkoherde, Hakarps församling): Gå ända fram! (Jönköpings-Posten 2003-01-03). Conny Engkvist, född år 1955. "Den förste kyrkoherden Haquinus Laurenti tillträdde sin tjänst 1568. När Conny Engkvist slutar som kyrkoherde i Hakarps församling så bryts en lång tradition. . . . 'Enligt utsago är jag den siste kyrkoherden i Sverige som tillträtt efter val. Jag hade kunglig förordning.' Församlingen fick rösta på vem de ville ha som kyrkoherde efter att ha lyssnat på provpredikningar, han anställdes på livstid i Svenska kyrkan. . . . Från och med i år så kommer Hakarp att ingå i Huskvarna församling. . . . När det stod klart att församlingarna skulle slås samman så började han fundera på sin egen framtid. Själv kunde han inte tänka sig att arbeta i en så stor församling med mycket administration. Då annonserades tjänsten som kyrkoherde i Lekeryds församling ut. 'Jag kände att det är nog någon mening med det, jag kände att det var Guds mening att det blir så här nu.'" (Jönköpings-Posten 2014-01-30/Ola Pilhem)

Engkvist, Conny (kyrkoherde, Huskvarna): Jesus i Nasarets synagoga (Jönköpings-Posten 1989-12-01)

Engkvist, Conny (kyrkoherde i Hakarp): Har pengarna blivit vår Gud? (Jönköpings-Posten 2007-11-30)

Engkvist, Conny (kyrkoherde, Hakarps församling): Prövningar vi möta få ... (Jönköpings-Posten 1996-02-23)

Engkvist, Conny (pastorsadjunkt, Huskvarna): Är det dags att göra bot? (Jönköpings-Posten 1982-03-12)

Engkvist, Sven - Ottosson, Börje: A 6 Försvarshistoriska Museum - Ett stadshistoriskt museum i Jönköping. Se Gudmundsgillets Årsbok 2002. Sven Engkvist. "Jag träffar Sven Engkvist i receptionen på (militärmuseet) Miliseum i Skillingaryd. . . . 'Finns det någon anledning för en pacifist att besöka Miliseum?' 'Ja, det gör det', svarar Sven bestämt. 'Försvarsmakten är den bästa fredsrörelsen. Personer som jobbar där vet varför man vill undvika krig.' . . . 'Vilken epok i den svenska historien tycker du är mest intressant och varför just den?' '1700-talet', svarar Sven drömmande. 'Det var en intressant brytningstid. Kvar fanns då de gamla sederna, men intressant vetenskap började utvecklas. Linné och Polhem var de stora stjärnorna. Från 1700-talet blev de bevarade källorna rikare. Man skrev helt enkelt ner mer.'" (Vaggerydstorget 2015-03-11/Dan Gustavsson)

England, Robert G.: Hans Küng. Se Kristen tro - En illustrerad handbok.

English, Donald: Kan vi vara fullkomliga? Se Kristen tro - En illustrerad handbok. Donald English, född år 1930 i Consett nordväst om Durham i nordöstra England. Död 1998. Metodistpastor. "Ledde bibelstudier för parlamentsledamöter. Åt lunch med drottningen på Buckingham Palace." (Independent 1998-08-31/Jeffrey Harris)

English, Donald: Metodismen och den evangeliska väckelsen. Se Kristen tro - En illustrerad handbok.

Englund, Karl-Gustav. Se Johansson, Gerhard: K.G. Englund.

Englund, Lars: Hand, fågel (1946). Lars Englund, född år 1917 i Stockholm. Död 1959. Poet, folkhögskollärare. "Hör till miniatyrdiktens mästare i svensk lyrik med bland annat impressionistiska naturdikter." (Svenska Wikipedia "Lars Englund (författare)" 2018-02-15)

Englund, Lars: Snö i juni (1986)

Englund, Lars: Stockholmsdröm i juni. Se Håkanson, Björn samt Englund, Lars: Snö i juni.

Englund, Lars: Ögonen. Se Håkanson, Björn samt Englund, Lars: Hand, fågel.

Engman, Fredrik: Medeltida odling och äldre järnframställning inom fastigheten Källarp i Barnarps socken. Se Tabergs Bergslag XX.

Engnell, I.: Work in the Old Testament. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1961). Ivan Engnell, född år 1906 i Linköping. Död 1964. Professor i exegetisk teologi vid Lunds universitet 1947 och i Gamla testamentets exegetik vid Uppsala univesitet samma år. "Sökte sig utifrån sina detaljstudier av religionen fram till generella teorier om religiös utveckling, om myt och historia om text och traditionsförmedling om mönster i gudstron och mycket annat." (Svensk Teologisk Kvartalsskrift år 2000/Anders Jeffner)

Engstrand, Carl Johan. Se Gustavsson, Lennart: Skräddaren i Månsarp 1906-1937.

Engström, Albert: Den sovande staden. Se Engström, Albert: Hemspånad och taggtråd. Albert Engström, född år 1869 i Lönneberga nordväst om centralorten Hultsfred. Död 1940. Konstnär och författare. "Diktaren söker sig tillbaka till de enkla naturelement, som springa fram i folkkaraktären och som ge barndomsminnena dess prägel. Den intima sammansmältningen mellan människan och naturen är hemligheten med hans smålandsmystik. Mänskorna ger koncentratet av landskapets stämning. Ofta äro de handgripligt fjättrade vid natursubstratet i kampen för tillvaron; det blir denna som slipar dem till helgjutna karaktärer och individualiteter. . . . Det mot upplösning glidande ståndssamhället träder fram i (hans) karikerade men karakteristiska och levande schatteringar: bondgummorna på hemvägen från kafferepet, frikyrkopredikanten i talarstolen, de sävliga och enfaldiga beväringarna, snobbiga löjtnanter och rytande majorer, livsbejakande studenter och tankspridda professorer samt riksdagsgubbar i alla former." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:16170/Ingvar Holm, citat hämtat 2018-10-17)

Engström, Albert: En midsommardag. Se Engström, Albert: Hemspånad och taggtråd.

Engström, Albert: En skilsmässa. Se Engström, Albert: Hemspånad och taggtråd.

Engström, Albert: Ett besök på Harön. Se Engström, Albert: Med penna och tallpipa.

Engström, Albert: Frontförändring. Se Engström, Albert: Hemspånad och taggtråd.

Engström, Albert: Genom mina guldbågade glasögon (1911,1943)

Engström, Albert: Gotska Sandön (1926,1941)

Engström, Albert: Hemspånad och taggtråd (1921,1939)

Engström, Albert: Inferno. Se Engström, Albert: Vid en milstolpe.

Engström, Albert: Julotta. Se Engström, Albert: Genom mina guldbågade glasögon.

Engström, Albert: Jus patronatus. Se Engström, Albert: Genom mina guldbågade glasögon.

Engström, Albert: Järnvägen och jag. Se Engström, Albert: Med penna och tallpipa.

Engström, Albert: Kanot. Se Engström, Albert: Med penna och tallpipa.

Engström, Albert: Kareten. Se Engström, Albert: Medan det jäser.

Engström, Albert: Kvinnor. Se Engström, Albert: Vid en milstolpe.

Engström, Albert: Med penna och tallpipa (1927,1939)

Engström, Albert: Medan det jäser (1918)

Engström, Albert: Memoarer (1927). Se Beckman, Leif: Humor från Småland.

Engström, Albert: Monken och kongen. Se Engström, Albert: Genom mina guldbågade glasögon.

Engström, Albert: Mormor. Se Engström, Albert: Vid en milstolpe.

Engström, Albert: Moskoviter (1924,1939)

Engström, Albert: Mot aftonglöden (1932). Se Lokrantz, Gunnar: Litteraturen i Sverige och grannländerna.

Engström, Albert: Praktik. Se Engström, Albert: Hemspånad och taggtråd.

Engström, Albert: Smålandsmystik. Se Engström, Albert: Med penna och tallpipa.

Engström, Albert: Sockerängeln. Se Engström, Albert: Med penna och tallpipa.

Engström, Albert: Strix. Se Engström, Albert: Hemspånad och taggtråd.

Engström, Albert: Såssialpolitik. Se Engström, Albert: Hemspånad och taggtråd.

Engström, Albert: Utter. Se Engström, Albert: Genom mina guldbågade glasögon.

Engström, Albert: Vid en milstolpe (1929,1943)

Engström, Albert: Årsskifte. Se Engström, Albert: Medan det jäser.

Engström, Albert: Äventyr och hugskott (1908). Se Hjalmar Alving-Gudmar Hasselberg: Svensk litteraturhistoria.

Engström, Gustav: Som jag minns Hagafors. Se Mellan Härån och Rasjön 1997.

Engström, Margareta. Se Franzén, Eva-Lotta: "Samtal" - Ett minnesmärke över väckelserörelserna i Jönköping. Margareta Engström, född år 1935 i Bankeryd norr om centralorten Jönköping. Skulptör, målare och tecknare. Utbildning vid Académie Libre i Paris och Konstakademien i Stockholm. Bland hennes skulpturer kan nämnas "Samtal" (mellan den religiösa 1800-talsväckelsens profiler Aurore Storckenfeldt och Lina Sandell) vid Gelbgjutargatan i Jönköping.

Engström, Olle: Morgondagens SMF (1978). Se Wennås, Olof: Liv och frihet - En bok om Svenska Missionsförbundet. Olle Engström, född år 1920. Död 2003. Rektor vid Teologiska Seminariet, Lidingö (Svenska Missionsförbundet) 1962-1985. Arbetade aktivt med ekumenik nationellt och internationellt. (Svenska Wikipedia "Olle Engström" 2018-07-26)

Engström, Olle: SMF medlem i den nya alliansen? (1970). Se Wennås, Olof: Liv och frihet - En bok om Svenska Missionsförbundet.

Enoksen, Lars Magnar: Fornnordisk mytologi enligt Eddans lärdomsdikter (”Fornnordisk mytologi”) (2000). Lars Magnar Enoksen, född år 1960 i Malmö. "Serieskapare och författare med intresse för runor." (Svenska Wikipedia "Lars Magnar Enoksen" 2018-09-23) . . . . . . "Professor Henrik Williams (professor i nordiska språk vid Uppsala universitet) sade (2015-2016) om Enoksens bok 'Runor. Mästarens handbok' att den var 'full av faktafel, absurditeter, nonsens och obevisade påståenden'." (Engelska Wikipedia "Lars Magnar Enoksen" 2018-08-28)

Enquist, Per Olov: Legionärerna - En roman om baltutlämningen (1968). Se Gustavsson, Per-Lindqvist, Karl: Röster i Småland. Per Olov Enquist, född år 1934 i Hjoggböle, Bureå söder om centralorten Skellefteå. Författare, regissör, dramatiker. "1975 berömde han de röda khmerernas deportering av Phnom Penhs befolkning för tvångsarbee på landsbygden, vilket kom att förfölja honom i den svenska debatten; i självbiografin 'Ett annat liv' (2008) ångrade han detta och kommenterade att han inte ens visste vem Pol Pot var. . . . Uppväxten i Västerbotten och i en djupt religiös miljö präglad av fromhet har lämnat många spår i flera av Enquists romaner. Dels språkligt . . . (med) lån från den fromt religiösa litteraturen, dels tematiskt med flera romaner . . . som berör väckelserörelsens historia." (Svenska Wikipedia "P.O. Enquist" 2018-07-31) . . . . . . "Enquists verk kännetecknas av en inrotad pessimistisk syn på världen. De beskriver ständigt de restriktioner som pålagts av ett pietistiskt levnadssätt." (Engelska Wikipedia "Per Olov Enquist" 2018-05-27)

Enquist, Per Olov: Lewis resa (2001)

Ensor, Peter W.: The Authenticity of John 4.35. Se The Evangelical Quarterly (2000).

Ensor, Peter W.: The Authencity of John 12:24. Se The Evangelical Quarterly (2002).

Enström, Per-Åke: En betydelsefull födelse (Jultidningen Snöflingan 2006). Per-Åke Enström, född år 1944. Pastor i Pingströrelsen. "Närmare 700 medlemmar i nya Pingstkyrkan i Mullsjö. Så ser verkligheten ut efter nyår när Betania i Bjurbäck går samman med storebror inne i Mullsjö. 'Frågan vi ställer oss nu är vad vi som församling kan betyda för Mullsjö kommun och dess invånare', säger Per-Åke Enström, pastor i Betania i Bjurbäck. . . . 'Vi har en ställning som vi verkligen vill hantera på rätt sätt. Göra något för människor som verrkligen betyder något, framför allt sociala insatser bland ensamma och behövande.' Nu finns funderingar på att starta en secondhand-butik. Inte bara för att samla in pengar till behövande utan också för att vara en kontaktyta i samhället. 'Vi har visionerat länge, nu är det dags att gå vidare. Hur förverkligar vi vår dröm att gå från en verksamhetsinriktad församling till att ha ett större fokus på relationer - till Gud, varandra och andra? Inte minst det sistnämnda, där har vi bommat i många år', säger Per-Åke självkritiskt. 'Men vi ska ju vara Guds förlängda arm i samhället.' Där betyder kyrkans samarbete med idrottsvärlden en hel del. Att församlingen kunde slå på så stort och bygga Nyhemshallen - och där släppa in idrotten - har gett ett positivt anslag i hela samhället." (Dagen 2009-10-28/Gabriella Mellergårdh)

Ephemerides Theologicae Lovanienses (1975,1982,1994,1998)

Eppstein, Victor: The Historicity of the Gospel Account of the Cleansing of the Temple. Se Zeitschrift für die neutestamentliche Wissenschaft (1964).

Ericson, Gunnar (pastor, Eksjö baptistförsamling): Jesus - de lidandes vän (Jönköpings-Posten 1957-01-25)

Ericson, Hans-Olof: När målarna bestämde - ett exempel på facklig makt över arbetsmarknaden i Jönköping 1898-1909. Se Gudmundsgillets Årsbok 2004. Hans-Olof Ericson, född år 1949. Död 2016.

Ericson, Pernilla (diakon i Habo pastorat): Det himmelska brödet (Jönköpings-Posten 2007-03-16). Pernilla Ericson. Diakon. "Pernilla finns till för själavårdande samtal, stöd och hjälp i livets olika situationer. Ibland kan det vara bra att få prata med någon om det som bekymrar. Det kan vara egen sjukdom, separation, oro för dina anhöriga eller något helt annat. Välkommen att höra av dig. Pernilla har regelbunden kontakt med vårdcentrum i Habo för hembesök och samtal. . . . (Pernilla) har tystnadsplikt." (accson.se, citat hämtat 2018-10-17)

Ericson, Uno Myggan: En flygare på Statt. Se "Allenast litet mat i kroppen ..." - Om hunger och törst i Småland. Uno "Myggan" Ericson, född år 1926 i Nässjö. Död 2001. Journalist, författare, teaterman och nöjeshistoriker. "Var expert på svensk nöjeshistoria. . . . Ett särskilt intresse hyste också Ericson för dåvarande Jugoslavien och särskilt för staden Dubrovnik, och han föreläste och gav ut flera böcker om både landet (till exempel 'Jugoslavien' 1965) och staden (till exempel 'Gator i Dubrovnik' 1967). (Svenska Wikipedia "Uno "Myggan" Ericson" 2018-09-17)"

Ericson, Uno Myggan: En kvinna som älskade rörelse. Se Kvinnor i Småland.

Ericsson, Ann-Sofie: Om Eckersholm. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1978.

Ericsson, Gunnar: Barn i Bullerbyn. Se Barndom i Småland. Gunnar Ericsson, född år 1906 i Vimmerby. Död 1974. Politiker, lantbrukare, konstnär, författare. Bror till författarinnan Astrid Lindgren. "Ericsson var en stark anhängare av nordiskt samarbete. . . . Under andra världskriget hjälpte Ericsson (som stor Finlandsvän) finskspråkiga krigsbarn i Sverige och arrangerade svensk hjälp till det finska jordbruket." (Svenska Wikipedia "Gunnar Ericsson (centerpolitiker)" 2018-10-07)

Ericsson, Gunnar: Också en skola (skolan = Smålands husarregemente i Eksjö). Se Småländska skolminnen.

Ericsson, Gunnar: Pissan och Salikon. Se Fyra syskon berättar.

Ericsson, Per: Bad och badhus i Jönköping. Se Gudmundsgillets Årsbok (1980-)1981. Per Ericsson, född år 1936 i Jönköping. Död 2018. Chef för Folkrörelsearkivet i Jönköping 1985-2001. "Under många år arbetade han med en omfattande sammanställning om Jönköpingsbor under 1600- och 1700-talet." (Jkpg News 2018-05-02)

Ericsson, Per: Bryggerihistoria. Se Gudmundsgillets Årsbok 2004.

Ericsson, Per: Den apostoliske krukmakaren. Se Gudmundsgillets Årsbok 1998.

Ericsson, Per: Folkets Hus i Jönköping. Se Gudmundsgillets Årsbok 1991.

Ericsson, Per: I Linnés anda - Anders Wåhlin, upplysningens man i Jönköping. Se Gudmundsgillets Årsbok 2007.

Ericsson, Per: Jönköpings jordegummor (1999)

Ericsson, Per: Konterfejaren Daniel von Röhlen. Se Gudmundsgillets Årsbok 1994.

Ericsson, Per: Lögevattnets kraft - Folktro om barnafödandets magi". Se Gudmundsgillets Årsbok 1992.

Ericsson, Per: "Mången sätter därpå värde . . . " - ett bidrag till tobakens historia i Jönköping. Se Gudmundsgillets Årsbok 1997.

Ericsson, Per: När fru Thalia fick ett tempel - om Jönköpings första fasta teaterscen. Se Gudmundsgillets Årsbok 2002.

Ericsson, Per: Om Hovrättstorgets "publika byggnader" på 1600-talet. Se Gudmundsgillets Årsbok 1993.

Ericsson, Per: Simsportens uppkomst i Jönköping. Se Gudmundsgillets Årsbok 1982.

Ericsson, Per: Stora Trädgård - Ett bidrag till Jönköpings bebyggelsehistoria. Se Gudmundsgillets Årsbok 1991.

Eriksson, Alberth: Nu gå vi vidare. Se Ongman-minnen.

Eriksson, Arne (missionssekreterare, Svenska Alliansmissionen): Jesus är adventskonungen (Jönköpings-Posten 1994-11-25)

Eriksson, Arne: Samlingarna Forum Förnyelse. Se Soluppgången 1996.

Eriksson, Arne. Se också Jonsson, Karin-Eriksson, Arne: Hemkontakt i Skarpnäck.

Eriksson, Arthur: Det glömmer jag aldrig. Se Soluppgången 1962.

Eriksson, Artur: En sommartorpare i Bondstorp. Se Byarums Hembygdsförening 1967.

Eriksson, Gunnar: Den lärda kulturen. Se Signums svenska kulturhistoria - Stormaktstiden. Gunnar Eriksson, född år 1931 i Ludvika. Vetenskapshistoriker och professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet 1962-1996. "1969 publicerade han ett stort arbete om botanikens historia i Sverige. Han har publicerat flera större arbeten om Olof Rudbeck d.ä." (Svenska Wikipedia "Gunnar Eriksson (vetenskapshistoriker)" 2018-07-16)

Eriksson, Gunvor: Gilleskrönika 1991. Se Gudmundsgillets Årsbok 1992. Gunvor Eriksson, född år 1928. Död 2014. Länsbibliotekarie i Jönköpings län.

Eriksson, Gunvor: Gilleskrönika 1992. Se Gudmundsgillets Årsbok 1993.

Eriksson, Gunvor: Hur dags beräknas talet skola gå av stapeln. Se Gudmundsgillets Årsbok 1995.

Eriksson, Gunvor: Jönköpings stadsbibliotek 1916-1976. Se Gudmundsgillets Årsbok (1976-)1977.

Eriksson, Gunvor. Se också Ydrefelt, Agne: Stadsbiblioteket 75 år. Gunvor Eriksson - tidigare bibliotekschef - minns.

Eriksson, Gustaf: Brodershälsning från Kongo. Se Missionsförbundet 1924.

Eriksson, Ingvar: Karolinen Magnus Stenbock (2007)

Eriksson, Jan-Erik (pastor, Hjelmserydsstiftelsen): Sanningen ger frihet (Jönköpings-Posten 1978-09-15)

Eriksson, Joel: Under den Allsmäktiges beskydd. Se Soluppgången-På konungens bud 1943

Eriksson, Joel: Välsignelse dold i olyckan. Se Soluppgången 1957.

Eriksson, Karin: Kyrkstäder (2000). Se Svenska Turistföreningens Årsbok 2001. Karin Eriksson, född år 1937 i Stockholm. Uppvuxen i Vaxholm. Död 2014. Folkbildare, föreläsare, debattör. Länsantikvarie i Västerbotten 1976-2002.

Eriksson, Karin: Tankar kring en tavla. Se Gudmundsgillets Årsbok 1994.

Eriksson, Kerstin: LP-verksamhetens Ideella Riksförening. Se Grundt(r)on. Kerstin Eriksson. "Hon beskriver sig själv som en team-människa, som inte har något större behov av att synas och märkas. - Men jag är angelägen att vi är många som syns och hörs för LP-verksamheten, påpekar hon. . . . Hon trivs med inflytandet, att få verkställa sina visioner. . . . Kerstin Eriksson tycker att de människor som kommer till LP i dag är mer nergångna än för 15 år sedan. Trots att jag varit med så länge häpnar jag över präktiga Sverige. . . . Hon pratar sig särskilt varm för de unga missbrukarna, de syns inte inom LP i dag. Även kvinnor och barn hamnar högt på hennes prioriteringslista. . . . Hon tycker det är en styrka att många av de anställda inom LP-verksamheten är före detta missbrukare. 'Det går inte att lura dem som varit med och sett missbruket från insidan. Och då kraften tryter, då orkar man lite till för man vet vad det är fråga om.'" (Dagen 2001-03-14)

Eriksson, LarsOlov: För att ni skall tro. Johannesevangeliet (2007). LarsOlov Eriksson, född år 1950 i Skellefteå, gästprofessor i bibelvetenskap vid Lutheran Bible Institute i Irvine i Kalifornien, USA vårterminen 1999; gästforskare i Gamla testamentet vid Fuller Theological Seminary i Pasadena i Kalifornien, USA vårterminen 2007. "'När det vankas bibelstudium då kommer EFS-arna' (EFS = Evangeliska Fosterlandsstiftelsen). Så sa en erfaren EFS-are när hon såg sig omkring kvart över nio en konferensmorgon. Ingen ville missa LarsOlov Erikssons undervisning ur Apostlagärningarna. LarsOlov, 'Loe', Eriksson är docent i exegetisk teologi vid Johannelunds högskola och en EFS-profil av mått. Nu undervisade han på sitt lugna sätt om hur man blir, förblir och växer som kristen. Han talade om Anden som gavs före, under eller efter dopet i vatten. Om skillnaden mellan det falska och det äkta. Och om trollkarlen Simon. 'Han gjorde tecken som fick folk att häpna, men när Filippos kom fylldes folk i stället av glädje. Glädje är bestående, häpnad kräver alltid mer.' Filippos förkunnelse var många gånger gränsöverskridande, enligt Eriksson. Den nya tron manade flera att söka sig utanför det kultiskt rena, judendomen. 'Kanske kan man kalla det nyplanteringar.' Utmaningen är kvar, menade han. Kristen tro behöver ut på nya marker. 'Låt det goda finnas kvar inom EFS, men bryt med traditioner där de är ett hinder.'" (Dagen 2010-05-18/Kerstin Doyle)

Eriksson, Lasse: Jag har kokat tvåhundratusen potatisar - men kan inte erinra mig en enda av dessa (2002,2005). Lasse Eriksson, född 1949 i Piteå. Död 2011. Artist och författare.

Eriksson, Linné: Bland missionärer. Se Eriksson, Linné-Ydreborg, Yngve: Det Afrika vi såg. Linné Eriksson, född år 1906 i Kolsva nordväst om centralorten Köping. "I tidningen Hemmets Vän den 19 april 1984 skrev Linné Eriksson om August Rosén. Linné Eriksson var en framstående ledare inom Örebromissionen och skrev ett flertal böcker om mission i Sverige och utomlands. Åren 1939-1955 var han pastor i Stockholm och lärde känna August Rosén. Därefter var Linné Eriksson ÖM:s inre sekreterare 1956-60 och dess missionsföreståndare 1960-73. Han var en mycket skicklig predikant, som flera gånger gästade Östervåla Baptistförsamling." (August Rosén från Östervåla, uppsats av Kjell Tofters april 2012)

Eriksson, Linné: Bland pingstvänner och andra vänner. Se Eriksson, Linné-Alverlin, Sven: 37 dagar i Brasilien.

Eriksson, Linné: De båda "Sveorna". Se Vinterhälsning 1971.

Eriksson, Linné: Det började i Guarany. Se Eriksson, Linné-Alverlin, Sven: 37 dagar i Brasilien.

Eriksson, Linné: Det heliga lortvattnets stad. Se Eriksson, Linné-Ydreborg, Yngve: Det Asien vi såg.

Eriksson, Linné: En dag i atombombad stad. Se Eriksson, Linné-Ydreborg, Yngve: Det Asien vi såg.

Eriksson, Linné: Farväl till kontrasternas land. Se Eriksson, Linné-Alverlin, Sven: 37 dagar i Brasilien.

Eriksson, Linné: Framme i Afrika. Se Eriksson, Linné-Ydreborg, Yngve: Det Afrika vi såg.

Eriksson, Linné: Från Nippons öar till Himalayas berg. Se Eriksson, Linné-Ydreborg, Yngve: Det Asien vi såg.

Eriksson, Linné: Intervju med reskamraten. Se Eriksson, Linné-Ydreborg, Yngve: Det Afrika vi såg.

Eriksson, Linné: Konferens på vulkanisk mark. Se Eriksson, Linné-Ydreborg, Yngve: Det Asien vi såg.

Eriksson, Linné: Kontakt med Kongokyrkan. Se Eriksson, Linné-Ydreborg, Yngve: Det Afrika vi såg.

Eriksson, Linné: Kristna symboler och blommande vallmon. Se Soluppgången 1959.

Eriksson, Linné: Lösryckta dagboksblad. Se Eriksson, Linné-Ydreborg, Yngve: Det Afrika vi såg.

Eriksson, Linné: Minnen från Minneskyrkan. Se Eriksson, Linné-Ydreborg, Yngve: Det Asien vi såg.

Eriksson, Linné: Nordväst mot öster. Se Eriksson, Linné-Ydreborg, Yngve: Det Asien vi såg.

Eriksson, Linné: Novemberkväll i indiandalen. Se Eriksson, Linné-Alverlin, Sven: 37 dagar i Brasilien.

Eriksson, Linné: Reflexioner i ett missionärsrum. Se Eriksson, Linné-Ydreborg, Yngve: Det Asien vi såg.

Eriksson, Linné: Resa mot advent i ökenstad. Se Eriksson, Linné-Ydreborg, Yngve: Det Asien vi såg.

Eriksson, Linné: Röster från och om Indien. Se Eriksson, Linné-Ydreborg, Yngve: Det Asien vi såg.

Eriksson, Linné: Samtal med några medarbetare. Se Eriksson, Linné-Alverlin, Sven: 37 dagar i Brasilien.

Eriksson, Linné: Samtal med presidenten för Baptistunionen i Centralafrikanska republiken. Se Eriksson, Linné-Ydreborg, Yngve: Det Afrika vi såg.

Eriksson, Linné: Samtal om sagoland och u-land. Se Eriksson, Linné-Ydreborg, Yngve: Det Asien vi såg.

Eriksson, Linné: Särpräglade huvudstäder. Se Eriksson, Linné-Alverlin, Sven: 37 dagar i Brasilien.

Eriksson, Linné: Tankar i luften. Se Eriksson, Linné-Ydreborg, Yngve: Det Afrika vi såg.

Eriksson, Linné: Titanen i Tegnérlunden (Jultidningen Soluppgång 1971)

Eriksson, Linné: Ur min brasilianska dagbok. Se Eriksson, Linné-Alverlin, Sven: 37 dagar i Brasilien.

Eriksson, Linné-Alverlin, Sven: 37 dagar i Brasilien (1968)

Eriksson, Linné-Ydreborg, Yngve: Det Afrika vi såg (1963)

Eriksson, Linné-Ydreborg, Yngve: Det Asien vi såg (1965)

Eriksson, Magdalena: Sawadii kha! (Kontakt - en tidning från Pingstkyrkan Mullsjö dec 2002)

Eriksson, Manne: Jordbruket under medeltiden. Se Svenska folket genom tiderna 2.

Eriksson, Olle: Att vara präst i Bjurbäck. Se Lindborg, Anna: Träkyrkan i Bjurbäck.

Eriksson, Per-Gustaf: Att mogna som människa. Se Johansson m fl, Liselotte: Öm & tålig. Per-Gustaf Eriksson, född år 1942. Samtalsterapeut, föreläsare, handledare. "Det profana (terapeutiska) samtalet(s syfte) är att hjälpa människor att komma tillrätta med psykologiska och sociala livsbehov, den egna livssituationen. Själavården vill dessutom hjälpa oss att hitta ett rätt förhållande till Gud." (Dagen 2014-03-28/Hasse Boström) . . . . . . "'Om vi stoppar undan smärtan i våra liv, går själen i baklås. Därför är det viktigt att få gå igenom det som har hänt och få hjälp till känslomässig avlastning. Om man inte får bearbeta kriser i livet, kan svåra känslor och minnen så lätt gå i baklås och bli kvar i vår inre värld. Detta kan på sikt få ödesdigra konsekvenser för de drabbade', säger Per Gustaf Eriksson. (Dagen 2004-10-08)

Eriksson, Per-Gustaf: Själavård – kristen omsorg uttryckt i handling (ej daterad, omkr 2000)

Eriksson, Peter: Libris Media AB. Se Grundt(r)on. Peter Eriksson. "Peter Eriksson har valts som tillförordnad vd på bokförlaget Libris, efter ett beslut av förlagets styrelse. Ett uppdrag som till en början gäller fram till den 28 februari. Peter Eriksson har jobbat som förlagschef på Libris, ett bokförlag som ingår i det nya mediehuset Swedmedia, där även tidningen Dagen ingår." (Dagen 2007-12-20)

Eriksson, Sara (ungdomsledare i Korskyrkan, Jönköping): Världen behöver äkta kärlek (Jönköpings-Posten 2006-05-12). Sara Eriksson. "Nu är hon på plats, Korskyrkans nya ungdomsledare. . . . (Tjänsten) handlar framför allt om att jobba med tonåringar. . . . Sara Eriksson är snart 20 år gammal, uppvuxen i Hillerstorp och pingstförsamlingen där. . . . Saras huvudsakliga uppgifter gäller tonårsarbetet, men hon ska också hjälpa till i olika grupper som konfirmationen, läxhjälpen och arbetet i Rosenlundsskolan. . . . Sara har precis kommit igång och hälsats välkommen i kyrkan. Det är många att lära känna i en ny församling där hon inte kände någon i förväg. - 'Mina första intryck är väldigt positiva, en trevlig, öppen församling, där många hälsat mig välkommen. Dessutom känns det som en bra arbetsgemenskap med de övriga anställda', avslutar Sara." (old.korskyrkan-jkpg.se 2004-08-22)

Erixon, Björne: Rymma eller rymmas? en bok om dig och församlingen (2002). Björne Erixon, född år 1940 i Uppsala. Pastor, bibellärare, författare. "Kristen tro behöver bearbetas intellektuellt med trovärdiga hållbara argument. En relevant apologetik kan röja undan onödiga tankehinder samt skapa nyfikenhet för en genomtänkt världsbild." (Dagen 2017-04-13/Björne Erixon) . . . . . . "Utan den helige Ande ingen kristen kyrka, ingen bön och ingen gudstjänst. Anden ger och är liv. Den karismatiska väckelsen på 1970-talet, inte minst i de historiska kyrkorna, bidrog till genuin kristen närvaro i enhet. En Andens golfström svepte in i våra olika sammanhang. Detta behöver vi i dag! Även om former och uttryck varierar. Och behoven ser annorlunda ut i dag." (Dagen 2018-10-17/Björne Erixon)

Erixon, Jan: Ropet från urkyrkan (1999)

Erlandsson, Seth: Kampen om Babels tron - den assyriske världsfursten som Babels kung. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1989). Seth Erlandsson, född år 1941. Luthersk bibelforskare och författare. "Seth Erlandsson är den exeget som varit ansvarig för Folkbibelns översättning av Gamla testamentet. . . . När jag läst igenom Seth Erlandssons kommentar, 'Jesajas bokrulle', så måste jag säga att hans argumentation är så klar och välskriven, att det blir väldigt svårt att hävda att Jesajas bokrulle skulle varit skriven under tre tidsperioder. Det är rimligare att utgå från texten som en enhet och datera den till sent 700-tal." (Världen idag 2014-12-17/Karl-Henrik Wallerstein, präst och doktorand vid Åbo Akademi)

Erlandsson, Seth: Vem är Jesus? Se Biblicum 2004:3.

Erlandsson, Seth. Se också Erlandsson, S.-Danell G.A.-Hedegård, D.: Det står skrivet.

Erlandsson, S.-Danell G.A.-Hedegård, D.: Det står skrivet (1971)

Ernestam, Bernhard J:son: "De skola förintas" (Jönköpings-Posten 1940-07-27). Bernhard J:son Ernestam, född år 1887 i Asker sydost om centralorten Örebro. Död 1976. Rektor och journalist. Aktiv inom baptistsamfundet och nykterhetsrörelsen. Rektor vid Osby samskola 1925-1955. "Eleverna kom från hela Sverige. Skådespelaren Ernst-Hugo Järegård och Ikeas grundare Ingvar Kamprad är några av eleverna. . . . Ernestam var tidigt kritisk mot nazismen i Tyskland. Han började skriva artiklar där han varnade för rörelsen. . . . Regelbunden medarbetare i Svenska Morgonbladet." (Svenska Wikipedia "Bernhard J:son Ernestam" 2017-12-12)

Ernestam, Bernhard J:son: Hålla vi på att bli "känsloidioter"? (Jönköpings-Posten 1938-02-01)

Ernestam, Bernhard J:son: Mörkret faller stort och tungt (Jönköpings-Posten 1943-06-28)

Ernestam, Bernhard J:son: Om skålseden (Jönköpings-Posten 1947-05-10)

Ernestam, Bernhard J:son: Permission för kyrkobesök (Jönköpings-Posten 1937-07-02)

Escobar, Samuel: Arbete. Se Kristen tro - En illustrerad handbok. Samuel Escobar, född år 1934 i Arequipa sydost om Lima i Peru. Teolog, författare, baptistpastor. Professor i missiologi vid Palmer Theological Seminary i Wayne nordväst om Philadelphia i nordöstra USA.

Escobar, Samuel: Befrielseteologin. Se Världsvid kristendom vid 1900-talets slut.

Eskdal, Britta: Så var det då. Se Bäckelid, Lars-Erik: Filadelfiaförsamlingen Mullsjö 50 år.

Eskilsson, Sören (ungdomspastor, Pingstkyrkan, Habo): Känn inte någon oro! (Jönköpings-Posten 1985-05-31). Sören Eskilsson, född år 1960. Ordförande för Pingst - Fria församlingar i samverkan (Dagen 2010-05-07). "Som 19-åring började jag på bibelskola och gick en evangelistkurs på sju veckor. Sen följde en evangelisttjänst på halvtid i småländska Kulltorp, där bland annat evangelisationsinsatser på High Chaparall ingick, och sammanlagt drygt tio år i olika församlingars tjänster. Sen tog Sören Eskilsson en paus från församlingstjänst och började i stället arbeta med marknadsföring och försäljning, bland annat på Sjödalshus. Men när bokrisen 1993 slog till blev det återigen dags att tänka nytt. Så kom det sig att han hamnade på tidningen Dagen, där han under några år var säljledare, annons- och marknadschef innan han blev regionchef på Södra Sverige för Samspar. När Nya Dagen drog igång kom han tillbaka dit som marknadschef i ett och ett halvt år. . . . 2004 kom kallelsen från Pingstkyrkan i Jönköping. . . . 'Under hela mitt liv har jag haft engagemanget och passion för församlingen med mig och mina dubbla erfarenheter från församling och näringsliv har format mig till att göra det jag gör nu', säger han." (pingst.se, publicerat i nr 2010-2)

Esking, E.: Johannesevangeliet och historien. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1945). Erik Esking, född år 1905 i Eskilstuna. Präst.

Espelund, James: Släktenas rad räcker oss handen. Se Boken om Svenarum. James Espelund, född år 1882 i Stockholm. Handelskorrespondent i Huskvarna 1914-1924. Vice komminister i Svenarum från 1928. Ordförande för Svenarums kyrkostämma och i Vrigstads, Svenarums och Nydalas gemensamma kyrkostämma, ordförande i barnavårdsnämnden i Svenarum. Ordförande och föreståndare för Svenarums föreläsningsförening.

Esping, Olof: När kriget kom till Jönköping. Se Gudmundsgillets Årsbok 1999. Olof Esping, död år 2014 i en ålder av 95 år.

Esping, Ulla: Mästaren och tornuren - Om urmakare Johan Barkman i Jönköping 1811-1842. Se Gudmundsgillets Årsbok 1996. Ulla Törnqvist-Esping, född år 1924.

Espinosa, Robin: Cool news from Notting Hill. Se Life Atlantic, The Magazine 10 juni 1968.

Espmark, Kjell: Ordens försynta makt. Se Eggehorn, Ylva: Orden som sökte mig. Kjell Espmark, född år 1930 i Strömsund. Författare. Litteraturvetare. Professor vid Stockholms universitet 1978-1995. "Romansviten Glömskans tid 1987-1997 . . . har beskrivits som 'En romansvit tecknad i mörkast tänkbara färger och utan motsvarighet i vår tid'." (Svenska Wikipedia "Kjell Espmark" 2018-06-17)

Essén, Rütger: Sverige under världskriget och kristiden. Se Svenska folket genom tiderna 11. Rütger Essén, född år 1890 i Nyköping. Död 1972. Diplomat och pronazistisk skriftställare. Redaktör 1936-1938 i Nya Dagligt Allehanda, vid den pronazistiska Dagsposten 1941-1951 och dess efterföljare Fria ord från 1952, vars huvudredaktör han blev 1958. Aktiv i Sveriges Nationella Förbund. "Stannade som förste vice ordförande i Sveriges Nationella Förbund efter brytningen med Per Engdahl och Nysvenska Rörelsen 1941." (Svenska Wikipedia "Rütger Essé" 2018-09-27)

Estborn, David: Från stiftsrådets verksamhet. Se Växjö stift i ord och bild. David Estborn, född år 1894 i Gällaryd sydost om centralorten Värnamo. Död 1971. Överlärare, folkskoleinspektör, rektor. "Till de ledande (i Oxfordgrupprörelsen) i Småland hörde Yngve Hamrin. Dit hörde också rektorerna Hjalmar Bjurulf och David Estborn samt missionärs- och läkarparet Lars och Lydia Vitus." (Jönköpings-Posten 2015-06-12)

Estborn, Sigfrid: Blick på Indien (Jönköpings-Posten 1942-11-21). Sigfrid Estborn, född år 1892 i Gällaryd sydost om centralorten Värnamo.. Död 1985. Komminister i Sofia församling i Jönköping (1925). Tillsammans med hustrun Edith verksam som Svenska Kyrkans missionär i Sydindien 1933-1961. Föreståndare för Teologiska högskolan i Madras.

Estborn, Sigfrid: Blick på Indien av i dag. Se Växjö Stifts Hembygdskalender 1948.

Estborn, Sigfrid: Dröm blir verklighet. Se Steiner, John: Skapande paus ...

Estborn, Sigfrid: Härska eller tjäna (Jönköpings-Posten 1942-12-14)

Estes, Steve. Se Eareckson, Joni-Estes, Steve: Ett steg vidare. Steve Estes, född 1950. Död 2018. Författare, pastor. "Jag kan ärligt säga att jag inte vet var jag skulle vara om det inte var för denne snälle, gode man, Steve Estes. Jag mötte honom när jag nyss hade kommit ut från sjukhuset, endast 19 år, och kämpade mot depression och sökte efter svar i Guds ord. Steve var bara en tonåring på den tiden, men han älskade Jesus Kristus och ägde ett anmärkningsvärt djup av kunskap om Bibeln. Varje torsdagskväll till dess att Steve gav sig iväg till college lät denne unge man Skrifterna strömma över mig och hjälpte mig att gripa om trösten bakom trossatsen om Guds suveränitet." (Joni and Friends 2018-01-12/Joni Eareckson Tada)

Estham, Inger: 1700-talets textilier. Se Lenhammar, Harry: Sveriges kyrkohistoria - Individualismens och upplysningens tid. Inger Estham, född år 1928 i Stockholm. Död 2016. "Avdelningschef och enhetschef för textilenheten vid Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Specialist på kyrkliga textilier från medeltid till 1900-tal." (Bukowskis, citat hämtat 2018-10-19)

Estham, Inger: Den kyrkliga textilkonstens förnyelse. Se Brohed, Ingmar: Sveriges kyrkohistoria - Religionsfrihetens och ekumenikens tid.

Etchells, Ruth: Människans dilemma i modern litteratur. Se Kristen tro - En illustrerad handbok. Ruth Etchells, född år 1931 i London, England. Död 2012. Poet och college rektor som tillbringade det mesta av sitt yrkesverksamma liv vid universitet i Durham. "Utnämndes 1979 till rektor för St. John's College i Durham, en anmärkningsvärd utnämning eftersom detta gjorde henne både till den första lekmannaperson och den första kvinna som var rektor vid ett 'Church of England' college." (Engelska Wikipedia "Ruth Etchells" 2018-08-05)

Ett lyckligt hem och dess grundläggning (översättning: L.G. Berglund) (1899,1906). Bok nr 96 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Ett solvarv (- Födelsedagsalbum med pärlor ur diktens värld) (1944). (Gåva från farmor till BG Ask på dennes 8-årsdag)

Eun-Hei Johansson, Emma Sofie: Gamla Jönköpingsyrken - vanliga förr men ovanliga i dag. Se Gudmundsgillets Årsbok 2005. Emma Sofie Eun-Hei Hansen, född år 1985.

European Journal of Theology (1996)

Eusebius: Ecclesiastical History (ca 325 och ett antal år dessförinnan). Eusebios av Caesarea född år 263, sannolikt i Caesarea. Död 339. Kyrklig författare i traditionen från Origenes. Biskop av Caesarea i Palestina från ca 313. "Eusebios stod kejsar Konstantin nära och uppfattade hans styre som uppfyllelsen av Guds rike på jorden. Eusebios var den främste lärde inom kyrkan på sin tid. Bland annat författade han den första kyrkohistorien och kallas 'kyrkohistoriens fader'." (Svenska Wikipedia "Eusebios av Caesarea" 2016-01-21) . . . . . . "Från en dogmatisk synpunkt står Eusebius helt på Origenes' axlar. Liksom Origenes började han från den fundamentala tanken om Guds absoluta suveränitet. Gud är alla varelsers orsak. Men han är inte bara en orsak, i honom är allt gott innefattat, från honom har allt liv sitt ursprung och han är all dygds källa. Gud sände Kristus in i världen så att den måtte ta del av de välsignelser som är i Guds innersta väsen. Kristus är Gud och är en stråle av det eviga ljuset men strålens gestalt är så begränsad hos Eusebius att han karakteriserar Sonen som skild från Fadern som en stråle är skild från sin källa solen." (Engelska Wikipedia "Eusebius" 2018-10-18)

Evangelisk Tidskrift (1934-1935)

Evans, Craig A.: Jesus' Action in the Temple: Cleansing or Portent of Destruction. Se Catholic Biblical Quarterly (1989). Craig A. Evans, född år 1952. Författare och evangelisk forskare i Nya testamentet. Professor i Nya testamentet vid Acadia Divinity College i Wolfville, Nova Scotia i östra Kanada och i bibliska studier vid Trinity Western University i Langley i sydvästra Kanada. "Evans forskning har lett till konferenser över ämnen som innefattar Dödahavsrullarna och Bibelns arkeologi." (Engelska Wikipedia "Craig A. Evans" 2018-07-31)

Evans, Craig A.: Peter Warming Himself: The Problem of an Editorial "Seam". Se Journal of Biblical Literature (1982).

Evans, Craig A.: The Voice From Heaven: A Note on John 12:28. Se Catholic Biblical Quarterly (1981).

Evers, Artur: Lanthushållning och brännvinsbränning under 1700-talet. Se Svenska folket genom tiderna 7. Artur Evers, född år 1884.

Evers, Ernst: Berättelser för folket - Femte bandet (1892). Bok nr 122 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek. Ernst Evers, född år 1844 i Blekendorf öster om Kiel i norra Tyskland. Död 1921. "Som pastor och andlig inspektör i Berlins Stadsmission ledde Evers sedan 1 april 1888 den 1 augusti 1883 grundade stadsförlagsbokhandeln. . . . Av de tidskrifter som publicerades av Berlins stadsmission (kan nämnas) 'Der Sonntagsfreund' som första gången utkom 1 januari 1885." (Tyska Wikipedia "Ernst Evers" 2016-10-28)

Evers, Ernst: Berättelser för folket - Tredje bandet (1891). Böckerna nr 123 och nr 124 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Evers, Ernst: Hemåt (1896,1901). Bok nr 81 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Ewalds, Erik: Du behövs i församlingen (1987). Erik Ewalds, född år 1918. Död 1997. Författare och själavårdare. "Stod för en helhetssyn på människan som öppnar revolutionerande perspektiv inom själavården. . . . Under en följd av år var han direktor för sjukhussjälavården i Helsingfors där han byggde upp ett unikt själavårdscentrum." (Fred's Konsult 2015-10-29/Fredrik Jacobsson)

Ewalds, Erik: Helande själavård (1981)

Ewing, Horatia: Lingburgs lycka ("före 1886",1917). Bok nr 62 i Mullsjö Missionsförsamlings 1920-tals söndagsskolbibliotek. Horatia Ewing, född år 1841 i Ecclesfield norr om Sheffield i England. Död 1885. Barnboksförfattare. "Hennes böcker visar prov på en sympatisk insikt i barns levnadsförhållanden, (en) beundran av militära ting och (en) återspegling av hennes starka anglikanska tro." (Engelska Wikipedia "Juliana Horatia Ewing" 2018-06-03)"

Exman, Eugene: Albert Schweitzers värld (1955). Eugene Exman, född år 1900 i Blanchester nordost om Cincinnati i USA. Död 1975. Författare. Ledare för den religiösa avdelningen vid Harper (and) Row, Publishers, Inc. "(Eugene Exmans) credo var 'att publicera böcker som representerar viktiga religiösa grupperingar, uttrycker välartikulerade tankar, kombinerar intellektuell skicklighet och väl vald stil, ökar rikedomen av religiös litteratur oavsett trosursprung och befordrar religionens sak utan att söka vinna proselyter till någon särskild riktning.'" (The New York Times 1975-10-12)

Expository Times (1953,1960,1981,1983,1985,1996-1999,2001,2002,2006)

Expressen (1946,1947,2005)

Extra-Posten 1794. Se Schück, Henrik: 1700-talets prosaförfattare.

Ey, August: Harzmärchenbuch, oder Sagen und Märchen aus dem Oberharze (1862). Se Swahn, Jan-Öjvind: Folksagor - hjältemod (1987,1988). August Ey, född år 1810 i Clausthal sydost om Hannover i Tyskland. Död 1870. Pedagog, bokutgivare.

Eyrbyggjasagan: Spökerierna på Frodö gård (1200-talets början). Se Vikingahistorier.

Fackre, Gabriel: Försvar för tron i dag. Se Världsvid kristendom vid 1900-talets slut. Gabriel Fackre, född år 1926 i Jersey City väster om New York City i nordöstra USA. Död 2018. Teolog och "Abbot Professor" vid Andover Newton Theological School i Newton väster om Boston i nordöstra USA. "Fackre skrev . . . bland annat fem böcker om kristen troslära 'The Christian Story'. . . . Var president i American Theological Society." (Engelska Wikipedia "Gabriel Fackre" 2018-03-20)

Fag, Lennart: Botanisten i Packebo. Se Mellan Härån och Rasjön 2007. Lennart Fag, född år 1945. "(Lennart Faag vet) det mesta om Hagshultsborna och deras förfäder - som han gärna berättar mer om. Varför inte följa med på en vandring på kyrkogården där det finns en historia att berätta runt var och varannan av de människor som lagt sig ner för den sista vilan. 'I min dator har jag register och tillgång till kyrkoböcker som sträcker sig åtminstone 300 år tillbaka i tiden', (säger Lennart). . . . Den som har kopplingar till Hagshult och någon av socknens fem rotar kan säkert hitta något spännande i de klippböcker med tidningsartiklar som Lennart sparat. En rote var äldre tiders minsta administrativa indelning för att finansiera soldater, ordna skolor eller hålla husförhör. 'Just husförhör hålls faktiskt än i dag', berattar Lennart." (Jönköpings-Posten 2015-06-30/Gunnar Höglund)

Fag, Lennart: Gamla anteckningar från Starkeryd. Se Mellan Härån och Rasjön 2003.

Fagerberg, Chr.: Gästvänlighet. Se Missionsförbundet 1924.

Fagerberg, Hilding: Bakom järnridån till Orienten (1958). Hilding Fagerberg, född år 1913 i Grönahög sydost om centralorten Ulricehamn.. Död 2006 i Norrahammar. Evangelist inom Svenska Alliansmissionen och författare. "Känd för sina dråpliga och otroliga berättelser talade från hjärtat." (Svenska Wikipedia "Hilding Fagerberg" 2018-07-18) . . "Hilding Fagerberg var en stå upp-komiker i talarstolen. Men bakom humorn fanns alltid allvaret. Väckelse var hans stora intresse. Men han kommer nog att bli ihågkommen som en av de sista av en rad originella predikanter som kunde få folk att skratta. . . . Skulle det bli någon liten överdrift här och var, är det bara 'lite extra moms', tyckte han i en Jubilarintervju här i Dagen i samband med 90-årsdagen för drygt två år sedan. . . . Anders Bengtsson, missionsföreståndare inom Svenska Alliansmissionen, säger att Hilding Fagerberg var en av samfundets stora profiler. 'Framför allt tänker jag på hans gåva som evangelist. Han har fått leda tusentals människor till tro. Inom samfundet tackar vi Gud för Hilding Fagerbergs insatser att vinna människor', säger Anders Bengtsson." (Dagen 2006-02-02)

Fagerberg, Hilding: Budskap i tält och kyrka (1972)

Fagerberg, Hilding: Fikonträdet knoppas. Se Soluppgången 1976.

Fagerberg, Hilding: Från Grönahög ut i vida världen (1996)

Fagerberg, Hilding: Londonkryssning i SAU:s regi. Se Fagerberg, Hilding: Resor och äventyr i två världsdelar.

Fagerberg, Hilding: Med Volvo till Kanaan (1954)

Fagerberg, Hilding: Möte med Amerika. Se Fagerberg, Hilding: Resor och äventyr i två världsdelar.

Fagerberg, Hilding: Något om svenskarna i Amerika. Se Soluppgången-På konungens bud 1951.

Fagerberg, Hilding: På andra sidan Bottenhavet. Se Fagerberg, Hilding: Resor och äventyr i tvä världsdelar.

Fagerberg, Hilding: Resor och äventyr i två världsdelar (1956)

Fagerberg, Hilding: Sommar i Portugal (1968)

Fagerberg, Hilding: Strövtäg i Hitlers skugga. Se Fagerberg, Hilding: Resor och äventyr i tvä världsdelar.

Fagerberg, Hilding: Säckpipa och herdelur (1963)

Fagerberg, Hilding: Två tidiga evangelistminnen. Se Soluppgången 1968.

Fagerberg, Hilding: Under Spaniens sol. Se Fagerberg, Hilding: Resor och äventyr i två världsdelar.

Fagerberg, Oscar: En forntida Vätterfärd - Sagan om Blåkåre. Se Gudmundsgillets Årsbok 1951. Oscar Fagerberg, född år 1878. Författare.

Fagerberg, Oscar: Storådalen (1930). Se Mellan Härån och Rasjön 1987.

Fagerlund, Erik: Historier, uttryck och sägner. Se Mellan Härån och Rasjön 2006.

Fagerlund, Erik: Ur Västra Härads dombok. Se Mellan Härån och Rasjön 1998.

Fagerlund, Sven: Marknadsminnen från Oxabacken. Se Gudmundsgillets Årsbok 1985.

Fahlander, Leonard. Se Topelius, Zacharias: Leonard Fahlander.

Fahlman, Erik: Den springande punkten. Se "Hvar 8 dag - Illustreradt magasin 1915/16". Erik Fahlman (pseudonym för Sigurd Dahlbäck), född år 1866 i Falun. Död 1932. Författare, advokat och etnolog. "(Han) verkade som advokat inom arbetarrörelsen där han försvarade arbetare som blivit åtalade i samband med arbetsmarknadskonflikter. . . . Blev folklivsforskare i Överkalix." (Svenska Wikipedia "Sigurd Dahlbäck" 2018-07-05)

Fahrni, Dieter: An Outline History of Switzerland (1997). Dieter Fahrni, född år 1951.

Falk, Stig (pastor, Habo missionsförsamling): I gemenskap med Kristus (Jönköpings-Posten den 26 maj 1956). Stig Falk, född år 1924 i Tjärstad norr om centralorten Kisa i Kinda kommun. Pastor i Mullsjö och Bjurbäck 1953-1957.

Falk Nilsson, Elisabeth (komminister i Huskvarna församling): "Du är på väg - en dag blir natten vit" (Jönköpings-Posten 2004-01-02) Elisabeth Falk Nilsson, född år 1952. "Skara stift, som Mullsjö-Sandhems församling är en del av, har satt en vision för hela stiftet. Visionen är: 'Tillsammans skall vi tala tydligt om Jesus' i ord och handling. Hur, var och när är ofta frågan? Budskapet är detsamma, men vägarna förändras. Må vi finna dem! Det får vara vår gemensamma bön." (Kyrktuppen - En hälsning från Svenska kyrkan Mullsjö-Sandhems församling 2014:2 "Herdekrönikan" Elisabeth Falk Nilsson

Falk Nilsson, Elisabeth: Håll "ögonen" öppna inte bara i juletid (Jultidningen Snöflingan 2007)

Falk Nilsson; Elisabeth (kyrkoherde i Sandhems pastorat): Med blicken vänd mot öster (Jönköpings-Posten 2006-11-17)

Falk Nilsson, Elisabeth: Taizé - Här kan alla mötas. Se Växjö Stifts Hembygdskalender 1995/96.

Falkenland, Christine: Den skygga. Se Andrum III. Christine Falkenland, född år 1967 i Göteborg. Författare. "Hennes språk är ålderdomligt och präglat av Bibeln. Dikterna uttrycker smärta, passion, ångest, svartsjuka, nedstämdhet och längtan efter Gud. . . . Några av hennes romaner utspelar sig i det bohusländska landskapet kring förra sekelskiftet. Hon har i sitt omfattande författarskap skrivit om det kvinnliga utanförskapet om förhållandet mellan kön, själ och samhälle." (Svenska Wikipedia "Christine Falkenland" 2018-10-11) . . . . . . "En rescensent kallade hennes senaste roman 'Trasdockan', 'det mörkaste Christine Falkenland har skrivit'. Huvusdpersonen Ylva 'saknar möjlighet till nåd, eftersom hon inte tror på något', skriver rescensenten. 'Ingen gud, ingen psykoanalys, ingen hämnd, ingen kärlek.' Och han har förstått precis rätt. Christine Falkenland skriver väldigt medvetet på detta sätt. 'Trasdockans' tröstlöshet är ett sätt att beskriva livet utan Gud. 'Allt detta mörka kan också vara ett sätt att väcka en Gudslängtan, väl så effektivt som att säga 'Gud älskar dig!' menar hon. . . . Hon menar (också) att vi uttrycker vår tacksamhet till Gud alltför lite. För sin egen del gör hon detta just nu på ett väldigt vardagligt sätt. 'Varje kväll säger jag "Tack ska du ha Gud!"'" (Dagen 2007-02-02/Håkan Arenius)

Falkenland, Christine: Hur ska vi börja, Gud? Se Andrum III.

Falkenland, Christine: Kvinnorna framför mig. Se Andrum III.

Falkenland, Christine: Själens begär (2000,2001)

Familjärt. Se Stora skrattboken.

Farmer, William R.: The Palm Branches in John 12:13. Se Journal of Theological Studies (1952). William Reuben Farmer, född år 1921 i USA. Död 2000. Nytestamentlig teolog. Professor vid Southern Methodist University i Dallas och forskade vid University of Dallas. "Farmers specialområde var det synoptiska problemet, alltså sambandet mellan Matteus', Markus' och Lukas' evangelier. . . . Han förespråkade en 'tvåevangelieteori' enligt vilken Matteusevangeliet blev till som det äldsta (evangeliet) redan i urförsamlingen i Jerusalem." (Tyska Wikipedia "William R.Farmer" 2017-05-13)."

Fast, Olle: Sydafrika - så växte en stark kyrka fram (2000). Se Vi är inte färdiga ... Olle Fast, född år 1925 i Nydala nordost om centralorten Värnamo. Död 2009. Missionär i Sydafrika. "Under åren i Sydafrika (1950-2003) arbetade Olle med församlingsarbete på ett flertal missionsstationer i norra Transvaal. . . . Många församlingar har fått del av hans undervisning om administrativa rutiner." (Dagen 2009-09-29, Gerd Pettersson, missionssekretare i Svenska Alliansmissionen)

Fast, Olle: Överlämna. Se Soluppgången 1960.

Fasth, Tore: Liten historik om Månsarps kyrka. Se Tabergs Bergslag XII.

Fasth, Tore: Om torp och torpare, backstugor och backstugusittare. Se Tabergs Bergslag XI.

Faulkner, Willliam: Absalom, Absalom! (1936,2007). Willliam Faulkner, född år 1897 i New Albany sydost om Memphis i USA. Död 1962. Författare. Erhöll Nobelpriset i litteratur år 1949. "Faulkner brukar anses tillhöra den modernistiska traditionen. Han använder sig av inre monologer och hans romaner berättas ofta ur romanförfattarnas olika perspektiv. Med sina långa och komplexa meningar var han en motpol till den samtida författarikonen Ernest Hemingway. Faulkner behandlar ofta den amerikanska söderns problem i sina romaner: förfallet, rasproblemen och arvet från det amerikanska inbördeskriget. De flesta av hans romaner är starkt pessimistiska." (Svenska Wikipedia "William Faulkner" 2018-07-24)

Fee, Gordon D.: On the Inauthenticity of John 5:3b-4. Se The Evangelical Quarterly (1982). Gordon Donald Fee, född år 1934 i Ashland norr om San Francisco i västra USA. Professor i New Testament Studies vid Regent College i Vancouver, Canada. "Upptäckte att Codex Sinaiticus i Johannesevangeliet 1:1-8:38 och i några andra delar av detta evangelium inte representerar den alexandrinska textformen utan den västra textformen. . . . Har ifrågasatt den klassiska pingstförståelsen av dopet i den helige Ande som något som följer på och som är skiljt från den kristna omvändelsen. . . . Är stark motståndare till 'prosperity gospel'." (Engelska Wikipedia "Gordon Fee" 2018-10-17)

Feilitzen, Carl von. Se Åkerberg, Erik: Till ett hundraårsminne (av Carl von Feilitzen). Carl von Feilitzen, född år 1840 i Skeda sydväst om centralorten Linköping. Död 1901. Lantbrukskemist, känd som främjare av Sveriges myrodling. "Öppnade 1877 i Jönköping en enskild kemisk station för jordbruket och näringarna, vilken 1885 ersattes av en statens anstalt för samma ändamål och med honom som föreståndare. . . . Blev snart den drivande kraften i tidens starkt framträdande arbete för (mossars och andra torvmarkers) uppodling. Som den egentlige stiftaren av Svenska Mosskulturföreningen och intill sin död föreståndare för dess arbeten räknas han som den svenska mosskulturens fader. . . . Carl Eldh har gjort en porträttbyst i brons av Carl von Feilitzen, som finns på Vedtorget i Jönköping."

Feinberg, Charles Lee: The Image of God. Se Bibliotheca Sacra (1972). Charles L. Feinberg, född år 1909 i Pittsburgh i nordöstra USA. Död 1995. Bibelforskare och professor i semitik och Gamla testamentet (Dallas Theological Seminary 1934). Auktoritet i judisk historia, språk och seder i Gamla testementet och bibliska profetior. "Hörde till det team som ursprungligen översatte 'New American Standard Bible'." (Engelska Wikipedia "Charles L. Feinberg" 2018-03-11)

Felix: Ödets stjärnor (1904). Bok nr 127 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek (sambindning med boken Wahlborg, John: Hans händers verk). Felix, pseudonym för Johan Nygren.

Fénelon, François: Kristliga råd och betraktelser (ca 1700,1877,1930,1978). François Fénelon, född år 1651 i Sainte-Mondane norr om Toulouse i sydvästra Frankrike. Död 1715. Kyrkoman, teolog och andlig författare. "Framstår i sina skrifter som huvudrepresentanten för den aristokratiska oppositionen mot Ludvig XIV:s envälde och kräver generalständernas återupplivande med mera. Bland annat utarbetade han 1711 ett formligt författningsutkast. . . . I sin politiska åskådning förebådade han Charles-Louis de Secondat Montesquieu och i sin pedagogiska Jean-Jaques Rousseau. . . . Hjalmar Söderberg skriver i boken Doktor Glas att Fénelon är upphovsman till uttrycket 'Livet är kort, men timmarna äro långa'." (Svenska Wikipedia "François Fénelon" 2015-05-13) . . . . . . "Fransk romersk katolsk ärkebiskop. . . . 'För Fénelon var alla krig inbördeskrig. Mänskligheten var ett enda samhälle och alla krig inom det (var) det största onda, ty han argumenterade att ens förpliktelse mot mänskligheten som helhet alltid var större än vad man var skyldig sitt eget land.' (Sylvana Tomaselli)" (Engelska Wikipedia "François Fénelon" 2018-10-12)

Fensham, F.C.: I am the Way, the Truth and the Life. Se Neotestamentica (1968). Frank Charles Fensham, född år 1925 i Heilbron (söder om Johannesburg) i Oranjefristaten (i Sydafrika). Död 1989. Professor i semitiska språk vid Stellenbosch University i Stellenbosch öster om Kapstaden i sydvästra Syafrika 1962-1985. "Charles Fenshams arbete och liv kan aldrig beskrivas utan att hänvisa till hans tjänst för och stärkande av Africaans (den sydafrikanskt-holländska) kulturen." (W. Claassen) (stellenboschwriters.com/Yvonne Fensham januari 2002)

Fensham, F.C.: Love in the writings of Qumran and John. Se Neotestamentica (1972).

Fenz, P.A.K.: Ein Drache in Babel. Exegetische Skizze über Daniel. 14:23-42. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1970).

Feraoun, Mouloud: Dagbok från Algerietkriget (1956). Se Rydberg, Ingvar: Arabiska författare. Mouloud Feraoun, född år 1913 i Tizi Hibel öster om Alger i norra Algeriet. Död 1962. "Under Algerietrevolten beskriver Feraoun vad han ser och hör i sin dagbok. Han skriver lugnt och sakligt, med en underton av bitterhet för att världen inte protesterar mot Frankrikes massakrer och tortyr. Detta sker samtidigt som Ungernrevolten 1956, då Europas länder tog emot flyktingar med öppna armar. . . . Den 5 mars 1962 arresteras skolinspektören Max Marchand, Mouloud Feraoun och fyra lärarkollegor (av den franska nationalistiska och underjordiska organisationen) OAS. De mördas fyra dagar innan vapenvilan träder i kraft." (Svenska Wikipedia "Mouloud Feraoun" 2017-11-05)

Feraoun, Mouloud: En kabylisk släktfejd. Se Feraoun, Mouloud: Le fils du pauvre.

Feraoun, Mouloud: Le fils du pauvre (1950). Se Rydberg, Ingvar: Arabiska författare.

Ferguson, Everett: Irenaeus. Se De kristna. Everett Ferguson, född år 1933 i Mongomery norr om Houston i södra USA. Professor i kyrkohistoria vid Abilene Christian University väster om Dallas. Har särskilt studerat den tidiga kristendomens historia.

Ferlin, Nils: Barfotabarn (1933). Nils Ferlin, född år 1898 i Karlstad. Död 1961. Poet. "Nils Ferlins sällsamma förmåga att fånga de dystraste stämningar i munter vers har gjort honom till en av Sveriges populäraste poeter någonsin." (Albert Bonniers förlag 2016-03-15) . . . . . . "På (Ferlins) gravsten står dikten 'Inte ens en grå liten fågel': 'Inte ens en grå liten fågel som sjunger på grönan kvist det finns på andra sidan och det tycker jag nog blir trist. Inte ens en grå liten fågel och aldrig en björk som står vit men den vackraste dagen som sommaren ger har det hänt att jag längtat dit.'" (Svenska Wikipedia "Nils Ferlin" 2018-10-01) . . . . . . "Fastän många av Ferlins dikter är melankoliska, är de inte utan humor." (Engelska Wikipedia "Nils Ferlin" 2018-03-12)

Ferlin, Nils: Du har tappat ditt ord. Se Håkanson, Björn samt Ferlin, Nils: Barfotabarn.

Ferlin, Nils: En döddansares visor (1930)

Ferlin, Nils: En gammal cylinderhatt (1962). Se Håkanson, Björn.

Ferlin, Nils: En valsmelodi. Se Palm-Stenström: Den Svenska Sångboken samt Ferlin, Nils: En döddansares visor..

Ferlin, Nils: Fru Sorg (1940). Se Lindell, Börje samt Dagens Nyheter 1940-05-12 och Ferlin, Nils: Med många kulörta lyktor..

Ferlin, Nils: Från mitt ekorrhjul (1957)

Ferlin, Nils: Får jag lämna några blommor (1939). Se Palm-Stenström: Den Svenska Sångboken samt Söderlundh, Lille Bror: När skönheten kom till byn.

Ferlin, Nils: Getsemane. Se Eggehorn, Ylva: Orden som sökte mig samt Ferlin, Nils: Goggles.

Ferlin, Nils: Goggles (1938)

Ferlin, Nils: Kan du höra honom komma ... Se Eggehorn, Ylva: Orden som sökte mig samt Ferlin, Nils: En döddansares visor.

Ferlin, Nils: Kärleken kommer och kärleken går. Se Palm-Stenström: Den Svenska Sångboken samt Ferlin, Nils: Från mitt ekorrhjul.

Ferlin, Nils: Med många kulörta lyktor (1944)

Ferlin, Nils: Ord. Se Håkanson, Björn samt Ferlin, Nils: Goggles.

Ferlin, Nils: Stjärnorna kvittar det lika. Se Selander, Sten: Levande svensk dikt från fem sekler samt Ferlin, Nils: En döddansares visor.

Ferm, Olle: Se Kyrka och socken i medeltidens Sverige. Olle Ferm, född år 1947 i Norrköping. Professor i medeltidshistoria vid Stockholms universitet. Olympisk simmare.

Fernström, Hjalmar: Norrahammars Bruk 100 år. Se Tabergs Bergslag XII.

Fernström, Hjalmar: Något om bildningsarbetet i Tabergsdalen vid seklets början. Se Tabergs Bergslag XIII.

Fernström, Hjalmar-Fernström, Siv-Gustavsson, Lennart: Hotell och pensionat i Smålands Taberg. Se Tabergs Bergslag XV.

Fernström, K.A.: En söndag på en station i Kina. Se Missionsförbundet 1924. Karl Axel Fernström, född år 1860. Död 1942. Missionär i Centralkina (Svenska Missionsförbundet) 1893-1927. "I den mån den västerländaska kulturen vinner insteg, förbleknar Kongfutse's anseende. Vad som särskilt förringar honom inför det unga, nyvaknande Kina, är, att han ständigt pekar bakåt och att det huvudsakligen varit hans läror som hållit nationen fjättrad under årtusenden och hindrat dess framåtskridande." (Karl A. Fernström, Missionsförbundet nr. 7 1910)

Ferrari, Alexander: Med evangelium i katolskt land. Se Soluppgången 1970. Alexander Ferrari, född år 1921 i Spittal an der Drau väster om Klagenfurt i södra Österrike. Död 2002. "Chef för Hitlerjugend i Spittal vid 18 års ålder. . . . Kämpade för Tyskland vid Östfronten under Andra världskriget. . . . Flyttade till Sverige och blev troende kristen efter kriget. . . . Bedrev (på 1960-talet tillsammans med sin fru) en framgångsrik ungdomsverksamhet (i det nordvästskånska samhället Billesholm). . . . Fyllde åtskilliga gånger betelkyrkan vid sina "möten för raggare". . . . Saknaden efter familjen Ferrari var stor, när de lämnade Billesholm för Österrike och då som missionärer där." (Svenska Wikipedia "Alexander Ferrari" 2017-10-29)

Ferris, Paul W.: Manna narrative of Exodus 16:1-10. Se Journal of the Evangelical Theological Society (1975). Paul W. Ferris. Professor i "Hebrew Bible" vid Bethel Seminary i St. Paul, USA.

Fersen, Axel von: Se Lindqvist, Herman: Axel von Fersen. Axel von Fersen, född år 1755 i Stockholm. Död 1810. Generallöjtnant, riksmarskalk, ambassadör och en av rikets herrar. "Den franska drottningen Marie-Antoinettes gunstling och planerade samt deltog i den franska kungafamiljens misslyckade flyktförsök 1791. . . . Lynchades (i Stockholm) på grund av falska rykten om att ha varit inblandad i den svenske kronprinsen Kar Augusts död 1810." (Svenska Wikipedia "Axel von Fersen" 2018-10-17) . . . . . . "(Axel von Fersen hade) den gustavianska tidens uppfattning av erotiken, med ringa respekt för äktenskapet. . . . I faderns planer för sonens äktenskap fogade sig denne till en tid lydigt, men utan entusiasm. Planerna voro förmögenhetssspekulationer. . . . I F:s dagbok möter livet ut en lång kvinnokavalkad, mest gifta kvinnor. Han var utan tvivel 1783 djupt intagen av Marie-Antoinette, men hon blev ingalunda den enda, inte ens under hans franska period. . . . Smak för vetenskap och litteratur hade F. inte men väl en utpräglad sådan för musik (han spelade själv) och för teater, liksom han tydligen hade fint konstsinne. Uttryck för religiositet möta aldrig hos honom. . . . Vad alla kunna vara ense om är, att Axel F. d.y. var en olycklig man. Den åldrande F. var en av livet bruten, djupt besviken människa." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:15292/Bengt Hildebrand, citat hämtat 2018-10-20)

Feyerabend, Karl: Classical Greek-English (Langenscheidt's Pocket Dictionary). Karl S. Feyerabend, född år 1849. Död 1916.

Fibiger, A.: Se Guds lamm! Trosvittnet den 11 september 1924. Andreas Fibiger, född år 1868. Död 1937. Präst i Köpenhamn. "En av ledarna för Indre Missions arbete. . . . Gärna hörd folklig predikant med en övervägande konservativ teologi. Flera av hans talrika predikosamlingar och uppbyggelseskrifter finns i svensk översättning." (Svenska Wikipedia "Andreas Fibiger" 2017-11-03)

Filho, Jose Adriano: The Apocalypse of John as an Account of a Visionary Experience: Notes on the Book's Structure. Se Journal for the Study of the New Testament (2002). José Adriano Filho, född år 1954.

Filimonova, Ljuba: Man ställer sig på en låda . . . Se Aleksijevitj, Svetlana: De sista vittnena.

Filin, Arkadij: En monolog av ett vittne som hade tandvärk när han såg Kristus falla omkull och börjat ropa. Se Aleksijevitj, Svetlana: Bön för Tjernobyl.

Filippovitj Kochanov, Marat: En monolog om stormaktssymboler. Se Aleksijevitj, Svetlana: Bön för Tjernobyl.

Filologia Neotestamentaria (1995,1997)

Finnasson, Hannus: Med hästskjuts genom Småland år 1772. Se Finnasson, Hannus: Stockholms-Rella. Hannes Finnasson, född år 1739 i Reykholt nordost om centralorten Borgarbyggö/Borgarnes i västra Island. Död 1796. Fornforskare. Biskop i Skalholt öster om Reykjavik.

Finnasson, Hannus: Stockholms-Rella (1772,1935). Se Gudmundsgillets Årsbok 1992.

Finney, Charles: Självbiografi (1949). Charles Finney, född år 1792 i Warren väster om Hartford i nordöstra USA. Död 1875. "Presbyteriansk präst och ledare inom 'Second Great Awakening' i USA. . . . Företrädare för kristen perfektionism. . . . Från 1835 undervisade han vid Oberlin College i Ohio, som accepterade alla kön och raser. . . . Finney hade ett primärt inflytande på den väckelsestil av evangelism som utvecklade sig under 1800-talet." (Engelska Wikipedia "Charles Finney" 2018-10-19)

Finnsson, Hannes. Se Finnasson, Hannus.

Finucane, Ronald: Förföljelser och inkvisition (bearb.). Se De kristna. Ronald Finucane, född år 1939. Död 2009.

Finucane, Ronald: Valdenserna. Se De kristna.

Fishbane, Michael: Sin and Judgment in the Prophecies of Ezekiel. Se Interpretation (1984). Michael Fishbane, född år 1943 i Cambridge nordväst om Boston i nordöstra USA. Professor i judiska studier vid Divinity School, University of Chicago.

Fisher Guy, Christine: Barnen på första parkett. Se Det Bästa september 2003.

Fisher, Mary A.: Ett brinnande inferno. Se Det Bästa maj 2004.

Fitinghoff, Laura: Barnen från Frostmofjället (1907,1949). Laura Fitinghoff, född år 1848 i Sollefteå. Död 1908. Författare, som är "ihågkommen för boken 'Barnen från Frostmofjället', en sentimental skildring om sju föräldralösa barn som under nödåren i slutet av 1860-talet ensamma måste ta sig över fjäll och ödemark i sällskap med geten Gullspira. . . . Hon ville framställa bokens rollfigurer, allmogebarnen, som intelligenta och fantasifulla och inte som beskedliga våp eller illmariga mottagare av överklasshjältarnas barmhärtighet." (Svenska Wikipedia "Laura Fitinghoff" 2018-03-27) . . . . . . "(Elin Wägner har sagt om Laura F:) 'Icke formens elegans har varit hennes vapen, icke heller tankeskärpa eller de gnistrande infallen men hennes hjärtas värme och hennes rösts patos.' För Laura F. hade 'paradiset en tydlig ångermanländsk prägel, en fjällbacke, en stuga och några getter.'" (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:14167/Birgitta Lager, citat hämtat 2018-10-20)

Fitzgerald, Robert. Se Heaney, Seamus: In Memoriam: Robert Fitzgerald. Robert Fitzgerald, född år 1910 i Geneva nordväst om New York City och uppvuxen i Springfield i Illinois, USA. Död 1985. Poet, kritiker, översättare. "Mest känd som översättare av klassisk grekisk och latin. . . . I vida kretsar känd som en av de mest poetiska översättarna till engelska språket." (Engelska Wikipedia "Robert Fitzgerald" 2018-10-12)

Fjellestad, Gunnar: Brinnande facklor – Kvinnor och män i väckelsens tjänst (1976). Gunnar Fjellestad, född 1912. Pastor (Svenska Alliansmissionen), förlagschef.

Fjellestad, Gunnar: Finge vi leva om vårt liv skulle vi bli förkunnare på nytt igen - Intervju med två SAM-pastorer (Oscar Simmergren/Verner Zimmergren). Se Soluppgången 1972.

Fjellestad, Gunnar (förlagschef): Frälsningens grund (Jönköpings-Posten 1961-02-04)

Fjellestad, Gunnar: "Fröjdas vart sinne, julen är inne, Frälsaren kommen är". Se Soluppgången 1960.

Fjellestad, Gunnar (förlagschef): Gudslängtan (Jönköpings-Posten 1963-06-21)

Fjellestad, Gunnar: Gudsmannen Lars på Tofta - Skildring från Fiskebäck, Göteborg. Se Soluppgången 1957.

Fjellestad, Gunnar (förlagschef): Hjärtefrid för hjälpsökande (Jönköpings-Posten 1962-05-05)

Fjellestad, Gunnar (pastor): Kallelsen till Guds rike (Jönköpings-Posten 1958-06-13)

Fjellestad, Gunnar (förlagschef): Kommen, ty nu är allt redo (Jönköpings-Posten 1961-06-10)

Fjellestad, Gunnar: Legendariske "Lars på Tofta" - en Guds man för sin tid - Församlingen i Lilla Fiskebäck bär arvet vidare. Se Soluppgången 1971.

Fjellestad, Gunnar (pastor): Lovsång (Jönköpings-Posten 1960-03-25)

Fjellestad, Gunnar (förlagschef, Jönköping): Lovsångsmänniskor (Jönköpings-Posten 1957-03-22)

Fjellestad, Gunnar: Stora Missionshuset i Jönköping invigdes julafton 1876" s 84-85. Se Soluppgången 1976.

Fjellestad, Gunnar: Svening Henriks - En av väckelserörelsens stora gestalter. Se Soluppgången 1973.

Fjellestad, Gunnar: Tankar inför julen (Jönköpings-Posten 1964-12-19)

Fjellestad, Gunnar (förlagschef och pastor): Till vem skola vi gå? (Jönköpings-Posten 1960-01-22)

Fjellestad, Gunnar: Ödemarksprofeten Paavo Ruotsalainen. Se Soluppgången 1970.

Fjellestad, Gunnar. Se också Peterson, Gunnar.

Fjellstedt, J.: Före Trolovningen - Efter vigseln (1909). Bok nr 24 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek. Jonas Fjellstedt, född år 1863 i Nyklinten nordost om centralorten Lycksele. Död ca 1925. Predikant.

Fjellstedt, P: Biblia, Det är All den Heliga Skrift med Förklaringar (1862). Peter Fjellstedt, född år 1802 i Fjällane i Sillerud sydost om centralorten Årjäng. Död 1881. Präst, missionär, missionsledare. "Efter studier vid missionsinstitutet i Basel reste han 1829 till London. Church Missionary Society sände ut honom som missionär till Indien 1831-35, varifrån han dock måste återvända av hälsoskäl och då istället stationerades i Smyrna i Osmanska riket 1836-40. Därefter återvände Fjellstedt till Basel där han tjänstgjorde som lärare vid missionsinstitutet. . . . Efter att en tid ha verkat som resepredikant i Schweiz, Tyskland och Frankrike återvände Fjellstedt 1843 till Sverige där han 1846 blev föreståndare för missionsinsitutet i Lund. Institutet flyttades först till Stockholm 1856 och senare till Uppsala 1859, där det blev skola för blivande präster, Fjellstedtska skolan. . . . Fjellstedts syn på svensk kristendom var kritisk. Omkring 1850 skrev han till missionsinspektor Blumhardt i Basel: 'Kristendomens tillstånd i Sverige är mycket bedröfligt, och orsaken är en okunnighet, som öfvergår all föreställning, och det bland alla folkklasser.'" (Svenska Wikipedia "Peter Fjellstedt" 2018-10-03) . . . . . . "Fjellstedt tilldelades ett hedersdoktorat i teologi i Halle (i Tyskland) 1853." (Engelska Wikipedia "Peter Fjellstedt" 2017-02-21) . . . . . . "Den herrnhutiska fromhet som F lärde känna i (Göteborg 1826), bidrog till att fördjupa hans andliga liv och han kom till 'en klar, evangelisk syn på de stora bibliska sanningarna'. Den 13 nov 1826 lät han upptaga sig som medlem i brödrasocieteten. Senare försvagades emellertid hans intresse för herrnhutismen. . . . Kort efter prästvigningen 1828 vann han inträde vid missionsanstalten i Basel. . . . I slutet av 1829 anlände F till London. Här skulle han lära sig arabiska, am-hariska (det etiopiska riksspråket) och tigrinja. . . . Oroligheter i Etiopien omintetgjorde emellertid hans planer. Han fortsatte därför våren 1830 sina medicinska studier och började dessutom läsa koptiska och persiska. . . . I slutet av 1830 kallades han till lärare vid prästseminariet i Palamcottah i Sydindien. . . . I dec 1843 och jan 1844 företog han resor (i Sverige) med utgångspunkt från Jönköping (och besökte Bälaryd, Linderås, Lommaryd, Säby, Flisby, N Solberga och Adelöv). . . . I maj månad 1846 gav F sig ut på en längre predikoresa. Färden gick (från Lund) genom Skåne österut, vidare genom Blekinge och Småland. Från Kalmar län fortsatte F till (Stockholm och sedan genom Dalarna ända upp till Sundsvall och Härnösand). I aug besökte han Östergötland och Öland. Överallt strömmade folk till för att höra den märklige predikanten. . . . F var den store missionshärolden. I vårt land har ingen såsom han lyckats att tända intresset för evangeliets utbredande bland icke kristna folk. Men han stod även som en av de främsta banerförarna för den inre missionen under 1800-talet." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:14171/Nils Rodén, citat hämtat 2018-10-21)

Fjodorovna, Alexandra. Se King, Greg: Den sista kejsarinnan - Alexandra Fjodorovnas liv och död. Alexandra Fjodorovna Romanova, född år 1872 i Darmstadt söder om Frankfurt am Main i Tyskland. Död 1918. Rysk kejsarinna 1894-1917, maka till Nikolaj II. "Alexandra blev avrättad under ryska revolutionen och liksom sin familj och den hovpersonal som dödades med dem saligförklarade som martyrer av den rysk-ortodoxa kyrkan i exil. . . . (Mystikern) Rasputin presenterades för (Alexandra) år 1907. Rasputin uppgav sig kunna bota (Alexandras blödarsjuke son) Aleksej genom bön på grund av sin personliga förbindelse med Gud. Efter ett antal händelser, där Aleksej verkligen tillfrisknade efter att Rasputin bett för honom, fattade Alexandra ett starkt förtroende för honom. . . . Sedan det år 1912 blev känt att Aleksej led av blödarsjuka, som han av allt att döma fått från moderns släkt, ökade (Alexandras) impopularitet. Alexandra skadades också mycket av sitt beroende av Rasputin, som blev impopulär genom sitt drickande och sina sexuella utsvävningar, men hon vägrade att lyssna på uppgifterna att han offentligt påstod att de hade ett sexuellt förhållande, och avfärdade allt som förtal mot ett helgon, som hatades endast för att tsarparet älskade honom." (Svenska Wikipedia "Alexandra av Hessen" 2018-06-21)

Fjordevik, Christer: Diakonins teologi. Se Att gå dit ingen annan går. Christer Fjordevik, född år 1945. "Kristdemokraternas toppnamn i Värnamo, Christer Fjordevik, är inte bara fullmäktiges ordförande. Som politiker är han även överförmyndare i Värnamo kommun. I den rollen skall han bland annat ha tillsyn över hur gode män och förvaltare sköter sina uppdrag. En del ärenden kan vara mycket känsliga. Och det var i ett sådant ärende Christer Fjordevik blev hotad till livet i våras. 'På Facebook hade en kvinna skrivit att jag skulle avrättas. Jag blev chockad när jag såg det', berättar Christer Fjordevik. 'Jag vill inte gå in på vad det handlade om, men det fanns fog för mig att ta det på allvar.' Hotet påverkade Christer Fjordeviks vardag och liv under en period. 'Jag kände en olustkänsla och blev extra vaksam, det tog flera veckor innan jag gick ut på stan igen. Jag höll mig i utkanterna av stan och gick bara ut när jag skulle handla eller gå till stadshuset', säger han. . . . 'Jag ångrar att jag inte polisanmälde (dödshotet), det ska man göra egentligen. Jag var för naiv kanske, hon tog tillbaks sitt hot. Men jag hann inte tänka färdigt riktigt', förklarar Christer Fjordevik. (Värnamo Nyheter 2013-12-21/Hans Nilsson)

Flanagan, N.: The Gospel of John as Drama. Se Bible Today (1981).

Flatt, Joseph B.: The God Who Is! Exodus 3:14-15. Se Reformation and Revival (1998).

Flaubert, Gustave: Madame Bovary (1857,1975). Gustave Flaubert, född år 1821 i Rouen öster om Le Havre i norra Frankrike. Död 1880. Romanförfattare. "En av grundarna till den nya realistiska skolan, naturalismen, som omkring 1850 uppstod i Frankrike i reaktion mot den föregående romantiken. . . . Såsom stilist är han en av den franska litteraturens förnämste. Få har med större uthållighet filat på sina verk som han." (Svenska Wikipedia "Gustave Flaubert" 2018-06-02) . . . . . . "Flaubert gifte sig aldrig och hade aldrig barn. Hans skäl för att inte ha barn . . . (hörde samman med) att han var emot barnafödande. Han sade att han inte ville 'överföra tillvarons försvårande omständigheter och onåd'. Flaubert var i sina skrifter mycket öppen med sina sexuella handlingar med prostituerade på sina resor. Han ägnade sig också åt umgänge med manliga prostituerade i Beirut och Egypten." (Engelska Wikipedia "Gustave Flaubert" 2018-10-12)

Flensburg, Elsy (diakonissa, Hakarp): Kritik och förståelse (Jönköpings-Posten 1974-03-15). Elsy Flensburg, född i Malmö. Död år 2012 som 85-åring. Diakonissa. "Var en av de drivande i församlingens estlandsarbete. Hon värnade framför allt om barnhemsbarnen. Väl hemkommen från Estland berättade hon på ett gripande sätt om misären och fattigdomen, framför allt om barnens situation. Hon gjorde ett flertal hjälpsändningsresor till Estland." (Hakarps församlingsblad 2012:3, Conny Engkvist/Karin Grännö)

Flodén, S.A.: Från Kibunzi. Se Missionsförbundet 1924. Svante August Flodén, född år 1861 i Skallsjö nordost om centralorten Lerum. Död 1946. Missionär. "Reste 1892 till Kongo, där han sedan i 40 års tid utförde ett betydande banbrytningsarbete för kristen mission och civilisation." (Trulsås Släktförening 2000-2011)

Flodén, S.A.: Från vårt fält i Afrika. Se Missionsförbundet 1924.

Floderus, Erik: Från hedendom till kristendom. Se Svenska folket genom tiderna 2. Erik Floderus, född år 1902 i Göteborg. Död 1955. Arkeolog och konsthistoriker som arbetade med Sigtunaforskning och genomförde arkeologiska undersökningar på olika platser i Sverige.

Floderus, Erik: Kyrkan och klosterväsendet. Se Svenska folket genom tiderna 2.

Flood, Herbert: Frälsningsarmén i Jönköping 100 år. Se Gudmundsgilles Årsbok 1988.

Floor, L.: The General Priesthood of Believers in the Epistle to the Hebrews. Se Neotestamentica (1971).

Floor, L.: The Lord and the Holy Spirit in the fourth Gospel. Se Neotestamentica (1968).

Florin, Doris: De värdefulla plantorna. Se Soluppgången 1961. Doris Florin-Jonsson, född 1930. Missionär i Svenska Alliansmissionen (Nya Guinea och Tanzania). "När vi är ute på gudstjänster och andra samlingar är det många som frågar efter min mamma, Doris Florin-Jonsson. Hon mår bra trots sin Alzheimer och vilar i trygg förtröstan på Gud. Hon bor i Kågeröd nära min bror som bor i Svalöv." (Missionären Diane Manu vecka 43 2017)

Flygare-Carlén, Emilie: Ett köpmanshus i skärgården, del I (1859,1860,2007). Emilie Flygare-Carlén, född år 1802 i Strömstad. Död 1892. Författare. "Som källa till bohuslänskt liv under 1800-talets första hälft är hon ovärderlig. Under 1840-talet stod hon på sin karriärs höjdpunkt, och var då Sveriges mest lästa romanförfattare samt den mest kända i utlandet. Hennes böcker översattes till norska, danska, franska, tyska, engelska, polska, italienska, spanska, ungerska, holländska, ryska och böhmiska." (Svenska Wikipedia "Emilie Flygare-Carlén" 2018-03-27) . . . . . . "Jämte arbeten av ganska ringa värde tillkommo nu (under 1840-talet) också flera betydande skärgårdsberättelser, bland dem 'Rosen på Tistelön' (1842) samt den stora mot läseriet riktade tendensromanen 'En natt vid Bullar-sjön' (1847). Först 1851 inträdde en paus i den överrika alstringen. Romanen 'Ett rykte' (1850) hade mottagits av en ganska skarp sedlig indignation i pressen på grund av några rätt dristiga skildringar i boken. . . . Icke förrän 1859 framträdde E. F.-C. ånyo inför offentligheten. Då kom som följetong i Aftonbladet 'Ett köpmanshus i skärgården', västkustens klassiska epos, ett verk av barndomserinringar. . . . E. F.-C. förblev hela sitt liv till sitt innersta den enkla skärgårdsflickan utan 'boklärdom' och utan djupare förståelse för högre idéer. Det är en brist, vilket klart framträder i ett verk som 'En natt vid Bullar-sjön', som blivit skevt framför allt genom denna begränsning och icke blott emedan läseriet där ses ur deri dåtida liberalismens ensidiga synvinkel. I den ena av bokens huvudfigurer, Justus, har E. F.-C. velat skildra en mycket begåvad religiös svärmare utan att kunna ge verklig illusion åt hans intelligens och idealitet. Hon hade bättre förståelse för de affekter av jordisk art, som kunna ligga under och bestämma den religiösa känslan. Därför komma åtskilliga passager i boken förvånande nära åttiotalsnaturalismens skildringar av liknande ämnen. Man kan säga, att E. F.-C. i viss mån var född naturalist med sitt sinne för det elementära och sin skarpa iakttagelseförmåga. . . . (E. F.-C.'s skärgårdsgubbar) ha sinne för ett skämtsamt streck men äro innerst religiösa, även om de utan tvekan läsa sin aftonpsalm vid groggen. Det är samma kynne, som möter oss hos den dråplige kapellpredikanten (i 'Ett köpmanshus i Skärgården'), vilken avbryter gudstjänsten, när makrillstimmet kommer utanför fisklägret." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:16394/Alf Kjellén, citat hämtat 2018-10-21)

Flygare-Carlén, Emilie: Skjutsgossen (1841,2003)

Fo, Dario: Bröllopet i Kanaan. Se Fo, Daniel: Mistero Buffo. Dario Fo, född år 1926 i Sangiano nordväst om Milano i norra Italien. Död 2016. Dramatiker, regissör, författare, satiriker och politisk aktivist. "Tilldelades nobelpriset i litteratur år 1997 med motiveringen 'som i medeltida gycklares efterföljd gisslar makten och upprättar de utsattas värdighet'." (Svenska Wikipedia "Dario Fo" 2018-08-30)

Fo, Dario: Mistero Buffo (1969). Se Fo, Dario-Rame Franca: Gycklarens teater.

Fo, Dario-Rame, Franca: Gycklarens teater (1984)

Fogelberg, Adil Algot: Apladalsvisan (1896). Se Beckman, Leif: Humor från Småland. Algot Fogelberg, född år 1877. Död 1935. Kompositör, sångförfattare, packmästare.

Fogelklou, Emilia: Birgitta (1919). Emilia Fogelklou, född år 1878 i Simrishamn. Död 1972. Pedagog, teolog, religionshistoriker och författare. Den först kvinnliga teologie kandidaten i Sverige 1909. "En dag i maj 1902 satt Fogelklou på en bänk på Föreningsgatan i Göteborg då hon fick en vision som kom att prägla hennes liv, ett ljus som hon tolkade som Den Stora Barmhärtigheten och hon kände sig förlöst och fruktan försvann. . . . Hon var en sökare och mystiker och var alltid beredd til dialog med oliktänkande. . . . Efter (andra) världskriget var Fogelklou kurator på ett flyktingläger på Visingsö för 300 polskor från tyska koncentrationsläger." (Svenska Wikipedia "Emilia Fogelklou" 2018-10-16) . . . . . . "(Emilia Fogelklou) var en av de första kväkarna (i Sverige). . . . Själv hade hon fått sin stora andliga uppenbarelse som tjugotreåring, något hon med sedvanlig vilja att vända på perspektivet, kallade för en 'verklighetsupplevelse'. . . . (Fogelklou) brann för att riva ned gränserna mellan den andliga och den världsliga dimensionen av tillvaron. Gud fanns överallt. Emilia Fogelklou var i många frågor radikal. Texten 'Eva två sagor' från 1907, en egenhändig skapelseberättelse, gör mannen till en förtryckare av kvinnan, inte minst genom språket." (Dagen 2009-10-30/Fredrik Borneskans recenserar Ulrika Knutsons bok 'Emilia Fogelklou - sökare, stigfinnare, gränsöverskridare') . . . . . . (Emilia Fogelklou) tog bestämt avstånd från Svenska kyrkan och kom att bli medlem av Vännernas samfund, kväkarna, på 1930-talet. Dock var hennes huvudinriktning i allt hon företog sig hennes kristna livssyn. (Svenskt kvinnobiografiskt lexikon skbl.se/Ingrid Meijling Bäckman, citat hämtat 2018-10-21)

Fogelklou, Emilia: Samhällstyper och medborgarideal (1926)

Fogelklou, Emilia. Se också Hammar, Inger: Kvinnor kräver tillträde till det teologiska samtalet - Lydia Wahlström och Emilia Fogelklou.

Fogelström, Per Anders: Krigens barn 1788-1814 (1981,2004). Per Anders Fogelström, född år 1917 i Stockholm. Död 1998. Författare, journalist, samhällsdebattör. "Per Anders Fogelströms berättarvärld dominerades av vanliga människors vardag och strävanden. Fogelström var en av de förnämsta Stockholmsskildrarna." (Svenska Wikipedia "Per Anders Fogelström" 2018-10-08)

Fogelström, Per Anders: Vita bergens barn 1821-1860(1987,2004)

Fogtmann, Adolphine: Drottning Margaretas Lillsven (1906,1907,1919). Bok nr 29 i Mullsjö Missionsförsamlings 1920-tals söndagsskolbibliotek. Adolphine Fogtmann, född år 1847 i Vejle norr om Kolding på Jylland i Danmark. Död 1934. Författare. "(Adolphine Fogtmanns) debut, Fra Munkebjerg, kom i 1884 under pseudonymet Edini ligesom romanen Strøm fra 1884 og senare Rødtop (1907). Derefter utgav hun børnebøger under sit rigtige navn, de fleste i en serie kaldet 'Mine smaa Venner, der blev udgivet af en indremissionsk prest'." (Danska Wikipedia "Adolphine Fogtmann" 2018-05-02)

Fogtmann, Adolphine: Då hemligheten avslöjades (1919,1921). Bok nr 72 i Mullsjö Missionsförsamlings 1920-tals söndagsskolbibliotek.

Fogtmann, Adolphine: En liten askunge (1912,1913,1918). Bok nr 55 i Mullsjö Missionsförsamlings 1920-tals söndagsskolbibliotek.

Fogtmann, Adolphine: Familjen Brandt (1923,1924). Bok nr 80 i Mullsjö Missionsförsamlings 1920-tals söndagsskolbibliotek.

Fogtmann, Adolphine: Från Gustav Adolfs barndom (1921,1922). Bok nr 73 i Mullsjö Missionsförsamlings 1920-tals söndagsskolbibliotek.

Fogtmann, Adolphine: Gastons bedrifter (1915,1916). Bok nr 61 i Mullsjö Missionsförsamlings 1920-tals söndagsskolbibliotek.

Fogtmann, Adolphine: Gossar (1905,1906,1919). Bok nr 26 i Mullsjö Missionsförsamlings 1920-tals söndagsskolbibliotek.

Fogtmann, Adolphine: Hos moster Hanna (1904,1905,1920). Bok nr 22 i Mullsjö Missionsförsamlings 1920-tals söndagsskolbibliotek.

Fogtmann, Adolphine: Lönngången (1916,1917,1922). Bok nr 64 i Mullsjö Missionsförsamlings 1920-tals söndagsskolbibliotek.

Fogtmann, Adolphine: På underbara vägar (1914,1920). Bok nr 59 i Mullsjö Missionsförsamlings 1920-tals söndagsskolbibliotek.

Fogtmann, Adolphine: Testamentet (1907,1920). Bok nr 33 i Mullsjö Missionsförsamlings 1920-tals söndagsskolbibliotek.

Fogtmann, Adolphine: Trogen sin konung (1918,1919). Bok nr 69 i Mullsjö Missionsförsamlings 1920-tals söndagsskolbibliotek.

Folcke, Nils-Magnus: Bara en fjäril. Se Lindell, Börje samt Folcke, Nils-Magnus: Gränstid. Nils-Magnus Folcke, född år 1891 i Stockholm. Död 1976. Författare och poet.

Folcke, Nils-Magnus: Gränstid (1961)

Folke, Erik (missionsföreståndare): En helig offertjänst (Jönköpings-Posten 1923-11-09). Erik Folke, född år 1862 i Folkärna öster om centralorten Avesta. Död 1939. Missionär, översättare, författare. "1887 utreste han på egen hand som missionär till Kina och blev så banbrytare för svensk mission där. Hans mission stöddes till en början av en liten kommitté och kallades Erik Folkes mission, vilket namn snart ändrades till Svenska missionen i Kina, (senare) med namnet Evangeliska Östasienmissionen. Den hade sitt arbetsfält i provinserna Shaanxi, Shanxi och Henan och stod i nära förbindelse med Kinesiska Inlandsmissionen. . . . Folke har utgett översättningar av Laozis 'Daodejing' och Chuangtses 'Den äkta urkunden' och författat 'Tänkare i det gamla Kina' (1922)." (Svenska Wikipedia "Erik Folke" 2018-06-23) . . . . . . "Erik Folke säger i ett brev från 1916: Låt missionären ställa sig vid sidan av - hjälpande och ej över kinesen styrande. Det är för detta jag sökt verka." (Evangeliska Östasienmissionen, citat hämtat 2018-10-21) . . . . . . "Den 27 jan 1887 for (Folke) tillsammans med sex CIM-missionärer (CIM=China Inland Mission) till Kina. . . . Som missionär i Kina anlade Folke kinesdräkt och stångpiska och sökte leva som kines bland kineserna. . . . (Han) lyckades få till stånd ett par missionsstationer med Yuncheng i Shansi som huvudstation. . . . (De som döptes) lärdes självutbredning och självunderhåll. . . . F:s plan var att 'tända ljus på huvudplatserna'. Därifrån skulle kineserna "av sig själva sprida andra ljus". . . . År 1918 reste F (åter) ut för att besöka fältet och stannade i två år. . . . Han drog upp riktlinjer för den unga kyrkans organisation, vilka senare antogs. Det blev en synodal styrelseform med församlingsråd, provinsråd och synod. . . . (Folkes) Trosrättfärdighetens kyrka hade vid 1940-talets slut ca 10 000 medlemmar och var mogen at själv föra verket vidare, då den kinesiska folkrepubliken tillkom och all västerländsk mission förbjöds i landet. Under F:s tid hade inalles 112 missionärer sänts ut. . . . (Folke) var som missionsledare en fridsam alliansman och en samlande kraft, som gagnade även andra organisationer än SMK. Han var en själasörjare och bibelutläggare av Guds nåde. Han hade något av patriark och profet över sig trots sitt ödmjuka och anspråkslösa uppträdande. Till hans ära skapades i Tali vid 1940-talets början en bibelskola, som kallades 'Folkes Bibel-Institut'." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:14297/Herman Schlyter, citat hämtat 2018-10-21)

Folke, Erik (missionsdirektor): Världsläget och missionen (Jönköpings-Posten 1937-02-02)

Folkesson, Arne: Som FN-soldat på Cypern. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1969.

Folkesson, Carin (pastor i Tabergs missionsförsamling): Den goda kampens änglar (Jönköpings-Posten 1999-10-01)

Folkesson, Carin (pastor i Tabergs Missionsförsamling): Maria, flickan Gud behövde (Jönköpings-Posten 2006-03-24)

Folket i Bild (1940)

Folksaga från Danmark: Kung Lindorm (1100-1200-talet?). Se Grundtvig, Svend: Gamle danske Minder i Folkemunde: Folkeaeventyr, Folkeviser, Folkesagn.

Folksaga från Indien: Sju drottningars son (1000-talet?). Se Steel, F.A.-Temple, R.C: Folklore in the Punjab.

Folksaga från Tyskland: Prinsessan som hade ett bergatroll till älskare. Se Ey, August: Harzmärchenbuch, oder Sagen und Märchen aus dem Oberharze.

Fong, Viktor: Några glimtar ur den grevliga Braheättens och Visingsborgs grevskaps historia. Se Mäster Gudmunds Gilles Årsbok 1937. Viktor Fong, född år 1881 i Gränna. Död 1941.

Ford, Josephine M.: Jesus as Sovereign in the Passion according to John. Se Biblical Theological Bulletin (1995). Josephine Massyngberde Ford, född år 1928 nära Sherwoodskogen norr om Nottingham i England. Död 2015. Professor i teologi vid det privata katolska universitetet i Notre Dame öster om Chicago och nordväst om Fort Wayne i Indianapolis i USA.

Ford, J. Massyngberde: Revelation (1975)

Forell, Urban-Lyttkens, Hampus: Religion erfarenhet verifikation (1970). Urban Forell, född år 1930 i Berlin, Tyskland. Svensk religionsfilosof som arbetar utifrån en analytisk-filosofisk ståndpunkt. Utnämndes 1972 till teologiprofessor vid Köpenhamns universitet. (Svenska Wikipedia "Urban Forell" 2017-11-01)

Forestell, J.T.: The Word of the Cross: Salvation as Revelation in the Fourth Gospel. Se Analecta Biblica (1974). J.T. Forestell. Professor i New Testament Studies, University of St. Michael's College i Toronto i sydöstra Kanada.

Forkman, G.: Människans förändring - ett tema i Johannesevangeliet. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1986). Göran Forkman, född år 1937. Död 2006. Präst.

Fornander, Erland (pastor i Åsenhöga missionsförsamling): Guds under till vår frälsning (Jönköpings-Posten 1953-03-20). Erland Fornander, född år 1899 i Fliseryd nordväst om centralortn Mönsterås. Död 1974. Pastor i Svenska Missionsförbundet.

Fornberg, T.: Bibeln och de många religionerna. Harmoni eller konflikt? Se Svensk Exegetisk Årsbok (1995). Tord Fornberg, född år 1943 i Halmstad. Docent i Nya testamentets exegetik vid Uppsala universitet. Lärare på det katolska Newmaninstitutet i Uppsala.

Fornsvenska legendariet: Sankt Sigfrid och smålänningarna (1000-talet,1200-talet,1300-talet). Se Vikingahistorier.

Forsberg, Holger (pastor, Taberg): Så skall du bedja (Jönköpings-Posten 1960-05-20). Holger Forsberg, född år 1910 i Sorsele. Pastor i Svenska Missionsförbundet, i Smålands Taberg från år 1951.

Forsberg, Holger: Vad vi vill (1952). Se Tabergsjuniorerna 1902-1952.

Forsmark, K.A. (kyrkoherde): Medborgarsinne (Jönköpings-Posten 1937-10-29)

Forssander, J.E.: Sveriges förhistoriska bebyggelse. Se Svenska folket genom tiderna 1. John-Elof Forssander, född år 1904 i Växjö. Död 1944. Arkeolog och professor i förhistorisk och medeltidsarkeologi vid Lunds universitet. "F framträder i arbetet 'Sveriges förhistoriska bebyggelse' . . . som en utmärkt populärhistorisk författare. Hans stil är flytande och målande, hans idéer ofta nya, men här, liksom i sina rent vetenskapliga arbeten, håller han uppe kravet på sträng granskning av källmaterialet. Detta arbete avspeglar en väsentlig sida hos F, skåningen. Skåne var för honom den naturliga utblickspunkten, då man såg på Sverige. Norrlands problem är därför mycket obetydligt berörda i F:s översikt och Mellansverige får träda starkt tillbaka för Skåne." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:14363/Holger Arbman, citat hämtat 2018-10-22)

Forssell, Lars: Det enda vi har är varandra (1960). Se Håkanson, Björn. Lars Forssell, född år 1928 i Stockholm. Död 2007. Poet, författare, dramatiker, översättare. "Forssell blev något av en nationalpoet när han 1999 på beställning av riksdagen skrev en kantat om svenskheten och 'de långa nätternas och de stora avståndens språk'." (Svenska Wikipedia "Lars Forssell" 2018-06-16)

Forssell, Lars: Det möjliga (1974)

Forssell, Lars: Det är omöjligt säger du. Se Håkanson, Björn samt Forssell, Lars: Det möjliga.

Forsström, Axel: Viktor Rydberg som Jönköpingsskildrare (1951). Se Gudmundsgillets Årsbok 1951. Axel Forsström, född år 1891. Död 1962. Författare.

Forsyth, P.T. Se Bebbington, David: Patterns in History. Peter Taylor Forsyth, född år 1848 i Aberdeen i nordöstra Skottland. Teolog. "Inte så få betraktar honom som en av de största engelsktalande teologerna under det tidiga 1900-talet." (Engelska Wikipedia "P.T. Forsyth" 2018-03-20)

Fortna, Robert T.: Jesus and Peter at the High Priest's House: A Test Case for the Question of the Relation Between Mark's and John's Gospels. Se New Testament Studies (1978). Robert Tomson Fortna, född år 1930 i Lincoln sydväst om Omaha i Nebraska, USA,, död år 2016. Professor i Bibliska studier i Vassar College, Poughkeepsie norr om New York City i östra USA.

Foundations (1991).

Fovelin, Sven Gabriel (översättning från latin: Paul Wilstadius): Några iakttagelser rörande Smålands Naturalhistoria (1802). Se Mäster Gudmunds Gilles Årsbok 1949. Sven Gabriel Fovelin, född år 1782 i Barkeryd nordväst om centralorten Nässjö. Död 1825.

Fowler White, R.: Making Sense of Rev 20:1-10: Harald Hoehner versus Recapitulation. Se Journal of the Evangelical Theological Society (1994). R. Fowler White, född i Tennessee i östra USA. Pastor, lärare, predikant, författare.

Fowler White, R.: On the Hermeneutics and Interpretation of Rev 20:1-3: A Preconsummationist Perspective. Se Journal of the Evangelical Theological Society (1999).

Fowler White, R.: Reexamining of the Evidence for Recapitulation in Rev 20:1-10. Se Westminster Theological Journal (1989).

Fox, George. Se Robert, Arthur O.: George Fox och kväkarna. George Fox, född år 1624 i Drayton-in-the-Clay/Fenny Drayton nordost om Birmingham i England. Död 1691. Predikant och kväkarrörelsens upphovsman och organisatör. "Efter ungdomsår av djup religiös oro fick han vid 23 års ålder en uppenbarelse av Kristi närhet och att 'vara i samma ande, som frambragt de heliga skrifterna'. Detta 'inre ljus' fyllde honom med en känsla av skapelsens inre enhet, och fick honom att betrakta hög som låg som jämlikar och att hylla det allmänna prästadömets idé. . . . Fox förenade religiös originalitet och djup med stor bibelkännedom och rik humor. Trots perioder av utpräglad extas var han en handlingens och vardagsetikens man medstarkt sinne för det enkelt sunda och väsentliga. Hans inflytande över människor torde dessutom ha berott på hans tro på det 'inre ljusets' möjligheter att påverka alla människor." (Svenska Wikipedia "George Fox" 2016-12-21) . . . . . . "Bland (Fox') uppfattningar (kan följande nämnas): Man kan utan fara låta ritualer vara bara man upplever en sann andlig omvändelse; kvalifikation för prästerlig tjänst ges av den helige Ande, inte genom studier till präst . . . ; Gud 'bor i sitt lydiga folks hjärtan': religiös erfarenhet begränsas inte till en kyrkobyggnad; Fastän Fox använde Bibeln till stöd för sina åsikter, menade Fox, att eftersom Gud var i den trogne, så kunde troende följa sin inre vägledare snarare än att lita på en noggrann läsning av Bibeln eller ord av präster; Fox gjorde inte heller någon klar skillnad mellan Fader, Son och helig Ande. . . . Det är inte klart vid vilken tidpunkt 'Society of Friends' bildades, men det fanns säkert en grupp människor som ofta reste tillsammans. Först kallade de sig själva 'Ljusets barn' eller 'Sanningens vänner' och senare helt enkelt 'Vänner'." (Engelska Wikipedia "George Fox" 2018-10-19)

Fox, Michael V.: Ideas of Wisdom in Proverbs 1-9. Se Journal of Biblical Literature (1997). Michael V. Fox. Författare och bibelforskare. Professor i hebreiska och semitiska studier vid University of Wisconsin-Madison i Madison nordväst om Chicago i USA.

Framtiden, (Tidskriften) (1868). Se Rydberg, Viktor: Varia (tal samt valda uppsatser och anföranden i kyrkliga, teologiska, politiska och strödda ämnen).

France, Anatole: Drottning Gåsfot (1893,1967). Anatole France, egentligen Anatole François Thibault, född år 1844 i Paris, Frankrike. Död 1924. Författare. Erhöll Nobelpriset i litteratur 1921. "Frances samtliga verk hamnade (år 1922) på Katolska kyrkans lista över bannlysta böcker, Index Librorum Prohibitorum (indexet upphävdes 1966)." (Svenska Wikipedia "Anatole France" 2018-07-15) . . . . . . "Politiskt var France socialist och en uttalad anhängare av 1917 års ryska revolution. 1920 gav han sitt stöd till det nyss bildade Franska kommunistpartiet. France var ateist. France dokumenterades också ha en hjärnstorlek av endast tre fjärdedelar av genomsnittlig vikt." (Engelska Wikipedia "Anatole France" 2018-10-07)

France, Richard Thomas (Dick): Jesu liv och lära. Se Kristen tro - En illustrerad handbok. Richard Thomas France, född år 1938 i Londonderry nordväst om Boston i nordöstra USA. Död 2012. Forskare i Nya testamentet.

Franck, E.: Att översätta dubbeltydigheter - några iakttagelser. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1983). Eskil Franck, född år 1950 i Uddevalla. Rektor för Lararhögskolan i Stockholm. "Eskil Franck har varit en mycket viktig teolog i Svenska kyrkan för dem som delar min syn på tro, religion och kyrka. . . . Han verkade för en acceptans av tolkningsmångfalden i ett trossamfund, inte som något nödvändigt ont utan som en källa till rikedom. . . . År 2006 avsade han sig prästämbetet i Svenska kyrkan." (Sydsvenska Dagbladet 2013-09-29/KG Hammar)

Frankel, David: The Deuteronomic Portrayal of Balaam. Se Vetus Testamentum (1996).

Frandell, Bruno (rektor, Korteboskolan. Jönköping): Rösten i öknen (Jönköpings-Posten 2000-12-15). Bruno Frandell, född år 1953. Lärare i systematisk teologi vid Korteboskolan (2008).

Frandell, Bruno: Vad är Korteboskolans funktion och roll som utbildning i SAM? Se Soluppgången 2001.

Frandell, Edel: Intryck från Japan. Se Soluppgången-På konungens bud 1951. Edel Frandell, död som 92-åring år 2016. Svenska Alliansmissionens missionär i Kina och Japan. "Edel föddes strax utanför Stockaryd (sydväst om centralorten Sävsjö). . . . Hon fick ett personligt möte med Jesus i 5-6-årsåldern. . . . Hon reste till Kina hösten 1947. . . . Första tiden i Kina läste hon språk. Därefter blev hon placerad på barnhemmet i Saratsi, men redan oktober 1948 fick hon lämna det och åka till Peking. Barnhemmet flyttades till Tientsin och där var Edel kvar till 1950 då Kina stängdes. Under tiden kom Japan upp som ett nytt missionsland och Edel flyttade dit i december 1950. . . . (Edel och Karl) Frandell kom att arbeta främst i Okazaki, men bodde också i Hamamatsu och Kobe. . . . Edel var en trygg person med en stark tro på sin Frälsare. Hon var aktiv in i det sista och läste tidningar och litteratur, främst Bibeln. Edel tyckte om sång och musik och sjöng med glädje." (Dagen 2016-04-20/Gerd Pettersson, missionssekreterare, Svenska alliansmissionen)

Frandell, Karl: Från enkelt plåttak till modernt regionssjukhus. Se Soluppgången 1974. Karl Frandell, död som 95-åring år 2013. Född i Lit nordost om centralorten Östersund. Svenska Alliansmissionens missionär i Japan under 1950-talet. "Frandells kom att (i Japan) arbeta främst i Okazaki, men bodde också i Hamamatsu och Kobe. Arbetet innebar i första hand att skapa kontakter och grunda en församling. Många japaner minns Frandells med stor tacksamhet och glädje." (Östersunds-Posten 2013-10-17/Gerd Pettersson, missionssekreterare)

Frandell, Karl (W.): Japan - 50 år mission (2000). Se Vi är inte färdiga . . .

Frandell, Karl: Japan och kristendomen. Se Soluppgången 1955.

Frandell, Karl: På hans väg - i förut beredda gärningar. Se Soluppgången 1961.

Frandell, Karl: Årsrapport 1982 - Yttre missionen. Se Soluppgången 1982.

Frank, Anne: Anne Franks dagbok (1942-1944,1982,2005). Anne Frank, född år 1929 i Frankfurt am Main i Tyskland. Död 1945 i koncentrationslägret Bergen-Belsen. Blev internationellt känd för sin dagbok, som skildrar hennes upplevelser under den tyska ockupationen av Nederländerna under andra värlskriget. Dagboken skildrar hennes liv från den 12 juni 1942 till den 1 augusti 1944.

Frank, Anne. Se också Covington, Richard: Rösten som inte får tystna.

Franklin, A.P: Bref från Mandulwar, daterat den 17 februari 1909. Se Trosvittnet den 1 april 1909. Anders Peter Franklin, född år 1877 i Slätthög norr om centralorten Alvesta. Död 1939. En av Svenska Alliansmissionens första missionärer i Indien 1899. Svenska Alliansmissionens missionssekreterare 1920. "År 1924 övergick Franklin till Pingströrelsen och kom att leda den yttre missionen även där. Han grundade Svenska Fria Missionen inom Pingströrelsen men kom efter ett tag i konflikt med Lewi Pethrus angående bland annat ideologiska frågor om den lokala församlingen kontra den fria organisationens ansvar för missionsarbete." (Svenska Wikipedia "A.P. Franklin" 2017-11-16)

Franklin, A.P.: Bränder ryckta ur elden, n:o 2 (1920). De flesta berättelserna hämtade ur Brenton Thoburn Badleys bok "India Beloved of Heaven", utgiven 1918.

Franklin, A.P.: Egnahemsfrågan i Indien. Se Trosvittnet den 15 juli och den 15 sepember 1909.

Franklin, A.P.: En söndag bland bhilerna. Se Trosvittnet den 1 september 1907.

Franklin, A.P.: Fester och nöjen bland bhilerna. Se Trosvittnet den 1 februari 1909.

Franklin, A.(P.): Hvardagliga sysslor på missionsfältet (Jönköpings-Posten 1907-04-29 och 1907-05-04)

Franklin, Anders (= A.P.): På Nandubars station. Se Trosvittnet den 15 januari 1907.

Franklin, A.P.: På väg till Indien. Se Trosvittnet den 1 januari 1907.

Franklin, A.P.: Vandringar i Indien (Jönköpings-Posten 1912-06-06)

Franklin, Elisabeth: Införandet av det kristna begrafningssättet bland bhilerna. Se Trosvittnet den 1 november 1907. Elisabeth von Wolcker/Franklin, född år 1874 i Gävle. Utsändes som missionär till Indien 1901. Gift med A.P. Franklin 1906.

Franklin, Elisabeth och Anders (= A.P.): Besök i Madras, Mukti och Akmednagar. Se Trosvittnet den 1 september 1908.

Franklin, Elisabeth och Anders (= A.P.): Bref från Mandulwar, daterat den 1 juli 1908 (Jönköpings-Posten 1908-08-03)

Franklin, Fredrik: Där onda andar ha väldet. Se Soluppgången-På konungens bud 1943. Fredrik Franklin, född år 1913 i Mandulwar, W Khandesh, Indien. Död 1992. Missionär i Svenska Alliansmissionen 1938-1943 i Indien. Generalsekreterare i KFUM:s världsförbund i Genève 1962-1977.

Franklin, Fredrik: Svensk i Indien. Se Soluppgången-På konungens bud 1950.

Frankovic, Joseph. Se Poirier, John C.-Frankovic, Joseph: Celibacy and Charism in 1 Cor 7:5-7.

Franson, Fredrik: Hvad varslar tiden och hvad stundar? Se Dahlhielm, Aug-Bång, O.: Hvad varslar tiden och hvad stundar? Fredrik Franson, född år 1852 i Pershyttan sydväst om centralorten Nora. Död 1908 i USA. Svensk-amerikansk predikant inom helgelserörelsen. "Utvandrade 1869 till Nebraska, USA. . . . 1875 ingick han i Dwight Lyman Moodys församling i Chicago. . . . Grundade i skilda delar av USA församlingar, vars enda samfundsordning skulle utgöras av Nya testamentet. Återvände till Sverige 1881. . . . Efter ett misslyckat utsändande av svenska missionärer till Kina på 1890-talet fick han röna stor ovilja i Sverige. Sin predikoverksamhet utsträckte han efter hand under resor i hela världen. . . . Italien, Egypten, Palestina, Syrien, Mindre Asien, europeiska Turkiet samt Ryssland. Det utmärkande för Fransons förkunnelse var den apokalyptiska inställningen i väntan på Jesu snara återkomst. . . . I samband med Fransons verksamhet i hednamissionen togs initiativet till Skandinaviska alliansmissionen och nuvarande Svenska alliansmissionen. Franson hade även inflytande på Helgelseförbundet i Sverige. Han har på grund av sin omedelbara, av läro- och samfundsskiljaktigheter oberörda fromhet och oegennytta blivit kallad 'en svensk Franciskus-typ'." (Svenska Wikipedia "Fredrik Franson" 2018-05-29) . . . . . . "Efter ett par års verksamhet i Amerika kom F vid midsommartiden 1897 åter till Sverige. Under en vistelse i byn Tångböle i Åre sn i Jämtland författade han sin bekanta apokalyptiska bok 'Himlasuret'. I företalet till denna skrev han om Jesu återvändande, att 'dag och timme är oss ej uppenbarad, men vi kan och bör veta den ungefärliga tiden'. Det var emellertid många som vid läsandet av boken bibringades den uppfattningen, att Jesus skulle komma under påsken 1898. Som ett exempel kan nämnas, att vitklädda människor i Uppsala då vandrade på kyrkogården i full förvissning därom. Som ett slutresultat av F:s apokalyptiska åskådning kvarstod inom den svenska frikyrkligheten uppfattningen, att Kristi ankomst var nära. Även på andra områden blev F:s verksamhet epokgörande, nämligen i fråga om kvinnopredikan och helbrägdagörelse. F försvarade skarpsinnigt kvinnans rätt att deltaga i det religiösa arbetet." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:14424/Karl Linge, citat hämtat 2018-10-22)

Franson, Fredrik: Statskyrka och frikyrka (Jönköpings-Posten 1907-07-11)

Franson, Fredrik. Se också Johnson, Emil: "Några Franson-minnen", Kamphausen, H.: "Personliga minnen av missionär F. Franson", Oscarsson, Gunne: "Arvet från Franson" samt Palmqvist, Efraim: "I Människosonens tecken".

Fransson, Karl (kyrkosångare, Taberg): Gud hör din bön (Jönköpings-Posten 1968-01-13). Karl Fransson, född år 1908 i Månsarp söder om centralorten Jönköping. Död 1977. "Fick sin första sångutbildning hos hemförsamlingens kantor och sedan vid Klosters röstskola i Alvesta. Med hjälp av Einar Ekberg fick han sedan fortsatt utbildning hos Frey Lindblad under tre år. Debuterade i radio 1947." (Erik Martinsson "Alla dessa sångare" Halls förlag 1968)

Fransson, Karl: I evangelii tjänst. Se Soluppgången 1963.

Fransson, Karl. Se också Ottosson, Simon: Ett vänporträtt av Karl Fransson.

Fransson, Kerstin: Jul, jul strålande jul . . . Se Gudmundsgillets Årsbok 1983.

Fransson, Mats (pastor i Bondstorpskretsen av SAM): Riket som kommer (Jönköpings-Posten 2006-12-08)

Fransson, Thorsten: Ett stycke skohistoria, AB Löfsko 1911-1970. Se Gudmundsgillets Årsbok 1987.

Fransson Malm, Elisabeth: Adèle Wetterlind - en yrkeskvinna i det offentliga rummet. Se Gudmundsgillets Årsbok 2002.

Fransson Malm, Elisabeth: På en ny arena - De första kvinnorna i Jönköpings stadsfullmäktige. Se Gudmundsgillets Årsbok 2007.

Franzén, Bert: Baptistisk teologi och ideologi. Se Tro Frihet Gemenskap. Bert Franzén, född år 1926. Död 2002. Teolog och baptistpastor. Rektor vid Betelseminariet i Stockholm 1972-1991.

Franzén, Eva-Lotta: "Samtal" - Ett minnesmärke över väckelserörelserna i Jönköping. Se Gudmundsgillets Årsbok 1996. Eva-Lotta Franzén, född år 1956 i Ulricehamn. Kulturchef först i Jönköping (1986-2011) och sedan i Borås.

Franzmann, Majella - Klinger, Michael: The Call Stories of John 1 and 21. Se Saint Vladimir's Theological Quarterly (1992). Majella Franzmann, född år 1952. Författare. Honorary Professor, University of Sydney.

Fredbrant, Melker: Idas skola och skolpark. Se Gudmundsgillets Årsbok 1987.

Fredbrant, Melker: Vattenledningsparken - Ett restaurerat minnesmärke. Se Gudmundsgillets Årsbok 1985.

Fredén, Anna. Anna Fredén, född Nilsson år 1869 i Norra Mellby söder om centralorten Hässleholm. Gift med Sven Magnus Fredén 1895. Död 1934. Missionär i Kina 1895-1927. Se Fridén, Anna.

Fredén, S.M.: En ny missionsmetod. Se Missionsförbundet 1924. Sven Magnus Fredén, född år 1863 i Tånnö söder om centralorten Värnamo. Död 1935. Missionär för Svenska Missionsförbundet i provinsen Hubei i Kina 1893-1900, 1903-1911 och 1920-1927. "En av de drivande bakom tillkomsten av Jingzhou evangelist- och lärarseminarium och blev 1909 skolans rektor. Som sådan författade han även läroböcker på kinesiska. Under sin tid i Sverige 1911-1920 arbetade han för att missionsförsamlingarna i Kina skulle bli självständiga och vid sin återkomst till Kina utarbetade han tillsammans med Richard S. Björkdahl en konstitution för "Kinesiska Missionsförbundet". Den trädde i kraft 1924 och lades till grund för en ny konstitution som antogs efter orosåren 1925-1927."

Fredensjö, Gösta (sångare): Nådens gåvor (Jönköpings-Posten 2005-07-29)

Fredensjö, Gösta (kyrkosångare, Mullsjö): Änglarna (Jönköpings-Posten 1996-09-27)

Fredlund, Jane: Stora boken om livet förr (1981). Jane Fredlund, född år 1934. Antikvitetsexpert, jornalist och författare. "Från antiktidskriften Antik och Auktions grundande 1975 var hon en av dess flitigaste skribenter." (Svenska Wikipedia "Jane Fredlund" 2017-02-16)

Fredriksson, C.O. Se Fredriksson, Erik: C.O. Fredriksson och skräddarna i Vaggeryd. C.O. Fredriksson, född år 1883 i Gränna. Död 1960. Skräddaremästare. Innehavare av firma C.O. Fredrikssons Skrädderi- och Herrekiperingsaffär i Vaggeryd. "När vi studerade nykterhetsrörelsens protokoll fann vi att Carl Oskar Fredriksson var initiativtagaren till nykterhetsrörelsens bibliotek (i Vaggeryd, ett bibliotek) som startade sin utlåningsverksamhet 1913 och som skulle ägas av Logen 519 Nordstjärnans studiecirkel. . . . Carl Oskar Fredriksson hade ett stort intresse för Vaggeryds samhälle och var under en längre tid ordförande i municipalfullmäktige. 1911 bildades det en arbetarkommun Vaggeryd . . . och till vice ordförande utsågs Carl Oskar Fredriksson. . . . Fredriksson blev en central gestalt i Vaggeryds föreningsliv genom att han både var ordförande i köpmannaföreningen, hantverksföreningen samt kassör i föreläsningsföreningen och i byggnadsföreningen Framåt. Fredriksson var också ordförande i Jönköpingsortens skräddaremästareförening och ledamot i styrelsen för Sveriges skrädderiarbetsgivares centralförening. . . . (Han var verksam i arbetarkommunens i Vaggeryd styrelse) till 1951. . . . När Fredriksson fyllde 70 år 1953 beskrevs han i Jönköpings-Posten . . . som en person som ägde en ovanligt fysisk spänst, som han höll vid makt genom de obligatoriska morgonpromenaderna." (Susanne Gustafsson-Charlotte Hallberg: Framväxten av biblioteket i Vaggeryd - en studie över de faktorer som kom att påverka biblioteksutvecklingen i Vaggeryd under åren 1862-1953; magisteruppsats vid Högskolan i Borås år 2005)

Fredriksson, Erik: C.O. Fredriksson och skräddarna i Vaggeryd. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1988.

Fredriksson, Rolf: Arbetarrörelsen kommer till Vaggeryd. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1974. Rolf Fredriksson född år 1953 i Hammar sydost om centralorten Askersund. Växte upp i Vaggeryd. Journalist och utrikeskorrespondent. "Rolf Fredriksson har hunnit med mycket under sin karriär som reporter, programledare, redaktionssekreterare, EU-korrespondent och utrikeskorrespondent vid Sveriges Television. Kollegerna beskriver honom som en kunnig och nyfiken journalist som kan absolut allting om Merkel, Tyskland, EU, vad som hände för hundra år sedan - listan kan göras lång." (SVT Nyheter 2018-09-28/Carin Carlund)

Fredriksson, Rolf: En riksdagsman och hans bygd (A.W. Wigardt). Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1985.

Fredriksson, Rolf: Genom Vaggeryd - genom århundraden. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1984.

Fredriksson, Rolf: Småfolk, sparsamhet och samarbete - Kommunala val i Byarum och Vaggeryd från 1917 och framåt. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1986.

Fredriksson, Rolf: Vaggeryd med läkarögon "ringa alkoholmissbruk-betydande kaffemissbruk". Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1983.

Fredriksson, Ulla-Hyltmark, Kerstin: Syrien - Historiens port (1994). Ulla Fredriksson, född år 1944.

Freed, Bengt (tidigare pastor i bl a Jönköping, nu i Västerås): Guds bröd som ger liv (Jönköpings-Posten 1992-03-27). Bengt Freed, född 1949. Pastor. "Bengt Freed var ute på turné med Örebromissionens predikantkör när han plötsligt ramlade i golvet. Stroken gjorde honom medvetslös i tre dygn. 'Jag vaknade upp på tredje dagen. Blev sjuk en fredag. Vaknade upp en söndag. Något har jag gemensamt med min frälsare', säger Bengt Freed och ler snett. Vi sitter i vadagsrummet i lägenheten i Kolsva, ett litet samhälle utanför Köping. . . . Det var nära att Bengt Freed inte skulle få leva längre än till 1996. När stroken slog till var han bara 46 år gammal. . . . Efter tre månader fick Bengt lämna sjukhuset, och efter intensiv rehabilitering kunde han så småningom lämna rullatorn. I 19 år gick han obehindrat. . . . '(Men) en dag kunde jag inte lyfta benen, jag stod som fastlimmad i marken.' Sedan dess har Bengt Freed inte kunnat gå på grund av en tilltagande spasticitet. . . . 'Det är många som bett och fortfarande ber för mig. En kvinna i Korskyrkan i Västerås berörde mig särskilt när hon sa: "Bengt jag vet att du ber för helande. Men jag har bett att du ska få tålamod." 'Det är jag så tacksam för, för jag har behövt så mycket tålamod.'" (Dagen 2018-04-13/Malina Abrahamsson)

Freed, Bengt: Habackuks bön (Kontakt med Korskyrkan, Jönköping 1984:1)

Freed, Bengt: Öppna ögon (Kontakt med Korskyrkan, Jönköping 1982:4)

Freed, Edwin D.: The Entry Into Jerusalem in the Gospel of John. Se Journal of Biblical Literature (1964). Edwin Dreese Freed, född år 1920 i Beavertown norr om Harrisburg i Pennsylvania i USA. Död 2014. "Distinguished Professor in the religion department of Gettysburg College for 36 years." (The Daily Record 2014-12-13)

Freed, Edwin D.: Theological Prelude to the Prologue of John's Gospel. Se Scottish Journal of Theology (1979).

Freed, Edwin D.: Who or What Was Before Abraham in John 8:58? Se Journal for the Study of the New Testament (1983).

Freed, Karl Erik: Nya medarbetare (Navigatören - Att lära känna Kristus och göra honom känd. Hösten 1963.) Karl Erik Freed. "1956 anställdes ÖM-pastorn (ÖM = Örebromissionen) Karl Erik Freed som navigatörsmedarbetare. . . . Flera medarbetare engagerades med och utan lön, och 1958 arbetade åtta personer på Örebrokontoret. Konferenser anordnades, och från 1956 utgavs kvartalsskriften Navigatören som fungerade som ett sammanhållande band mellan dem som deltog i rörelsens kurser, konferenser och övriga verksamhet. . . . 'Youth for Christ' och Navigatörerna var två självständiga organisationer men samarbetet mellan dem underlättades av att såväl (baptistpastorn) Paul Liljenberg som Karl-Erik Freed var verksamma i båda. (Torsten Bergsten: Pingströrelsen förr och nu. Valda publikationer 1947-2002 med anknytning till Pingströrelsens historia och tankevärld s 111-112; jämför Tro och Liv 2000:1)

Freiha, Anis: Hör på, Ridda! (1956). Se Rydberg, Ingvar: Arabiska berättare. Anis Freiha, född år 1903 i Ras el-Matn öster om Beirut i Libanon. Död 1993 (annan uppgift 1992). Författare. "Anses som auktoritet på traditionellt byliv i Libanon." (Engelska Wikipedia "Anis Freiha" 2017-02-11)

Freij, Gösta: Människor i närbild: Greta Haedge. Se Den tredje boken om Hovslätt.

Freij, Gösta: Nykterhetsrörelsen i Hovslätt. Se Den första boken om Hovslätt.

Freij, Gösta-Gotmark, Ernst: Bohmans slöjdfabrik. Se Den tredje boken om Hovslätt.

Freij, Gösta. Se också Andersson, Roy-Freij, Gösta: Svenska Kyrkan i Hovslätt.

Frese, Jacob: Andliga och världsliga dikter (1726). Jacob Frese, född omkring 1690 i Viborg i Ryssland. Död 1729 i Stockholm. Finländsk skald och kanslist. "Påverkad av den samtida pietistiska riktningen, gav Frese i sina andliga dikter uttryck för en innerligare religiös uppfattning, ett personligare religiöst liv än den tidigare svenska psalmdiktningen i allmänhet hade ägt. . . . Beundrare av Karl XII, hyllade han i sin tidigare alstring krigarkungen för att sedermera bli en övertygad förkunnare av fredens nödvändighet och välsignelser. . . . Genom hans sånger . . . går en grundton av mild klagan, from försakelse och längtan från jorden." (Svenska Wikipedia "Jacob Frese" 2018-10-14) . . . . . . "(Frese) skrev religiös epik . . . höll patriotiska rimtal . . . hyllade brudpar och döda . . . utformade eller excerperade religiösa epigram, skrev psalmer, sjukdomsdikter, sällskapsvers. . . . (Frese) inte bara tog upp utan förde vidare. Barockens ordlekar och fyndigheter drevs till en spets hos F. . . . Sjukdomsdiktningen, sådan den återfinns också i 1695 års psalmbok 'psalmer under sjukdom', fick hos F ny värme och mänsklighet. Den andliga visan förlorade hos F sin skrovlighet utan att mista sin kraft. . . . Att inte F genom svenska psalmboken blivit känd för en större församling än lyrikläsarnas kan förvåna. Hans psalmdiktning är betydande. Rykten om pietism kan ha utgjort ett hinder. F kom till Sverige som en flykting från ett Finland, där pietismen haft god jordmån, och det fanns inom kansliet (i Stockholm, där F var anställd från år 1711) landsmän som var kända för pietistisk anstrykning. F:s egen församlingspräst,G Kiellin, varmt hyllad av F i dikt, var pietist. (Stockholms) borgerskap var allmänt influerat. Allt medverkade till att Sverige efter 1718 blev mottagligt för ett nytt känslospråk. Det skulle varit egendomligt om inte F på någon punkt rönt inflytande; och han röjer sådant inflytande i både dikternas allmänna ton och sitt förakt för människor som trotsade på nåden eller litade på statskyrkans prästerskap. Man vill alltså ge F:s skildrare Vasenius rätt i att F:s författarskap kan få starkt pietistisk prägel. Saken förtjänar påpekas, eftersom de flesta senare arbeten, som man kan referera till, just intresserat sig för frågan om arten och graden av F:s religiositet. F:s namn förekommer dock inte på konventikellistor. . . . Om F:s förhållande till den kämpande pietismen vet man ingenting bestämt. F:s religiösa utveckling tecknas tydligt i hans dikter, en väg mot ökad dödslängtan och underkastelse. Denna utveckling löper parallellt med hans kamp för tryggad ställning och hans kamp mot sjukdom. . . . (F:s) stora passionsepos 'Passionstankar' sysselsatte honom hans sista levnadsår. Främst till detta verk har misstankarna om F:s pietism knutit sig, inte med orätt. Passionstankar var det verk som samtiden och ännu romantiken räknade som F:s huvudverk. Eftervärlden har här varit njuggare. Slutligen en enstaka dikt, F:s 'Slutsång' (egentligen 'Auctorens Saliga Förtröstan och Slut-Sång'), där de olika trådarna i hans liv och dikt löper samman. Dikten har kommit att framstå som det centrala i F:s produktion. F:s prosa, starkt präglad av Bibelns och uppbyggelseböckernas språk, kan bli uttrycksfull, och hans prosaämnen är dessutom intressanta. Som en av de första behandlade han fabelämnen på svenska." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:14456/Sven-Christer Swahn, citat hämtat 2018-10-23)

Frese, Jacob: Auktorens saliga förtröstan och slutsång. Se Selander, Sten: Levande svensk dikt från fem sekler.

Frese, Jacob: Avskild från världen (1720-talet?). Se Frese, Jacob: Avskild från världen (2012).

Frese, Jacob (urval, inledning och kommentarer: Daniel Möller): Avskild från världen (2012)

Frese, Jacob: Betraktande av Guds allmakt och godhet, alla tings fåfäng- och förgänglighet, döden och den tillkommande roligheten (1720-talet?). Se Frese, Jacob: Avskild från världen (2012).

Frese, Jacob: Ensligheten. Se Frese, Jacob: Avskild från världen (2012) samt Frese, Jacob: Andliga och världsliga dikter.

Frese, Jacob: Fred och krig (1720-talet?). Se Frese, Jacob: Avskild från världen (2012).

Frese, Jacob: Kärlekspris (1719). Se Frese, Jacob: Avskild från världen (2012).

Frese, Jacob: Om Gud. Se Selander, Sten: Levande svensk dikt från fem sekler.

Frese, Jacob: Solens verkan i maj månad (1717). Se Frese Jacob: Avskild från världen (2012).

Frese, Jacob: Tal till himlen (1720-talet?). Se Frese Jacob: Avskild från världen (2012).

Frese, Jacob: Tal till jorden (1720-talet?). Se Frese Jacob: Avskild från världen (2012).

Frese, Jacob: Vid fredsslutet mellan kronorna Sverige och Ryssland 1721. Se Frese, Jacob: Avskild från världen (2012).

Frese, Jacob: Vårbetraktelse år 1724. Se Selander, Sten: Levande svensk dikt från fem sekler.

Frese, Jakob (= Jacob): Vårbetraktelse år 1726. Se All Nordens lyrik.

Frese, Jacob: Över ett benhus. Se Selander, Sten: Levande svensk dikt från fem sekler.

Frese, Jacob: Över Fläckebo surbrunns vatten (1720-talet?). Se Frese, Jacob: Avskild från världen (2012).

Frese, Jacob: Över sin grav (1720-talet?). Se Frese, Jacob: Avskild från världen (2012).

Frese, Jacob: Över sin längtan att dö (1720-talet?). Se Frese, Jacob: Avskild från världen (2012).

Frese, Jacob: Över sin med sjukdom besvärade ungdom (1710-talet?). Se Frese, Jacob: Avskild från världen (2012).

Freud, Sigmund: New Introductory Lectures on Psycho-Analysis (1933,1973). Sigmund Freud, född år 1856 i Freiberg i Österrike-Ungern (senare Pribor sydväst om Ostrava i östra Tjeckien). Död 1939. Läkare, neurolog, författare. Grundade psykoanalysen. "Medan delar av Freuds arbetssätt - att lyssna koncentrerat och vara lyhörd för associationer - kom att anammas . . . har hans teorier och brist på vetenskaplig metod mötts av kritik från början som blivit än mer uttalad i slutet av 1900-talet. Kritik har också förts fram av, bland andra, Max Scharnberg som hävdar att Sigmund Freud förfalskade mycket av sin forskning för att den skulle passa hans teorier. . . . Freud missbrukade kokain. Han gav även kokain till sina patienter. . . . Flera av Freuds och dottern Annas patienter begick självmord och flera gånger i eller i närheten av Freuds bostad. Självmordsfrekvensen var även hög bland psykoanalytikerna själva." (Engelska Wikipedia "Sigmund Freud" 2018-09-12) . . . . . . "Freud betraktade den monoteistiske Guden som en illusion grundad på det infantila emotionella behovet av en mäktig, övernaturlig 'pater familias'. Han hävdade att religionen - som en gång var nödvändig för att hålla tillbaka människans våldsamma natur i civilisationens tidiga stadier - i moderna tider kan åsidosättas till förmån för förnuft och vetenskap. . . . Huvudtanken i (boken 'The Future of an illusion') är att allt som har med religiös tro att göra kan förklaras genom dess funktion till samhället, inte för sin relation till sanningen. Det är därför, enligt Freud, som religiösa trosuppfattningar är 'illusioner'. I (boken) 'Civilization and its Discontents' (1930) citerar han sin vän Romain Rolland, som beskrev religionen som en 'oceanisk sensation', men säger att han aldrig hade erfarit denna känsla. . . . Han uppfattade vidare religionen, med dess undertryckande av våld, som en medlare mellan samhälleligt och personligt, mellan offentligt och privat, som medlare i konflikter mellan Eros och Thanatos, mellan livets och dödens krafter. Senare verk ger uttryck åt Freuds pessimism om civilisationens framtid." (Engelska Wikipedia "Sigmund Freud" 2018-10-22)

Freud, Sigmund: Orientering i psykoanalys (1915-17,1940,1991)

Friberg, Dawid: Andaktsfull stämning, fågelsången tystnade (1994). Se Storck, Rune: Så minns vi Skillingaryd, del V.

Friberg, Dawid (redaktör och veniat): Festen kan börja (Jönköpings-Posten 1991-01-18)

Friberg, Hanna: Ur Tabergs äldre historia. Se Tabergs Bergslag II.

Frid, Bo: A brief note on (plên) in Roman times. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1986). Bo Frid, född år 1940. Teolog och klassisk filolog. Docent i grekiska, lektor vid Teologiska fakulteten vid Lunds universitet 1974-2006.

Frid, Bo-Svartvik, Jesper: Thomasevangeliet (2002)

Fridborg, Gunnar: Nu kommer ditt festtåg, o Gud. Se Tro Frihet Gemenskap.

Fridegård, Jan: Gryningsfolket (1944). Se Fridegård, Jan: Trägudars land , Gryningsfolket ... Johan Fridolf Fridegård, känd som Jan Fridegård, ursprungligen Johansson och i ungdomen kallad Fride Johansson. Född 1897 i Enköpings-Näs sydväst om centralorten Enköping. Död 1968. Författare. "I den svenska litteraturen hör Fridegård till proletärförfattarna, närmare bestämt statarskolan. . . . Fridegård var en stor verklighetsskildrare, men han lockades samtidigt av det övernaturliga. . . . I SVT-dokumentären 'Jan Fridegård - Ordkonstnären' sägs det att Fridegård var spiritist och att han var övertygad om att han fått kontakt med sin döde far under en seans." (Svenska Wikipedia "Jan Fridegård" 2018-09-12)

Fridegård, Jan: Offerrök (1949). Se Fridegård, Jan: Trägudars land , Gryningsfolket ...

Fridegård, Jan: Trägudars land (1940). Se Fridegård, Jan: Trägudars land , Gryningsfolket ...

Fridegård, Jan: Trägudars land, Gryningsfolket, Offerrök (2000)

Fridell, Folke: Död mans hand (1946-47,1989). Folke Fridell, född år 1904 i Berga nordost om centralorten Ljungby. Död 1985. Arbetarförfattare. "Fridell skrev ett flertal romaner som ofta gav gestalt åt fabriksarbetare, deras liv och vantrivsel och kamp mot 1900-talets olika meritvärderingssystem." (Svenska Wikipedia "Folke Fridell" 2018-10-21)

Fridell, Folke: Examensdagen. Se Småländska skolminnen.

Fridell, Folke: Grinden. Se Barndom i Småland.

Fridell, Folke: Något skymmer vägarna (1985)

Fridén, Anna: Kvinnan och missionen (Jönköpings-Posten 1917-06-04). Anna Fridén = Anna Fredén?

Fridén, George: Den första pennan mot kristendomen (Jönköpings-Posten 1949-12-28). George Fridén, född år 1898 i Timmele norr om centralorten Ulricehamn. Genomgått Betelseminariet i Stockholm 1920-1924 och baptistseminarium i USA 1924-1928. Doctor of Theology i USA 1928. Söndagsskolsekreterare.

Fridrichsen, Anton: Herdekapitlet Joh 10. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1943). Anton Fridrichsen, född år 1888 i Meråker öster om Trondheim i Norge. Död 1953. Hedersdoktor i Marburg i Tyskland 1927. 1928-1953 professor i Nya Testamentets exegetik i Uppsala. "Grundade en exegetiskt känd skola, som fick en rad uppmärksammade lärjungar. Sitt engagemang för kyrkan blandades med en radikalt vetenskaplig hållning." (Svenska Wikipedia 2016-10-21) . . . . . . "Fridrichsen utformet sitt eget teologiske program, som ble preseneret 1936 under betegnelsen 'realistisk bibelutläggning': Teologien skulle ikke la seg hemme av naturvitenskaplige rasjonalisme. De nytestamentlige tekster skulle utforskes med religionshistoriske, idéhistoriske og bibelteologiske metoder. Kirketanken ble avgjørende både for forståelsen av Det nye testamente og for oppfattningen av bibelforskningens forutsetninger og kirkelige oppgave. 1936 var Fridrichsen med på å stifte Uppsala exegetiska sällskap, hvis formål var å skape et samspill mellom vitenskapelig bibelforskning og kirkeliv." (Norsk biografisk leksikon "Anton Fridrichsen" 2009-02-13/Bernt Oftestad)

Fridrichsen, Anton: Jesu avskedstal i fjärde evangeliet. En introduktion till den johanneiska frågan. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1938).

Fridrichsen, Anton: Missionstanken i Fjärde evangeliet. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1937).

Fridrichsen, Anton: Nyare litteratur till Uppenbarelseboken. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1938).

Fridrichsen, Anton: Realistisk bibelutläggning. Ett vetenskapligt krav och ett praktiskt önskemål. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1936).

Fridrichsen, Anton: Reviderade bibelöversättningar. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1938).

Fridrichsen, Anton-Lundberg, Per: Ur Bibeln. Undervisning i Den Heliga Skrift för skola och hem. (1940)

Friedman, Maurice: To Deny Our Nothingness (1967). Maurice Stanley Friedman, född år 1921 i Tulsa nordost om Oklahoma City i USA. Död 2012. Filosof. Från 1967 till 1973 var han professor i religion vid Temple University i Philadelphia. Därefter professor i "Religious Studies, Philosophy and Comparative Literature" vid San Diego State University, där han undervisade från 1973 till 1991. "Ett av Friedmans huvudbidrag (i forskningen) har varit att artikulera hur (religiösa, litterära, existentialistiska, sociologiska och psykologiska) dimensioner i (Martin) Bubers tankegång har återformats i humaniora." (Engelska Wikipedia "Maurice Stanley Friedman" 2018-09-02)

Fries, Carl: "Släpp fångarna loss" - Historien om Skansens örnar. Se Boken om Skansen. Carl Fries, född år 1895 i Rejmyre nordost om centralorten Finspång. Död 1982. Zoolog och författare. Förste intendent vid Nordiska museet, Skansens naturhistoriska avdelning 1937-1953.

Fries, Elias. Se Birger, Selim: Carl von Linnés och Elias Fries barndomshem. Elias Fries, född år 1794 i Femsjö sydost om centalorten Hyltebruk. Död 1878. Botaniker och mykolog. "Fries är framför allt känd för sitt växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum (tre delar, 1821-1832), och räknas som en av den moderna mykologins grundläggare." (Svenska Wikipedia "Elias Fries" 2018-04-29) . . . . . . "Elev vid Växjö läroverk 4 sept 1803 - 1811. . . . Enligt egen uppgift gjorde en händelse under skoltiden ett outplånligt intryck på honom: det högtidliga firandet i Växjö av hundraårsdagen av Linnés födelse 1807, vars höjdpunkt var ett entusiasmerande tal av Linnélärjungen Sven Hedin. F menade själv att det var detta tal som fick honom att besluta sig för att bli botanist. Redan som gymnasist började han författa systematiska växtförteckningar, floror, över växter och växtgrupper i Femsjötrakten och runt Växjö. . . . För den svenska växtgeografin innebar F:s insats, att södra Götaland inklusive Öland kom att tilldra sig ett nytt och starkare intresse än tidigare. Han berikade dessa provinsers floror med många nya viktiga fynd och klargjorde den markanta floristiska skillnaden mellan den västra och östra delen av småländska höglandet med angränsande kustområden. . . . F var en framstående exponent för den lärda latinkulturen. . . . I flera avseenden framstår F. som en av de stora representanterna för det svenska idealistiska 1800-talet och intar här en plats vid sidan av Geijer, Agardh och Viktor Rydberg. (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:14482/Gunnar Eriksson, citat hämtat 2018-10-23)

Fries, Karl: Bibelstudium (1923). Karl Fries, född år 1861 i Stockholm. Död 1943. Sekreterare i "Förbundet mellan Sveriges KFUM" 1888-1921. En av stiftarna av Kristliga studentvärldsförbundet och dess ordförande 1895-1920 samt ordförande i Sveriges kristliga studentrörelse 1910-1921. 1921-26 bodde Fries i Genève såsom generalsekreterare för KFUM:s världsförbund. "(F:s) stora kunskaper, hans vidsynthet och erfarenhet av inte minst internationellt ungdomsarbete i förening med en hurtig och praktisk läggning, gjorde honom till en ledargestalt, som omfattades med förtroende och kärlek. . . . Sin längsta resa företog han hösten 1906 till Fjärran Östern för att deltaga i Studentvärldsförbundets konferens i Tokio. Under vägen besökte han en mängd missionsstationer och KFUM i Indien, på Ceylon och i Kina. Dit återvände han från Tokio och bevistade ett missionärsmöte i Shanghai, varefter han besökte de svenska missionsstationerna i inre Kina." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:14484/Alfr Jansson, citat hämtat 2018-10-23)

Fries, Karl: Hvad varslar tiden och hvad stundar? Se Dahlhielm, Aug-Bång, O.: Hvad varslar tiden och hvad stundar?

Fries, Karl: Krig och mission (Jönköpings-Posten 1936-05-22)

Fries, Karl: Något om Evangeliska Alliansen. Se Soluppgången - På konungens bud 1934.

Fries, Karl: Vinträdet och grenarna. Se Soluppgången, Julkalender för 1921.

Fries, N.: Gyllene trådar (1890?,1897). Bok nr 25 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek. N. Fries möjligen = Nikolaus Fries, född år 1823. Död 1894. Pastor i Heiligenstedten nordväst om Hamburg i Tyskland.

Fries, S.A. Se "Hvar 8 dag -Illustreradt magasin 1914/15". Samuel Andreas Fries, född år 1867 i Linköping. Död 1914. "Fries var en av Sveriges lärdaste teologer, men vann aldrig anställning vid något universitet. . . . I Nya testamentets exegetik riktade han sitt intresse mot frågan om Johannesevangeliets uppkomst och ansåg sig . . . kunna fastslå dess värde som autentisk urkund. . . . I sin dogmatiska ståndpunkt var han starkt påverkad av Albrecht Ritschl, och uppvisade en säregen blandning mellan konservatism och radikalism, av rationalism och mystik." (Svenska Wikipedia "Samuel Fries" 2018-07-25) . . . . . . "Ett av de exegetiska ämnen, som F framför allt var sysselsatt med, var Johannesevangeliet. Hans bidrag till den johanneiska frågan bar spår av hans ofta påtalade svagheter som forskare, främst hans fallenhet för djärva men ohållbara hypoteser. Men lika klart framträder här hans stora och förblivande förtjänster. F menade, att Johannesevangeliet är att betrakta som en trovärdig källa för kunskapen om den historiske Jesus och att det även ur denna synpunkt kan sägas komplettera den synoptiska traditionen. I denna huvudfråga hade väl de konservativa inget att invända, men de vägar, varpå F nådde sina resultat, kunde de inte gilla. F betraktades som rationalist och rabulist. Han hävdade, och genomförde full ut forskningens rätt att med vanliga historiska och filologiska metoder undersöka de bibliska texterna men visar en långt större respekt för traditionens pålitlighet än samtidens exegeter av den liberala riktningen." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:14486/Gösta Lindeskog, citat hämtat 2018-10-23)

Friesen, Steven J.: Satan's Throne, Imperial Cults and the Social Settings of Revelation. Se Journal for the Study of the New Testament (2005). Steven J. Friesen, född år 1945. Professor i religiösa studier vid The University of Texas at Austin. "Friesens forskningsområde är den tidiga kristendomen med särskilt intresse för Uppenbarelseboken, fattigdomen i det romerska imperiet och religionsarkeologi i det östra medelhavsområdet." (The University of Texas at Austin "The Conversation" 2016-08-03)

Frihet och makt - Röster från Charta 77 (1980,1981)

Friis Møller, Kai: Digte (1910). Se All Nordens lyrik. Kai Friis Møller, född år 1888 i Köpenhamn, Danmark. Död 1960. Författare, journalist, litteraturkritiker, översättare. "Hans förebilder var den franske upplysningsfilosofen Voltaire och de engelska humanisterna." (Danska Wikipedia "Kai Friis Møller" 2018-03-26)

Friis Møller, Kai: Gallionsfigurens sang. Se Friis Møller, Kai: Digte.

Friman, E.: Mitt första kyrkobesök. Se Missionsförbundet 1924. Erik Friman, född år 1861. Död 1927. Från år 1915 distriktsföreståndare för Norrbottens distrikt av Svenska Missionsförbundet.

Frimansson, Inger: Skuggan i vattnet (2005). Inger Frimansson, född år 1948 i Stockholm. Författare och journalist. Tog studentexamen i Jönköping 1965, där hon inledde sin jornalistkarriär somn volontär på Jönköpings-Posten. Bästa svenska kriminalroman 1998 (God natt min älskade) och 2005 (Skuggan i vattnet).

Frisell, Bror: Vart går Missionsförbundet? (1966). Se Wennås, Olof: Liv och frihet - En bok om Svenska Missionsförbundet. Bror Frisell, född år 1909 i Spånga sydväst om Sollentuna. Pastor i Svenska Missionsförbundet.

Fritz, Birgitta: Prästkollegiet vid Vadstena sockenkyrka S:t Per. Se Kyrka och socken i medeltidens Sverige. Birgitta Fritz, född år 1935 i Stockholm. Medeltidshistoriker. "Disputerade 1972 med den banbrytande avhandlingen 'Hus, land och län. Förvaltningen i Sverige 1250-1434.'" (Svenska Wikipedia "Birgitta Fritz" 2015-04-19)

Fritzell, Einar: Amerikabrev. Se Byarums Hembygdsförening 1966.

Fritzell, Mats: Molidens diversehandel. Se Ahlberg, Lars: Handelsbodar som funnits i Barnarp. Mats Fritzell, född år 1925. Adjunkt i geografi och biologi vid Jönköpings högre allmänna läroverk (1960).

Frommel, Emil: Den lilla guldringen. Se Frommel, Emil: Valda berättelser. Emil Frommel, född år 1828 i Karlsruhe nordväst om Stuttgart i sydvästra Tyskland. Död 1896. Luthersk präst och skriftställare. "'Särskildt såsom folkskriftsförfattare står han bland de främste; hjärterenhet och mannamod, barnslig glädje och djupt allvar para sig i hans skildringar.' (Theofil Bring i Nordisk Familjebok)" (Svenska Wikipedia "Emil Frommel" 2015-04-30) . . . . . . "I sin sista predikan den 19 april 1896 hävdade han, att 'under tiden i Berlin har jag döpt 1838 barn, förenat 1526 par i äktenskap, konfirmerat 1980 skolbarn och begravt 1709 döda. Av Berlins kyrkor har jag predikat i alla utom en och i 65 städer utöver hela Tyskland har jag hållit predikningar eller föredrag.'" (Engelska Wikipedia "Emil Frommel" 2018-01-10)

Frommel, Emil: Dominikus Dietrich - den siste borgmästaren i den fria riksstaden Stassburg. Se Frommel, Emil: Valda berättelser.

Frommel, Emil: Min skräddare. Se Frommel, Emil: Valda berättelser.

Frommel, Emil: Storhertigen och barnet. Se Frommel, Emil: Valda berättelser.

Frommel, Emil: Trohet. Se Frommel, Emil: Valda berättelser.

Frommel, Emil: Valda berättelser (1897?,1898). Bok nr 145b i Mullsjö Missionsförsamling 1940-talsbibliotek.

Frostenson, Anders (kyrkoherde): Drömmen om fredsriket (Jönköpings-Posten 1968-12-21). Anders Frostenson, född år 1906 i Loshult nordost om centralorten Osby. Död 2006. Präst och författare. "Kännetecknande för (Frostensons) psalmdiktning och bearbetningar har beskrivits vara en strävan att förenkla texterna och utifrån teologiskt perspektiv skapa mer sångbara psalmer. Vissa har kritiserat att han i viss mån utslätat gamla texter och andra har lyft fram den poetiska styrkan i ordens harmonier och hur Frostenson medvetet förmedlat den lutherska teologin i psalmtexterna. I viss mån kan 1986 års psalmbok kallas den 'Frostensonska' på samma sätt som 1819 års psalmbok kallas den 'Wallinska' och 1695 års psalmbok den 'Swedbergska'. Genom Kyrkornas världsråds psalmbok där Frostenson hade med sex av de åtta psalmer som representerade Sverige kom han att inspirera till ny psalmdiktning över hela världen där ny psalmdiktning varit obetydlig länge." (Svenska Wikipedia "Anders Frostenson" 2018-08-25)

Från Seinens strand (1884). Se Strindberg, August: Kvarstadsresan, Fabler och Societeten i Stockholm samt andra prosatexter 1880-1889.

Från Smålands och Ölands gamla prästhem (samlade och utgivna av Hilding Pleijel och Vilhelm Bexell) (1925)

Från tid och evighet - Predikningar från 200-tal till 1500-tal (1992)

Frödin, Harry: Berätta för oss (1964). Harry Frödin, född år 1899, "var 'barnmötesfarbror' och han spelade concertina. De här barnmötena (i Filadelfiakyrkan i Örebro) pågick en timme varje vardagskväll under ett par veckor. Om jag minns rätt hade han ett förflutet inom Frälsningsarmén. Vi sjöng och han berättade om Bibelns värld. . . . Ett år reste Harry Frödin runt i Sverige med en stor målning gjord på väv som spändes upp från vägg till vägg. Målningen illustrerade 'Kristens resa' en bok av John Bunyan. Frödin var en begåvad pedagog och han förmedlade det kristna budskapet genom både bild och ord." (Margareta Björndahl "Kalejdoskopet, en tankebok" s 391, boken utgiven 2017)

Frödin, Harry: Glimtar från barnens värld (1940,1941)

Fröding, Gustaf: Balen. Se Selander, Sten: Levande svensk dikt från fem sekler samt Fröding, Gustaf: Nya dikter. Gustaf Fröding, född år 1860 i Alster öster om centralorten Karlstad. Död 1911. Författare, jornalist och poet. "Från och till under den första halvan av 1890-talet tillbringade (Fröding för sin alkoholism och sina psykiska problem) på anstalten Suttestad i Lillehammer i Norge. . . . Under sjukdomstiden börjar Frödings esoteriska tankar och visioner ta form. Han läste Liebniz och Nietsches filosofi och översatte dikter av bland andra Goethe. Men även Tolstoj, Spinoza, Blavatsky, Platon och Buddha bidrog till hans världsbild. Frödings egocentiska ungdomsdiktning börjar övergå i altruism och kärlek till allt levande. Denna insikt om 'Enhet i mångfald' är viktig i hans världsbild och blir det centrala i hans senare diktning. I dikten 'I ungdomen' identifierar han sig inte bara med allt levande, utan i en önskan att vara en del av själva kosmos: 'Det är som om en vinden ett budskap mig bär om lyckliga dagar, som randas, mitt blod är i oro, jag tror jag är kär - i vem? - ack, i allt, som andas. Jag ville, att himlens och jordens allt Låg tätt vid mitt hjärta, i flickgestalt.' . . . Ett genomgående drag i Frödings diktning är sympatin för de svaga och utstötta. . . . Hans senare produktion blev alltmer filosofiskt inriktad med dikter om ont och gott och teologiska problem. . . . I 'Prästen Bodenius' har han skildrat sin farmors bror, den försupne prästen Emanuel Branzell som antagits vara förebild för Gösta Berling i 'Gösta Berlings saga'." (Svenska Wikipedia "Gustaf Fröding" 2018-09-23) . . . . . . (Frödings moralfilosofiska spekulation) utmynnar i en panteism förenad med moralisk relativism, där motsatsen mellan gott och ont är upphävd. I entusiastiska ögonblick förmäls denna lära med storslagna visioner av ett 'ariskt' framtidsland där alla drifter har accepterats inom ramen för en allt omfattande harmoni. Men i andra fall, och oftare ju längre in i sjukdom F går, blir det fråga om snarare en nedskrivning av alla värden än en omvärdering av dem, en indifferentism i tröthetens tecken." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:14556/Gunnar Brandell, citat hämtat 2018-10-24)

Fröding, Gustaf: Bergslagstroll. Se Håkanson, Björn.

Fröding, Gustaf: Elin i Hagen. Se Palm-Stenström: Den Svenska Sångboken samt Fröding, Gustaf: Guitarr och dragharmonika.

Fröding, Gustaf: Ett annat. Se Håkanson, Björn.

Fröding, Gustaf: Ge liv och grönska (1898-1905). Se Selander, Sten: Levande svensk dikt från fem sekler.

Fröding, Gustaf: Guitarr och dragharmonika (1891)

Fröding, Gustaf: Jan Ersa och Per Persa. Se Lindell, Börje samt Fröding, Gustaf: Guitarr och dragharmonika.

Fröding, Gustaf: Nya dikter (1894)

Fröding, Gustaf: Upp till Salem. Se Selander, Sten: Levande svensk dikt från fem sekler samt Fröding, Gustaf: Nya dikter.

Fröjmark, Anders: De nordiska helgonkungarna och deras kult intill år 1248. Se Nilsson, Bertil: Sveriges kyrkohistoria - Missionstid och tidig medeltid. Anders Fröjmark, född år 1955. Historiker. Expert på medeltida helgonkult.

Fuller, George C.: The Life of Jesus. After the Ascension (Luke 24:50-53; Acts 1:9-11). Se Westminster Theological Journal (1994). George C. Fuller, född i Templeton väster om Boston i nordöstra USA. Professor i praktisk teologi och rektor vid Westminster Theological Seminary i Glenside norr om Philadelphia i nordöstra USA.

Fuller, J. William: "I will not erase his name from the book of life" (Revelation 3:5). Se Journal of the Evangelical Theological Society (1983).

Funcke, Otto: Bernhard af Clairvaux. Se Funcke, Otto: Smärre skrifter - Andra delen. Otto Funcke, född år 1836 i Wülfrath norr om Köln i Tyskland. Död 1910. Teolog och präst. "Mest känd som författare till en mängd på sin tid mycket lästa uppbyggelseskrifter, ofta med apologetiskt syfte, men även karakteriserade av en konkret och folklig framställningskonst." (Svenska Wikipedia "Otto Funcke" 2014-10-13)

Funcke, Otto: Bröd och svärd - En bok för hungrande, tviflande och kämpande hjertan (1889). Bok nr 116 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Funcke, Otto: Hvarför är menniskan i verlden?. Se Funcke, Otto: Smärre skrifter - Andra delen.

Funcke, Otto: Hvartill är sjukdom nyttig? Se Funcke, Otto: Smärre skrifter - Andra delen.

Funcke, Otto: John Knox och Maria Stuart. Se Funcke, Otto: Smärre skrifter - Andra delen.

Funcke, Otto: På resa med min moder - Ett ungdomsminne. Se Funcke, Otto: Smärre skrifter - Andra delen.

Funcke, Otto: Smärre skrifter - Andra delen (1888). Bok nr 150 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Funder, Anna: Stasiland (2003,2005). Anna Funder, född år 1966 i Melbourne i Australien. Författare och journalist. "Funders 'Stasiland' berättar om människor som heroiskt stod emot den kommunistiska diktaturen i Östtyskland och om människor som arbetade för dess hemliga polis, 'Stasi'. 'Stasiland' har getts ut i tjugo länder och översatts till sjutton språk." (Engelska Wikipedia "Anna Funder" 2018-07-24)

Fung, Raymond: De fattigas kyrka. Se Världsvid kristendom vid 1900-talets slut.

Fur, Gunlög: Invandrare och samer. Se Signums svenska kulturhistoria - Stormaktstiden. Gunlög Fur, född år 1957. Professor i historia vid Linnéuniversitetet i Växjö. "Disputerade 1993 vid University of Oklahoma, USA, med en avhandling om svenskarnas relationer till lenape-indianerna i kolonin Nya Sverige under mitten av 1600-talet, i jämförelse med samtidiga kontakter mellan samer och den svenska kronan." (Svenska Wikipedia "Gunlög Fur" 2018-09-30)

Fur, Gunnar: Robert Fur och folkhögskoleidén i Jönköping. Se Gudmundsgillets Årsbok 2004. Gunnar Fur, född år 1923 i Jönköping. Död 2013. "Nu samlades vi kring en fallen fura och omkring växte skogens träd. En bild trädde fram, bilden av en människa som inte bara varit god. En människa som tagit sin uppgift att vara människa på djupaste allvar. Han hade hämtat kraft från den Allsmäktige. Lagt sitt liv i Hans händer och tryggt gått ut i människornas vimmel. . . . Vittnesmålen blev många. Saknaden var stor. Församlingens råd prisade hans trofasthet. Bönegruppen hans känslighet. Sjukkamraten i sängen bredvid hans närhet. Främlingen hans öppenhet. Dottern hans stränghet och hans kärlek, hans humor och hans skojfriskhet. Stockholmaren hans blomsterglädje och villighet att rensa ogräs. Ja, vad allt kan en människas liv inte innehålla! Men all denna aktivitet-telefonsamtalen, mötena, stilla stunderna, kom från den djupa källan: 'Här en källa rinner. Säll den henne finner. Hon är djup och klar, Dold men uppenbar.'" (Sancta Clara 2013-07-27/Ingrid Ydén-Sandgren)

Fur, Robert: "I det var livet" (Jönköpings-Posten 1930-01-31). Robert Fur, född år 1887 i Björkö nordväst om centralorten Vetlanda. Rektor vid Södra Vätterbygdens Folkhögskola i Jönköping 1919-1943. Lärare vid bibelinstitutet i Kortebo, Jönköping 1944-1945. "Det var många företeelser i samhället som var oroande. Rektor Robert Fur skrev att vördnaden för hemmet var borta, och (Jönköpings-Posten) hade en ledare om att hemlivet måste rustas upp. Senare var pastor Manne Zettergren inne på samma tema." (Jönköpings-Posten 17 aug, 18 okt och 9 nov 1956/Sverker Oredsson) . . . . . . "Inför år 1930 frågade Jönköpings-Posten några kända Jönköpingsbor om deras förhoppningar, och det kan vara intressant att ta dela av några av svaren. Felix Hamrin hoppades att det tusenåriga riket skulle komma med fred bland folken. Rektor Robert Fur ville att alla biografer, dansbanor och krogar skulle avlägsnas. G. O. Johansson-Gerdner hoppades att kristendomens anda och det sunda förnuftet skulle leda till broderskapets förverkligande." (Jönköpings-Posten 2 och 7 jan 1930/Sverker Oredsson)

Fur, Robert (rektor): Marx i närbild (Jönköpings-Posten 1956-06-16)

Fur, Rob. (= Robert): Nineve tur och retur (1957?)

Fur, Robert. Se också Fur, Gunnar: Robert Fur och folkhögskoleidén i Jönköping.

Furberg, Alfred: Trons liv - Kallelsen och upplysningen (1949) (Evangeliska Fosterlandsstiftelsens Korrespondensinstitut). Alfred Furberg, född år 1889. Död 1955. Predikant och i Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Vice ordförande i stiftelsens missionsstyrelse. Alfred Furberg, född 1889 på gården Björkhammar i Ostvik norr om centralorten Skellefteå. Död 1955. Predikant och i Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Vice ordförande i stiftelsens missionsstyrelse. "Som stadsmissionär kom han snart att engagera sig såväl i barnavårds- som fattigvårdsfrågor och 1938 blev han stadens första socialkamrer och lämnade därmed själva predikantbefattningen." (Skellefteå Museum/Lars Jonsson, citat hämtat 2018-10-24)

Furst, Eva: Ung och kär (1952,1955). Eva Furst, pseudonym för Daga Janson, född år 1918 i Söderfors nordväst om centralorten Tierp. Död 2011. Journalist, översättare, författare. Mångårig skribent för "Hemmets Vän". "När hemtjänsten knackar på strax efter lunch tar 86-årige Larseric Jansson emot med öppna armar. Pirjo Berg som kommer flera gånger varje vecka är som en familjemedlem och plockar vant i skåpen. Makan sedan 63 år, 91-åriga Daga Janson uppskattar sällskapet och tycker att 'flickorna' ofta har tid med en pratstund mellan sysslorna. 'Det finns inte så många tillfällen att få kontakt med de unga när man har blivit så här gammal', säger hon. Varje morgon gör Larseric i ordning en frukostbricka till Daga. 'Han brukar säga "du har serverat mig i mer än 50 år så nu är det min tur"', berättar Daga innan hon får hjälp med en liten promenad runt i lägenheten. I vanliga fall blir det en tur längs vattnet men snön gör det känns tryggare att stanna hemma i dag. Larseric och Daga har många vänner som har äldreomsorg och bemötandet varierar. En släkting i Falköping fick besök av 62 olika personer. 'När man hör en del berättelser blir man förskräckt och undrar hur vi kan ha haft en sådan tur', säger Daga. 'Om jag är trevlig mot dem som kommer in i mitt hem är de trevliga mot mig. Men alla orkar kanske inte att vara trevliga', säger hon eftertänksamt. Ibland har Daga fått lite väl många ansikten att hålla reda på och då har paret sagt ifrån. 'Nu är det ett fåtal personer som kommer som vi känner igen', säger Larseric. Ömsesidig respekt är viktig. 'Gamla som förlorar sin integritet är inte längre människor. Det är inte lätt att ta emot hjälp på det här sättet men det underlättar om man kan behålla sin integritet', konstaterar Larseric." (Svenska Dagbladet 2010-02-17/Tobias Olsson, Alexandra Hernadi)

Furuholm, Helmer: Daggormens tecken (1979). Helmer Furuholm, född 1916 i Dädesjö nordost om centralorten Växjö. Död 1997. Pastor och författare av historiska romaner. "Skrev en rad böcker. Mest uppmärksammad är hans trilogi om de svenska folkrörelserna. I Utbrytning, Daggormens tecken och Vilddjurets tal får vi följa människorna i ett litet samhälle. Berättelsen utspelas 1880-1939 och skildrar en tid av kraftig förvandling. Sverige omvandlas från bondesamhälle till industrisamhälle. Människorna i samhället Graneby får möta mycket nytt som är svårt att ta ställning till." (Svenska Wikipedia "Helmer Furuholm" 2015-03-06)

Furuholm, Helmer: Fyran (1989)

Furuholm, Helmer: Utbrytning (1978)

Furuholm, Helmer: Vandraren (1985)

Furuholm, Helmer: Vilddjurets tal (1980)

Furuholm, Helmer: Återkomsten (1987)

Fyra syskon berättar (1992)

Fång, AnnSofie (pastorsadjunkt, Bankeryd): Guds närvaro innan och efter döden (Jönköpings-Posten 2007-09-21) Ann-Sofie Fång, född år 1978. "Söndagen den 14 maj (2017) arrangerades för första gången i Sverige en dansbandsmässa med pardans. Mässan ägde rum i en fullsatt Marks kyrka i Kinna pastorat. . . . Prästen Ann-Sofie Fång som höll i gudstjänsten säger att hon var väldigt glad över den stora uppslutningen och menar att människor i alla tider har ärat Gud med sång och dans, och hon hänvisar till Martin Luther som var en hängiven musikälskare. 'Faktiskt sa Martin Luther att "dansa, skämta, sjung! Musicera! Djävulen hatar musik eftersom den skänker glädje". Så det finns inget som gör djävulen så sur som när folk är glada', säger Ann-Sofie Fång med glimten i ögat. Samme Martin Luther satte musiken främst efter teologin eftersom han menade att musiken gör att man lär känna både sig själv och Gud. Och Ann-Sofie håller med. 'Genom sång och dans kan vi verkligen lära känna varandra', säger hon." (Dagen 2017-06-02/Ann-Britt Sternfeldt)

Fält, Elisabeth: Resebref från Nganda (Jönköpings-Posten 1903-12-19) Elisabeth Fält, född år 1878 i Ödestugu söder om centralorten Jönköping. Död 1909. Missionär. "Avreste till Kongo den 8 aug. 1903; återkom till hemlandet den 12 sept. 1906; avreste till Kongo för andra gången den 27 april 1908; avled den 22 mars 1909 vid Nganda missionsstation." (Dagbräckning i Kongo - Svenska Missionsförbundets Kongomission s 427; boken utgiven 1911)

Fält, Harald: Fullträff i Skottek (1952). Se Tabergsjuniorerna 1902-1952.

Fälth, Åke: "Nybyggare" i Hökhults hage 1964. Se Hovslätt 100 år 1894-1994. Åke Fälth, född år 1929. Död 2017.

Fältskog, Agnetha: Som jag är. Livsbilder berättade för Brita Åhman (1996). Agnetha Fältskog, född år 1950 i Jönköping. Popsångerska och låtskrivare. Medlem i den framgångsrika svenska popgruppen Abba.

Gabay, Ulla: En trendkonsults tro. Se Johansson, Liselotte: Gästfritt - om Gud, andlighet och tro. Ulla Gabay, född år 1945 i Göteborg. "Har rest över hela världen som trendkonsult och modeskribent, samt verkat som krönikör och föredragshållare. Har skapat två månadsmagasin och gav på 1990-talet ut boken Prismärkt - om andlig kommers och mänsklig konkurs som blev mycket uppmärksammad i media." (Vängåvans Bok och Papper AB 2014-11-19/Lennart Bergström) . . . . . . "'Det låter inte klokt men så är det. Allting hänger på kosten, det finns inga genvägar. Ska du bli helt bra måste du ta tag i problemet från grunden och förstå att kostomställningen är för livet. . . . Nu stannar jag inom hälsobranschen. Jag brinner för att dela med mig av det jag har varit med om', säger Ulla Gabay." (Göteborgs-Posten 2017-09-03/Emilie Aune))

Gabay, Ulla: Ensamheten – Framtidens norm? Se Johansson m fl, Liselotte: Öm & tålig.

Gabrielson, Anna-Karin (präst i Byarums pastorat): Andakt inför Heliga Trefaldighets Dag (Jönköpings-Posten 2003-06-13). Anna-Karin Gabrielsson, född år 1961. "Är det könsdiskriminering att en kyrkoherdetjänst i Rydaholm utanför Värnamo gick till en manlig och inte till en kvinnlig sökande? Det anser värnamoprästen Anna-Karin Gabrielsson som har vänt sig till Jämställdhetsombudsmannen sedan hon gått miste om tjänsten. Församlingens kyrkoråd däremot anser att det var sakliga skäl som gjorde att mannen fick jobbet. Idag träffades Anna-Karin Gabrielssons fackförbund och kyrkorådet i Rydaholm. Och kyrkorådet står fast vid att det var sakliga skäl och inte något annat som gjorde att den manlige prästen fick tjänsten. Nu ska Jämo ta ställning till om man ska ta upp ärendet till utredning." (P4 Jönköping 2002-08-22)

Gabrielsson, Oscar. Se Ölsremma - en liten gränssocken vid Komosse. "Oscar Gabrielsson, född år 1904 i Algrena i Ölsremma nordost om centralorten Tranemo. Död 1984. Företagare (kakelugnar, hönseri, konfektionsfabrik, metallfabrik, yllefabrik).

Gabrielsson, Rolf (diakon i Tabergs Missionsförsamling): Nådens gåvor - och gåvor till varandra (Jönköpings-Posten 2007-08-10)

Gadd, Carl-Johan: Jordbruket och livet på landet. Se Signums svenska kulturhistoria - Frihetstiden. Carl-Johan Gadd, född år 1948. Professor i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet.

Gagnerud, Mauritz: Styrmansgatan 21. Kontakt med Korskyrkan, Stockholm dec 1963. Mauritz Gagnerud, född år 1906 i Nordåker söder om tätorten Gagnef och nordväst om centralorten Djurås i Gagnefs kommun. Död 1975. Pastor i Korskyrkan i Stockholm.

Gagnerud, Mauritz: Till Betlehem. Kontakt med Korskyrkan, Stockholm dec 1963.

Gagnerud, Mauritz: Vart tog glöden vägen? Kontakt med Korskyrkan, Stockholm nov 1963.

Galilei, Galileo: Dialog om de två världssystemen (1632,1993). Galileo Galilei, född år 1564 i Pisa väster om Florens i Italien. Död 1642. Vetenskapsman. "(Galilei) var övertygad om att naturens lagar inte var så komplicerade som den katolska kyrkan och dåtidens naturvetare påstod. . . . Galilei var övertygad om att Bibeln hade fel i vissa utsagor om naturen och att dessa felaktiga utsagor i stället måste tolkas symboliskt. . . . År 1633 ställdes han inför inkvisitionens domstol, där han blev tvungen att avsvärja sig allt rörande den så kallade "felaktiga läran" (som rörde Copernicus' heliocentriska världsbild). Den katolska kyrkan lärde att det var jorden, som var världsalltets centrum (den geocentriska världsbilden enligt Ptolemaios och Aristoteles). . . . (Galilei) fick husarrest under resten av sitt liv. . . . 1992 beklagade katolska kyrkan inkvisitionens dom genom ett uttalade av påven Johannes Paulus II, och år 2000 upphävde man domen." (Svenska Wikipedia "Galileo Galilei" 2018-10-02)

Gallatin, Harley Kay: Den bysantinska kyrkan. Se De kristna. Harlie Kay Gallatin, född år 1933 i Meadville nordväst om Jefferson City i USA. Professor i historia vid Southwestern Baptist University i Bolivar sydväst om Jefferson City i USA.

Galsworthy, John: En fejd (1921). Se Galsworthy, John: En fejd - Noveller. John Galsworthy, född år 1867 i London, England. Död 1933. Författare. Mottog Nobelpriset i litteratur 1932. "Hans berömmelse vilar på romancykeln Forsytesagan (1906-1921) och dess fortsättning A Modern Comedy och End of the Chapter, som skildrar en typisk engelsk överklassfamiljs öden under åren 1886-1926. Hans romaner och dramer var samhällskritiska gentemot den borgerliga egoismen och behovet att äga både egendom och människor." (Svenska Wikipedia John Galsworthy" 2018-09-29)

Galsworthy, John: En fejd - Noveller (1926)

Galsworthy, John: Santa Lucia (1921). Se Galsworthy, John: En fejd - Noveller.

Gandhi, Mahatma. Se Rolland, Romain: Mahatma Gandhi. Mahatma Gandhi, född år 1869 i Porbandar sydväst om New Delhi i nordvästra Indien. Död 1948. Advokat, politiker och andlig ledare. En förgrundsfigur i Indiens självständighetssträvanden från Brittiska Imperiet. "Hans förespråkande av icke-våldsprincipen 'satyagraha' kunde inte helt hindra att de av honom initierade protesterna stundtals blev väldig våldsamma. . . . Gandhi summerade sina trosuppfattningar först när han sade 'Gud är sanning'. Han skulle senare ändra detta uttalande till 'Sanningen är Gud'. . . . Gandhi föddes som hindu och utövade hinduism under hela sitt liv. . . . Som vanlig hindu ansåg han att alla religioner är jämställda. . . . Han var en ivrig teolog och läste mycket om alla större religioner. . . . Gandhis födelsedag, 2 oktober, är en nationaldag i Indien, Gandhi Jayanti. Den 15 juni 2007 tillkännagavs att FN:s generalförsamling enhälligt hade antagit en resolution som förklarar 2 oktober som 'internationella dagen för icke-våld'." (Svenska Wikipedia "Mahatma Gandhi" 2018-09-06) . . . . . . "Under sin vistelse i Sydafrika (1893-1914) läste Gandhi, tillsammans med hinduismens och andra indiska religioners heliga texter, kristendomens översatta texter sådana som Bibeln, och Islams, sådana som Koranen. En kväkaremission i Sydafrika försökte omvända honom till kristendomen. Gandhi förenade sig med dem i deras böner och diskuterade kristen teologi med dem men vägrade att omvända sig och förklarade att han inte godtog teologin i (kristendomen) eller att Kristus var Guds ende son. Hans jämförande studier av religioner och samspel i samvaro med forskare ledde honom till att såväl respektera alla religioner som att bli oroad över brister i dem alla och över ofta förekommande misstolkningar. Gandhi fäste sig vid hinduismen och hänvisade till Bhagavad Gita som sitt andliga lexikon. . . . Gandhi stödde inte lagar för att hindra missionsverksamhet men han fordrade att kristna först borde förstå Jesu budskap och sedan sträva efter att leva utan att stereotypera och ge en felaktig bild av andra religioner." (Engelska Wikipedia "Mahatma Gandhi" 2018-10-22)

Gao, Xingjian,: En ensam människas bibel (1999,2000). Gao Xingjian, född år 1940 i Ganzhou nordost om Hongkong i Kina. Kinesisk författare, dramatiker, målare. Sedan 1988 bosatt i Frankrike. Mottog Nobelpriset i litteratur år 2000. "Efter massakern på Himmelska fridens torg den 4 juni 1989 lämnade Gao Kinas kommunistiska parti och har sedan dess till största delen varit en icke-person i kinesiska media." (Svenska Wikipedia "Gao Xingjian" 2017-08-08)

Garcia Marquez, Gabriel: Hundra år av ensamhet (1967,1982). Gabriel Garcia Marquez, född år 1927 i Aracataca norr om Bogota i norra Colombia. Död 2014. Författare. Tilldelades Nobelpriset i litteratur 1982. "Blev med tiden personlig vän med Fidel Castro. . . . I Havanna stod en villa till hans förfogande. . . . Garcia Marquez författarskap brukar hänföras till en skara sinsemellan rätt olika författare och konstnärer under rubriken 'magisk realism'. För hans del kännetecknas den ofta av en blandning mellan realism och övernaturliga fenomen, vilket får en starkt poetisk och stundtals bisarr verkan." (Svenska Wikipedia "Gabriel Garcia Marquez" 2017-12-31) . . . . . . "I anslutning till (Marquez) död i april 2014 kallade Juan Manuel Santos, Colombias president, honom 'den störste colombian som någonsin levat'." (Engelska Wikipedia "Gabriel Garcia Marquez" 2018-10-22)

Gard, Roger Martin du: Den grå skrivboken (1922). Se Gard, Roger Martin du: Släkten Thibault I. Roger Martin du Gard, född år 1881 i Neuilly-sur-Seine i nordvästra Paris i Frankrike. Död 1958. Författare. Mottog Nobelpriset i litteratur år 1937. "Hans huvudverk, romancykeln 'Les Thibault' är en social och psykologisk analys av franskt borgerskap strax före första världskriget, betraktad i efterkrigstidens belysning. Fastän neutral till sin hållning formas den senare till en sträng dom över det konservativa Frankrike." (Svenska Wikipedia "Roger Martin du Gard" 2017-07-28)

Gard, Roger Martin du: Släkten Thibault I-II (1923)

Gard, Roger Martin du: Uppfostringsanstalten (1922). Se Gard, Roger Martin du: Släkten Thibault II.

Gardner, Dennis och Kiran: SAM Indien (2000). Se Vi är inte färdiga ...

Gardner, Rex: Frågor om liv och död. Se Världsvid kristendom vid 1900-talets slut.

Gardner, Rex: Medicinsk etik. Se Kristen tro - En illustrerad handbok.

Garibaldi, Giuseppe. Se Topelius, Zacharias: Sånger. Giuseppe Garibaldi, född år 1807 i Nice i sydöstra Frankrike. Död 1882. Italiensk frihetskämpe och nationalist. "Garibaldi var idealist och följde Manlius, en romersk fältherre och statsman, läror och krävde full disciplin av alla - hög som låg. Manlius lät avrätta sin son som brustit i detta." (Svenska Wikipedia "Giuseppe Garibalde" 2018-09-30) . . . . . . "(Garibaldis) personliga religiösa övertygelser är oklara för historikerna - 1882 skrev han "Människan skapade Gud, Gud skapade inte människan.' Ändå citeras han i sin självbiografi säga: 'Jag är kristen, och jag talar till kristna - jag är en sann kristen, och jag talar till sanna kristna. Jag älskar och vördar Kristi religion, efter som Kristus kom in i världen för att befria mänskligheten från slaveri' samt 'Det är er plikt att fostra folket - fostra folket - fostra dem till att vara kristna - fostra dem till att vara italienare . . . Leve Italien! Leve kristendomen!'" (Engelska Wikipedia "Guiseppe Garibaldi" 2018-10-24)

Garnert, Jan: Ljus och mörker på 1700-talet. Se Signums svenska kulturhistoria - Gustavianska tiden. Jan Garnert, född år 1950. Etnolog och teknikhistoriker. Inriktning: Ljusets och belysningens historia.

Gasque, W. Ward.: Kyrkan expanderar: Från Jerusalem till Rom. Se De kristna. Woodrow Ward Gasque, född år 1939 i Conway nordost om Charleston i South Carolina, USA. Professor i Nya testamentet vid Regent College i Vancouver i sydvästra Kanada.

Gate, Flory. Se Lindbergh, Sonja: Flory Gate - miljövännen som flyttade in hos Elin Wägner. Flory Gate, född år 1904 i Göteborg. Död 1998. Lantbrukare, konstnär, fredsaktivist. "Med hjälp av ett arv startade Flory Gate år 1982 en stipendiefond, 'Flory Gates stiftelse Fred med jorden'. Stiftelsen utser sedan 1984 ett antal stipendiater som alla verkar inom ekologiskt lantbruk." (Svenska Wikipedia "Flory Gate" 2018-04-10)

Gauffin, Axel: Konsten och det moderna samhället. Se Svenska folket genom tiderna 12. Axel Gauffin, född i Kristianstad år 1877. Död 1964. Konsthistoriker, museichef, tecknare. Överintendent vid Nationalmuseum 1925-1942. "G var en fin stilist som med stark inlevelse och stor lärdom skildrade betydande gestalter i vår 1800-talskonst. Hans doktorsavhandling om Marcus Larsson utkom i ny upplaga 1943. . . . Han var en god kännare av vår 1700-talskonst och planerade en monografi om Alexander Roslin, som emellertid aldrig hann slutföras. . . . G var en entusiast och älskare av de sköna konsterna i alla dess former. Hans vältalighet var allmänt omvittnad. . . . G:s kärlek till 'sitt' museum och hans förmåga att levandegöra dess skatter erkändes av alla. Ett förslag till museum för modern konst, som G framlade i Konstakademien 1932, kunde realiseras först 1958." (Svenskt Litterärt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:14672/Åke Stavenow, citat hämtat 2018-10-25)

Gaunitz, Sven: En prästgård på höglandet för 100 år sedan. Se Miljö och människa i Småland. Sven Gaunitz, sannolikt den Sven Gaunitz som var född år 1904 i Sorsele. Död 1995 i Växjö.

Gedda, Bertil: Förtvivla ej. Se Bohman, Pontus. Bertil Gedda, född år 1912 i Göteborg. Död 1991. Författare och konstnär. Lyrik och konstrecensent vid Ny Tid i Göteborg. "Hans konst består av surrealistiskt betonade teckningar och oljemålningar som anknyter till 'Göteborgsmåleriet'." "Den egenskap hos honom som gjorde det djupaste intrycket var hans orubbliga vänlighet och särskilt hans enastående förmåga att lyssna. . . . Bertil tog alla samtalspartner på allvar och lyckades nästan alltid få dem att känna att de hade sagt något intelligent." (Schackkamraten nr 1, 1991/Sven-Göran Malmgren)

Geden, Alfred Shenington: Simile and Metaphor in the Fourth Gospel. Se Journal of the Transactions of the Victoria Institute (1920). Alfred Shenington Geden, född år 1857 i Didsbury i södra Manchester, England. Död 1936. Missionär i Indien. Förestod Royapettah College, Chennai (Madras), sydöstra Indien 1886-1889. Från år 1914 professor i "Old Testament Languages and Literature and of Comparative Religion" vid Wesleyan College i Richmond västsydväst om centrala London, England.

Gedin, Per I.: Litteraturens örtagårdsmästare - Karl Otto Bonnier och hans tid (2003). Per I. Gedin, född år 1928 i Berlin, Tyskland. Bokförläggare och författare. 1957 tog han initiativet till Sveriges första moderna pocketutgivning Aldusböckerna, som utvidgades 1960 med Delfinböckerna i ett separat företag, Bokförlaget Aldus.

Geels, Antoon: Människan som en tolkande och meningssökande varelse. Se Geels, Antoon-Wikström, Owe: Den religiösa människan. Antoon Geels, född år 1946 i Nederländerna. Sedan 2001 professor i religionsvetenskap vid Lunds universitet. Huvudsakligen verksam inom religionspsykologin. "Geels tar avstånd från fundamentalism och bokstavstro, vilka han ser som en del av världens mörka krafter. Samtidigt lyfter han fram exempel på att religionen kan inspirera till godhet, medkänsla, fred och rättvisa. Dessa exempel finner han främst hos religionens mystiker och andliga vägledare; hos de så kallade vishetstraditionerna." (Sydsvenskan 7 december 2014)

Geels, Antoon: Religion och personlighet. Se Geels, Antoon-Wikström, Owe: Den religiösa människan.

Geels, Antoon-Wikström, Owe: Den religiösa människan (1985)

Geijer, Erik Gustaf: Aftonbön (1831,1933). Se Geijer, Erik Gustaf: Dikter. Erik Gustf Geijer, född år 1783 i Ransäter sydväst om centralorten Munkfors i Värmland. Död 1847. Författare, poet, filosof, historiker och tonsättare. "Betraktas som en av den svenska nationalismens fäder, och efter 1838 blev han också en betydelsefull förespråkare av liberalism. . . . För den djupt religiöse Geijer var kristendomen en ständigt återkommande källa, där särskilt Johannesevangeliet och medeltida källor till Kristusmystik bör framhållas - Augustinus, Thomas a Kempis, Angelus Silesius och Heinrich Suso. . . . Med stigande ålder blev Geijer allt mera religiös, och därför blev teologi ett ämne som han vävde in i sin filosofi. . . . Personlighetsprincipen betecknade han som vad kristendomen hade tillfört historien. . . . Gud hade skapat människan självständig och personlig till hans egen avbild. I teologiskt hänseende blev personlighetsteorins följd, att människan i sitt samvete stod i en personlig förbindelse med Gud. Det var detta förhållande som gav människan hennes odödliga själ, vilket han uttryckte som att människan var av gudomlig börd. Det högsta goda en människa var förmögen var därför att älska Gud, vilket i förlängningen innebar att älska sin nästa. . . . Geijer sammanfattade . . . att han var 'kristen på egen hand ', 'varken kyrkokristen eller bibelkristen, ehuru så mycket av en kristen, att jag kan finna uppbyggelse både i kyrka och bibel'. Med personlighetsprincipen avses därmed att det råder en harmoni mellan individens frihet och gemenskapen med nästan." (Svenska Wikipedia "Erik Gustaf Geijer" 2018-10-24) . . . . . . "(Geijer accentuerar) evangelisten (Johannes') krav på efterföljelse i handling och på rättfärdighet i lagens mening: 'så blifve vi i honom och han i oss, om vi vandre såsom han vandrade.' Men man lägger märke till att evangeliets eskatologiska perspektiv förbyts till ett inomvärldsligt. Hos Johannes tycker han sig se en form av kristendom 'som ännu ej blivit utvecklad, men som är profetisk och utgör typen för en kristendom, vilken står över både protestantism och katolicism'. . . . (Geijer har) i de centrallyriska sångerna från början av 40-talet lyckats finna klassiskt enkla formuleringar för den inre frid och klarsyn, som han under intensiva tankemödor hade arbetat sig fram till under förberedelserna till sina religionsfilosofiska föreläsningar." (Svenskt Biografiskt Lexikon Riksarkivet/urn:sbl:12976/Elsa Norberg, citat hämtat 2018-10-25)

Geijer, Erik Gustaf: Andeliga sånger (1812). Se Geijer, Erik Gustaf: Skaldestycken.

Geijer, Erik Gustaf: Avskedssång (1836). Se Geijer, Erik Gustaf: Dikter.

Geijer, Erik Gustaf: Brages harpa (1811,1812). Se Geijer, Erik Gustaf: Skaldestycken.

Geijer, Erik Gustaf: Brev 1809-08-07, 1811-02-28, 1811-09-19, 1813-05-27, midsommarafton 1814, 1814-10-05 till fästmön Anna-Lisa (1809-1814). Se Geijers liv, del I, 1805-1817, Ur Erik Gustaf.

Geijer, Erik Gustaf: Den lilla kolargossen (1815). Se Lindell, Börje.

Geijer, Erik Gustaf: Den 3 junii 1814 (1814). Se Geijer, Erik Gustaf: Skaldestycken.

Geijer, Erik Gustaf: Dikter (1999)

Geijer, Erik Gustaf: Första aftonen i det nya hemmet (1837). Se Hörnström, Erik-Källquist, Eskil: Svensk antologi I.

Geijer, Erik Gustaf: Gustaf Erikson (1811). Se Geijer, Erik Gustaf: Skaldestycken.

Geijer, Erik Gustaf: Harmoniens makt (1844,1845). Se Geijer, Erik Gustaf: Dikter.

Geijer, Erik Gustaf: Idunas Äpplen (1811,1812). Se Geijer, Erik Gustaf: Skaldestycken.

Geijer, Erik Gustaf: Karl den tolfte (1811,1812). Se Geijer, Erik Gustaf: Skaldestycken.

Geijer, Erik Gustaf: Kärleks endräkt (1833?). Se Ett solvarv.

Geijer, Erik Gustaf: Lagen och profeterna (1813). Se Geijer, Erik Gustaf: Dikter.

Geijer, Erik Gustaf: Maj-betraktelser (1813). Se Geijers liv, del I, 1805-1817, Ur Erik Gustaf.

Geijer, Erik Gustaf: Manhem (1811). Se Geijer, Erik Gustaf: Skaldestycken.

Geijer, Erik Gustaf: Mignon (1840-talet). Se Geijer, Erik Gustaf: Dikter.

Geijer, Erik Gustaf: Människan, ett jag och ett du (18??). Se Ett solvarv.

Geijer, Erik Gustaf: Natthimmelen (1840). Se Geijer, Erik Gustaf: Dikter.

Geijer, Erik Gustaf: Ord till Karl XII:s Marsch vid Narva (1818). Se Geijer, Erik Gustaf: Skaldestycken.

Geijer, Erik Gustaf: Ord till musiken (1818). Se Geijer, Erik Gustaf: Dikter.

Geijer, Erik Gustaf: Reseda (1816,1910). Se Geijer, Erik Gustaf: Dikter.

Geijer, Erik Gustaf: Salongen och skogen (1839). Se Geijer, Erik Gustaf: Dikter.

Geijer, Erik Gustaf: Skaldestycken (1835). Se Geijer, Erik Gustaf: Dikter.

Geijer, Erik Gustaf: Till min dotter (1840). Se Geijer, Erik Gustaf: Dikter.

Geijer, Erik Gustaf: Varning, hopp och bön (1837). Se Geijer, Erik Gustaf: Dikter.

Geijer, Erik Gustaf: Vid den sammas död (1823). Se Se Geijer, Erik Gustaf: Skaldestycken.

Geijer, Erik Gustaf: Vid patron C. Fr. Geijers grav (1813). Se Geijer, Erik Gustaf: Dikter.

Geijer, Erik Gustaf: Vikingen (1811). Se Geijer, Erik Gustaf: Skaldestycken.

Geijer, Erik Gustaf: Värmländska Musikaliska Harmoniska Sällskapets högtidssång N:o II (1818). Se Geijer, Erik Gustaf: Dikter.

Geijer, Erik Gustaf. Se också Segerbank, Catharina: Erik Gustaf Geijer och kristendomen.

Geijers liv, del I, 1805-1817, Ur Erik Gustaf (1963)

Geijerstam, Carl-Erik af: Dagsljus. Se Håkanson, Björn. Carl-Erik af Geijerstam, född år 1914 i Skövde. Död 2007. Författare och översättare.

Geijerstam, Carl-Erik af: Mellanrum (1991)

Geijerstam, Sven af: Med utsikt over Vättern (1968). Se Svenska Turistföreningens årsskrift 1968. Sven af Geijerstam, född år 1913 i Stockholm. Död 1990. Politiker inom socialdemokratiska arbetarpartiet och ämbetsman. Landshövding i Jönköpings län 1963-1969.

Geldenhuys, Norval: Commentary on the Gospel of Luke (1951,1977). Johannes Norval Geldenhuys, född år 1918 i Vrede i Fristatsprovinsen, sydost om Johannesburg i Sydafrika. Död 1964. Pastor i holländska reformerade kyrkan i Sydafrika.

Gellerman, Olle: Viktor Rydberg och S.A. Hedlund. Se Gudmundgillets Årsbok 1999. Olle Gellerman, född år 1926 i Hedermora. Död 2014. Statsvetare och tidningsman. "En skribent och debattör med säker liberal kompass." (Göteborgs-Posten 17 augusti 2014)

Gellerstedt, A.T.: Dikter (1871). Albert Theodor Gellerstedt, född år 1836 i Säterbo öster om centralorten Arboga. Död 1914. Arkitekt, poet och konstnär. Professor i arkitektur vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1874-1882. "Själv bekände (Gellerstedt) (i prosaboken Ur gläntor och snår) att hängivenheten för naturen gått som en röd tråd 'genom mitt långa dagsverkes icke så litet brokiga lapptäcke'. I sin minnesteckning framhävde Selma Lagerlöf detta drag. 'Det är inte människolivets växlingar utan naturens, som har intresserat honom. Det är dess rikedom eller armod, dess gåvor, dess gåtor, som har satt hans hjärta i dallring.' . . . Efter hustruns bortgång blev han alltmer ensam. Utgivaren av de samlade skrifterna, Fredrik Vetterlund, har lämnat ett sympatiskt porträtt från denna tid. 'När man såg den långe, gråskäggige gubben med de stillsamma laterna, såg honom och hörde honom, fick man strax det avgörande intrycket, vilken hjärtegod, fin och livserfaren man han var.' Det intrycket har vitsordats av många andra. (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:13001/Viggo Loos, citat hämtat 2018-10-26)

Gellerstedt, A.T.: Islossning. Se Selander, Sten: Levande svensk dikt från fem sekler samt Gellerstedt, A.T.: Dikter.

Gelston, A.: The Royal Priesthood. Se The Evangelical Quarterly (1959). Anthony Gelston, född år 1935. Anglikansk präst. Undervisade i Gamla testamentet vid universitetet i Durham i England 1962-1995.

Genander, O.W.: Några bilder från Guds åkerfält. Se Ansgarius - Illustrerad missionskalender 1913. Otto Wilhelm Genander, född i Ljungby år 1866. Död 1944. Distriktsföreståndare i Värmlands Ansgarieförening av Svenska Missionsförbundet.

Genander, O.W.: Trons blick på Jesus. Se I Brödrakretsen - En samling vittnesbörd och betraktelser av ett hundra svenska evangelii förkunnare.

Genitz, Einar: Antisemitiska slagord (Jönköpings-Posten 1939-08-14). Einar Genitz, född år 1893 i Grytnäs nordost om centralorten Avesta. Död 1985. Pastor i Svenska Missionsförbundet.

Genitz, Einar: Att tro (Jönköpings-Posten 1952-01-28)

Genitz, Einar: Auktoritet-tvång-frihet (Jönköpings-Posten 1956-08-24)

Genitz, Einar: Caesars välde (Jönköpings-Posten 1953-03-11)

Genitz, Einar: Den stora livslögnen (Jönköpings-Posten 1945-06-08)

Genitz, Einar: Eftersommar 1948 (Jönköpings-Posten 1948-08-18)

Genitz, Einar: Ensamheten som livsproblem (Jönköpings-Posten 1947-06-03)

Genitz, Einar: Europas kinesiska mur (Jönköpings-Posten 1951-12-09)

Genitz, Einar: Från kamp till seger (Jönköpings-Posten 1953-06-24)

Genitz, Einar: Göra vi framsteg? (Jönköpings-Posten 1956-09-24)

Genitz, Einar: Hemmet och världen (Jönköpings-Posten 1939-03-15)

Genitz, Einar: Kan människan formas? (Jönköpings-Posten 1953-01-31)

Genitz, Einar: Kristenhetens röst (Jönköpings-Posten 1937-08-18)

Genitz, Einar: Missionens ära och kris (Jönköpings-Posten 1936-02-03)

Genitz, Einar: Morgondagens SMF (1978). Se Wennås, Olof: Liv och frihet - En bok om Svenska Missionsförbundet.

Genitz, Einar: Neonljus och eviga stjärnor (Jönköpings-Posten 1939-12-12)

Genitz, Einar: "Om de hade en aning om uppgiftens storhet ..." (Jönköpings-Posten 1938-03-09)

Genitz, Einar: Småländska dagar (Jönköpings-Posten 1938-07-13)

Genitz, Einar: Steril materialism eller skapande religion? (Jönköpings-Posten 1956-04-04)

Genitz, Einar: Strålande statsmän (Jönköpings-Posten 1955-10-05)

Genitz, Einar: Synagogan och kyrkan (Jönköpings-Posten 1943-12-15)

Genitz, Einar: Tänk om Gud finns! (Jönköpings-Posten 1954-04-27)

Genitz, Einar: Utan grund (Jönköpings-Posten 1944-04-14)

Genitz, Einar: Vad gäller det? (Jönköpings-Posten 1947-08-06)

Genitz, Einar: Vad ha vi att ge? (Jönköpings-Posten 1953-11-13)

Genitz, Einar: Varför tar man anstöt? (Jönköpings-Posten 1955-01-17)

Genitz, Einar: Vår ungdom (Jönköpings-Posten 1941-06-16)

Gennemark, Gun: Hertha förverkligade drömmen om hembygdsgården. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1995. Gun Gennemark, född år 1919. Journalist på Värnamo Nyheter i Vaggeryd. "Arbete på en lokalredaktion på 1970-talet var mycket annorlunda mot i dag (år 2009). Då var tempot lugnt och det fanns tid över för samvaro tidningsmedarbetarna emellan. Om man jobbade på VN (Värnamo Nyheter), JP (Jönköpings-Posten) eller Folkbladet (Smålands Folkblad) hade ingen betydelse. Man var inte så mycket konkurrenter utan till och med bytte nyhetsmaterial ibland." (vaggeryd.nu 15 maj 2009/Per Bunnstad)

Gennemark, Gun: Mitt liv med block och penna. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1991.

Gerhard, Karl: I skuggan av en stövel (1945). Karl Gerhard, fram till 1938 Johnson, född år 1891 i Stockholm. Död 1964. Teaterdirektör, revyförfattare, kuplettförfattare, kuplettsångare och skådespelare. "Sin främsta politiska insats gjorde Karl Gerhard som gisslare av nazismen och den svenska eftergiftspolitiken (under andra världskriget). Själv hade han en mycket positiv inställning till det kommunistiska Sovjet."(Svenska Wikipedia "Karl Gerhard" 2018-10-25) . . . . . . "Gerhard använde kupletten till att kritisera den bestående ordningen, och riktade sin satir inte bara mot societet och skådespelarvärld utan även mot politiker acoh andra inflytelserika krafter (t ex Frälsningsarmén bl a i Vi ä soldater i samma armé 1931 och Hallelujah 1933)." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:13025/Barbro Hähnel, citat hämtat 2018-10-26)

Gerhard, Karl: Lilla Frida å jag (1923). Se Gerhard, Karl: I skuggan av en stövel.

Gerhardsson, Birger: De kristologiska utsagorna i sändebreven i Uppenbarelseboken (kap 2-3). Se Svensk Exegetisk Årsbok (1965). Birger Gerhardsson, född år 1926 i Vännäs nordväst om Umeå. Död 2013. Teolog och präst. Professor i exegetisk teologi vid universitetet i Lund 1965-1992. "Hans huvudsakliga vetenskapliga fokus låg på överföringen och utvecklingen av de muntliga traditionerna i Nya Testamentets evangelier." (Svenska Wikipedia "Birger Gerhardsson" 2018-10-22) . . . . . . "Under fjorton år var Birger och jag nära kolleger i Lund, han i (Nya testamentet), jag i (Gamla testamentet). Som stridsledare kom han att spela en oumbärlig roll i vår gemensamma kamp för att värna om studiet av de bibliska grundspråken i utbildningen av teologer, hebreiska och grekiska. Jag minns ännu hur jag deltog i en hearing i Stockholm som det högsta universitetsorganet (UHÄ) anordnade om språkfrågan. När jag plockade fram en overhead med Birgers avslöjande tabeller om den successiva nedrustning som sedan 1950-talet påtvingats grekstudiet gick det ett sus genom salen. Och luften gick ur motståndarna."

Gerhardsson, Birger (red): En bok om Nya Testamentet (1982)

Gerhardsson, Birger: Evangeliernes forhistorie (1977,1978)

Gerhardsson, Birger: Hugo Odeberg. Se Brohed, Ingmar: Sveriges kyrkohistoria - Religionsfrihetens och ekumenikens tid.

Gerhardsson, Birger: Uppsalaexegetiken. Se Brohed, Ingmar: Sveriges kyrkohistoria - Religionsfrihetens och ekumenikens tid.

Gerhardsson, Birger: Ur Matteusevangeliet. Se Hartman, Lars: Ur Nya testamentet.

Gerleman, Gillis: Bemerkungen zur Terminologie der "Blindheit" im Alten Testament. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1976/1977). Gillis Gerleman, född år 1912 i Rogberga sydost om centralorten Jönköping. Död 1993. 1949-78 professor i Gamla Testamentets exegetik vid universitetet i Lund.

Gerleman, Gillis: Hesekielbokens Gog. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1947).

Gerleman, Gillis: Ur Pentateuken. Se Gerleman, Gillis-Johnson, Bo: Ur Gamla testamentet.

Gerleman, Gillis-Johnson, Bo: Ur Gamla testamentet (1970,1983)

Gerward, Gullan: Renässansens fester. Se Signums svenska kulturhistoria - Renässansen. Gullan Gerward, född år 1932. Död 2015. Kulturhistoriker.

Geyl, Pieter: Napoleon - hjälte eller tyrann? (1946,1967. Pieter Geyl, född år 1887 i Dordrecht sydost om Rotterdam i Nederländerna. Död 1966. Historiker. "(Geyl hävdade) att alla historiker är influerade av det närvarande när de skriver historia och att sålunda allt historieskrivande något övergående." (Engelska Wikipedia "Pieter Geyl" 2018-05-15)

Geyser, A.S.: Israel in the fourth gospel. Se Neotestamentica (1986). Albert (Albertus Stephanus) Geyser, född år 1918 i Naboomspruit (senare Mookgophong) i Limpopo norr om Pretoria i Sydafrika. Död 1985. Präst, forskare och anti-apartheidteolog. Professor i "New Testament Studies" vid universitetet i Pretoria 1946-1962. Därefter professor i University of Witwatersrand i Johannesburg fram till 1983.

Geyser, A.S.: Jesus, the Twelve and the twelve tribes in Matthew. Se Neotestamentica (1978).

Giblin, Charles H.: Confrontations in John 18:1-27. Se Biblica (1984). Charles Homer Giblin, född år 1929 i Chicago, USA. Död 2002. Professor i Biblisk Teologi vid Fordham University i New York City.

Giblin, Charles H.: Mary's Anointing for Jesus' Burial-Resurrection (John 12:1-8). Se Biblica (1992).

Giblin, Charles H.: Suggestion, Negative Response and Positive Action in St. John's Portrayal of Jesus (John 2:1-11; 4:46-54; 7:2-14; 11:1-44). Se New Testament Studies (1980).

Gibson, David: Eating is Believing? On Midrash and the Mixing of Metaphors in John 6. Se Themelios (2002).

Gibson, Mel. Se Noonan, Peggy: Möte med Mel Gibson - Med tro, hopp och kärlek.

Gide, André: Den omoraliske (1902,1921,2011). André Gide, född år 1869 i Paris, Frankrike. Död 1951. Mottog Nobelpriset i litteratur 1947. "Gide växte upp under strängt religiösa former. Spänningen mellan asketism och livsbejakelse blev ett grunddrag för Gides produktion." (Svenska Wikipedia "André Gide" 2018-07-16)

Gide, André: The God That Failed (1949)

Gierow, Arvid: En egendomlig skolform - växelundervisningen. Se Svenska folket genom tiderna 8. Arvid Gierow, född år 1873 i Lund. Död 1944. Teolog och skolman. "G var alldeles obunden av färdiga psykologiska och pedagogiska doktriner. Såsom han själv framhåller (i Individuell undervisning) skulle man börja med empiri, en mångfald försök, gärna efter olika linjer; dessa försök skulle samlas och sovras och på empirin skulle kritik följa. Först i tredje hand intresserade spekulationen. På detta sätt kom de viktigaste uppslagen att prövas och fasta former skapas för individuell undervisning, gruppundervisning, koncentrationsläsning, dramatisering av lärostoffet osv." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:13058/Bror Olsson, citat hämtat 2018-10-26)

Gierow, Arvid: Modern uppfostran och undervisning. Se Svenska folket genom tiderna 11.

Giertz, Bo (hovpredikant): Andlig renhållning (Jönköpings-Posten 1945-12-24). Bo Giertz, född år 1905 i Räpplinge söder om centralorten Borgholm på Öland. Död 1998.Präst i Svenska Kyrkan, biskop och författare. Räknas som en av 1900-talets viktigaste kristna ledare i Sverige. "Giertz var ateist då han började studera medicin vid (Uppsala) universitet. Han avbröt sina medicinska studier och övergick till latin, grekiska och antikens historia. Efter att 1925 ha hört en föreläsning av Natanael Beskow beslöt han sig för att överlämna sitt liv till Jesus och blev bekännande kristen. . . . Utnämndes till biskop över Göteborgs stift 1 april 1949 (emeritus 1970). . . . Uttalad motståndare till ordningen med prästvigning av kvinnor som infördes 1958. . . . (Giertz') översättning av Nya testamentet blev klar 1981. . . . År 1999 valde Kyrkans tidnings läsare Giertz till 1900-talets viktigaste kristne ledare i Sverige." (Svenska Wikipedia "Bo Giertz" 2018-09-13) . . . . . . "Giertz kämpar för sina övertygelser med ett allvar och engagemang som tvingar andra att ta ställning. Han framstår som en man som vill vara trogen sin övertygelse, sin kyrka och sitt ansvar som ledare. Det som fötts i djupa kriser på kammaren, i långa samtal med själavårdare och kollegor och under eftertänksamt förvaltarskap av kyrkliga ämbeten analyseras här (i Anssi Ollilainens bok 'Bo Giertz om prästämbetet: uppdragets teologi') med akademisk distans. Det är välgörande för förståelsen av mannen och hans verk. Även om hans gärning präglades av den kyrka han tjänade kan kristna ledare också i andra sammanhang känna igen sig i och dra lärdom av hans liv, oavsett om man är ense med honom eller inte." (Dagen 2018-06-21/Håkan Arenius)

Giertz, Bo: Apostlagärningarna (1980)

Giertz, Bo: Att tro som apostlarna (1978)

Giertz, Bo: Det blir ständigt värre. Se Soluppgången - På konungens bud 1940.

Giertz, Bo: Evangelium enligt Johannes (1979)

Giertz, Bo: Evangelium enligt Lukas (1979)

Giertz, Bo: Evangelium enligt Markus (1978)

Giertz, Bo: Evangelium enligt Matteus (1978)

Giertz, Bo (hovpredikant): Fast mark under fötterna (Jönköpings-Posten 1946-01-02)

Giertz, Bo: Förrädaren. Se Soluppgången - På konungens bud 1936.

Giertz, Bo (hovpredikant): I nöd och lust (Jönköpings-Posten 1945-12-22)

Giertz, Bo (hovpredikant): Inom eller utom äktenskapet? (Jönköpings-Posten 1945-12-12)

Giertz, Bo (hovpredikant): Rätt och orätt i sexuallivet (Jönköpings-Posten 1945-12-10)

Giertz, Bo: Stengrunden (1941,1986)

Giertz, Bo: Uppenbarelseboken (1980)

Giertz, Bo. Se också Bexell, Oloph: Bo Giertz och Svenska kyrkan.

Gierup, Bengt: Stiftskyrkans arbetsorgan. Se Skara stift i ord och bild. Bengt Gierup, född år 1902. Stiftssekreterare i Skara stift.

Giesbrecht, Herbert: The Evangelist John's Conception of the Church as delineated in his Gospel. Se The Evangelical Quarterly (1986). Herbert Giesbrecht, född år 1925 i Wohldemfürst ("Kuban Mennonite Settlement") väster om Krasnodar i södra Ryssland. Död 1992. Lärare, arkivarie, bibliotekarie. Collegebibliotekarie vid Mennonite Brethren Bible College i Winnipeg i Kanada.

Gifford, George: A Discourse of the Subtill Practices of Devilles by Witches and Sorcerers (1587). Se Lyon, David: Folklig religion. George Gifford, född år 1548 i Dry Drayton nordväst om Cambridge i England. Död 1600. Puritansk predikant. "Gifford var en sansad person i häxeridebatten, även om han fortfarande trodde på förekomsten av häxor, och att de skulle bli svårt straffade. . . . (Han sökte) lägga band på den förföljelseiver med vilken häxorna uppsöktes och anklagades." (Engelska Wikipedia "George Gifford (Puritan)" 2018-04-24)

Gilbert, Douglas-Kilby, Clyde S.: CS Lewis - Bilder från hans värld (1982)

Gilbrant, Thoralf. Se Odeberg, Hugo-Gilbrant, Thoralf: Illustrerat Bibellexikon I-III. Thoralf Gilbrant, född år 1919 i Stavanger, Norge. Död 2006. Predikant och författare inom den norska pingströrelsen.

Gillby, Johannes: Tiggarens hymn till ljuset. Se Vinterhälsning 1971. Johannes Gillby, född år 1896 i Bolstad söder om centralorten Mellerud. Död 1980. Journalist, författare.

Gillett, David: En fallen mänsklighet. Se Kristen tro - En illustrerad handbok. David Gillett, född år 1945. Brittisk anglikansk biskop. "Tillhör den öppna evangelikala traditionen inom Church of England." (Engelska Wikipedia "David Gillett" 2018-07-01)

Gillgren, Peter: Att minnas de döda. Se Signums svenska kulturhistoria - Stormaktstiden. Peter Gillgren. Professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet. "Min forskning handlar i huvudsak om renässansens och barockens konst samt om konstvetenskaplig teori och ämneshistoria. . . . Förutom tidigmodern konst och konstteori är jag intresserad av samtida konst, musik och multimedia." (Stockholms universitet 2018-02-12, personlig hemsida för Peter Gillgren)

Ginman, Harry: Bombkastaren från söder (1956). Se Nilsson, Tore: Sporten i dag 1956-57.

Ginsberg, Allen. Se Turner, Steve: Some notes from the Underground. Allen Ginsberg, född år 1926 i Newark i New Jersey, USA. Död 1997. Poet och författare. "Intresserade sig för österländskt religiöst tänkande, bland annat hinduism och zenbuddhism. Han blev vegetarian och prövade även LSD." (Svenska Wikipedia "Allen Ginsberg" 2017-10-29) . . . . . . "Trots Ginsbergs dragning till religioner i Östern menar journalisten Jane Kramer, att han . . . höll sig till en 'amerikansk slags mysticism' som var 'rotad i humanism och i ett romantiskt och visionärt ideal av harmoni bland människor'." (Engelska Wikipedia "Allen Ginsberg" 2018-10-21)

Gislén, Knut. Se Hallander, Märtha: Om Knut Gislén och G-kören - Några tidsbilder från 1800-talets slut och 1900-talets början. Se Gudmundsgillets Årsbok (1973-)1975. Knut Gislén, född 1860. Död 1943. Landskamrer.

Gitari, David: Den östafrikanska väckelsen. Se Kristen tro - en illustrerad handbok. David Gitari, född år 1937. Död 2013. Kenyansk anglikansk ärkebiskop 1997-2002.

Gitari, David: Kyrkan och staten. Se Kristen tro - en illustrerad handbok.

Gjellerup, Karl: Kvarnen (1896,1926). Karl Gjellerup, född år 1857 i Roholte öster om Naestved på Själland i Danmark. Död 1919. Författare. Mottog Nobelpriset i litteratur 1917. "Influerad av Viktor Rydbergs 'Siste atenaren' utgav han 1882 'Germanernes Laerling', med skildringar från teologistudenternas liv i Köpenhamn. . . . 1895 (utgav Gjellerup) en dansk översättning av 'Poetiska Eddan'. Vid denna tid blev han, via Arthur Schopenhauer, inspirerad av indisk filosofi och buddhism. . . . (Boken) 'Den gyldne gren' (1917) . . . innebar en återvändo till barndomens kristendom." (Svenska Wikipedia "Karl Gjellerup" 2017-06-01) . . . . . . "Der liger en fin og alvorlig moralisk interesse, et dypt og ophøjet filosofisk syn bag meget af hans brogede produktion." (Danska Wikipedia "Karl Gjellerup" 2018-06-30)

Gjør, Bolette Margrethe: Missionsbarnet (1892,1900). Bok nr 164 I Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek. Bolette Margrethe Gjør, född år 1835 i Trondheim i Norge. Död 1909. Författare och tidningsredaktör. "Redigerade den första och största missionstidskriften för kvinnor i slutet av 1800-talet. . . . (Tidskriften) hette 'Missionslaesning för kvinnoforeninger' . . . och började utkomma redan år 1884." (Engelska Wikipedia "Bolette Gjør" 2016-12-09) . . . . . . "Overalt hvor hun bodde, stiftet Bolette Gjør misjonskvinneforeninger. I Kristiania underviste hun ved Diakonissehuset og holdt bibeltimer i Unge Kvinders Kristelige Forening. Hun engasjerte seg i søndagskolesaken og redigerte barnebladet Børnebibliotheket (1893-190), utgitt af Norsk Søndagsskoleforbund. Hele sitt liv førte hun en omfattende korrespondanse med mennesker i inn- og utland, ikke minst med misjonaerene på Madagaskar. . . . For henne stod kvinnens forhold till Gud som overordnet norm, og dette frigjorde kvinner til å ta ansvar for eget liv. . . . Hun må betraktes som pådriveren til at kvinner fick stemmerett og valgbarhet i (Det Norske Misjonsselskap) allerede 1904." (Norsk Biografisk Leksikon "Bolette Gjør" 2009-02-13)

Gladh, Bernice: Glimtar från mitt missionsarbete i Honduras. Se Storck, Rune: Skillingaryd förr och nu, del VI. Bernice Gladh, född år 1939. Avskiljdes som pingstförsamlingens i Skillingaryd missionär i Honduras 1969.

Gladwin, John: Makt och maktlöshet. Se Kristen tro - En illustrerad handbok. John Gladwin, född år 1942 i Hertford norr om London i England. Biskop av Chelmsford (Church of England) 2004-2009.

Glans, Kerstin: Min uppväxt i Hovslätt på 30- och 40-talet. Se Hovslätt 100 år 1894-1994.

Glasswell, M.: The Relationship Between John and Mark. Se Journal for the Study of the New Testament (1983).

Gleason, Randall C.: The Old Testament Background of Rest in Hebrews 3:7-4:11. Se Bibliotheca Sacra (2000). Randall C. Gleason. Professor i systematisk och historisk teologi vid 'International School of Theology-Asia', Quezon City i Filippinerna.

Glemme, Ingemar: Kyrkan, urmakaren och tidens gång i Kvenneberga. Se Växjö Stifts Hembygdskalender 1996/97. Ingemar Glemme, född år 1923 i Ås norr om centralorten Varberg. Död 2007. Kyrkoherde. TV-producent (TV1 1969-1982).

Godet, F.: Kommentar till Johannes-evangeliet - Första delen (1863,1875,1878). Frédéric Godet, född år 1812 i Neuchatel väster om Bern i västra Schweiz. Död 1900. Reformert teolog. Kyrkoherde och professor i Neuchatel. En av stiftarna av frikyrkan l'église indépendante i Neuchatel år 1873. "Godet utövade ett stort inflytande som bibellärare och var som bibelteolog i konservativ anda känd i hela Europa." (Svenska Wikipedia "Frédéric Godet" 2016-08-12) . . . . . . "Beträffande försoningen bejakade (Godet) både en Guds försoning med människan och människans försoning med Gud." (Engelska Wikipedia "Frédéric Louis Godet" 2017-06-18)

Goethe, Johann Wolfgang von: Andarnas sång över vattnen (1779,1789). Se Goethe, Johann Wolfgang von: Livskälla ur döden sprungen. Johann Wolfgang von Goethe, född år 1749 i Frankfurt am Main i Tyskland. Död 1832. Författare, diktare och naturforskare. "Den mest kände och betydelsefulle tyske diktaren, hans alster anses tillhöra världslitteraturen. Goethe var romantikens främste förgrundsgestalt. . . . Genom diktsamlingen 'Väst-östlig divan' väckte Goethe ett gryende intresse hos många tyska poeter för den persiska poesin och i synnerhet 'Hafez'. . . . (Han) var en stor inspirationskälla för Rudolf Steiner och den antroposofiska rörelsen. Steiner namngav sin speciella arkitekturstil och antroposofins huvudcenter i Schweiz kom att uppkallas efter honom: Goetheanum." (Svenska Wikipedia "Johann Wolfgang von Goethe" 2018-03-05) . . . . . . "Goetheforskaren Werner Keller summerar Goethes reservationer mot kristendomen i tre punkter: korssymboliken var för Goethe ett obehag, doktrinen om ursprunglig synd en degradering av skapelsen, Jesu gudomliggörande i treenigheten en hädelse mot den ende Guden. . . . (Goethe) vände sig mot varje uppenbarelsereligion och mot tanken på en personlig skaparegud. Individen måste finna det gudomliga i sig själv. . . . Om och om igen bekände han sig som panteist i Spinozas filosofiska tradition och som polyteist i den klassiska antikens tradition. . . . Fastän kristendomen ansågs befordra det sociala umgänget hos folket, var den ur Goethes synpunkt överflödig för den intellektuella eliten eftersom 'den som besitter vetenskap och konst har också religion, den som inte har dessa två har religion'. (Tyska Wikipedia "Johann Wolfgang von Goethe" 2018-10-16) . . . . . . "(Goethe) skilde skarpt mellan Kristus och den kristna teologins läror och kritiserade dess historia som en röra av villfarelse och våld. Vid ett tillfälle beskrev Goethe sig själv som 'inte antikristen, inte okristen men avgjort icke-kristen' och i sin Venetian Epigram 66 listade Goethe korssymbolen bland de fyra ting han mest ogillade." (Engelska Wikipedia "Johann Wolfgang von Goethe" 2018-10-22)

Goethe, Johann Wolfgang von: Den unge Werthers lidanden (1774,1999)

Goethe, Johann Wolfgang von: Dikt och sanning I-III (1811-31;1932)

Goethe, Johann Wolfgang von: Faust (1808); översättning Viktor Rydberg (1876-78,1975)

Goethe, Johann Wolfgang von: Livskälla ur döden sprungen (1774 - 1815; 2011)

Goethe, Johann Wolfgang von: Prometheus (1774,1777,1785,1789,1848). Se Goethe, Johann Wolfgang von: Livskälla ur döden sprungen.

Goethe, Johann Wolfgang von Goethe: Sagan (1795,2011)

Goethe, Johann Wolfgang von: Sjöresa (1777,1789). Se Goethe, Johann Wolfgang von: Livskälla ur döden sprungen.

Goethe, Johann Wolfgang von: Vandrarens nattsång (1780,1815). Se Goethe, Johann Wolfgang von: Livskälla ur döden sprungen.

Gogol, Nikolaj: Aftnar på en lantgård nära Didanka I (1831). Se Gogol, Nikolaj: Ukrainska noveller. Nikolaj Gogol, född år 1809 i Velyki Sorochyntsi nordväst om Poltava och öster om Kiev i Ukraina. Död 1852 i Moskva, Ryssland. Dramatiker, roman- och novellförfattare. "Gogol var mångkulturell och kan inte betraktas vare sig som omvälvande kommunisthjälte eller rysk chauvinistförespråkare. Litterärt är Gogol en av tidernas största skildrare av sin samtid i såväl rysk som ukrainsk miljö." (Svenska Wikipedia "Nikolaj Gogol" 2018-10-15) . . . . . . "Enligt den ryske religiöse filosofen Nikolai Berdyaev börjar den ryska litteraturens religiösa och moraliska karaktär med Gogol: 'Gogols tragedi låg i det faktum att han aldrig kunde se och måla människan som Guds avbild, och detta faktum var en plåga för honom.'" (New World Encyclopedia "Nikolai Gogol" 2013-12-18)

Gogol, Nikolaj: Aftnar pö en lantgörd nära Didanka II (1832). Se Gogol, Nikolaj: Ukrainska noveller.

Gogol, Nikolaj: Arabesker (1835)

Gogol, Nikolaj: Döda själar (1842,1980)

Gogol, Nikolaj: En dåres anteckningar (1836). Se Gogol, Nikolaj: En dåres anteckningar och andra berättelser.

Gogol, Nikolaj: En dåres anteckningar och andra berättelser (1978)

Gogol, Nikolaj: Godsägare från den gamla goda tiden. Se Gogol, Nikolaj: Mirgorod.

Gogol, Nikolaj: Hur Ivan Ivanovitj och Ivan Nikiforovitj blev oense. Se Gogol, Nikolaj: Mirgorod.

Gogol, Nikolaj: Julnatten. Se Aftnar pö en lantgörd nära Didanka II.

Gogol, Nikolaj: Kaleschen (1836). Se Gogol, Nikolaj: En dåres anteckningar och andra berättelser.

Gogol, Nikolaj: Kappan (1842). Se Gogol, Nikolaj: En dåres anteckningar och andra berättelser.

Gogol, Nikolaj: Midsommaraftonen. Se Gogol, Nikolaj: Aftnar på en lantgård nära Didanka I.

Gogol, Nikolaj: Mirgorod (1835). Se Gogol, Nikolaj: Ukrainska noveller.

Gogol, Nikolaj: Nevskij prospekt (1835). Se Gogol, Nikolaj: En dåres anteckningar och andra berättelser.

Gogol, Nikolaj: Näsan (1836,1985,1989)

Gogol, Nikolaj: Porträttet. Se Gogol, Nikolaj: Arabesker.

Gogol, Nikolaj: Taras Bulba (1835). Se Gogol, Nikolaj: En dåres anteckningar och andra berättelser.

Gogol, Nikolaj: Ukrainska noveller (1949)

Gogol, Nikolaj: Vij. Se Gogol, Nikolaj: Mirgorod.

Golding, William: Flugornas herre (1954,1959,2010). William Golding, född år 1911 i Newquay väster om Plymouth i Cornwall, England. Död 1993. Romanförfattare och poet. Mottog Nobelpriset i litteratur 1983. "Medan (Goldings) far hade vait en envis ateist, var Golding själv kristen, fastän ej medlem av någon traditionell kyrka. . . . Trots sina framgångar var Golding 'abnormt tunnhudad när det var fråga om att kritisera hans arbete. Han kunde helt enkelt inte läsa den mildaste reservation och då och då lämnade han landet när hans böcker publicerades'." (Engelska Wikipedia "William Golding" 2018-10-23)

Goldsmith, Martin: Judar och kristna. Se Kristen tro - En illustrerad handbok. Martin Goldsmith. Internationell talare, lärare och 'missiologist'. Missionär i sydöstra Asien under tio år. Med i starten av All Nations Christian College i Ware norr om London, England.

Goodland, Patrick: Dödsupplevelsen. Se Kristen tro - En illustrerad handbok. Patrick Goodland, född år 1929. Död 2014. Pastor, författare.

Goppelt, Leonhard: Apostolic and Post-Apostolic Times (1970). Leonhard Goppelt, född år 1911 i München i södra Tyskland. Död 1973. Evangelisk teolog. Professor i Nya Testamentet, först år 1954-1967 vid universitetet i Hamburg och sedan år 1967-1973 vid universitetet i München.

Gordimer, Nadine: Hedersgästen (1971,1977). Nadime Gordimer, född år 1923 i Springs öster om Johannesburg i Sydafrika. Död 2014. Författare. Mottog Nobelpriset i litteratur år 1991. "Större delen av hennes författarskap har präglats av kampen mot apartheid. . . . Hennes hem var platsen för många hemliga politiska möten och samtal." (Svenska Wikipedia "Nadine Gordimer" 2017-12-31) . . . . . . I en intervju 1979-80 identifierade Gordimer sig som ateist men tillade: 'Jag tror att jag i grund och botten har ett religiöst temperament, till och med ett djupt religiöst sådant.' . . . Praktiskt taget alla Gordimers verk handlar om teman av kärlek och politik, särskilt i fråga om ras i Sydafrika. Alltid ifrågasättande maktrelationer och sanning berättar Gordimer historier om vanligt folk och avslöjar moraliska tvetydigheter och val. Hennes karakteristik är nyanserad och avslöjad mer genom hennes karaktärers val än genom deras påstådda identiteter och tro. Hon väver också in subtila detaljer i karaktärernas namn." (Engelska Wikipedia "Nadine Gordiner" 2018-10-03)

Gording, Röl (= Peterson, Frithiof): Ismael Hagarson (1915,1918). Bok nr 20 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek. Frithiof Peterson, född år 1878 på Fårö på Gotland. Död 1917. Författare, pastor. "1911 flyttade han (från Colorado) till San Diego, California och stiftade en missionsförsamling. Han var dess pastor ett par år, tills sjuklighet tvang honom att lämna ämbetet. Sedan dess försörjde han sig som författare. Han skrev veckoliga artiklar först i Missions-Vännen, därefter i Förbundets Veckotidning." (Ernst Skarstedt: Svensk-amerikanska folket i helg och söcken s 188)

Gordon, Alasdair B.: The Fate of Judas According to Acts 1:18. Se The Evangelical Quarterly (1971).

Gorkij, Maksim: Sången om stormfågeln (1901). Se Rysk dikt från Derzjavin till Brodsky. Maksim Gorkij (egentligen Aleksej Maksimovitj Pesjkov), född år 1868 i Nizjnij Novgorod öster om Moskva i Ryssland. Död 1936. "En av arbetarförfattarnas främsta företrädare av socialrealismen som litterär stil. Josef Stalin och Andrej Zjdanov skulle senare låta vidareutveckla stilen till 'socialistisk realism', med Gorkij som förebild. . . . Maksim Gorkij skrev realistiskt och romantiserade ofta de fattiga i samhället." (Svenska Wikipedia "Maksim Gorkij" 2017-09-04) . . . . . . "Stalin och Molotov hörde till dem som bar Gorkijs kista under begravningen. . . . Under sovjettiden före och efter hans död reducerades det komplexa i Gorkijs liv och åskådning till en ikonbild . . . : Gorkij som den store sovjetförfattaren som kom fram från vanligt folk, en bolsjevikernas älskade vän och grundaren till den alltmer tilltagande vedertagna 'socialrealismen'." (Engelska Wikipedia "Maxim Gorky" 2018-10-17)

Gorringe, Tim: Numbers 13-14. Se The Expository Times (2006). Timothy Gorringe, född år 1946. Professor i teologiska studier vid universitetet i Exeter nordost om Plymouth i sydväsra England.

Gossner, Johannes: Andan af Jesu Christi lefwerne och lära; eller Nya Testamentet med förklaring och tillämpning. Tredje delen. (1859). Johannes Gossner, född år 1773 i Hausen i Diedorf väster om Augsburg i Tyskland. Död 1858. Präst. Grundläggare av anstalter för diakoni- och missionsverksamhet. "1826 lämnade Gossner den romersk-katolska kyrkan och blev protestant. Han verkade sedan i 17 år som reformert präst vid Betlehemskyrkan i Berlin, som delades av reformerta och lutheraner. Han lade även grunden såväl till det länge bestående Elisabeth-Krankenhaus (tillika diakonissanstalt) som till den efter honom uppkallade Gossnerska missionen."

Gotmark, Ernst. Se Engdahl, Erland-Gotmark, Ernst. Se också Freij, Gösta-Gotmark, Ernst. Se vidare Hagstrand, Stina-Gotmark, Ernst.

Gould, Pat: Sommar med barnbarnen. Se Det Bästa juli 2003.

Goulder, Michael D.: From Ministry to Passion in John and Luke. See New Testament Studies (1983). Michael Douglas Goulder, född år 1927 i London, England. Död 2010. Professor i bibliska studier vid universitetet i Birmingham. "Han blev kanske mest känd för sina bidrag till det synoptiska problemet och särskilt Farrer-hypotesen som förutsätter Markus' prioritet men bortser från Q-dokumentet och antyder i stället att Lukas kände till innehållet i Matteus." (Engelska Wikipedia "Michael Goulder" 2018-03-31)

Goulder, Michael D.: Nicodemus. Se Scottish Journal of Theology (1991).

Goulder, Michael D.: Translation and Exegesis. Some reflections on the Swedish NT Translations of 1917 and 1981. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1992).

Goulding, Phil G.: Klassisk musik (1992,1994). Phil G. Goulding, född år 1921 i San Francisco i västra USA. Död 1998. Tidningsreporter, författare.

Grace Journal (1963,1968)

Grace Theological Journal (1981,1982,1985,1987)

Graham, Billy: Den Helige Ande (1978,1979). Billy Graham, född år 1918 i Charlotte, North Carolina i östra USA. Död 2018. Evangelist. "En av de mest kända företrädarna för Southern Baptist Convention. Gjorde sig känd som andlig rådgivare åt flera amerikanska presidenter från Truman och fram till sin död; han stod nära inte minst Dwight D. Eisenhower, Richard Nixon, Lyndon Johnson, George H.W. Bush, Bill Clinton och George W. Bush." (Svenska Wikipedia "Billy Graham" 2018-03-10) . . . . . . "Gav råd till varje president från den 33:e (Truman) till den 44:e (Barack Obama). . . . Genom sina korståg predikade Graham evangelium för fler folk personligen än någon annan i historien. Graham var på Gallup's lista över mest beundrade män och kvinnor 61 gånger, mer än någon annan man eller kvinna i historien. . . . Han ansåg homosexualitet vara synd . . . (och) motsatte sig samkönade äktenskap." (Engelska Wikipedia "Billy Graham" 2018-10-18)

Graham, Billy: Frid med Gud (1953,1968)

Graham, Billy: Hemligheten till lycka (1953,1956)

Grahn, C.V.: Kongobref från Kingoyi (Jönköpings-Posten 1903-02-25). Carl Wilhelm Grahn, född år 1878. Död 1932. Missionär i Kongo. "Musana missionsstation anlades 1910 av C W Grahn och H Lindgren men godkändes först 1919 trots ett flertal inspektioner där det konstaterades att man byggt ovanligt värdefulla hus, planterat över 8000 oljepalmer, 400 fruktträd, jordnötsfält, kassava, majs etc." (Riksarkivet/Svenska Missionsförbundet/Musana missionsstation)

Grahn, C.W.: Kongobrev från Kingoyi (Jönköpings-Posten 1903-04-20)

Grahn, Daniel: Nya Dagen. Se Grundt(r)on. Daniel Grahn, född år 1966 i Kulltorp söder om centralorten Gnosjö. Företagsledare och tidningsman. Chefredaktör på tidningen Dagen 1997-2007,2010-2013. Generalsekreterare för Erikshjälpen 2015. "De absolut flesta barnhjälpsorganisationerna världen över är eniga om barnhemmens skadliga effekter. Forskningen understryker den allvarliga situationen. Många aktörer söker alternativ och vägar för att kunna erbjuda kompletterande stöd för världens mest utsatta människor. Ändå kämpar vi i motvind. Barnen på institutioner blir alltfler och barnhemmen växer på grund av att skolor, kyrkor och företag finansierar dem. Med gott uppsåt, i tron att det är bästa alternativet. . . . Vi vet nu att upp till 8 av 10 barn har någon förälder i livet, vi måste söka upp dem först. Föräldrar vill inte skiljas från sina barn. Problemet är fattigdom och utsatthet. . . . Låt oss i stället bidra till familjernas försörjning och hållbar utveckling. . . . Barn som växer upp på barnhem får leva med en identitet som 'barnhemsbarn'. Vi möter ofta personer som långt upp i åren berättar om rotlöshet och skam, dessutom med ökad risk för psykisk ohälsa, missbruk och ett liv i kriminalitet. Barnhem är attraktiva resmål för välmenande västerländska voluntärturister vilket bidrar till att skapa en konstlad miljö där risk för övergrepp ökar. Vuxenvärlden, som ska stå för barnens trygghet, utgörs i stället av ständigt nya främlingar i strid ström." (Dagen 2018-03-29/Daniel Grahn)

Grahn, Wimar (pastor, Skillingaryd): Till tjänst för Jesus (Jönköpings-Posten 1985-03-30) Wimar Grahn, född år 1937 i Göteborg. Död 2018. "(Wimar Grahn) hade pastorstjänster i Kulltorp-Lanna missionsförsamlingar, i Hultsfredskretsen, pastor och föreståndare på Gullbrannagården Halmstad, pastor i Åker-Tofterydskretsen, Hagshult-Klevshult och i Marieholm och Sjöaryd. Wimar levde nära människorna i de bygder han tjänade i. Han såg sig som bygdens pastor och var enkel i sitt sätt att få kontakt med människor. Han såg den lilla människan. När någon behövde hjälp var Wimar där. . . . Wimars förkunnelse var central. Nåden betonades, det gjordes ingen skillnad på person." (Dagen 2018-08-02/Lars-Gunnar Jonsson, nationell missionsledare, Svenska alliansmissionen)

Granath, J.W.: Några minnen ur mitt framfarna liv. Se Mellan Härån och Rasjön 1993. Johan Wictor Granath, född år 1866 i Åker sydväst om centraloren Skillingaryd. Död 1946.

Granberg, Gunilla: Bysmedens upprättelse. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 2003. Gunilla Granberg, född år 1953.

Granberg, Gunnar: Den svenska kyrkan utanför landets gränser. Se Lenhammar, Harry: Sveriges kyrkohistoria - Individualismens och upplysningens tid. Gunnar Granberg, född år 1943. Kyrkohistoriker.

Granberg, Gunnar: Kyrkan och folktron. Se Svenska folket genom tiderna 4. Gunnar Granberg, född år 1906 i Vireda nordväst om centralorten Aneby. Död 1983. Folklorist och diplomat.

Grane, Hillis: Bara en flicka (1912,1922). Bok nr 51 i Mullsjö Missionsförsamlings 1920-tals söndagsskolbibliotek. Hillis Grane (pseudonym för Hilma Olivia Svenson-Graner), född år 1878 i Vetlanda. Död 1910. Författare.

Grane, Hillis: Far och mor i Rosenhöga (1909,1919). Bok nr 34 i Mullsjö Missionsförsamlings 1920-tals söndagsskolbibliotek.

Grane, Hillis: Konvaljebarnet. Se Grane, Hillis: Petronellas stadsresa och Konvaljebarnet.

Grane, Hillis: När de unga togo vid, första delen (1908,1911). Bok nr 160 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Grane, Hillis: Mor Maj-Lenas gosse (1906,1920). Bok nr 25 i Mullsjö Missionsförsamlings 1920-tals söndagsskolbibliotek.

Grane, Hillis: När de unga togo vid, andra delen (1910,1911). Bok nr 162 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Grane, Hillis: Petronella, Mary och skolfröken (1907,1922). Bok nr 31 i Mullsjö Missionsförsamlings 1920-tals söndagsskolbibliotek.

Grane, Hillis: Petronellas stadsresa. Se Grane, Hillis: Petronellas stadsresa och Konvaljebarnet.

Grane, Hillis: Petronellas stadsresa och Konvaljebarnet (1906,1920). Bok nr 24 i Mullsjö Missionsförsamlings 1920-tals söndagsskolbibliotek.

Grane, Hillis: Sägner och berättelser (1915). Bok nr 70 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-årsbibliotek.

Granevik, Sigurd: Att vara barn och ung i Vaggeryd på 1910- och 1920-talet. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1992. Sigurd Granevik, född år 1911 i Vaggeryd. Folkskollärare. Ordförande i Jönköpings nykterhetsvänners samarbetskommitté 1954-1963.

Granevik, Sigurd: Några barndomsminnen. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1990.

Granevik, Sigurd: Några personer vid min barndoms gator i Vaggeryd. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1991.

Granlid, Hans: För en ny gemenskap (1975). Hans Olov Granlid, född år 1926 i Sundsvall. Död 1999. Författare och litteraturvetare.

Granlund, Erik: Vättern och landhöjningen - Kommer Jönköping att dränkas? Se Mäster Gudmunds Gilles Årsbok 1933. Erik Granlund, född år 1892 i Stockholm. Död 1938. Geograf och geolog. Statsgeolog 1933-1937. "Granlunds främsta insatser inom geologin låg i hans torvinventeringar och studier av högmossarna, främst hans doktorsavhandling 'De svenska högmossarnas geologi'." (Svenska Wikipedia "Erik Granlund" 2016-10-03) . . . . . . "G var personligen en ovanligt god och glad och vänsäll man. Han rörde sig ledigt och obesvärat i de mest skilda läger och tillhörde ett otal föreningar. Han var konstnärligt lagd och hade gått i Julia Strömbergs målarskola. Dessutom var han schackspelare, hedrad med ständigt ledamotskap i (Stockholms) Schacksällskap. G hade sökt professuren i geografi i (Göteborg) efter Sten De Geer. Tyvärr avled han hastigt endast ett par dagar innan de för honom gynnsamma sakkunnigutlåtandena bröts." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:13149/G Lundqvist, citat hämtat 2018-10-27)

Granmo, Albert: Eldbegängelsen (Jönköpings-Posten 1954-08-07). Albert Granmo, född år 1901 i Lommaryd nordväst om centralorten Aneby. Folkskollärare, kantor. Organist, kantor och tillsynslärare i Svenarum från år 1926. Ordförande och föreståndare för Svenarums föreläsningsförening 1938-1959. Ordförande i Svenarums hembygdsförening.

Granmo, Albert: Helvetesläran och skolan (Jönköpings-Posten 1953-09-15)

Granmo, Albert: Historik över gångna tiders gästgiveri och skjutsstationer. Se Mellan Härån och Rasjön 1979.

Granmo, Albert: Kyrkogården. Se Boken om Svenarum.

Granmo, Albert: ODE till en bonde. Se Mellan Härån och Rasjön 1984.

Granmo, Albert: Redogörelse över Svenarums Hembygdsförenings 50-åriga verksamhet. Se Mellan Härån och Rasjön 1986.

Granmo, Albert: Röster som tystnat talar ännu ... Se Mellan Härån och Rasjön 1983.

Granmo, Albert: Socknen Svenarum. Se Mellan Härån och Rasjön 1981.

Granmo, Albert: Svenarums kyrkklockor (Jönköpings-Posten 1950-02-10)

Granmo, Albert: Västra Njudungs skarpskytteförening. Se Mellan Härån och Rasjön 1979.

Granmo, Siv: Något om det svenska gästgiveriet och Svenarums gästgivargård. Se Boken om Svenarum. Siv Granmo, född år 1928.

Granqvist, Ola (ungdomspastor i Bankeryds missionsförsamling): Vill du bli frisk? (Jönköpings-Posten 1998-01-30). Ola Granqvist. "I utbildningen till pastor fick Ola Granqvist upp ögonen för hur viktig begravningsritualen är för oss människor. Personlig service, personlig utformning och personligt engagemang är ledord för (Ola som är begravningsentreprenör på Märtha Forsbergs Begravningsbyrå i Gävle)." (Svensk Press 2008-04-27/Torbjörn Edlund)

Granstrand, Sven. Se Teiffel, Yvonne: En spårvagnsfärd med Sven Granstrand.

Grant, Meg: Möte med Renée Zellweger i sitt rätta element. Se Det Bästa mars 2004.

Grant, Michael: Roman history from coins (1968). Michael Grant, född år 1914 i London, England. Död 2004. Historiker, numismatiker.

Grant, Robert McQueen: The origin of the Fourth Gospel. Se Journal of Biblical Literature (1950). Robert McQueen Grant, född år 1917 i Evanston norr om Chicago i USA. Död 2014. Professor vid universitetet i Chicago i humaniora och Nya testamentet och den tidiga kristendomen. "Professor Grant var i sin generation den mest produktive och inflytelserike amerikanske historikern med avseende på den forntida kristendomen." (Engelska Wikipedia "Robert M. Grant (theologian)" 2018-09-03)

Grass, Günter: Blecktrumman (1959,1961,1993,1999). Günter Grass, född år 1927 i den dåvarande Fria staden Danzig nordost om Berlin i Tyskland. Död 2015. Författare och konstnär. Tilldelades år 1999 Nobelpriset i litteratur. "Grass syfte med sina verk är att skriva mot glömskan. Hans teman är nationalsocialismen respektive handlingar begångna under nazitiden. Också de verk som utspelar sig under efterkrigstiden kretsar kring motiven glömska och skuld. . . . Efter erkännandet i aug 2006 att han, vid 17 års ålder som inkallad under andra värlskriget, tjänstgjorde som stridsvagnsskytt i Waffen-SS 10:e pansardivision Frundsberg började en omfattande diskussion om Grass roll som moralist i efterkrigstidens Tyskland. Grass själv hävdade att han hade sett på Waffen-SS 'som en elitenhet' och att 'dubbelrunan på uniformskragen' inte hade 'väckt anstöt' hos honom. . . . I reaktionerna på Grass uttalande fanns det många både kritiska och milda kommentarer." (Svenska Wikipedia "Günter Grass" 2018-07-24)

Grass, Günter: En invecklad historia (1995,1997)

Grate, Pontus: Auguste Renoir. Se Nationalmuseum Stockholm. Pontus Grate, född år 1922 i München i Tyskland. Konsthistoriker och museiman. Museidirektör vid Nationalmuseum 1982-1988.

Grate, Pontus: Fracisco de Zurbaran. Se Nationalmuseum Stockholm.

Grate, Pontus: Jean-Baptiste Oudry. Se Nationalmuseum Stockholm.

Grate, Pontus: Jean-Antoine Houdon. Se Nationalmuseum Stockholm.

Grate, Pontus: Jean Marc-Nattier. Se Nationalmuseum Stockholm.

Grave, Elsa: Mothägring. Se Håkanson, Björn samt Grave, Elsa: Slutförbannelser. Elsa Grave, född år 1918 i Norra Vram öster om centralorten Bjuv. Död 2003. Författare, bildkonstnär och poet. "I hennes personliga och egenartade diktning utgör kvinnans roll som moder och samhällsvarelse ett ständigt återkommande tema. . . . Elsa Grave reagerar på krig och upprustning, den snabba teknologiska utvecklingen och utnyttjandet av naturens resurser i tillväxtsamhället. Hon efterlyser en anpassning till naturens och jordens tröghet." (Svenska Wikipedia "Elsa Grave" 2018-10-09)

Grave, Elsa: Slutförbannelser (1977)

Gray, J.: The Day of Yahweh in Cultic Experience and Eschatological Prospect. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1974).

Greek Orthodox Theological Review (1985)

Greén, Hans: Brazil Jack på vit häst. Se Gudmundsgillets Årsbok 1987. Hans Greén, född år 1916 i Jönköping. Död 2006.

Greén, Hans: En lysande expo. Se Gudmundsgillets Årsbok 1991.

Green, Michael: Jag tror på den helige Ande (1976). Michael Green, född år 1930. Teolog, anglikansk präst, kristen apologet. Professor vid Regent College i Vancouver i Kanada 1987-1992. "Green kopplar samman gnosticism med en tillbakagång i samhället. Han hävdar också att gnosticism leder till en tillbakagång i moral så att genom att ordinera en homosexuell biskop har Episkopalkyrkan i USA själv visat gnostiska tendenser." (Engelska Wikipedia "Michael Green (theologian)" 2018-10-21)

Green, Per (kontraktsadjunkt, Svenska kyrkan): Om kvinnosyn (Jönköpings-Posten 2003-01-31). Per Green, född år 1954. "Runtom i landet diskuteras frågan om kyrkans förhållande till kyrkliga samlingar flitigt. . . . I Ödestugu utanför Jönköping har skolan länge hållit avslutningar i kyrkan. Men nu är det slut med det, och julavslutningen hålls i år för första gången i en närbelägen sporthall. Det är Svenska kyrkan som säger nej, eftersom man inte kasn garantera frånvaron av religiösa inslag. 'Jag tycker att Skolverket är helt befängt. Att ta del av en andlig tradition hör ju till de mänskliga rättigheterna, och vi kommer inte att våldföra oss på barnen med propaganda. Men att säga att vi ber en bön för barnen och att den som vill får göra den till sin, sådant måste vi få göra', säger prästen Per Green till P4 Jönköping." (Dagen 2012-12-07/Joakim Lundgren)

Greene, Graham: Den mänskliga faktorn (1978,1990). Graham Greene, född år 1904 i Berkhamsted nordväst om Watford (och London), England. Död 1991. Författare. "Greene konverterade till katolicismen 1926. . . . Greenes romaner har ofta en spännande yttre handling som balanseras av de själsliga dramer huvudpersonerna genomgår. . . . (Boken) 'De skeppsbrutna' (1954) utspelar sig huvudsakligen i Stockholm." (Svenska Wikipedia "Graham Greene" 2018-10-15) . . . . . . "Efter att ha träffat sin blivande fru Vivien Dayrell-Browning döptes Greene in i den katolska tron den 26 feruari 1926. . . . Senare i livet kom emellertid Greene på att kalla sig en 'katolsk agnostiker'. . . . Greene lämnade sin familj 1947, men i enlighet med katolsk undervisning vägrade Vivien att ge honom skilsmässa och de förblev gifta tills Greenes död 1991. Greene hade flera . . . sexuella kontakter under deras äktenskap, och under senare år yttrade Vivien: 'Med efterklokhet så var han en person som aldrig borde ha gift sig.' Han förblev en främling för sin fru och sina barn och han yttrade under sina senare år: 'Jag tror att mina böcker är mina barn.' . . . Katolicismens framskjutna plats avtog i hans senare skrifter. . . . De övernaturliga realiteterna som huserade i det tidigare arbetet avtog och ersattes av ett humanistiskt perspektiv, en förändring som återspeglade sig i hans offentliga kritik av ortodox katolsk undervisning." (Engelska Wikipedia "Graham Greene" 2018-10-25)

Greene, Graham: Honorärkonsuln (1973,1975)

Greene, Graham: Makten och härligheten (1940,1946,1964)

Greene, Graham: Slutet på historien (1951,1978)

Greenway, Roger S.: Storstadsmission. Se Världsvid kristendom vid 1900-talets slut. Roger Selles Greenway, född år 1934. Död 2016. Professor i världsmissiologi vid Calvin Theological Seminary i Grand Rapids, USA. "Gjort omfattande undersökningar i olika missiologiska ämnen och betraktad som specialist i global urbanisering, kyrkotillväxt och antropologi och interkulturell kommunikation. . . . Missionär i Sri Lanka 1958-1962 och Mexiko 1963-1970." (Our Daily Bread - Christian University 2016)

Grefberg, Hugo: Kyrkans jord. Se Skara stift i ord och bild. Hugo Grefberg, född år 1898 i Bäckseda söder om centralorten Vetlanda. Död 1949. Präst. Kyrkoherde i Stenstorp från 1945.

Grefbäck, G.: Fiskens symbol och det kristna dopet. En studie i fornkristen symbolik. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1950). Göran Grefbäck, född år 1925. Präst. Kyrkoherde i Vadstena. "Att jag blev intresserad (av gravstenar) beror på min fru Birgit som har 25 av sina medeltida anfäder omnämnda på stenar i Klosterkyrkan (i Vadstena). Hon är bland annat släkt med den heliga Birgittas lillasyster Katarina. Gravstenar bär berättelser om människor i det förgångna och man får möta många märkliga människoöden." (Östgöta-Correspondenten 2004-12-11)

Gregorios, Paulos Mar: De ortodoxa familjerna. Se Världsvid kristendom vid 1900-talets slut. Paulos Mar Gregorios, född år 1922 (som Paul Varghese eller Vargisa Pola) i Tripunithura norr om Alappuzha i sydvästra Indien. Död 1996. Den förste metropoliten av Delhi biskopsdöme av 'Malankara Orthodox Syrian Church' från år 1975. En av Kyrkornas Världsråds presidenter 1983-1991.

Gregorius av Nyssa: Mose liv (1991). Gregorius av Nyssa, född cirka 330 i Caesarea i Kappadokien, sydost om Ankara i Turkiet. Död cirka 395. Grekisk biskop och kyrkofader. "Idag ses han som en viktig förmedlare av Origenes' läror till senare generationer och en religiös författare med stort djup och auktoritet." (Svenska Wikipedia "Gregorios av Nyssa" 2016-01-21) . . . . . . "Den traditionella synen på Gregorius är att han är en ortodox trinitarisk teolog, som var influerad av Plotinus' nyplatonism och trodde på universell frälsning i Origenes efterföljd. Som en högst originell och sofistikerad tänkare är emellertid Gregorius svår att klassificera, och många aspekter av hans teologi är omtvistade både bland östortodoxa teologer och i västlig akademisk forskning. . . . För Gregorius är den mänskliga varelsen alldeles speciell, då hon är skapad till Guds avbild." (Engelska Wikipedia "Gregory of Nyssa" 2018-09-16)

Gregory, James-Graham, Bob: Farväl Bafana - Nelson Mandela, min fånge, min vän (1996). James Gregory, född 1941. Död 2003. Författare. Nelson Mandelas fångvaktare under många år av dennes fångenskap.

Greider, Göran: Jakobsbrevet (2004). Göran Greider, född år 1959 i Västra Vingåker i Södermanland. Författare, poet, debattör och journalist. Sedan 1999 chefredaktör för den fristående socialdemokratiska dagstidningen Dala-Demokraten. "Han delar arbetarrörelsens traditionella värderingar, och hans ideologiska hållning präglar både hans poesi och prosa. . . . Greider har varit angelägen om att direkt eller indirekt framhålla - så exempelvis i etermedia - att han tillhör socialdemokraternas vänsterflygel." (Svenska Wikipedia "Göran Greider" 2018-09-02) . . . . . . "Nu skriver (Göran Greider) om sin kristna tro och om en upplevelse som tydligen satt spår i hans övertygelse. Det handlar om ett möte som han beskriver som 'en religiös upplevelse'. 'Där stod jag, en vänsterintellektuell, uppväxt i ett hem där aldrig ens varit någon fråga (om sådant), och undrade om jag blivit kristen.' . . . Händelsen, som inträffade för femton år sedan senhösten 2001, ledde till att Greider skrev en dikt om hur en Jesusgestalt kom honom nära. Det ledde till att han på allvar började läsa Bibeln. Och för Greider står den på de fattigas sida, vilket han tolkar som socialism. Göran Greider gör också sin tolkning av julens budskap, som han menar är gemenskap och hopp." (Dagen 2015-12-19/Thomas Manfredh)

Grenholm, Ebba: Fredrika Bremer som resenär. Se Carlsson, Sten-Rosén, Jerker: Den svenska historien 8

Griffiths, Michael C.: Kristen tro bland studerande ungdom. Se Världsvid kristendom vid 1900-talets slut. Michael C. Griffiths, född år 1954. Död 2016.

Grigsby, Bruce: "If Any Man Thirsts . . . ". Observations on the Rabbinic Background of John 7:37-39. Se Biblica (1986). Bruce Grigsby. Professor vid Teologiska avdelningen vid Trinity Lutheran College i Issaquah sydost om Seattle i nordvästra USA (2012).

Grigsby, Bruce: Washing in the Pool of Siloam - A Thematic Anticipation of the Johannine Cross. Se Novum Testamentum (1985).

Grimberg, Carl: Svenska folkets underbara öden - Forntiden och medeltiden (1913). Bok nr 65a i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek. Carl Grimberg, född år 1875 i Göteborg. Död 1941. Historiker, lärare och förlagsman. "Mest känd är Grimberg för bokverket 'Svenska folkets underbara öden'. . . . Verket gjorde författaren till sin tids Anders Fryxell eller Herman Lindqvist, men till skillnad från dem var Grimberg historiker av facket. . . . Grimberg påbörjade 1926 verket 'Världshistoria' . . . författat på ett medryckande språk och Grimberg visar särskilt i de senare banden prov på en kritisk historieuppfattning." (Svenska Wikipedia "Carl Grimberg" 2017-10-06) . . . . . . "Nittiotalets historieromantik bildar bakgrunden till G:s verk. Det genomsyras av ett nationellt patos och en entusiastisk beundran för landets ärorika förflutna. G:s konservativa politiska synsätt färgar vissa delar av framställningen, t ex hans fördömande av staten som företagare och hans oförblommerade ställningstagande för bondetåget." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:13202/Stig Boberg, citat hämtat 2018-10-28)

Grimberg, Carl: Svenska folkets underbara öden - 1521-1611 (1914). Bok nr 64 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Grimberg, Carl: Svenska folkets underbara öden - 1611-1660 (1915). Bok nr 63 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Grimberg, Carl: Svenska folkets underbara öden - 1660-1709 (1916). Bok nr 62 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Grimberg, Carl: Svenska folkets underbara öden - 1709-1739 (1917). Bok nr 61 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Grimberg, Carl: Svenska folkets underbara öden - 1739-1772 (1920). Bok nr 60 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Grimberg, Carl: Svenska folkets underbara öden - 1772-1809 (1921). Bok nr 59 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Grimberg, Carl: Svenska folkets underbara öden - 1809-1859 (1922). Bok nr 58 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek.

Grimm, Jacob och Wilhelm. Se Bröderna Grimms bästa sagor.

Grip, Lars: Julhögtid. Se Småländsk Jul. Lars Grip, född år 1932. Pastor. "'I början av 1950-talet kom en väckelse till Sverige som jag drogs till. I den atmosfären förnyades den kallelse från Gud som jag upplevt som 8-åring. Det blev avgörande för mitt livsval', berättar (Lars Grip). . . . Lars sa ja till att tillsammans med bröderna Kjell och Stanley Sjöberg åka till Hälsingland som evangelister. . . . Lars, som är en profil i pingströrelsen, har tjänat i totalt elva församlingar fram till pensionen 1997. De många flyttarna upplevde han inte som en påfrestning, utan som en normal del av livet. 'Det var den traditionen som fanns inom pingströrelsen på den tiden, ofta blev det fem eller sex år på samma plats. Sedan var det dags att flytta', förklarar han utan att klaga. . . . 'På flera av de platser där vi bott har jag engagerat mig i Rotary. Det har lett till många fina samtal där jag kunnat lyfta fram Jesus som en livsförvandlande kraft.'" (Dagen 2017-08-29/Thomas Manfredh)

Gripe, Maria: Glasblåsarns barn (1964). Maria Gripe (ursprungligen Maja Stina Walter), född år 1923 i Vaxholm. Död 2007. Författare av barn- och ungdomslitteratur. "Skuggsymboliken går att spåra genom hela Gripes författarskap. Den finns med redan tidigt, men blir tydlig som ledmotiv i skuggserien som inleds med 'Skuggan över stenbänken' 1982. Innebörden kan hänföras till såväl Platons idévärld som C.G. Jungs arketyper." (Svenska Wikipedia "Maria Gripe" 2018-10-06) . . . . . . "Mycket av vad (Gripe) skrivet, särskilt hennes senare verk, är fyllda av övernaturliga eller mystiska element. Sagor har varit återkommande motiv och dessa var ofta sammanflätade med psykologisk realism presenterade i en poetisk stil. Förändringen i hennes sätt att skriva från hennes mindre mogna verk var delvis ett resultat av inflytande från Edgar Allan Poe, Charlotte och Emily Brontë, och Carl Jonas Love Almquist och delvis en reaktion mot underhållningsvåldet som hade börjat vinna mark i kulturens yttringar. Gripe sökte framkalla spänning i handlingen på ett mindre uppenbart sätt. Ett framträdande drag i Maria Gripes författarskap är en respekt för individer och deras unika kännetecken, ett drag som är särskilt märkbart i Elvis-serierna, som hon skrev tillsammans med sin make Harald på 1970-talet." (Engelska Wikipedia "Maria Gripe" 2018-09-27)

Gripenberg, Bertel: Aftnar i Tavastland (1911). Bertel Gripenberg, född år 1878 i Sankt Petersburg i Ryssland. Död 1947 på Sävsjö sanatorium. Finlandssvensk diktare. "Den isolerade finlandssvenskheten hade varit ett centralt tema i hans diktning ända fram till inbördeskriget, men hans upplevelser under kriget bidrog till att förstärka i honom både känslan av samhörighet med det finska Finland och den starka motviljan mot alla vänsterideologier. En utpräglad antikommunism och en glödande finländsk patriotism kom till att färga hans diktning mycket starkt under 1920-, 1930- och 1940-talen." (Svenska Wikipedia "Bertel Gripenberg" 2018-10-14) . . . . . . "Bertel Gripenberg var under tidigt 1900-tal en av de mest uppburna poeterna hos den finlandssvenska läsande allmänheten. Trots att han deltog i det krig som skapade ett självständigt Finland, förblev den nya republiken honom främmande. Han föraktade den parlamentariska demokratin och längtade tillbaka till ståndssamhällets tid då allmogen visste sin plats och det högre sociala skiktet hade samhället i sin hand. . . . Enligt Sven Willners karakteristik saknade Gripenberg originalitet men besatt en egenartad formuleringsförmåga: 'Han var från början det gyllene ögonblickets skald, en man utan något större djupsinne och med ett relativt smalt känsloregister men han behärskade sitt lyriska redskap intill fulländning. Ingen annan finlandssvensk skald har skrivit lika glansfulla strofer som Gripenberg.'" (Biografiskt lexikon för Finland URN:NBN:fi:sls-4677-1416928957283/Henrik Ekberg, citat hämtat 2018-10-29)

Gripenberg, Bertel: Ett ensamt skidspår. Se Lindell, Börje samt Gripenberg, Bertel: Aftnar i Tavastland.

Groenewald, E.P.: The Christological meaning of John 20:31. Se Neotestamentica (1968). Evert Philippus Groenewald, född år 1905 i George District öster om Kapstaden i södra Sydafrika. Död 2002. "Professor Groenewald anses som en stor sydafrikansk teolog. . . . Han undevisade i nytestamentliga ämnen vid den teologiska fakulteten vid universitetet i Pretoria i 33 år. . . . Han betraktade sitt eget bidrag till 1983 års 'New Afrikaans Translation' av Bibeln som kronan på sitt verk." (Nederduitse Gereformeerde Teologiese Tydskrif 2004)

Grossouw, William K.: A Note on John XIII 1-3. Se Novum Testamentum (1966).

Grubbs, Mark: Kyrka och stat under kyrkans historia. Se Biblicum 2001:3. Mark Grubbs. Missionär i Evangeliska lutherska kyrkan i Tjeckien.

Grudem, Wayne: Christ Preaching Through Noah: 1 Peter 3:19-20 In the Light of Dominant Themes in Jewish Literature. Se Trinity Journal (1986). Wayne Grudem, född år 1948 i Chippewa Falls öster om Minneapolis i USA. Framträdande evangelikal teolog. "Förespråkar kalvinistisk soteriologi, Bibelns verbala absoluta inspiration och ofelbarhet, de troendes dop, en kyrkostyresform med flera äldste samt det komplementära synsättet på könsrelationer. . . . 2016 var Grudem engagerad i en utdragen debatt angående treenigheten, särskilt om Sonens förhållande till Fadern. I debatten var Grudem och Bruce Ware de främsta försvararna av en uppfattning som de kallar 'eviga relationer av auktoritet och ödmjukhet', som säger att Sonen är evigt underordnad Fadern och inte bara underordnad i sin inkarnation. Många andra argumenterade att denna uppfattning är ny och inte den position som kyrkofäderna företrädde då de utvecklade den nicenska kristendomen. (Engelska Wikipedia "Wayne Grudem" 2018-10-14)

Grundt(r)on – Lära och längtan i svensk pingstförkunnelse 2002 (2002)

Grundtvig, N.F.S.: Det er så yndigt at følges ad (1855). Se All Nordens lyrik. Nikolaj Frederik Severin Grundtvig, född år 1783 i Udby prästgård norr om Vordingborg och sydost om Naestved på södra Själland i Danmark. Död 1872. Präst, politiker, översättare, folkbildare, författare, titulärbiskop. "Grundtvig räknas, tillsammans med Thomas Kingo och H.A. Brorson, som en av Danmarks tre stora psalmdiktare. Han var tillsammans med Adam Oehlenschläger den danska nationalromantikens främsta företrädare. I övriga Norden är Grundtvig mest känd som den som grundade folkhögskolan, för bildning av de breda folklagren, särskilt bönderna. Han räknas som Danmarks störste folkuppfostrare genom tiderna i religiöst och nationellt avseende. . . . Tiden 1826-39 . . . mognade och klarnade alla hans grundtankar. Det sjunkna danska folket måste upprättas genom en kristllig bildning på nationell grundval. . . . Han hävdar överallt församlingslivets vikt och värde av religiös gemenskap i motsats till Kierkegaards religiösa individualism." (Svenska Wikipedia "Nikolaj Frederik Severin Grundtvig" 2017-12-29) . . . . . . "Grundtvigs teologiska utveckling fortsatte under hela hans liv. . . . Det viktigaste kännetecknet för hans teologi var ersättandet av de apostoliska kommentarerna med 'det levande ordets' auktoritet. Han önskade se varje församling handla som en i praktiken oberoende gemenskap." (Engelska Wikipedia "N.F.S. Grundtvig" 2018-09-19) . . . . . . "Det nationale lå Grundvig på sinde. Han arbejdede intenst med den danske folkevisetradition. . . . Det lykkedes ham også att få nordisk mytologi gjort til folkeeje i Danmark gennem et omfattande arbejde, som han hade interesseret sig for siden begyndelsen av forfatterskabet." (Danska Wikipedia "N.F.S. Grundtvig" 2018-10-27)

Grundtvig, N.F.S.: Salme (omkring 1850). Se Lokrantz, Gunnar: Litteraturen i Sverige och grannländerna.

Grundtvig, Svend: Gamle danske Minder i Folkemunde: Folkeaeventyr, Folkeviser, Folkesagn (1854). Se Swahn, Jan-Öjvind: Folksagor - hjältemod. Svend Grundtvig, född år 1824 i Köpenhamn, Danmark. Död 1883. Litteratur- och folkminnesforskare samt filolog. Son till N.F.S. Grundtvig. "Grundtvigs huvudgärning rör Nordens folkvisor. Redan 1842-46 utgav han en översättning av 'engelske och skotske folkeviser'. . . . 1853 började han sin stora upplaga av 'Danmarks gamle folkeviser' . . . (samt) uppteckningar av visor från (Sverige, Norge, Färöarna och Island)." (Svenska Wikipedia "Svend Grundtvig" 2016-06-27)

Gruvberger, Nils: Bymarken för hundra år sedan. Se Gudmundsgillets Årsbok 1999. Nils Gruvberger, född år 1928.

Grügiel-Adolfsson, Richard: De kommer från syd och öst - Invandrar- och flyktingarbete i Växjö stift. Se Växjö Stifts Hembygdskalender 1997/98. Richard Grügiel-Adolfsson, född år 1950. "Kyrkoherden i småländska Öjaby är trött på dålig mottagning i mobiltelefonen. Nu vill han ha en ny 3G-mast - i kyrktornet. Den ger inte bara bättre mottagning i luren. Den drygar också ut kollekten med hyrespengar från mobiloperatören. . . . 'Mottagningen är mycket dålig i de norra delarna av mitt pastorat', (säger Richard Grügiel-Adolfsson). 'Jag har själv mobil och har svårt att nå folk när jag är ute på hembesök. Jag tycker det vore bra med en hjälpmast', säger han. . . . 'När det gäller att nå människor i nöd är det livsnödvändigt att ha telefon. På vissa ställen kommer man inte fram alls. Det är helt dött.'" (Aftonbladet 2001-07-14/Tobias Brandel)

Gränström, Gunvor: Min vän Kolar-Per. Se Det ska va' en smålänning. Gunvor Gränström, född år 1911. Död 1994. Författare. "Gunvor Gränström . . . var en erkänd författare som bodde i Vetlanda. Gunvor gav ut cirka 40-talet barn- och ungdomsböcker. Mest kända är böckerna om 'Pyttan' och den lilla grisen 'Nöff-Nöff'. Därutöver blev det också några vuxenböcker som t ex 'Åter till livet' och 'Tänk att få dö i frihet'. Gunvor blev senare under ett par decennier lärare vid olika skolor i Vetlanda, bl a Withalaskolan, (där nu 1 mars 2017 en av salarna får namnet 'Rum Gunvor Gränström')." (Withalaskolans Vänner, citat hämtat 2018-10-29)

Gräslund, Anne-Sofie: Frideborg och Katla och andra kristna kvinnor. Se Nilsson, Bertil: Sveriges kyrkohistoria - Missionstid och tidig medeltid. Ann-Sofie Gräslund, född år 1940. Professor i arkeologi vid Uppsala universitet. "Gräslund har främst inriktat sin verksamhet på vikingatiden och hennes viktigaste bidrag till den arkeologiska forskningen anses vara hennes system för att datera runstenar. Hon har också forskat kring kristnandeprocessen och dess betydelse för samhället, vilket ledde till det tvärvetenskapliga projektet 'Sveriges kristnande. Kultur och mentalitet under vikingatid och tidig medeltid.'" (Svenska Wikipedia "Ann-Sofie Gräslund" 2018-07-08)

Gräslund, Anne-Sofie: Gamla Uppsala - templet och kyrkan. Se Nilsson, Bertil: Sveriges kyrkohistoria - Missionstid och tidig medeltid.

Grönbaek, J.K.: Zur Frage der Eschatologie in der Verkündigung der Gerichtspropheten. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1959).

Gudmundsgillets Årsbok 1930-2007 (1930-2007); 1930-1949 benämnd Mäster Gudmunds Gilles Årsbok.

Gudrunskvädet, Det första (900 - 1100). Se Hörnström, Erik-Källquist, Eskil: Litteraturläsning I - Äldre litteratur.

Gudstjänstboken - Handbok för församlingarna i Evangeliska Frikyrkan, Pingströrelsen, Svenska Alliansmissionen och Svenska Baptistsamfundet (2005)

Guillou, Jan: Arvet efter Arn (2001). Jan Guillou, född år 1944 i Södertälje. Författare och journalist. "Under 1960- och 1970-talet var Guillou knuten till den maoistiska organisationen Clarté. . . . Idag (2018) beskriver han sig endast som socialist. . . . Guillou har under lång tid engagerat sig i Israel-Palestina-konflikten, där han intagit en tydligt palestinavänlig och israelkritisk ställning. . . . Angående förekomsten av homosexualitet i samhället över tid (har han i en intervju år 2002 sagt) att 'homosexualitet är mer en modeföreteelse än något man föds till. Det är någonting som kommit och gått i historien.'" (Svenska Wikipedia "Jan Guillou" 2018-09-27) . . . . . . "Guillou beskriver sig idag som socialist med en position i det politiska spektrat 'till vänster om Vänsterpartiet (ett svenskt parti tidigare känt som 'Vänsterpartiet, kommunisterna'). . . . (Han har vidare sagt om homosexualitet:) 'Homosexualitet fanns inte på 1600-talet.'" (Engelska Wikipedia "Jan Guillou" 2018-10-16)

Guillou, Jan: Ondskan (1981,1999)

Guillou, Jan: Riket vid vägens slut (2001,2002)

Guillou, Jan: Vägen till Jerusalem (1998,2007)

Guiness Rekordbok (1985)

Guinness-Taylor, Geraldine: Kvinnans arbete för kvinnan i Kina (1894). Bok nr 170 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek. Geraldine Guinness (ofta känd som Mrs. Howard Taylor, svärdotter till grundaren av Kina-Inland-Missionen Hudson Taylor), född år 1865 i Liverpool, England. Död 1949. Missionär i Kina med början år 1888. Författare.

Gulding, Bror G-n: En smålandspojkes upplevelser. Se Byarums Hembygdsförening 1966.

Gullander, Paul (f.d. missionspastor i Johannesburg, Sydafrika): Hedningarnas hopp (Jönköpings-Posten 1919-11-14). Paul Gullander, född år 1863 i Gullåkra nordväst om centralorten Staffanstorp. Död 1925. Emigrerade till Amerika och Chicago år 1887. Pastor i Augustana Evangelical Lutheran Church. Missionär i Sydafrika 1898-1900.

Gullander, P(aul): Kristi klena hjords fara och trygghet (Jönköpings-Posten 1920-03-05)

Gullander, Paul: Nya födelsen såsom ett Guds andes verk (Jönköpings-Posten 1919-09-19)

Gullberg, Hjalmar: Andliga övningar (1932). Hjalmar Gullberg, född år 1898 i Malmö. Död 1961. Författare och översättare. Chef för Radioteatern 1936-1950. "Under andra världskriget blev han en av landets mest lästa och älskade poeter, en ledande gestalt i den så kallade beredskapspoesin, och gjorde samtidigt mycket för att sprida lyrik och teater via radion. Gullberg var en drivande kraft bakom radioprogrammet 'Dagens dikt' även om han inte startat programserien och valde ofta själv vad som skulle läsas upp. Han anses till exempel ha gjort valet av (Esaias) Tegnérs 'Det eviga' den 9 april 1940, några timmar efter beskedet om den tyska invasionen i Danmark och Norge." (Svenska Wikipedia "Hjalmar Gullberg" 2018-06-11) . . . . . . "Reselivet försåg G med ett stycke livsfilosofi och ett symbolspråk. Livet själv förvandlas i hans poesi ofta till en resa ('Utan sällskap far jag genom tiden') eller en odyssé ('en homerisk irrfärd från oss själva'). . . . Han läste kristna barockmystiker som Angelus Silesius eller orientaliska mystiska texter som Bhagavadghita men också Pascal och Kierkegaaard. Som i mystikernas liv följs i hans diktarliv perioder av vision och skapande av långa perioder av torka och tystnad. Inte bara sin inspirationsupplevelse har han tolkat i termer från mystikens språk men också andra moment: jagutplåningen, oändlighetskänslan, gudsupplevelsen, förhållandet till den egna döden. Motiv och symboler väljer G med förkärlek från två håll: den bibliska världen och den grekiska antiken. Hans lyrik har inte konfessionellt kristen prägel; med ett 'kanske' eller 'kanhända' markerar han ofta ett skeptiskt avstånd. I och efter 'Dödsmask och lustgård' (1952) omprövar han sin motiv- och symbolvärld. Han avlägsnar sig från de bibliska och kristna motiven; antiken vinner på nytt tvekampen." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:13291/Carl Fehrman, citat hämtat 2018-10-29)

Gullberg, Hjalmar: Att övervinna världen (1937)

Gullberg, Hjalmar: Bortom berg och mörka vatten. Se Hörnström, Erik-Källquist, Eskil: Svensk antologi II samt Gullberg, Hjalmar: Att övervinna världen.

Gullberg, Hjalmar: Dödsmask och lustgård (1952)

Gullberg, Hjalmar: Han som hade ledigt. Se Hörnström, Erik-Källquist, Eskil: Svensk antologi II samt Gullberg, Hjalmar: Andliga övningar.

Gullberg, Hjalmar: Kärlek i tjugonde seklet (1933)

Gullberg, Hjalmar: På mossans och gulmårans bädd. Se Hörnström, Erik-Källquist, Eskil: Svensk antologi II samt Gullberg, Hjalmar: Dödsmask och lustgård.

Gullberg, Hjalmar: Sjön. Se Hörnström, Erik-Källquist, Eskil: Svensk antologi II samt Gullberg, Hjalmar: Att övervinna världen.

Gullberg, Hjalmar: Under stjärnor. Se Lindell, Börje samt Gullberg, Hjalmar: Kärlek i tjugonde seklet.

Gunér, Tullan: Dagligt liv på 1700-talet. Se Jönköping 700 år. Tullan Gunér, född år 1947. Museichef på Blekinge Museum.

Gunér, Tullan: Göta hovrätt 350 år. Se Jönköping 700 år.

Gunnarsdotter, Ingierd: Den förtrollade riddaren. Se Sveriges medeltida ballader. Ingierd Gunnarsdotter, född 1601 eller 1602. Död 1686. Bondhustru och balladsångerska från Lyrestads socken nordost om Mariestad. "Enligt (slottsekreterare Erich) Sparrman (på Läckö) kunde Gunnarsdotter 300 olika visor, både ballader, kämpavisor, lyriska visor, andliga visor, psalmer, vaggvisor, skämtvisor och annat. Sparrman rapporterade dock att Gunnarsdotter dels var ålderdomssvag, dels inte villig att samarbeta, och att han därför bara kunde få 57 visor av 300 från henne." (Svenska Wikipedia "Ingierd Gunnarsdotter" 2018-06-25)

Gunnarsson, Jan: Vattenkraftens betydelse för industrin utmed Österån. Se Mellan Hörån och Rasjön 1980.

Gunnarsson, O.: Tidens ansikte. Se Missionsförbundet 1924.

Gunnarsson, Sven-Olof: Träffpunkten som försvann. Se Mellan Härån och Rasjön 1998.

Gunnarsson, Thorbjörn: Jag vill inte. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1997.

Gunnarsson, Tore-Oscarsson, Roland: Samtal om spännande, gemensam framtid. Se Soluppgången 1996. Tore Gunnarsson, född 1943(?). Missionär i Rhodesia (Zimbabwe), Swaziland och Mocambique. Rektor vid Korteboskolan, Jönköping 2002-2008. "Svenska frikyrkor satsar mindre på mission och mer på sin egen församlingsverksamhet. Ett resultat av ett egoistiskt tänkande, anser rektorn på Svenska Alliansmissionens skola. 'Det syns tydligt i våra församlingar att vi blivit mer självcentrerade', säger rektor Tore Gunnarsson till Nyheterna. Svenska Alliansmissionen har en 150-årig tradition av att sända ut missionärer till olika länder i världen. Kyrkans missionärsutbildning på Korteboskolan i Jönköping har inga problem att locka elever, däremot är det numera svårt att få någon församling eller enskild medlem att betala för missionärernas arbete. - 'Det här är ett problem som gäller alla svenska frikyrkor idag', säger Tore Gunnarsson som själv arbetat som missionär i många år. På frågan om kistna blivit för bekväma svarar han: 'Ja, vi har blivit väldigt bekväma, minst lika bekväma som alla andra i samhället. Tyvärr.'" (P4 Jönköping 2003-12-19)

Gunnarsson, Torsten: Anders Zorn. Se Nationalmuseum Stockholm.

Gunnarsson, Torsten: August Strindberg. Se Nationalmuseum Stockholm.

Gunnarsson, Torsten: Bengt Nordenberg. Se Nationalmuseum Stockholm.

Gunnarsson, Torsten: Johan Fredrik Höckert. Se Nationalmuseum Stockholm.

Gunnarsson, Torsten: Johan Tobias Sergel. Se Nationalmuseum Stockholm.

Gunter, Archibald Clavering: Det hemlighetsfulla Manila (1898,1899). Archibald Clavering Gunter, född år 1847 i Liverpool, England. Död 1907. Romanförfattare.

Guo, Moruo,: Marx inträder i Kong Zi-templet (1925). Se Kinesiska noveller från Lu Xun till kulturrevolutionen. Moruo Guo, född år 1892 i Leshan söder om Chengdu i sydvästra Kina. Död 1978. Poet, författare, arkeolog, pokitiker. "Under 1940- och 1950-talet arbetade han intensivt med att representera Kina i den sovjetiska frontorganisationen Världsfredsrådet på olika håll i världen, då han bland annat besökte Stockholm flera gånger. 1951 belönades han med Stalins fredspris. Under kulturrevolutionen utsattes han för förföljelser och två av hans söner begick självmord. Efter kulturrevolutionens slut lyckades han återfå en stor del av sitt inflytande." (Svenska Wikipedia "Guo Moruo" 2017-03-18) . . . . . . "Guo kallade sig en gång det kinesiska svaret på Goethe och denna bedömning godtogs i vida kretsar." (Engelska Wikipedia "Guro Moruo" 2018-10-26)

Gurin, Sergej: En monolog om hur den helige Franciscus predikade för fåglarna. Se Aleksijevitj, Svetlana: Bön för Tjernobyl.

Gustaf III: Tal till Rikets Ständer på rikssalen den 21 augusti 1772. Se Schück, Henrik: 1700-talets prosaförfattare. Gustav III, född år 1746 i Stockholm. Död 1792. Sveriges kung 1771-1792. "På grund av sitt stora kulturintresse - han instiftade bland annat Svenska Akademien - kallas han ibland 'teaterkungen'. . . . 1772 genomförde han en statsvälvning . . . då regeringen avsattes och Sveriges första politiska partier tvångsupplöstes. Genom den nya 1772 års regeringsform delades den politiska makten återigen mellan konungen och riksdagen. . . . 1777 blev han den första statschefen i världen att erkänna USA som ny stat. Han hade detta att säga om Amerikanska revolutionen redan i oktober 1776: ' . . . Den nya republiken . . . kanske en dag kommer att utnyttja Europa, på samma sätt som Europa i två sekler har utnyttjat Amerika. Hur som helst kan jag inte låta bli att beundra deras mod och livligt gilla deras djärvhet.'" (Svenska Wikipedia "Gustaf III" 2018-10-01) . . . . . . "Uppenbarligen måste (Gustaf III) ha fått ett överväldigande intryck av förfallet och oredan inom förvaltningen och rättskipningen under frihetstidens sista del att döma av den mängd initiativ, som togs till nyordning på dessa områden. Nya instruktioner utfärdades 1773-74 för en rad ämbetsverk. . . . En med omutlig stränghet genomförd ämbetsmannaräfst följde. . . . Mest betydelsefull blev kanske räfsten med Göta hovrätt, som inleddes med G:s besök i Jönköping. Han höll därvid ett exempellöst strafftal till hovrätten, varefter följde räfst inför justitierevisionen. . . . Helhjärtat omfattade G trosfriheten som var hans idol Voltaires stora patos. Här förenade sig emellertid hos honom som hos tidens tänkare i allmänhet nationalekonomiska synpunkter med de humanitära. Huvudsynpunkten var att genom beviljande av religionsfrihet locka främmande trosbekännare, som kunde få betydelse för de ekonomiska livet, att slå sig ned i Sverige. . . . För vetenskapen hade G mindre sinne (än för kulturen). Han delade den i dåtida upplysningskretsar vanliga uppfattningen att lärdom gärna var behäftad med pedanteri. Märkligt är emellertid hans intresse för rikets främsta lärosäte, Uppsala universitet." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:13317/Beth Hennings, citat hämtat 2018-10-29)

Gustaf (V)-Rydén, Värner: En allvarlig maning till Sveriges folk (Jönköpings-Posten 1917-12-19). Gustav V, född år 1858 i Lovö nordost om centralorten Ekerö och väster om Stockholm. Död 1950. Sveriges kung 1907-1950. Den förste svenske kung som avstod från kröning, vilket varit tradition i Sverige sedan 1210. . . . I hans ämbete var 'älskvärd vänlighet' ett genomgående personlighetsdrag och en 'osökt och självklar värdighet'." (Svenska Wikipedia "Gustaf V" 2018-09-18) . . . . . . "(Gustaf V) är inte känd för att ha visat mycket stöd för fascism eller radikal nationalism. Hans protyska och antikommunistiska inställning var välkänd redan under första världskriget. . . . Både kungen och hans sonson Gustav Adolf umgicks med vissa nazistledare före andra världskriget, fastän enligt mångas förmenande av diplomatiska skäl. Gustaf V försökte under ett besök i Berlin att övertyga Hitler om att mildra hans förföljelse av judarna. . . . (Gustaf V vädjade) också till Ungerns ledare att rädda dess judar 'i humanitetens namn'. På begäran av den amerikanske presidenten Franklin D. Roosevelt om fredsförhandlingar år 1938 'i fredens intresse'. När Nazityskland invaderade Sovjetunionen i juni 1941 försökte Gustaf V skriva ett privat brev till Hitler och tacka honom fär att han hade tagit hand om 'bolsjevikpesten' och gratulerat honom till hans 'redan uppnådda segrar'. Han hejdades från att göra så av statsministern Hansson. Kungen sände inte desto mindre budskapet till Hitler bakom regeringens rygg (genom ett telegram via den tyska ambassaden i Stockholm)." (Engelska Wikipedia "Gustaf V of Sweden" 2018-10-13) . . . . . . "Gustaf V var till sin läggning föga intellektuell och alls inte boksynt. Han var en stor och kunnig samlare av svenskt silversmide. Av de sköna konsterna intresserade honom egentligen endast musiken. Hans fritidssysselsättningar var främst jakt och friluftsliv samt spel, särskilt bridge. Som tennisspelare var han även på äldre dagar särdeles framstående och för tennissportens utveckling i Sverige kom hans stöd och livliga intresse att betyda oerhört mycket. . . . Han ägde förmågan att (i det politiska spelet) klart se det väsentliga i en fråga och tog snabbt - ibland kanske alltför snabbt - sin ståndpunkt. I sitt personliga framträdande var han enkel och flärdlös." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:13319/Nils F Holm, citat hämtat 2018-10-30)

Gustafson, Emil. Se Abrahamsson, Stig: Emil Gustafson - en Guds profet. Emil Gustafson, född år 1862 i Kräcklinge öster om centralorten Fjugesta i Lekebergs kommun, nordväst om Kumla och sydväst om Örebro. Död 1900. Predikant, mystiker, sångförfattare. "Utgav från år 1892 sin egen sångbok 'Hjärtesånger'. . . . Han utgick alltid från ett bibelcitat i sångdiktningen. . . . (Hans) andlighet och författarskap var fokuserat på lidande själar, som han hade förmåga att trösta. . . . Han har också kallats profet, på grund av sitt starka fördömande av halleluja-andligheten som präglade svensk frikyrklighet redan på hans tid. Han var en stillhetens man, och det berättas att han en gång gjorde ett besök hemma hos någon, då han inte yttrade ett enda ord under hela besöket. Hans mest kända valspråk lyder 'Den som har mycket att säga om sig själv har ännu inte sett Gud'. (Svenska Wikipedia "Emil Gustafson" 2018-05-31) . . . . . . "'(Emil Gustafson) förenade väckelsekristendom med mystik. Och han hade en särskild kallelse att tala till dem som brottas med sjukdom och lidande', säger (Peter Halldorf). . . . Emil Gustafsons stora ärende var fördjupning av tron, eller 'helgelse'." (Dagen 2012-03-22/Inger Alestig

Gustafson, G.A.: David Livingstone - Afrikas apostel (1910,1920). Bok nr 43a i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek. Gustaf Adolf Gustafson.

Gustafson, Karl: Poststationen i Byarum. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1975.

Gustafson, Martin: Vår högsta släktskap (Jönköpings-Posten 1943-07-16)

Gustafsson, Anna-Svea: Historiskt i ÖM's Afrikamission. Kontakt med Korskyrkan, Stockholm aug-sept 1964.

Gustafsson, Astrid: 100 dagar i Kongo (1956). Astrid Gustafsson, född år 1898. Död 1960. Folkskollärare. Ledamot av Svenska Missionsförbundet styrelse.

Gustafsson, Axel: Livsbilder 1-3 (1983-1985). Axel Gustafsson, född år 1900 i Ljungarum i Jönköping. Död 1992. Pastor och politiker (folkpartist). Riksdagsledamot i andra kammaren 1949-1968 för Älvsborgs läns södra valkrets. "Särskilt engagerad i alkoholpolitik och religionsfrågor, till exempel kristendomsundervisningen i skolan." (Svenska Wikipedia "Axel Gustafsson" 2014-05-14)

Gustafsson, Axia (Värnamo, missionär i Svenska Alliansmissionen): Har Du råd till ett offer? (Jönköpings-Posten 1984-09-12)

Gustafsson, Axia: Hur har det gått sedan? Se Soluppgången 1960.

Gustafsson, Axia: 'Min barndoms Afrika' - verkligheten. Se Soluppgången - På konungens bud 1946.

Gustafsson, Axia: Phumelela missionsskola. Se Soluppgången 1969.

Gustafsson, Bengt-Peterson, Luther: Veteranerna berättar. Se Soluppgången 1955. Bengt Gustafsson "Bengt i Dule", född år 1875i Norra Duveled väster om centralorten Vaggeryd. Död 1962. Predikant i Svenska Alliansmissionen

Gustafsson, Bengt: Se också Zimmergren, Verner: Hemma hos Bengt Gustafsson.

Gustafsson, Berndt: Baptismen (Jönköpings-Posten 1956-01-19). Berndt Gustafsson, född år 1920 i Rogberga sydost om centralorten Jönköping. Död 1975. Sveriges förste religionssociolog. "Grundade Religionssociologiska Institutet i Stockholm 1962, och beskrev i ett flertal forskningsrapporter, böcker och artiklar det religiösa livets utveckling i Sverige." (Svenska Wikipedia "Berndt Gustafsson" 2018-03-25)

Gustafsson, Berndt: En ström av glädje och visshet. Se Hofgren, Allan.

Gustafsson, Berndt: Frikyrkobröder (1968). Se Svenska Turistföreningens årsskrift 1968.

Gustafsson, Berndt: Gammalkyrkligheten (Jönköpings-Posten 1956-09-26)

Gustafsson, Berndt: Gunnar Svensson, vatteningenjör (1972)

Gustafsson, Berndt: Katolicismens avveckling. Se Carlsson, Sten-Rosén, Jerker: Den svenska historien 3

Gustafsson, Berndt: Kyrkan och klosterväsendet under högmedeltiden. Se Carlsson, Sten- Rosén, Jerker: Den svenska historien 2

Gustafsson, Berndt: Kyrkan och samhället. Se Växjö stift i ord och bild.

Gustafsson, Berndt: Kyrkligt liv och skola under tidigare vasatiden. Se Carlsson, Sten- Rosén, Jerker: Den svenska historien 3

Gustafsson, Berndt: Laestadianismen (Jönköpings-Posten 1956-08-01)

Gustafsson, Berndt: Nordöstringarna (Jönköpings-Posten 1956-05-26)

Gustafsson, Berndt: Nya vägar inom bibelforskningen (Jönköpings-Posten 1945-01-30)

Gustafsson, Berndt: Pingströrelsen (Jönköpings-Posten 1956-12-29)

Gustafsson, Berndt (docent): Presbyterianismen (Jönköpings-Posten 1956-12-13)

Gustafsson, Berndt: Svensk Kyrkohistoria (1983)

Gustafsson, Berndt: Svenska Missionsförbundet (Jönköpings-Posten 1956-06-28)

Gustafsson, Berndt: Världsbaptismen (Jönköpings-Posten 1956-10-22)

Gustafsson, Bo (församlingsassistent, Jönköping): Att samtala med Gud (Jönköpings-Posten 1983-05-06)

Gustafsson, David (I): Evangelist-Jul. Se Småländsk Jul.

Gustafsson, David (II): Över öknar och berg. Se Missionsförbundet 1924 David Gustafsson, född år 1879 i Åsbo nordost om centralorten Boxholm.. Död 1963. Östturkestanmissionär.

Gustafsson, Enar: Första storsöndagen. Se Tofterydsbygden (1945).

Gustafsson, Georg (I): Handelsträdgårdar i Jönköping med omnejd. Se Gudmundsgillets Årsbok 1993. Georg Gustafsson, född år 1904.

Gustafsson, Georg (I): M P Andersén - en föregångsman inom svensk trädgårdsodling. Se Gudmundsgillets Årsbok 1988.

Gustafsson, Georg (pastor) (II): Guds ord är ledstjärnan (Jönköpings-Posten 1959-12-31). Georg Gustafsson, född år 1899 i Karlsfors nära Hörle norr om centralortenVärnamo. Död 1983. Pionjär inom den svenska pingströrelsen. Församlingsföreståndare och pastor i Värnamo (1924-1929), Jönköping (1929-1937 och 1957-1967), Norrköping (1937-1945) och Eskilstuna (1945-1957). "Gustafsson kom att ägna sextio år i förbönstjänst för sjuka och svaga." (Svenska Wikipedia "Georg Gustafsson (pastor)" 2018-03-11)

Gustafsson, Georg (pastor, Filadelfiaförsamlingen, Jönköping)(II): Jesus besegrar sjukdom (Jönköpings-Posten 1958-01-25)

Gustafsson, Georg (II). Se också Lundgren, Ivar: Georg - Revolutionären.

Gustafsson, Inga: Bjurbäcks kyrkliga syförenings historia. Se Lindborg, Aina: Träkyrkan i Bjurbäck. Inga Gustafsson, född år 1916.

Gustafsson, Ingmar: Tro på villovägar - Om Jehovas Vittnen, TM och Scientology-kyrkan (1975). Ingemar Gustafsson, född år 1925.

Gustafsson, Jan: Sydafrikas ungdom - en generation vid en korsväg. Se Soluppgången 1977.

Gustafsson, Johan: Advent. Se Missionsförbundet 1924. Johan Gustafsson, född år 1889 i Långserud nordväst om centralorten Säffle. Död 1967. Översättare och sångförfattare, pastor och missionsföreståndare i Svenska Missionsförbundet 1944-1954. "Ordförande i Kommittén för förbundet nya sångbok 'Sånger och psalmer' 1951, i vilken han är representerad med sex egna sångtexter och två översättningar." (Svenska Wikipedia "Johan Gustafsson" 2017-08-23)

Gustafsson, Johan: Bibelberättelser för söndagsskolan och hemmet (1946)

Gustafsson, Josef: Gammalläsarna i Småland. Se Åberg, Göran: Växjö stift i historia och nutid.

Gustafsson, Josef: Gammalläsarna i Småland (II). Se Växjö stift i ord och bild.

Gustafsson, Karl: Gärahovs gård för hundra år sedan. Se Byarums Hembygdsförening Årsskrift 1976

Gustafsson, Karl G.: Det kyrkliga musiklivet. Se Skara stift i ord och bild.

Gustafsson, Lars: Kinesisk höst (1978). Lars Gustafsson, född år 1936 i Västerås. Död 2016. Författare och filosof. "Lars Gustafsson kritiserades mycket av vänstern under 1970-talet. . . . Gustafsson själv har sagt att han flyttade eftersom han 'tillhörde en författargeneration som ville ut i världen bort från det provinsiella Sverige'. 1981 avsade (han) sig sin lutherska tro som han hade växt upp med och konverterade till judendomen. . . . Gustafsson betraktar sig själv icke som 'en troende person' utan som 'en sökande person'. . . . 1983 bosatte sig Gustafsson i Austin i Texas där han var adjungerad professor i filosofi och germanska studier vid University of Texas vid Austin fram till maj 2006. . . . I motsats till femtiotalisterna använder Gustafsson inte ett krångligt och kryptiskt språk. . . . (Hans) dikter utmärker sig också genom tudelningen mellan verklighet och overklighet eller dröm." (Svenska Wikiopedia "Lars Gustafsson" 2018-07-22)

Gustafsson, Lars: Veduta (1981). Se Håkanson, Björn.

Gustafsson, Magnus: Vare underviste i rudimentus musicae. Se Larsson, Lars-Olof: Linné - en smäländsk resa. Magnus Gustafsson, född år 1955 i Alvesta. Musikantikvarie vid Smålands Musikarkiv i Växjö. "Hans forskning är bland annat inriktad på polskans historia, medeltida ballader och populära melodiers vandringar."

Gustafsson, Nath.: Byledarekursen. Se Soluppgången - På konungens bud 1946.

Gustafsson, Nath.: Kom och sjung med oss. Se Soluppgången 1966.

Gustafsson, Nath.: Vår nya kyrkoorganisation i Indien. Se Soluppgången 1954.

Gustafsson, Olle: Munksjöflottan. Se Gudmundsgillets Årsbok 2006.

Gustafsson, Oscar/Oskar: Kungssången i Guds rike. Se Soluppgången, Julkalender för 1920.

Gustafsson, Sonia: Kvinnoliv i efterkrigstidens Jönköping. Se Gudmundsgillets Årsbok 2005.

Gustafsson, Sven: Folkskolestyrelsen/skolstyrelsen i Norrahammars köping 1943-1970. Se Tabergs Bergslag XVII.

Gustafsson, Sven: Norrahammars kyrka. En berättelse om dess tillkomst. (2002) Se Tabergs Bergslag XX.

Gustafsson, Sylvia och Ragnar: Bed för Indien (1944). Se Johanssons i Högryd-Södra Ving gästbok, Signe och Ivar.

Gustav II Adolf. Se Roos, Anna Maria: Gustav II Adolf - Hans liv och bragder. Gustaf II Adolf, född år 1594 i Stockholm. Död 1632. "Sveriges kung 1611-1632. För eftervärlden är Gustaf II Adolf känd som den som grundlade det svenska stormaktsväldet som skulle göra landet till en av Europas största och ledande nationer under den tidigmoderna tiden. Han anses vara en av världshistoriens främsta fältherrar, då han förnyade krigskonsten vilket gjort honom känd som 'den moderna krigföringens fader'. Hans gärningar avgjorde den politiska och religiösa maktbalansen i Europa, men under hans tid reformerades också landets styrelse. Han hedrades år 1633 av Sveriges riksdag med namnet Gustav Adolf den store. I samma propaganda kallades han också Lejonet från Norden. . . . I avskedstalet till ständerna på riksdagen 1630 sade Gustaf II Adolf att 'han tyckte sig stå inför Gud den allra högstes åsyn', samtidigt som han avvisade tanken att han skulle börjat detta krig av själviska orsaker, 'av eget bevåg eller lust till krig, som väl många dock sig imaginera eller inbilla'." (Svenska Wikipedia "Gustav II Adolf" 2018-10-27) . . . . . . "Från bevarade uppteckningar vet man att (Gustav II Adolf) brottats med etiska och religiösa frågor, som för honom uppenbart inte var likgiltiga." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:13316/Sven A Nilsson, citat hämtat 2018-10-30)

Gustav IV Adolf. Se O'Regan, Christopher: Ett märkvärdigt barn - Gustav III:s son. Gustav IV Adolf, född år 1778 i Stockholm. Död 1837. "Kung av Sverige 1792-1809. "I Napoleonkrigen tog han konsekvent ställning mot Napoleon I, vilket till slut ledde till finska kriget, som ledde till förlusten av den östra rikshalvan. Missnöjet var så starkt att han 1809 avsattes i en statskupp, och han levde resten av sitt liv på kontinenten under allt fattigare förhållanden. . . . Tretton år gammal genomlevde Gustav Adolf mordet på sin far, ett trauma som satte djupa spår. Somliga har menat att detta även präglade hans liv. . . . Han lärde sig latin, och, vilket var ovanligt för en svensk kung, också finska, ironiskt med tanke på att han senare förlorade Finland och blev dess siste svenske regent. Som kung antog han valspråket 'Gud och folket'. . . . Gustav IV Adolfs politik och envishet vid tiden för Napoleons marsch genom Europa ledde till att förtroendet för honom som regent minskade, vilket berörde honom mindre eftersom han var övertygad om giltigheten av kungadömet av Guds nåde. . . . I historieskrivningen tecknades länge bilden av Gustav IV Adolf och hans regering av 1809 års män och efterföljare. Gustav IV Adolf framställdes som en obegåvad och känslomässigt överspänd person vars politik dikterades av tillfälliga och känslobetonade faktorer som tidvis tog sig rent sinnesförvirrade uttryck. De återkallade medaljer som Gustav IV Adolf utdelat och ersatte dem med nya utan hans namn, även skyltar, emblem, minnesmärken och liknande som bar hans namn togs bort. Detta är ett av få fall i Sverige där staten och dess myndigheter utfört ett försök till 'Damatio memoriae', eller att försöka utradera minnet av någon." (Svenska Wikipedia "Gustav IV Adolf" 2018-09-22) . . . . . . "G, som efter en yngre broders tidiga bortgång, var sina föräldrars enda barn, växte upp i stor ensamhet. Hans uppfostran var intellektuellt ambitiös, men ur psykologisk synpunkt ganska olycklig. . . . Hans kristendomslärare (från 1786) pastor primarius J G Flodin inpräntade hos honom en stark fromhet av ortodox typ, med tiden dock uppblandad med herrnhutisk känslosamhet. . . . Faderns död för mördarhand drabbade G i den känsliga trettonårsåldern och fick en avgörande inverkan på hans personliga och politiska utveckling. Dådet var i hans ögon ett utslag av den gudlöshet, som följt i upplysningens, franska revolutionens och 'jakobinismens' spår. . . . 1807 fick hans motvilja mot (Napoleon) ett tillskott av religiös trosvisshet: han identifierade sin fiende med Uppenbarelsebokens vilddjur och menade, att han skulle besegla sin timliga och eviga olycka, om han inlät sig i förhandlingar med en sådan våldsverkare. . . . Ett märkligt inslag i G:s förehavanden var hans planer på en resa till Jerusalem. Det fanns av gammalt ett katolicerande pilgrimsdrag hos honom; han menade att ett besök i det heliga landet skulle ge honom viktiga andliga erfarenheter . . . (men) 1816 uppgav han sina pilgrimsplaner. . . . 1818 lyckades han förvärva borgarrätt (som han sedan avsade sig 1826) i Basel, dock först sedan han lovat att hålla sig till den reformerta kyrkan. . . . Först genom Sam Classon (1909-13) kom en verklig revision (av G:s insatser). Clason påvisade de starka propagandistiska inslagen i den gängse åskådningen och hävdade, att olyckorna 1808-09 till stor del inte berodde på G:s missgrepp utan på de ledande ämbetsmännens slapphet och pessimism. . . . Alltjämt framstår Classons källkritiska utgångspunkter som ovedersägligen riktiga, och hans uppfattning om ämbetsmännens roll har åtminstone delvis blivit godtagen. . . . Ute i Europa hyllades (G) ofta som en tapper motståndare till den napoleonska despotismen. William Wordsworth (1809) prisade honom, emedan han inte böjde knä för lyckan, och Victor Hugo (1825) skrev ett högstämt ode till den landsflyktige monarkens lov." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:13318/Sten Carlsson, citat hämtat 2018-10-30)

Gustavson: Helmer: Sockenkyrkan som skriftdokument. Se Kyrka och socken i medeltidens Sverige. Helmer Gustavson, född år 1938 i Valdemarsvik. Död 2018. Runolog.

Gustavsson, Berit: Gravkummel. Se Tofterydsbygden (1945).

Gustavsson, Erik: Från a som i apa till dagsedel. Se Småländska skolminnen.

Gustavsson, Erik: Karla. Se Kvinnor i Småland.

Gustavsson, Gunnar: Mina förväntningar inför 80-talet. Soluppgången 1979.

Gustavsson, Gustav: Våra möjligheter och Guds. Se Soluppgången 1967.

Gustavsson, Jeanette: "Att supa tobak vid Smedjegatan" - kritpipor från utgrävningen i kvarteret Apeln. Se Gudmundsgillets Årsbok 2005.

Gustavsson, John: Domarringar - verklighet och fantasi. Se Mellan Härån och Rasjön 1988. John Gustavsson, född år 1945. Arkeolog.

Gustavsson, John: Finnvedens kontakter utåt under förhistorisk tid. Se Mellan Härån och Rasjön 1993.

Gustavsson, John: Några funderingar kring skeppssättningars och treuddars datering. Se Mellan Härån och Rasjön 1990.

Gustavsson, John: När vikingarna högg i sten. Se Mellan Härån och Rasjön 1989.

Gustavsson, John: Om några konflikter i medeltidens Finnveden och Sverige. Se Mellan Härån och Rasjön 1992.

Gustavsson, John: Tidig järnutvinning i Finnveden. Se Mellan Härån och Rasjön 1994.

Gustavsson, John: Vikingatåg och ledungsfärd i Finnveden. Se Mellan Härån och Rasjön 1986.

Gustavsson, Lennart: Bergstinget och forskningen. Se Tabergs Bergslag XI.

Gustavsson, Lennart: Bråtaplåstret. Se Tabergs Bergslag XX.

Gustavsson, Lennart: Byordning för Sandseryds kyrkby. Se Tabergs Bergslag XIX.

Gustavsson, Lennart: Eckersholm - ett bruk under Tabergs Bergslag. Se Tabergs Bergslag XVIII.

Gustavsson, Lennart: Gäte smed. Se Tabergs Bergslag XX.

Gustavsson, Lennart: Hargeböndernas råbockar. Se Tabergs Bergslag XIV.

Gustavsson, Lennart: Hembygdsfäreningen (i Taberg) 50 år. Se Tabergs Bergslag XII.

Gustavsson, Lennart: Inventering av färhistoriska platser i tabergstrakten. Se Tabergs Bergslag XVII.

Gustavsson, Lennart: Järnbruken kring Taberg - del 1. Se Tabergs Bergslag XIX.

Gustavsson, Lennart: Järnbruken kring Taberg - del 2. Se Tabergs Bergslag XX.

Gustavsson, Lennart: Järnhanteringen kring Taberg. Se Tabergs Bergslag XXI.

Gustavsson, Lennart: Livet i Månsarps kyrkby. Se Tabergs Bergslag XVIII.

Gustavsson, Lennart: Något om Sandseryds ryttare. Se Tabergs Bergslag XV.

Gustavsson, Lennart: Rapport från Bergstinget. Se Tabergs Bergslag XII.

Gustavsson, Lennart: Rättegångarna kring kyrkoherde Jacob Sjölin i Sandseryd. Se Tabergs Bergslag XX.

Gustavsson, Lennart: Sjöhults och Porteshults byar. Se Tabergs Bergslag XXI.

Gustavsson, Lennart: Skräddaren i Månsarp 1906-1937. Se Tabergs Bergslag XVII.

Gustavsson, Lennart: Slutstriden om Taberg. Se Tabergs Bergslag XV.

Gustavsson, Lennart: Spånbergarna och det tidiga Norrahammar. Se Tabergs Bergslag XV.

Gustavsson, Lennart: Sven Ingemarsson - Flahultarn. Se Tabergs Bergslag XIX.

Gustavsson, Lennart: Säteriet Hällstorp. Se Tabergs Bergslag XXI.

Gustavsson, Lennart: Tabergsfrågan. Se Tabergs Bergslag XIII.

Gustavsson, Lennart: Tandläkaren i Månsarp. Se Tabergs Bergslag XVI.

Gustavsson, Lennart: Torp och backstugor på Tahe-Målön. Se Tabergs Bergslag XVII.

Gustavsson, Lennart: Vart släktforskning kan leda. Se Tabergs Bergslag XXI.

Gustavsson, Lennart: Vägnätet i tabergstrakten under forntiden samt något om malmtransporter och masugnskörslor. Se Tabergs Bergslag 1991.

Gustavsson, Lennart. Se också Fernström, Hjalmar-Fernström, Siv-Gustavsson, Lennart: Hotell och pensionat i Smålands Taberg.

Gustavsson, Paul: Pastorn har ordet (Församlingsblad för Norrahammars Frikyrkoförsamling sept - nov 1994)

Gustavsson, Per: Småländska sagor (2005). Per Gustavsson, född år 1951 i Sundsvall. Författare. Barnbibliotekarie i Ljungby. Sedan 1990 "sagoberättare på heltid".

Gustavsson, Per-Lindqvist, Karl: Röster i Småland (1996)

Gustavsson, Rune: Att leva på tio tunnland (1968). Se Svenska Turistföreningens årsskrift 1968.

Gustavsson, Rune (II) (fabrikör, Aneby): Förvaltning av kapital (Jönköpings-Posten 1971-10-23). Rune Gustavsson, född år 1921 i Bredestad. Död 2013. Företagsledare. "Runes ledaregenskaper kom att utvecklas både inom kyrkan, missionen och näringslivet. . . . Rune Gustavsson är G-et i det numera (2013) internationella företaget HAGS, (som) grundades 1948. . . . Startade år 1970 Skandinaviska turistmissionen och under hans ordförandetid etablerades lokaler och kyrkor på spanska turistorter, för inhemska och turister som ville fira gudstjänst." (Dagem 2013-04-10/Sven Sjöstam)

Gustavsson, Sigurd: Likt en vårflod. Se Hofgren, Allan.

Gustavsson, Stefan: Gör som Gud – bli människa (2006). Stefan Gustavsson, född år 1960 i Lund. Teolog och författare. "Förstelektor vid Mediehögskolan, Kristiansand, Norge samt direktor för den svenska föreningen 'Centrum för kristen apologetik', samt även tidigare generalsekreterare för 'Svenska Evangeliska Alliansen'. . . . Var med och startade kampanjen 'Bevara Äktenskapet' 2006, en kampanj för att bevara äktenskapet heterosexuellt." (Svenska Wikipedia "Stefan Gustavsson (teolog)" 2018-09-13) . . . . . . "Jag har efterhand blivit allt mer övertygad om reformationens nödvändighet och det avgörande i den evangeliska förståelsen av rättfärdiggörelse genom tro och fasthållande vid Skriften allena, vilket i sin tur får konsekvenser för förståelsen av kyrkan. Som kristna står vi tillsammans som bröder och systrar i Herren, i Kristus är vi förenade." (Dagen 2014-03-10/Stefan Gustavsson) . . . . . . "Det finns inget i Bibeln som ger stöd för utlevd sexualitet. Det säger teologen Stefan Gustavsson apropå Libris utgivning av två böcker som bejakar samkönade relationer. . . . Förlagschefen Jennie Sjöström menar att frikyrkan behöver ändra uppfattning i frågan, men hur skall man egentligen se på saken ur bibliskt perspektiv? 'De bibliska texterna är tydliga med att Gud skapade oss till man och kvinna och att Guds tanke med sexualiteten är de livslånga mans- och kvinnorelationerna. Det är så Bibeln börjar, och det är dessa texter Jesus citerar', säger teologen Stefan Gustavsson. . . . 'Samkönade sexuella relationer omnämns på ett antal ställen, och på samtliga ställen avvisas de som något som inte är förenligt med lärjungaskap eller Guds vilja. . . . Texterna beskriver inte en speciell situation utan pratar om frågan principiellt.' 'Jennie Sjöström på Libris jämför frågan med skilsmässa, kvinnligt ledarskap och hatt- och kjolkrav - och menar att kyrkan här har ändrat sig - kan man jämföra med dessa?' 'Att man ändrar sig i en fråga', (svarar Stefan Gustavsson), 'är inget argumnent för att man ska ändra sig i andra. Dessutom är jämförelserna väldigt tokiga. När det gäller skilsmässa har kyrkan egentligen inte ändrat sig. Det är ingen som anser att skilsmässa är något "rätt", som Gud välsignar. Det man vill säga nu är att samkönade relationer är en Guds välsignelse. . . . Vi behöver hjälpa varandra att förstå. Vi behöver dessutom nåd, barmhärtighet och öppenhet i frågan. . . . Det är en sorg när kristna inte kan förstå Guds ord på samma sätt eller Guds vilja på samma sätt.'" (Världen idag 2017-10-27/Sara Andersson)

Gustavsson, Stefan: Kristen på goda grunder (1997)

Guthrie, Donald: Galatians (1973,1981). Donald Guthrie, född år 1916 i Ipswich nordost om London i sydöstra England. Död 1992. Forskare i Nya testamentet. President i "London Bible College" 1983-1992.

Guthrie, Donald: The Importance of Signs in the Fourth Gospel. Se Vox Evangelica (1967).

Guthrie, Donald: The Lamb in the Structure of the Book of Revelation. Se Vox Evangelica (1981).

Gyllander, Hugo: Sanningen. Se Bohman, Pontus. Hugo Gyllander, född år 1868 i Örebro. Död 1955. Poet, journalist, författare, sagoberättare, översättare. "(Gyllander) blev efterhand misantropisk och sympatiserade med facsismen och nazismen. Sina sista år bodde han i en stuga i Roslagen. Där vägrade han ta emot folkpension som han betraktade som 'ett demokratiskt påfund'." (Svenska Wikipedia "Hugo Gyllander" 2018-05-17) . . . . . . "Med alla sina övermänniskofantasier och utbrott av tröttande kverulans sade sig G ha funnit en tröst i eländet, en fast övertygelse om att det som sker 'dock sker i enlighet med en god Guds högre vishet' (brev till Wirsén 22 febr 1912). Hans religiositet var sträng och gammaldags - de talrika bibliska motiven i dikterna är ofta hämtade från gamla testamentet - men han var också intresserad av ockultism och mystik och utgav t ex Bakom naturens förlåt (1905), en rikhaltig samling populärt skrivna uppsatser om bl a andesyner och andra tecken från, som han säger, 'det evigas värld', inflör vars existens det sunda förnuftet ödmjukt måste böja sig. . . . Mest arbete förefaller Gyllander ha lagt ner på den stora ungdomsskildringen 'Jeanne d'Arc' (1927), i vilken han kunde förena sin hjältedyrkan och sitt intresse för kristen mystik." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:13345/Ragnar Amenius, citat hämtat 2018-10-30)

Gyllenberg, R.: Intåget i Jerusalem och Johannesevangeliets uppbyggnad. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1976/1977). Rafael Gyllenberg, född år 1893 i Borgå nordost om Helsingfors i Finland. Död 1982. "Utnämndes till professor i gammal- och nytestamentlig exegetik vid Helsingfors universitet 1929. Han innehade den tjänsten till 1934, då han blev professor i nytestamentlig exegetik vid Åbo Akademi. Den senare tjänsten innehade han till sin pensionering år 1964." (Svenska Wikipedia "Rafael Gyllenberg" 2015-12-17)

Gyllenberg, R.: Johannesevangeliet som historisk källa. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1978).

Gårdlund, Torsten: Industrialismens samhälle (1942). Torsten Gårdlund, född år 1911 i Stockholm. Död 2003. Nationalekonom. Professor i Internationell ekonomi vid Lunds universitet 1965-1977. "Hans forskning var inriktad på utvecklingsfrågor och drivkrafter till ekonomisk förändring. . . . Ägnade mycket arbete, såväl teoretiskt som praktiskt, åt u-landsproblemen, bl. a. som ekonomisk rådgivare i Marocko och Tunisien." (Svenska Wikipedia "Torsten Gårdlund" 2018-06-15)

Gårsjö, Kerstin (sammanställare): Glädjens hemlighet - Tänkvärt om kända bibelord (1985)

Gällnö, Ingemar (pastor, Jönköpings baptistförsamling): Det andra advent (Jönköpings-Posten 1958-12-05)

Gärtner, Bertil: Apokryferna till Nya Testamentet (1972). Bertil Gärtner, född år 1924 i Göteborg. Död 2009. År 1963-1965 tillförordnad professor i Nya testamentets exegetik i Uppsala, år 1965-1969 i Nya testamentets exegetik vid universitetet i Princeton sydväst om New York i USA. 1970-1991 biskop i Göteborgs stift. "Under 1900-talets sista decennier framstod han som ledare för de grupper i Svenska Kyrkan som tar avstånd från beslutet vid 1958 års kyrkomöte om kvinnors möjlighet att bli präster. Han har varit ordförande för arbetsgemenskapen 'Kyrklig Förnyelse'. Gärtner var aktiv i Oasrörelsen och tillhörde dem som bildade 'Svenska kyrkans fria synod' 15 november 1983. . . . Dagen innan (sin död) uppmanade han i sin blogg människor att rösta på 'Frimodig kyrka' i kyrkovalet 2009." (Svenska Wikipedia "Bertil Gärtner" 2018-10-24) . . . . . . "Som få andra lyckades biskop Bertil Gärtner samla kristna från olika traditioner kring Jesus." (Dagen 2009-10-10/Jonatan Sverker)

Gärtner, B.E. (Bertil): Den historiske Jesus och trons Kristus. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1972/1973).

Gärtner, B.E. (Bertil): Judas Iskariot. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1956).

Gärtner, B.E. (Bertil): Vilken karaktär hade Jesu sista måltid? Se Svensk Exegetisk Årsbok (1957/1958).

Gärtner, B.E. (Bertil): Work in the New Testament. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1961).

Göransson, Harald: Musiken under reformationstiden. Se Andrén, Åke: Sveriges kyrkohistoria - Reformationstid. Harald Göransson, född år 1917 i Norrköping. Död 2004. Kyrkomusiker, musikpedagog, författare.

Göteborgs Handelstidning 1857-61,1868-76,1888. Se Rydberg, Viktor: Varia (tal samt valda uppsatser och anföranden i kyrkliga, teologiska, politiska och strödda ämnen). I fråga om sidhänvisningar till följande av Rydbergs skrifter: Modersmålets litteratur i skolorna, Nordisk språkodling, Fornnordiskt, Om förnamn i allmänhet och de nordiska i synnerhet, se Göteborgs Handels(- och Sjöfarts)tidning 1861,1871-72,1874.

Göteborgs Handels- (och Sjöfarts)tidning 1861,1871-73,1874. Se Rydberg, Viktor: Konst och litteratur. Se också kommentar till Göteborgs Handelstidning.

Göteborgs Handelstidnings Veckoblad 1859. Se Rydberg, Viktor: Varia (tal samt valda uppsatser och anföranden i kyrkliga, teologiska, politiska och strödda ämnen).

Göteborgs Nyare Hanels- och Sjöfartstidning (1858)

Götestam, Freddy: Hon gestaltade evangeliet. Se Sollerman, Samuel: Ida Andersson - en glädjens budbärarinna. Freddy Götestam, född 1911. Död 2006. Pastor i Örebromissionen bl a i Saronförsamlingen, Göteborg. "Freddy Götestam var min favoritpastor. Han hade det där enkla och omsorgsfulla som gjorde att jag, som aldrig hade besökt en frikyrka, kände mig trygg där han fanns med. . . . Med en självklarhet, som vi tog för given, försvarade han oss ungdomar, när de konservativa i församlingen ville kritisera. Vi visste att vi alltid kunde räkna med honom. . . . Det blir så tomt, så tomt i Saron nu när han inte längre sitter på sin vanliga plats och nickar bifall till predikan, sjunger med så det hörs över allt och alla och ger mig en kram på vägen ut. Men om himlen kan bli rikare, så blev den det nu!" (Dagen 2006-12-14/minnesord av onämnd)

Göth, Einar (kyrkoadjunkt, Jönköping): Kristi kyrkobön (Jönköpings-Posten 1960-05-27). Einar Göth, född år 1928 i Stockholm. Död 2014. Präst. "Han kom tidigt att framstå som representant för en i Växjö stift inte ovanlig kombination av evangelikal bibeltro och en milt högkyrklig inriktning, med betoning av sakrament, ämbete och bibeltrohet. . . . Under sin pensionärstid kom han bland annat under en period att tjänstgöra som teologisk lärare i Etiopien." (Barometern - Minnesord 2014-08-21/Leif Norrgård-Alf Johansson)

Göth, J.A.: Bokens århundrade (1943). Se Småländska skolminnen. Johan Alfred Göth, född år 1869 i Sjösås nordost om centralorten Växjö. Död 1952. Författare.

Göth, J.A.: Husförhöret. Se Rösiö, Folke: Det glada Småland.

Göth, J.A.: Raskens Zenobia. Se Rösiö, Folke: Det glada Småland.

Göth, J.A.: Sven i Ökhagen. Se Rösiö, Folke: Det glada Småland.

Göth, Renée: Kaffebordet i Järnboda. Se Mellan Härån och Rasjön 2003. Reneé Göth, född år 1924. Konstnär. "I lördags var tiden inne för den kyrkliga vårauktionen i Hagshult. I ett fullsatt församlingshem hade hugade och glada människor samlats. . . . Den vara som inbringade högst summa på auktionen var en akvarell, målad och skänkt av konstnären Renée Göth i Järnboda. Den inbringade 3 200 kronor." (Skillingaryd.nu 2018-03-14/Margareta Svensson/Sara Mejving)

Göthberg, Augusta: Kinabref från Hankow (Jönköpings-Posten 1902-07-23). Augusta Göthberg, född år 1875 i Byarum/Vaggeryd. Död 1939. Gift 1910 med Axel Myrberg. Missionär i Kina. "Redan 1900 antog (svenska avdelningen för Skandinaviska Alliansmissionen syskonen) Nathanael och Augusta Göthberg som sina första missionärer. Dessa tillsammans med ytterligare sju sändebud anlände till provinserna Gansu och Shaanxi (i Kina) under 1902." (Evangeliska Östasienmissionen, citat hämtat 2018-10-30)

H-n, E.: Lulu (1912,1919). Bok nr 52 i Mullsjö Missionsförsamlings 1920-tals söndagsskolbibliotek.

Haag, Gustav: Björksäter - 25 år som SAU:s ungdomsgård. Se Soluppgången 1969. Gustav Haag, född år 1910 i Linderås sydväst om centralorten Tranås. Död 2005. Pastor. Distriktsföreståndare i Svenska Alliansmissionen 1958-1975. "När jag och min lekkamrat Lennart Sigblad var elva år skrevs vi in som de första scouterna i SAM:s (Svenska Alliansmissionens) nya scoutverksamhet. Året var 1942 med ett världskrig i full gång i Europa. Vem som förrättade invigningen är jag osäker på, men en annan invigning av nya scouter har jag i klart minne. Då var det pastor Gustav Haag, SAM:s ungdomssekreterare, som hälsade en ny grupp av scouter välkomna. Från detta tillfälle kommer jag ihåg att han talade om vikten att hålla insidan ren och jämförde detta med en gryta som kunde vara sotig på utsidan men måste vara ren på insidan. Det är lätt att döma människor efter utsidan - det är insidan som är det primära." (www.gnosjömissionskyrkan.org/S5032017.pdf/Folke Jäghem, citat hämtat 2018-10-31)

Haag, Gustav: Helig offertjänst. Se Soluppgången - På konungens bud 1947.

Haag, Gustav: Med blicken mot framtiden. Se Dominique, Stig: Vinna ungdom för Gud.

Haag, Gustav: När glädjebudbäraren kommer. Se Soluppgången 1958.

Haag, Gustav (distriktsföreståndare, Furusjö): Tröst för de oroliga (Jönköpings-Posten 1969-04-26)

Haag, Gustav: Ungdomsgården Björksäter 10 år i ungdomens tjänst. Se Soluppgången 1954.

Habermas, Jürgen: Frihet och determinism (2004). Se Habermas, Jürgen: Mellan naturalism och religion. Jürgen Habermas, född år 1929 i Düsseldorf norr om Köln i västra Tyskland. Sociolog och filosof. "Habermas verksamhet har syftat till en allmänteori om mänskligt samspel i samhället, kallad universalpragmatik; hans tillvägagångssätt har varit eklektiskt. . . . Han är en känd förespråkare av pan-Europeisk demokrati . . . (och) anhängare av tanken på en medborgarlön (basinkomst). . . . Han beskriver (det kommunikativa förnuftet) som ett ömsesidigt utbyte mellan individer och en demokratisk potential i moderna samhällen. . . . Den ekonomiska världen och statsmakten (byråkratin) tränger sig in och påverkar livsvärlden på ett negativt sätt, vilket Habermas talar om som det modernas paradox och att systemvärlden koloniserar livsvärlden." (Svenska Wikipedia "Jürgen Habermas" 2018-06-07) . . . . . . "Habermas attityder till religionen har förändrats med åren. Analytikern Philippe Portier identifierar tre faser . . . först i 1980-talets decennium då den yngre Habermas i Marx' anda argumenterade mot religionen och såg den som en alienerande verklighet och ett kontrollmedel, den andra fasen från mitten av 1980-talet till början av 2000-talet då han upphörde med att diskutera den och som en sekulär kommentator hänförde den till det som hör till det privata livet och det tredje, från då till nu, när Habermas har erkänt religionens positiva roll. . . . Han tror nu att det finns en samhällelig roll och en utilitaristisk moralisk styrka i religionen och särskilt, att det finns en nödvändighet av judekristen etik i kulturen. . . . Snarare än skiktindelning och separation måste en ny fredlig dialog och samexistens mellan tro och förnuft sökas i syfte att ömsesidigt skaffa sig kunskaper ." (Engelska Wikipedia "Jürgen Habermas" 2018-10-22)

Habermas, Jürgen: Förpolitiska grundvalar för den demokratiska rättsstaten? (2004). Se Habermas, Jürgen: Mellan naturalism och religion.

Habermas, Jürgen: Kulturell likabehandling och den postmoderna liberalismens gränser (2003). Se Habermas, Jürgen: Mellan naturalism och religion.

Habermas, Jürgen: Mellan naturalism och religion (2005,2007)

Habermas, Jürgen: Offentligt rum och politisk offentlighet - Två tankemotivs rötter i en livshistoria (2004). Se Habermas, Jürgen: Mellan naturalism och religion.

Habermas, Jürgen: Religion i offentligheten. Kognitiva förutsättningar för religiösa och sekulära medborgares offentliga förnuftsbruk. Se Habermas, Jürgen: Mellan naturalism och religion.

Habermas, Jürgen. Se också Lantz, Göran: En diskussion: Om filosofin, Habermas och den kritiska teologin.

Hadenius, Stig: Vem var Folke Bernadotte? (2007). Stig Hadenius, född år 1931 i Brunneby öster om centralorten Motala. Död 2010. Historiker, journalist och publicist. Sveriges första professor i journalistik (vid Stockholms universitet).

Haedge, Greta. Se Freij, Gösta: Människor i närbild.

Haettner Aurelius, Eva: Självbiografier och dagböcker. Se Signums svenska kulturhistoria - Gustavianska tiden. Eva Haettner Aurelius, född år 1948 i Trollhättan. (Nu år 2018 och sedan 1996) professor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet.

Hafemann, Scott: Eschatology and Ethics: The Future of Israel and the Nations in Romans 15:1-13. Se Tyndale Bulletin (2000). Scott Hafemann, född år 1954. Författare. Universitetslektor i Nya testamentet vid St Mary's College, The School of Divinity, University of St Andrews.

Hafström, Georg-Börjeson, Hjalmar: Den svenska sjömakten grundlägges. Se Svenska folket genom tiderna 3. Georg Hafström, född år 1882 i Stockholm. Död 1984. Kommendörkapten, sjökrigshistoriker.

Hafström, Georg-Börjeson, Hjalmar: En ny glansperiod inom sjöväsendet. Se Svenska folket genom tiderna 7.

Hafström, Georg-Börjeson, Hjalmar: Flotta och sjöfart. Se Svenska folket genom tiderna 5.

Hafström, Klas. Se Gustavsson, Lennart: Tandläkaren i Månsarp.

Hagberg, Knut: Missnöjets skiftningar. En ny tid förberedes. Se Svenska folket genom tiderna 7. Knut Hagberg, född år 1900 i Torpa väster om centralorten Borås. Död 1975. Författare och tidningsman. "Hagberg är idag huvudsakligen känd för sina skrifter om Carl von Linné samt för sina insatser som litterär skribent. . . . (Han utgav) en biografi över Viktor Rydberg (1928)." (Svenska Wikipedia "Knut Hagberg" 2016-10-05)

Hagberg, Marie-Louise (kontraktsprost, Skärstad): Ljus och värme (Jönköpings-Posten 2002-06-21). Marie-Louise Hagberg, född år 1948. Präst. "'Det kostar pengar att underhålla alla byggnader och vi måste redan nu fundera på vad vi kan göra', (säger Marie-Louise Hagberg, kyrkoherde i Skärstad-Ölmstads församling). 'Och när medlemsraset kommer så rasar det fort.' Församlingen har sammanlagt 19 olika byggnader, varav tre församlingshem. Och det är åtta kilometer mellan kyrkorna i Ölmstad och Skärstad. 'Rent ekonomiskt skulle det vara bättre om alla kunde åka till ett ställe, och storleksmässigt skulle det räcka med färre centra. Men vi är en långsträckt församling, och man vill kanske inte åka från en begravning i exempelvis Skärstad kyrka till församlingshemmet i Ölmstad efteråt, och vanans makt är stor', konstaterar Hagberg. För några år sedan försökte man sälja ett av församlingshemmen - men då saknades intresserade köpare. I stället valde man att renovera och behålla det. 'Vi skulle kunna sätta igång redan nu med åtgärder, men samtidigt är många byggnader inte så lätta att avyttra. Vi måste också få människor att förflytta sig och anpassa sig till en ny kostym och mycket hänger på det intresset.' Prästgården i Ölmstad hyrs ut till en familj och i Skärstads prästgård bor kyrkoherden. 'Prästgårdar är en kulturskatt där vi har ett ansvar för att de skall finnas kvar. Skulle det bli aktuellt att göra något där, är min önskan att göra om någon av prästgårdarna till församlingshem och istället sälja något av dagens församlingshem', säger Marie-Louise Hagberg." (Jönköpings-Posten 2015-06-02/Johan Wallesjö)

Hagberg, S.E.: Hvad varslar tiden och hvad stundar? Se Dahlhielm, Aug-Bång, O.: Hvad varslar tiden och hvad stundar? Sven Emil Hagberg, född år 1846 i Burseryd sydväst om centralorten Gislaved. Död 1927. Komminister i Åker 1882. Kyrkoherde i Rogberga 1892 med Sandseryd och Bogla som verksamhetsorter. Ordförande för Skandinaviska Alliansmissionen, senare Svenska Alliansmissionen, vid dess bildande år 1900.

Hagberg, S.E.: Något om förhållandet emellan den inre och yttre missionen. Se Soluppgången. Julkalender för 1918.

Hagberg, S.E.: Till hvem skola vi gå? Se Det bästa jag vet om Jesus.

Hagelin, Gösta: Ord att leva på (1959,1960). Gösta Hagelin, född år 1900 i Norrköping. Död 1979. Präst och skriftställare. "Hagelins författarskap omfattar främst böcker om psalmbokens författare samt om staden Rom. Han redigerade flera antologier med ord av uppbyggligt innehåll. . . . Gösta Hagelin var gift två gånger. . . . Från år 1973 var han gift med Anne-Marie Hagelin, dotter till August Strindberg och Harriet Bosse." (Svenska Wikipedia "Gösta Hagelin" 2016-10-30)

Hagen, Odd (biskop, Metodistkyrkan): Livsförvandlande tro (Jönköpings-Posten 1962-01-20). Odd Hagen, född år 1905 i Trondheim, Norge. Död 1970. "Biskop for Metodistkirkens nordeuropeiske biskopsområde (från 1953) og president i Metodistkirkens verldsråd (från 1966). . . . I debatten som folgte etter at den svenske professor Ingemar Hedenius 1949 argumenterte for et ateistisk eller agnostisk standpunkt i boken Tro och vetande (1949), deltok Hagen med boken 'Tankens plats i trons värld' (1950). Hagen skilte mellom balkongmennesket som ser livets gang ovenfra og utenfra, og livsveiens menneske som är medaktør i livskampen: 'Balkongfilosofien kan verka kylig, renad och motsägelselös, medan livsfilosofien får kämpa med de paradoxer som hör vägen till, då ju tanken aldrig kan bemästra sitt eget ursprung och sin grundval, själva livsmysteriet.'" (Norsk biografisk leksikon 2009-02-13/Peder Borgen)

Hagen, Odd: Några intryck från Evanston (Jönköpings-Posten 1954-09-10)

Hagen, Odd: Vad är en människa? (Jönköpings-Posten 1946-11-27)

Hagliden, Sten: Det innersta. Se Håkanson, Björn samt Hagliden, Sten: Kvällsordat. Sten Hagliden, född år 1905 i Örebro. Död 1979. Författtare och journalist. "Han skriver ofta om små ting men strävar att storheten i det enkla. Han är en stor ordkonstnär och hans dikter innehåller ofta nya ord. Sommaren och naturen är viktiga inspirationskällor för hans diktning." (Svenska Wikipedia "Sten Hagliden" 2018-02-01) . . . . . . "Redan i sin tredje diktsamling, 'Bundens åtbörder' från 1948, deklarerade Sten Hagliden sin kärlek till 'motivens styvbarn', de där som ingen ser och bryr sig om. Kanske kan man säga att han tog på sig uppdraget att adoptera dem, att lyfta fram dem, att förvandla dem till dikt och visa att det ringa och förkastade har ett värde och en skönhet som vi - och inte minst alla skönandliga esteter - gjort oss blinda för." (Kulturdelen 2015-03-01/Sten Wistrand)

Hagliden, Sten: Kvällsordat (1976)

Haglund, Oscar: Bibeln och vår tid (Jönköpings-Posten 1935-04-13). Oscar Haglund, född år 1888. Död 1944. Bibellärare, författare.

Haglund, Oscar. Se också Menzies, Stephen-Haglund, Oscar: Handbok för resan från döden till livet.

Hagner, Donald A.: De apostoliska fäderna. Se Kristen tro - En illustrerad handbok.

Hagner, Donald A.: Justinus Martyren och apologeterna. Se Kristen tro - En illustrerad handbok. Donald Alfred Hagner, född år 1936 i Chicago av en polsk mor och en svensk far. Teolog. Pastor i presbyterianska kyrkan (USA). Professor emeritus vid Fuller Theological Seminary i Pasadena nordost om Los Angeles i sydvästra USA och senior professor i New Testament School of Theology.

Hagner, Johan: Armodets folk i ett naturens paradis. Se Soluppgången - På konungens bud 1949. Johan Hagner, född år 1888 i Ovansjö väster om centralorten Sandviken. Död 1963. Pastor och författare. Predikant i Betlehemskyrkan (EFS) i Stockholm 1922-1933. Missionssekreterare i Evangeliska Fosterlandsstiftelsen.

Hagner, Johan: Från Oljebergets horisont. Se Soluppgången - På konungens bud 1942.

Hagner, Johan: "Från sagolandet Indien". Se Soluppgången - På konungens bud 1938.

Hagner, Johan: Herren Jesu offergärning. Se Soluppgången - På konungens bud 1932.

Hagner, Johan: Kristus - vår förlossning. Se Stiftelsens Korrespondensinstitut: Trons liv.

Hagstrand, Magda: Röret - ett bergsmans- och kronohemmans historia. Se Den andra boken om Hovslätt.

Hagstrand, Stina: Om seder och bruk för längesen. Se Den andra boken om Hovslätt.

Hagstrand, Stina-Gotmark, Ernst: Människor i närbild: Johan Karlsson. Se Den tredje boken om Hovslätt.

Hagström, Jonas. Se Svensson, Bo-Hagström, Jonas. Jonas Hagström, född år 1965. Präst. "Falköpings pastorat står inte med kniven mot strupen. Men på längre sikt behöver verksamheten anpassas till en ekonomisk verklighet. Det konstaterar kyrkoherde Jonas Hagström inför onsdagskvällens sammanträde med kyrkofullmäktige i Falköpings pastorat, då en rad förslag ska upp på bordet för att på sikt skapa en hållbar ekonomi för kyrkan. . . . 'Det är ett bekymmer att vi är landets näst kyrkotätaste område (med 18 kyrkor) med en struktur som är byggd efter hur demografin såg ut på 1800-talet', säger Jonas Hagström. 'Ingen kyrka kommer att stängas helt, alla kan öppnas för dop, bröllop och begravning. Men en del kommer definitivt att användas i mindre utsträckning. . . . Vi ser att vi är oerhört efterfrågade i många sammanhang. Då kanske vi inte ska lägga resurser på ett stort antal mindre gudstjänster', säger Hagström. En rad andra verksamheter ses över. Ett exempel är att körer ledda av kyrkomusiker behöver ha en viss storlek. Är kören för liten kan den slås ihop med en annan. . . . En rationalisering ska inte leda till att anställda sägs upp. Däremot kommer vakanser att mötas upp med omorganisationer. . . . 'Vi har redan delat upp de anställda i två större arbetslag istället för tre. Det gör det lättare att sätta in personal där det behövs', säger Hagström." (Falköpings Tidning 2016-01-13/Peo Janson)

Hajek, Jiri: Strävan efter respekt för de mänskliga rättigheterna som samhällelig framstegsfaktor (1978). Se Frihet och makt - Röster från Charta 77. Jiri Hajek, född år 1913 i Krhanice nära Benesov söder om Prag i Tjeckien. Död 1993. Politiker och diplomat. "Hajek framstod som en av tre ledande talesmän för Charta 77 och blev därmed föremål för polisens förföljelse. Han var en stark försvarare av det kompromisslösa dokumentet som uttryckte principen om universella mänskliga rättigheter." (Svenska Wikipedia "Jiri Hajek" 2018-10-10)

Halbach-Bohlen, Juliet. Se Blankenstein, Amanda M.

Hall, Michael: Gilbert Tuhabonye springer för livet. Se Det Bästa maj 2004.

Hall, Newman: Kom till Jesus! (1848,1902). Bok nr 141c i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek. Christoper Newman Hall, född år 1816 i Maidstone sydost om London i sydöstra England. Död 1902. "En av de mest berömda engelska 'nonconformist' prästmännen under 1800-talet. Han var aktiv i sociala frågor, stödde Abraham Lincoln och avskaffandet av slaveriet under det amerikanska inbördeskriget. . . . Boken 'Kom till Jesus' . . . hade i slutet av århundradet översatts till omkring fyrtio språk och sålts ut över världen i fyra miljoner exemplar." (Engelska Wikipedia "Christopher Newman Hall" 2018-10-19)

Hallander, Märta: Om julförberedelser och jultraditioner inom min familj. 1. Se Gudmundsgillets Årsbok 1983. Märtha Gislén-Hallander, född år 1901. Död 1988.

Hallander, Märtha: Om Knut Gislén och G-kören - Några tidsbilder från 1800-talets slut och 1900-talets början. Se Gudmundsgillets Årsbok (1973-)1975.

Hallberg, Peter: Fornnordisk religion och världsbild. Se Carlsson, Sten-Rosén, Jerker: Den svenska historien 1. Peter Paulus Hallberg, född år 1916 i Göteborg. Död 1995. Litteraturhistoriker och översättare. Professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet 1975-1982. "Hallbergs forskning berör framför allt den isländska litteraturen, inte minst Halldor Laxness verk." (Svenska Wikipedia "Peter Hallberg" 2018-04-10)

Hallbjörner, Sture: Livets källa - En konfirmandbok (1985). Sture Hallbjörner, född år 1934. Präst och författare. "Hallbjörner är (i sin bok 'På väg mot det oundvikliga') inte rädd för att lyfta fram de kämpigare delarna av vad det innebär att bli gammal och uppleva livet växla ned allt mer, detta i en värld som hyllar ungdom och snabbhet. Han ställer döendets villkor bredvid det moderna samhällets krav på allt annat än långsamhet och ålderdom. . . . Han skriver också om hur man mitt i kroppens nedbrytningsprocess i en åldrande kropp, kan överlåta allt det till Gud, en Gud som kallar alla till sin gemenskap, även de dementa och de som inte längre ses som produktiva i samhället." (Dagen 2016-05-02/Therese Palmqvist)

Hallbäck, Sven Axel: Om ödekyrkor och ödekyrkogårdar. Se Växjö stift i ord och bild. Sven Axel Hallbäck, född år 1915 i Falkenberg. Död 2002. Konsthistoriker och författare. Landsantikvarie i Älvsborgs län från 1953.

Halldén, Sören: Universum, döden och den logiska analysen (1961,1984). Sören Halldén, född år 1923 i Vänersborg. Död 2010. Filosof och logiker. Professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet 1964-1988. "Intog (på ädre dagar) en provokativ pessimistisk inställning till forskarnas förmåga att ta sig ur 'föreställningarnas fängelse' och fastna i 'main-stream'. Den andan präglade hans bok (2005), som försöker svara på hur det går till i vetenskapen. Med 'vetenskapen' avsåg Halldén de människor och institutioner som bär dess ideal. Han fann att dessa inte alltid är värdiga bärare av de höga idealen. Boken handlar om vetenskapssociologi och - psykologi. Dess huvudtes är att mänsklig svaghet och osunda sociala mekanismer allvarligt skadar vetenskapen och dess livskraft." (Svenska Wikipedia "Sören Halldén" 2018-09-14) . . . . . . "I sitt eget tänkande hade (Halldén) en pågående dialog med klassikerna, inte minst med Sokrates, vars inflytande på hans sätt att tänka kring moraliska och etiska frågor blev allt tydligare med åren. . . . Sören gjorde starkt intryck på alla genom sitt uppfriskande och direkta sätt. Han tyckte att man lite oftare skulle fråga sig: 'Varför inte lika gärna tvärtom?'" (Årsbok 2011 KVHAA Stockholm 2011/Göran Hermerén och Nils-Eric Sahlin)

Halldorf, Christina: Föräldraskap. Se Johansson m fl, Liselotte: Öm & tålig. Christina Halldorf, född år 1955. Legitimerad psykoterapeut och handledare med existentiell inriktning. "Jag har stor respekt för alla som söker följa Guds vilja och tanke i sina liv, men möjligen händer det att vi överarbetar det hela. Nyfiket läste jag i Bibeln om Guds vilja i förhållande till våra liv. Hans vilja är att vi lever värdigt, lägger oss vinn om det som är gott och behagar Gud, att vi tackar Gud, att vi växer till och bär frukt och så vidare. Själva detaljinnehållet, om vi ska bli skräddare eller socialsekreterare, gifta oss med Kalle eller Marie, bo i Malmslätt eller Mukambo, är i hög grad överlämnat åt vårt eget förstånd och vårt eget hjärta att ta ställning till. Det är när det gäller själva doften från våra liv som Gud har en särskild önskan. Hans åstundan är att vi sprider vällukt." (Dagen 2001-07-17/Christina Halldorf)

Halldorf, Christina: Älska och vara älskad. Se Vardagsord.

Halldorf, Joel: Lewis brev - Urval ur Lewi Pethrus korrespondens (2007). Joel Halldorf, född år 1980 i Linköping. Teolog och författare. Docent i kyrkohistoria vid Uppsala universitet. "Halldorfs forskning är framför allt inriktad på modernitet och religion och svensk frikyrklighet. . . . Som debattör skriver han om frågor som rör religion och politik, religionsfrihetens gränser och religionens offentlighet." (Svenska Wikipedia "Joel Halldorf" 2018-01-03) . . . . . . "Flytande könsidentitet är ingen nyhet, och erfarenheten från andra epoker är att det går att inta en generös hållning mot dessa minoriteter utan att bygga om samhället från grunden. Erfarenheten av att tillhöra ett av två kön är inte bara vanligare, utan också biologiskt och psykologiskt fundamental i allt från identitetsprocesser till reproduktion. I denna mening är de två könen norm, men inte i syfte att förtrycka utan för att vägleda. Därför är de en rimlig utgångspunkt - om än inte ett allomfattande mönster - för barnuppfostran, språk och andra samhällsinstitutioner. Och människor som inte passar in? De är inga misslyckade skapelser, resultatet av att Gud glömde en plåt i ugnen. De lär oss något om tillvaron, något som är sant för oss alla: att skapelsen är ordnad, men inte statisk. Att livet har en riktning, men inte kan sättas på formel." (Dagen 2018-01-24/Joel Halldorf)

Halldorf, Peter: Andens folk (2006). Peter Halldorf, född år 1958. Teolog och författare. Pastor i pingströrelsen. "Har studerat ökenfäderna, kyrkofäderna och ortodoxa kyrkornas teologi, samt även helgelserörelsen och radikalpietismen. . . . Peter Halldorf är en ekumenisk frontgestalt i svensk frikyrklighet, med ett långvarigt och nära samarbete med såväl svenska kyrkan som med den katolska och ortodoxa kyrkan." (Svenska Wikipedia "Peter Halldorf" 2018-02-06)

Halldorf, Peter: Dårarnas längtan (1991)

Halldorf, Peter: En ny ungdomsrörelse. Se Soluppgången 1988.

Halldorf, Peter: Gå ut i strid – Kampskrift för lärjungar (1987)

Halldorf, Peter: "I en död som hans" - Dopet som lärjungaskapets livsmönster. Se Grundt(r)on.

Halldorf, Peter: Omvändelse. Se Vardagsord.

Halldorf, Peter: Öppning. Se Pilgrim – En tidskrift för andlig vägledning 2005:2; 2005:4.

Hallebo, Hans: En såningsman gick för att så (1971; dikter skrivna under 1960-talet). Hans Hallebo, född år 1914 i Öra sydost om centralorten Herrljunga. Död 2006. "Det som kännetecknade Hans Hallebo var hans vänlighet och ödmjukhet samt förnöjsamheten med det liv och den situation som var hans. . . . Han skrev en otrolig mängd dikter, drygt 5 000, varav en mindre del publicerades i sex diktsamlingar samt i Ulricehamns och Borås tidningar. I Ulricehamns Tidning medverkade han under många år med lördagsbetraktelser, i all ödmjukhet betitlade Sabbatstankar." (Ulricehamns Tidning 2011-09-08/Bernt Carlsson)

Hallén, Harald. Se Claesson, Urban: Harald Hallén. Harald Hallén, född år 1884 i Stockholm. Död 1967. Politiker och präst. Ledamot av riksdagens andra kammare 1912-1921 och 1925-1960 och representerade socialdemokraterna. Ordförande i konstitutionsutskottet 1939-1958. "Vid åtminstone ett tillfälle 1954 gick Hallén, mer eller mindre direkt, från ett sammanträde med utrikesnämnden, den mest sekretessomgärdade institution som finns inom svensk utrikesförvaltning, till den sovjetiska ambassaden och lämnade rapport om vad som föredragits under utrikesnämndens sammanträde. . . . Inom socialdemokraterna arbetade han för ett kyrkopolitiskt program som skulle bevara statskyrkan och inte, som partimajoriteten önskade, 'avskaffa' den. . . . Hallén ville få till stånd en kyrka där folkmajoriteten hade makten och ämbetshierarkin var avskaffad. Han uppfattade inte Jesus såsom Gud, utan som en mänsklig idealgestalt. . . . Människorna skola lära känna honom . . . som en ljusets kämpe som ingen annan. . . . Hallén genomförde under många år en gudstjänst med ljuständning på Arvika kyrkogård, som på Alla helgons dag sändes i Sveriges Radio. . . . På så sätt kom han att bidra till att man idag överallt tänder ljus på gravarna denna helg." (Svenska Wikipedia "Harald Hallén" 2017-12-29) . . . . . . "Som förkunnare följde H en i många avseenden förnuftsbetonad linje. Men den materialistiska historieuppfattningen som idé-grund för socialismen vägrade han ta på allvar. Som idébagage hade han det kristna evangeliets sociala innebörd och en allmän humanism i Viktor Rydbergs anda. . . . Om politikern H sade man vid flera tillfällen att han hade riksdagens vackraste röst. . . . Hans griftetal vid Per Albin Hanssons jordfästning tillhörde trots sin oerhörda enkelhet höjdpunkterna i hans talekonst. När H 1912 tog plats i riksdagen, var han dess yngste ledamot. Då han lämnade den 1960, var han sedan många år tillbaka dess ålderspresident, och den posten fyllde han med stor auktoritet. . . . Under tidigare år reste H land och rike omkring som föreläsare. Han beräknas ha hållit omkring 2000 populärvetenskapliga föredrag. De handlade ofta om nutidsmänniskan och religionen, om den moderna tiden och dess inverkan på barnen, om uppfostringsfrågor i allmänhet, sociala spörsmål med internationell räckvidd samt om frihetssträvandena hos de färgade folken. (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:12418/Eric Stapelberg, citat hämtat 2018-10-31)

Hallenberg, Aron: Strövtåg i Leningrad (Jönköpings-Posten 1956-08-04)

Hallesby, O.: En andefylld kristen. Se Soluppgången, Julkalender för 1921. Ole Hallesby, född år 1879 i Aremark nordost om Halden i sydöstra Norge. Död 1961. Professor i teologi vid Menighetsfakulteten i Oslo 1909-1951. "Hallesby blev en av de främsta i kampen mot liberalteologin och liberalkritiken. . . . (Boken 'Från bönens värld') är en lång utredning om bönens väsen och översatt till många språk. Under Andra värlskriget var Hallesby internerad på Grini i Oslo." (Svenska Wikipedia "Ole Hallesby" 2013-12-25) . . . . . . "I 1930-årene stilte Hallesby seg kritisk til Oxfordbevegelsen (Oxford Group Movement). Flere kjente skikkelser hade sluttet sig till bevegelsen, bl. a. teologiprofessoren Sigmund Mowinckel och Ronald Fangen. Bevegelsen representerte et 'korsløst evangelium', hevdet Hallesby." (Norsk biografisk leksikon 2009-02-13/Steinar Moe)

Hallesby, O.: En konung utan like (Jönköpings-Posten 1939-12-01)

Hallesby, O.: Från bönens värld (1927,1964)

Hallesby, O.: Från tvivel till tro (Jönköpings-Posten 1922-04-21)

Hallesby, O.: Guds välsignelse gör rik (Jönköpings-Posten 1925-01-30)

Hallesby, O.: Jesu återkomst (Jönköpings-Posten 1925-12-18)

Hallesby, O.: Ljusa framtidsutsikter i en mörk tid (1949,1950)

Hallgren, Sive: "Mäster Palm" i Jönköping. Se Gudmundsgillets Årsbok 1964-1965. Sive Hallgren, född år 1924 i Hyltebruk. Död 2000. Journalist. Chefredaktör för Sia, Skogsindustriarbetaren, 1973-1984.

Hallgren, Sive: När Jönköpings arbetare bildade ring. Se Gudmundsgillets Årsbok (1966-)1968.

Hallgren, Sive: När socialismen kom till Jönköping. Se Gudmundsgillets Årsbok 1962-1963.

Hallgrimsson, Jonas: Rejsen endt (1845). Se All Nordens lyrik. Jonas Hallgrimsson, född år 1807 i Öxnadalur på norra Island. Död 1845 i Köpenhamn, Danmark. Diktare, översättare, vetenskapsman. "På Island betraktas han som nationalskald. . . . Hallgrimsson var den viktigaste författaren inom den isländska romantikens litteratur." (Svenska Wikipedia "Jonas Hallgrimsson" 2015-09-14)

Halliday, Jon. Se Chang, Jung-Halliday, Jon: Mao - Den sanna historien. Jon Halliday, född år 1939 i Dublin på Irland. Historiker. "(Boken om Mao) fick mottaga pris av populärpressen men fick allvarlig kritik av forskare och historiker." (Engelska Wikipedia "Jon Halliday" 2017-06-13)

Hallin, Lillemor: Om gåvan att leva ogift. Se Johansson m fl, Liselotte: Öm & tålig. Lillemor Hallin, född år 1934. "Lillemor Hallin är känd som företrädare för karismatisk förnyelse och och ledde förnyelsearbetet inom Katolska kyrkan som ordförande för AKKS fram till 2007. Hennes engagemang har en ekumenisk bredd och genom Helhet genom Kristus har förbönssamtal blivit introducerade i hela det kristna Sverige." (Bengts Blogg 2018-04-24/Bengt Malmgren; AKKS = Arbetsgruppen för Karismatisk Förnyelse i Katolska kyrkan i Sverige) . . . . . . "Karismatiska katolikers förgrundsgestalt i Sverige, Lillemor Hallin, har efter 30 år lämnat sitt skötebarn i nya händer. Nu hoppas Sveriges karismatiska katoliker att få fler katolska ungdomar intresserade av förnyelsen i den helige Ande. . . . '(Men) jag lämnar inte det karismatiska arbetet. Jag har fortfarande en bönegrupp(och) själavård och kommer att delta i olika evenemang', säger Lillemor Hallin. 'Men det var min kyrkoherde och jag som startade den karismatiska förnyelsen i Sverige och jag har haft ledningen praktiskt taget hela tiden. Rörelsen är präglad av mig, mina erfarenheter och kontakter.'" (Dagen 2008-03-11/Anna Bieniaszewski Sandberg)

Hallin, Lillemor: Ösa ur varandras källor. Se Vardagsord.

Hallingberg, Gunnar: Kyrkor och samfund i etermediernas tid. Se Brohed, Ingmar: Sveriges kyrkohistoria - Religionsfrihetens och ekumenikens tid. Gunnar Hallingberg, född år 1926 i Skara. Mediehistoriker. Docent i litteraturvetenskap vid Göteborg universitet. . . . Har även varit verksam vid University of Chicago och Högskolan i Jönköping, där han är hedersdoktor. Var 1975-1991 rektor vid Södra Vätterbygdens folkhögskola i Jönköping. Han har bland annat specialiserat sig på svensk radiohistoria." (Svenska Wikipedia "Gannuar Hallingberg" 2017-10-29) . . . . . . "Gunnar Hallingberg har gjort ett herkulesarbete efter pensioneringen: två böcker på nära 900 sidor om väckelserörelsen från 1800-talets mitt til 1980. . . . Han talar väl om sin barndom och sitt kära Missionsförbund. Han gör heller ingen hemlighet av den glädje han kände över att få lämna 'det eviga marxistiska mässandet' på universitetet i Göteborg 1975 för att få skapa och tänka fritt från sin rektorsstol på Södra Vätterbygdens folkhögskola. . . . Gunnar Hallingberg visar hur väckelsefolket organiserade sig, drog in i riksdag och kommunhus och med sin mission visade vägen ut i den stora världen. Tala om kulturskapande! Ändå har en liten grupp kulturradikaler runt Uppsala och Lund lyckats prägla 1900-talets kulturliv och samhällssyn med sin ofta överdrivna vördnad för vetenskap och teknik. Eftersom de också skrivit de läroböcker som använts i årtionden har frikyrkorörelsen nära nog helt marginaliserats. Gunnar Hallingberg tror att deras föerdomsfulla översittarmentalitet mot frikyrkliga kulturyttringar beror på både okunnighet och ointresse. Det går inte att ta miste på den besvikelse han känner över detta sorgliga svek från akademikerhåll. Men det är en återhållen vrede, fri från rallarsvingar. . . . "Vi håller på att förlora själva jästen i frikyrkligheten', säger han apropå omvändelsen. 'Detta avgörande beslut var grunden för läsarnas sammanhållning och tjänst, på det vilade missionen hemma och ute, det formade tron på alla människors lika värde och det utgjorde jordmånen för demokratin. . . . Märkligt nog är det inte många som förstår omvändelsens betydelse idag. Man hör aldrig ordet omvändelse i en predikan nu för tiden, ingenting om att man måste fatta ett beslut för att bli kristen. Allt handlar bara om att Gud är kärlek.'" (Dagen 2017-04-20/Håkan Arenius)

Hallingberg, Gunnar: Viktor Rydberg och tidens gång. Se Gudmundsgillets Årsbok 1995.

Hallman, Nils: Stjärnfolket - Om en utvald generation. Se Grundt(r)on.

Hallowell, John: "In my day we all had faces". Se Life Atlantic, The Magazine 10 juni 1968.

Hallqvist, Anders-Westblom, Per: Viktiga händelser i Baptistsamfundets historia. Se Tro Frihet Gemenskap.

Hallqvist, Britt G.: Herdaminnen och barnasinnen (1995). Britt Gerda Hallqvist, född Nyman år 1914 i Umeå. Död 1997. Psalmdiktare, poet och översättare. "Var mycket engagerad i Svenska kyrkans gudstjänstförnyelse under slutet av 1900-talet. . . . Skrev många originalpsalmer, översättningar och bearbetningar för 1986 års psalmbok. . . . Helena Bodin, docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet . . . (skriver: 'Britt G. Hallqvists) författarskap överskrider inte bara gränserna mellan genrerna, tiderna, språken, trosbekännelserna och de olika kategorierna av läsare, utan de underkänner dem också: dessa gränser är inte intressanta, inte giltiga.' Barnen tilläts ha starka känslor och att genomskåda de vuxna och vuxenvärlden vilket var något helt nytt i barnlitteraturen." (Svenska Wikipedia "Britt G. Hallqvist" 2018-04-28) . . . . . . "Det har talats och skrivits mycket om Britt G Hallqvists teologi. Själv sade hon sig inte han någon. Samtidigt som hon var så oerhört verksam inom kyrkans värld. 'Hon var förstås troende', säger (sonen) Martin Hallqvist. 'Men hon kunde förstås beskrivas som en sökande natur.' Han funderar en stund och säger sedan: 'Hon var nog egentligen rätt förtegen - inte alldeles öppen alltid. Hon hade svårt för hymlande människor. Det såg hon igenom! Kanske kan man sammanfatta henne som "trygg i sin tro, utan att vara tvärsäker".' (Dagen 2014-01-22/Katarina Josephson)

Hallqvist, Britt G.: Små saker. Se Bohman, Pontus.

Hallqvist, Ingvar: Soldattorpen. Se Ölsremma - en liten gränssocken vid Komosse. Ingvar Hallqvist, född 1931 i Åremma i Ölsremma nordost om centralorten Tranemo.

Hallqvist, Sten: Vägledaren Adolf Kloo. Se Nunstedt, Thorsten: Vi minns Adolf Kloo. Sten Hallqvist, född år 1904 i Frändefors norr om centralorten Vänersborg. Död 1978. Präst och lärare. Kyrkoadjunkt i Alingsås församling 1947-1952. "Efter prästvigningen i Skara (år 1940) blev han pastorsadjunkt i Västra Tunhems och Bredareds församling, kom till Sandhults församling 1943 och var kyrkoadjunkt i Alingsås församling 1947-1952. Sten Hallqvist blev adjunkt vid Alingsås högre allmänna läroverk 1952 och därefter adjunkt i kristendom och svenska vid Lunds privata elementarskola 1958-1976. Gifte sig 1939 med Britt Nyman, senare känd som Britt G. Hallqvist." (Svenska Wikipedia "Sten Hallqvist" 2018-01-27)

Hallström, Björn: Jag trodde på Stalin (1952). Björn Hallström. "Hallström var högt uppsatt i det svenska kommunistiska partiet SKP och verkade bland annat på Norrskensflamman. Han lämnade kommunismen efter 17 år och blev kväkare. Allt Hallqvist skrev om hjärntvätt, falska ideal, likriktning och nödvändigheten att ljuga när det tjänar saken - naturligtvis bet inget av detta på mig då. Hallström var ju en renegat. Dessutom hade han ju blivit religiös. . . . Hallström beskriver också ingående med vilken järnhand Moskva styrde över det gamla kommunistpartiet, ideologiskt och ekonomiskt. Vartenda komma, både i prosan och i bokföringen, skulle sättas av Moskva. . . . Hur andra gamla västeraktivister innerst inne ser på de där extremiståren på (19)60- och 70-talen, kan jag naturligtvis inte säga. Själv kan jag inte se dem i ljuset av vare sig den härliga gemenskapen eller de spännande olagligheterna eller 'samma sociala patos då som nu'. Jag kan inte ens se perioden som en nyttig men dyrköpt vaccinering mot totalitära tendenser. Den är och förblir en skamfläck." (art-bin.com/Karl-Erik Tallmo 1997 med några tillägg gjorda 2011 och 2017, citat hämtat 2018-11-01)

Halpern, Baruch: Why Manasseh is blamed for the Babylonian Exile: the Evolution of a Biblical Tradition. Se Vetus Testamentum (1998). Baruch Halpern, född år 1953. Professor i Judiska studier vid 'the University of Georgia'. "Han är uppmärksammad för sin användning av arkeologisk information för att tolka innebörden av bibeltexter." (Engelska Wikipedia "Baruch Halpern" 2017-05-27)

Haltiner Nordström, Susanne. Se Pettersson, Claes-Haltiner Nordström, Susanne: En stad i vatten. Susanne Haltiner Nordström, född år 1963. Arkeolog.

Hamilton, C.J.: Karusellen (1918). Bok nr 66 i Mullsjö Missionsförsamlings 1920-tals söndagsskolbibliotek.

Hamlin, Bertil: Filadelfia i Skillingaryd. Se Storck, Rune: Skillingaryd förr och nu, del VI. Bertil Hamlin, född år 1915. Trävaruhandlare. Politiker (Folkpartiet).

Hammar, Inger: Kvinnor kräver tillträde till det teologiska samtalet - Lydia Wahlström och Emilia Fogelklou. Se Brohed, Ingmar: Sveriges kyrkohistoria - Religionsfrihetens och ekumenikens tid. Inger Hammar, född år 1942 i Oskarshamn. Död 2007. Historiker. Gift med ärkebiskopen K.G. Hammar.

Hammar, KG: Ecce homo - efter två tusen år (2000). Karl Gustav Hammar, född år 1943 i Hässleholm. Teolog och kyrkoman. Ärkebiskop i Svenska kyrkan 1997-2006. "Hammar utgår från ett immanent gudsbegrepp. 'Den som vill veta något om Gud kan inte gå utanför människan.' . . . Han ställer de egna känslorna (till skillnad från Jesu och Bibelns auktoritet) som kriterium för en kristens tro och lydnad. . . . Hammar sade i en uppmärksammad intervju i Kyrkans tidning 2002, att ' . . . man måste inte tro på något särskilt för att vara kristen. Det räcker att man säger att man vill vara med.' . . . Hammars teologiska ståndpunkt följer en trend inom den moderna kristenheten i världen. . . . Hans avståndstagande från vad många troende ser som grundläggande sanningar, och bristen på tydliga svar om den kristna trons innebörd, hindrade Hammar från att verka som en samlande ledargestalt för de människor som regelbundet går i kyrkan. . . . (Har talat) om Jesus som 'Guds främsta verk' (vilket ansetts) strida mot de fornkyrkliga bekännelsernas teologi, enligt vilken Jesus inte är Guds verk utan Guds väsen. . . . Han har praktiserat zenmeditation sedan 1980-talet. Han ser inte någon skarp linje mellan kristendom och buddism. . . . Från 1960-talets vänsterradikalism hämtade han det sociala evangeliet och ett internationalistiskt perspektiv. . . . Liksom övriga biskopar inom Svenska kyrkan stödde han införandet av kyrklig välsignelseakt och/eller vigsel för samkönade par." (Svenska Wikipedia "K.G. Hammar" 2018-07-20)

Hammar, Wilh. (pastor): Fullkomlig frälsning (Jönköpings-Posten 1919-05-16). Wilhelm Hammar, född 1865. Död 1926. Baptistpredikant i Kolbäck, Kristianstad, Örebro, Stockholm, Göteborg och Alingsås. "Överste Broady skickade (1888) till Kolbäck Wilhelm Hammar, som var elev i andra klassen på (Betel)seminariet. En 23 års man från Räfsnäs, Ludvika, Stora Kopparbergs socken. Inte anade jag då att han skulle bli min make. . . . Wilhelm Hammar kom till jul och nyår och predikade Guds ord så varmt och överygande och med så stor hänförelse, att alla som hörde honom rycktes med och tändes av samma eld, som den unge predikaren besjälades av. Mycket folk samlades för att höra och själar vunnos för Gud och hans son Jesus Kristus. . . . Wilhelm Hammar predikade och jag spelade orgel vid sammankomster i Salem samt följde med till andra platser där predikan hölls. . . . Den 1 nov 1891 förlovade Wilhelm och jag oss i mitt hem inne i förmaket. Min älskade far läste Fader vår och Herrens välsignelse med och över oss och så växlade vi ringar. På aftonen var en kaffefest i Salemkapellet för försaamlingens alla medlemmar och inbjudna släktingar och vänner. Jag hade min ljusblågröna klänning med eiffelfärgade sideninsättningar på mig." (kolbäcksbygden.se - Kolbäcks hembygdsförening "Elin Hammars minnen" nedtecknade någon gång på 1940-talet, citat hämtat 2018-11-01)

Hammarberg, Bertil (kyrkoherde, Norahammar): Stolsben, räkning och Gud (Jönköpings-Posten 1971-08-21). Bertil Hammarberg. "En kyrkoherde som stack ut lite var Bertil Hammarberg. Han och hans fru Barbro lämnade många fina minnen efter sig. Hans tavlor finns i många hem i vår församling." (Kyrkobladet 1/2011 - En hälsning från Svenska Kyrkan i Norrahammar, Hovslätt och Sandseryd/Gerd Karlsson: 30 år som kyrkvärd)

Hammarskjöld, Dag: Vägmärken (1963). Se också Svegfors, Mats. Dag Hammarskjöld, född år 1905 i Villa Liljeholmen (strax väster om Korskyrkan) i Jönköping. Död 1961 nära Ndola i Nordrhodesia/Zambia. Nationalekonom, jurist, äbetsman, diplomat och författare. Från 1953 fram till sin död var han FN:s generalsekreterare. "Han kunde lika gärna analysera klassisk musik, franska impressionister och diskutera kristen teologi. . . . Hade svårt att acceptera den ateism som utbredde sig under hans samtid, och var djupt intresserad av William James, Ernest Renan, Rudolf Otto, Carl Gustaf Jung och Martin Buber. Till denna sida av hans personlighet hörde det att han lät inreda ett meditationsrum i FN-huset." (Svenska Wikipedia "Dag Hammarskjöld" 2018-10-12) . . . . . . "H:s kristendom var inte förenad med något behov av församlingsliv och församlingsgemenskap i vanlig mening. . . . H:s religiositet var däremot inställd på en egen dialog med Gud och ett genomgående tema i Vägmärken är själens förening med Gud. H framstår sålunda som andligen besläktad med raden av kristna mystiker, av vilka han särskilt tagit intryck av Mäster Eckehart, Johannes av Korset och Thomas a Kempis. Detta drag hos H var likväl förenat med en vilja att verka i världen, att göra sig nyttig." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:12545/Sture Petrén, citat hämtat 2018-11-01)

Hammarsten, Fredrik: Den eviga livskällan (Jönköpings-Posten 1939-05-26). Fredrik Hammarsten, född år 1846 i Norrköping. Död 1922. Präst. "Blev (1898) tjänstgörande hovpredikant. . . . Kallades 1899 till predikant vid Blasieholmskyrkan i Stockholm och utnämndes 1908 till kyrkoherde i Jakobs församling där. . . . Var en av den svenska huvudstadens mest gärna hörda predikanter." (Svenska Wikipedia "Fredrik Hammarsten" 2017-10-13) . . . . . . "I trohet mot det lutherska och rosenianska arvet var hans förkunnelse starkt kristocentrisk. Samtidigt var den fri från all polemik mot de religiösa riktningar, som han ej kunde gilla. . . . I Stockholm fanns det ingen annan predikant, vilken 'såsom han årtionde efter årtionde . . . förmådde fylla kyrkan med andäktiga åhörare' (H E Hallberg)." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:12554/Robert Murray, citat hämtat 2018-11-01)

Hammarsten, Fredrik: Ett konungsligt prästerskap (Jönköpings-Posten 1926-11-12)

Hammarsten, Fredrik: Herrens namn (Jönköpings-Posten 1908-04-02)

Hammarsten, Fredrik: Sådd på Guds åker - Predikningar Första årgången (1904,1925)

Hammarström, Ebba: Aténarens dotter - Berättelse från fjärde århundradet (1910). Bok nr 41 i Mullsjö Missionsförsamling 1940-talsbibliotek.

Hammer, Raymond: Begrepp i hinduismen. Se Världens religioner. Raymond Hammer, född år 1920 i London, England. Död 1994. Teolog och präst. (BG Ask-kommentar: Möjligen kan dessa uppgifter avse 'en annan' Raymond Hammer.)

Hammer, Raymond: Den eviga läran: Hinduismen. Se Världens religioner.

Hammer, Raymond: Rötter: Den hinduiska religionens utveckling. Se Världens religioner.

Hammerich, Fr.: "De episk-kristelige Oldqvad hos de gotiske Folk" (1873). Se Rydberg, Viktor: Skalden Kadmon och Ruthwell-korset. Frederik Hammerich, född år 1809 i Köpenhamn, Danmark. Död 1877. Historiker. "(I mitten av 1830-talet gjorde han) en längre utlandsresa. . . . På svensk mark gjorde han den upptäckten, att 'Norden er et, som Graekenland var et.' . . . Efter denna nordiska resa . . . hade den unge danske teologen blivit en av de första svalor, som förebådade skandinavismens korta sommar." (jämför Danska Wikipedia "Frederik Hammerich (teolog)" 2018-07-20)

Hampson, Norman: The Enlightenment (1968). Norman Hampson, född år 1922 i Manchester i England. Död 2011. Professor i historia vid 'the University of York' 1974-1989. "Ledande auktoritet i den franska revolutionens historia." (Engelska Wikipedia "Norman Hampson" 2017-11-05)

Hamrén, Olof: "Den samling av hederligt folk, som å denna orten sig uppehålla". Se Hamrén, Olof: Reseberättelser från södra Sverige 1742.

Hamrén, Olof: Reseberättelser från södra Sverige 1742 (1742). Se Gudmundsgillets Årsbok 1996.

Hamrin, Agne: Den moderna antisemitismen (Jönköpings-Posten 1935-07-05). Agne Hamrin, född år 1905 i Jönköping. Död 1983. Journalist och författare. "Växte upp i en frikyrklig miljö inom Svenska Alliansmissionen i Jönköping. . . . Debuterade med 'En liten stad: kåserier på vers och prosa om den svenska landsortsstaden i helg och söcken' 1931, vilken till fadern Josef Hamrins förtrytelse hade förlagts av Bonniers och inte av familjens eget förlag." (Svenska Wikipedia "Agne Hamrin" 2018-05-14)

Hamrin, Agne: En liten stad (1931)

Hamrin, Agne: I fascismens Europa (1979). Se Gudmundsgillets Årsbok 1998.

Hamrin, Yngve: "Det skapades en andlig situation ..." (Jönköpings-Posten 1936-10-06). Yngve Hamrin, född år 1907 i Jönköping. Död 1969. Publicist och politiker. Chefredaktör för Jönköpings-Posten 1935-1969. "Aktiv i nykterhetsrörelsen samt i Svenska alliansmissionen, i vars styrelse han blev ledamot 1951. Han var riksdagsledamot i andra kammaren för Jönköpings läns valkrets från 1953 till sin död 1969. I riksdagen satt han bland annat i konstitutionsutskottet som suppleant 1953-63 och som ledamot 1964-69. Han var flitigt engagerad i bland annat konstitutionella, religiösa och sociala frågor. Bland de frågor han ägnade sig åt kan nämnas alkoholpolitik samt boxningens skadeverkningar." (Svenska Wikipedia "Yngve Hamrin" 2016-08-18) . . . . . . "Uppväxtåren i hemmet (i Jönköping) och studieåren i Lund fick sin prägel av den strängt puritanska kristendom, som kännetecknade den småländska alliansmissionen med dess fosterländskt betonade utlöpare i Jönköpings läns valmansförening. . . . Inte sällan var han i både pressen och riksdagen den ensamme, och mången tyckte sig skönja ett drag av hårdhet, särskilt på senare år. I debatter om kristendomsämnet, kyrkosamfundens ställning, nykterhet och allmän tukt drev han oförfärat sin övertygelse. . . . Sina främsta parlamentariska insatser gjorde H som ledamot av konstitutionsutskottet. Debatterna om granskningen av statsrådens fögderi var för honom högtidsstunder, eftersom han i övervakningen av myndigheterna och vården av den grundlagsstadgade medborgarfriheten såg den kanske viktigaste funktionen av ett levande ocvh effektivt folkstyre. Till det långvariga förarbetet på ny författning lämnade han självständiga bidrag. H:s starka humana ambitioner ledde honom till ett fördjupat intresse för mentalvården och när han offentligt berörde denna del av sin verksamhet präglades hans omdömen av medkänsla men också sinne för rättssäkerhet och samhällsskydd. H ägde en ovanlig naturlig fallenhet för att uttrycka sig i skrift och ännu mera i tal. I riksdagen framstod han ofta som enstöring men utvecklade i talarstolen en lidelsefull intensitet. Orden föll direkt och osökt, vitala och övertygande. Bakom skymtade man en känsloladdning, som vittnade om hård inre prövning och allvarlig självuppgörelse." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:12575/Manne Ståhl, citat hämtat 2018-11-01)

Hamrin, Yngve ("Präntaren II"): Gilleskrönika 1935-1937. Se Mäster Gudmunds Gilles Årsbok 1935-1937.

Hamrin, Yngve: Med vida gränser (Jönköpings-Posten 1953-10-17)

Hamsun, Knut: Markens gröda (1917,1953). Knut Hamsun (egentligen Knut Pedersen), född år 1859 i Lom (alt. Vågå) nordväst om Lillehammer i Norge. Död 1952. Författare. Mottog år 1920 Nobelpriset i litteratur. "Räknas som en av 1900-talets mest inflytelserika litterära stilister och anses av många ha gett upphov till den moderna romanen. . . . Hamsun sympatiserade med Tyskland både under första och andra världskriget. . . . (Han) ställde sig till propagandistiskt förfogande för Vidkun Quislings regering (i Norge). . . . Hamsuns sista verk blev den självbiografiska 'Paa gjengrodde Stier' (1949) där han försöker föklara och försvara sitt ställningstagande för nazismen. . . . Den rysk-amerikanske författaren och Nobelpristagaren Isaac Basjevis Singer skrev 1967 att Hamsun var 'den moderna skönlitterära prosalitteraturens fader'. . . . (Ernest Hemingway, Sigurd Hoel, Hermann Hesse,) Thomas Mann, Franz Kafka, Maksim Gorkij, Stefan Zweig och Henry Miller har get uttryck för att de står i skuld till Hamsuns författarskap. . . . Albert Einstein sade: 'Jag anser honom vara en av vår tids största människor.' . . . Enligt Thomas Mann hade 'aldrig någon varit mer förtjänt av Nobelpriset', och han liknade Hamsun vid Homeros och Dostojevskij." (Svenska Wikipedia "Knut Hamsun" 2018-09-04) . . . . . . "(Hamsuns) senare skildringer av nordnorsk natur och miljø vitner om en sterk kjaerlighet til folk och landskap i Nordland. Det er derfor ikke uten grunn at folk nordpå regner ham som sin forfatter. . . . Bonderomanen 'Markens grøde' fra 1917 . . . er en moderne pastorale om tilfredsheten ved å leve et (arbeids)liv i pakt med naturen og en lovsang til bonden, med et jorddyrkeevangelium fremført i bibelske vendinger. . . . Han var en glødende nasjonalist, og hans tenkning hade et rasistiskt islett. Ikke minst gjenfant han sine egne holdninger i nazistenes forherligelse av bonden." (Norsk biografisk leksikon 2009-02-13/(Ö)ystein Rottem)

Hamsun, Knut: Svält (1890,2007)

Hamzawi, Muhammed el: Tarnanno (1959). Se Rydberg, Ingvar: Arabiska berättare.

Handbok för kyrkligt juniorarbete (red. Carl-Åke Söderberg) (1956)

Hanell, Krister. Se Persson (P:n) Nilsson, Martin-Hanell, Krister: Forntidens historia. Krister Hanell, född år 1904 i Husie i Malmö. Död 1970. Antikforskare och professor vid Lunds universitet 1957-1970.

Hanna, William: Passionsweckan (1866,1882). Bok nr 158 i Mullsjö Missionsförsamlings 1940-talsbibliotek. William Hanna, född år 1808 i Belfast på Nordirland. Död 1882. Skotsk pastor och teologisk författare.

Hansen, Steven E.: Forgiving and Retaining Sin: A Study of the Text and Context of John 20:23. Se Horizons in Biblical Theology (1997).

Hansén, Sven-Olof: En minnesrik skolresa. Se Soluppgången 1963. Sven-Olof Hansén, född år 1932 i Stockholm. Död 2005. "Missionär i Japan 1958-1977. . . . (Efter att bland annat under tio år varit Svenska Alliansmissionens missionssekreterare med ansvar för arbetet i Asien) blev det från 1993 ytterligare fyra år i Japan. Även efter pensioneringen blev det några kortare perioder i SAM:s tjänst i Japan." (Dagen 2005-02-17/Anders Bengtsson)

Hanson, Anthony T.: The Old Testament Background to the Raizing of Lazarus. Se Texte und Untersuchungen (1973). Anthony Tyrrell Hanson, född år 1916 i London, England. Död 1991. Professor i teologi vid University of Hull 1963-1981.

Hanson, Anthony T.: The Use of the Old Testament in the Pastoral Epistles. Se Irish Biblical Studies (1981).

Hanson, K.C.: Blood and Purity in Leviticus and Revelation. Se Listening: Journal of Religion and Culture (1993). K.C. Hanson har undervisat i Bibliska studier vid "Episcopal Theological School and the School of Theology" vid Claremont, Creigton University och St. Olaf College.

Hansson, Bengt. Se Herneby, Erik: Livets höga visa och andra dikter.

Hansson, Eva Christina: Storskifte och laga skifte i Ljungberg Östergård. Se Mellan Härån och Rasjön 1984.

Hansson, Karl-Johan: Kyrkan i framtiden. Se Växjö Stifts Hembygdskalender 1996/97. Karl-Johan Hansson, född år 1939 i Terjärv sydost om Karleby och nordost om Vasa i Finland. Teolog och musikförskare. T.f. professor i musikvetenskap 1986-87 och lektor 1987-94 och professor 1997-2003 i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Sveriges första stiftslektor i Växjö 1993-1997. "I sitt forskningsarbete har (Hansson) inriktat sig på hymnologi, både musikvetenskapligt och teologiskt. Han är internationellt erkänd som hymnolog, bland annat som styrelsemedlem i 'Internationale Arbeitsgemeinschaft für Hymnologie' och 'Nordhymn'." (Svenska Wikipedia "Karl-Johan Hansson" 2018-07-20) . . . . . . "Den 27 februari (2003) höll Hansson sin avskedsföreläsning (vid Åbo Akademi), och fokuserade på den teologiska biten i hans liv. Han berättade om några händelser som fastnat i minnet som milstolpar i utformningen av hans teologiska syn, och avslöjade bland annat att han i ett skede lekte med tanken att kalla sig 'en kristocentrisk liberal med sakramentala drag och vissa cyniska och anarkistiska tendenser'. . . . Han kommer fortfarande att vara aktiv några år i ett nordiskt forskningsprojekt för hymnologi, och ämnar också spela violin i Korsholms kyrkoorkester, sjunga i Wasa sångargille, fördjupa sig i latin, inreda en egen snickarbod. 'Det här är drömmarna, vi får se hur verkligheten börjar se ut.'" (Meddelanden från Åbo Akademi 2003-03-07/Michael Karlsson)

Hansson, Ola: Allting gott. Se Hansson, Ola: Dikter. Ola Hansson, född år 1866 i Hönsinge nordost om centralorten Trelleborg. Död 1925 i Buyukdere vid Bosporen, Turkiet. Poet, författare, journalist och kritiker. "Den skånska slättnaturen är i hans dikter många gånger återgivna med skarp och känslig iakttagelse. . . . (Friedrich) Nietzsches lära påverkade Hanssons personlighet starkt en period, och han gjorde sig till tolk särskilt för den intelligensaristokratiska åskådning, vars apostel Nietsche på den tiden (omkring år 1890) var. Det distanserade honom från hans kusin (filosofen) Hans Larsson som inte kunde fördra de nietzscheanska idealen." (Svenska Wikipedia "Ola Hansson" 2018-05-03) . . . . . . "Redan 1892 tog Hansson emellertid avstånd från viktigare drag i Nietzsches tänkande. I ett brev till Viktor Rydberg instämmer Hansson i dennes kritik av övermänniskotanken och därmed var vurmen för den tyske tänkaren mer eller mindre över." (Samlaren 2005/Mattias Pirholt) . . . . . . "Vid övergången till nittiotalet mottog H i snabb följd litterära och filosofiska impulser som delvis förändrade hans författarskap. Från Nietzsche var steget inte långt till det germanska bondeevangeliet, pangermanismen, i Julius Langbehns uppmärksammade skrift Rembrandt als Erzieher. . . . Pangermanismen utvecklades hos H i alltmera mystisk, romantiskt individualistisk riktning, även med inslag av rasmystik, antisemitism. . . . Även sedan han upphört att söka forma gestalter och öden i berättelser förblev han en diskret, tyst och skarpögd iakttagare av människor och landskap." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:12596/Hans Levander, citat hämtat 2018-11-02)

Hansson, Ola: Dikter (1884). Se Hansson, Ola: Lyrik och essäer.

Hansson, Ola: Dikter på vers och prosa (1901)

Hansson, Ola: (Ur) Hembygdsvisor. Se Selander, Sten: Levande svensk dikt från fem sekler samt Hansson, Ola: Notturno.

Hansson, Ola: Lyrik och essäer (1997)

Hansson, Ola: Notturno (1885)

Hansson, Ola: Psyche. Se Selander, Sten: Levande svensk dikt från fem sekler samt Hansson, Ola: På hemmets altare.

Hansson, Ola: På hemmets altare (1908)

Hansson, Ola: Oktoberskymning. Se Håkanson, Björn samt Hansson, Ola: Dikter på vers och prosa.

Hansson, Sigfrid: Ur skomakareyrkets historia - En studie över skråväsendet (1919). Sigfrid Hansson, född år 1884 i Vellinge. Död 1939. Journalist, ämbetsman, politiker (socialdemokrat). Äldre bror till statsminister Per Albin Hansson. "Framstående kännare av den svenska fackföreningsrörelsens historia. . . . I egenskap av redaktör (från år 1920) för (Landsorganisationens tidskrift) Fackföreningsrörelsen fick Hansson en central roll i LO och när organisationen under mellankrigstiden kom att satsa mer på folkbildning i syfte att förankra reformismen bland LO-medlemmarna blev Hansson en nyckelfigur. Hansson tillhörde sedan 1919 (riksdagens) första kammare, där han från 1922 tillhörde lagutskottet. Han var även föreståndare för LO-skolan Brunnsvik innan han 1937 blev generaldirektör för Socialstyrelsen." (Svenska Wikipedia "Sigfrid Hansson" 2018-06-25) . . . . . . "H gjorde sin stora insats som den svenska fackföreningsrörelsens förste och främste historietecknare. Från ledande fackligt håll har omvittnats, att H utövat ett stort och bestående inflytande på fackföreningsrörelsens utveckling och inriktning. Han ägde en omutlig rättskänsla, en hög grad av klokhet och en osedvanlig arbetsförmåga samtidigt som han förskaffade sig en omfattande beläsenhet. I sin dagliga gärning var han en sällsynt älskvärd och godhjärtad man." (Svenskt Biografiskt Lexikon - Riksarkivet/urn:sbl:12598/Sven Skogh, citat hämtat 2018-11-02)

Hansson, Solveig: Enhet och mångfald. Se Vardagsord.

Hansson, Solveig: Vilket herrans väder! Se Vardagsord.

Hansson, Stina: Konstens regler och hjärtats bud. Se Signums svenska kulturhistoria - Frihetstiden. Stina Hansson, född år 1942. Historiker. Professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet (1990 -). "Mina kronologiska huvudområden har varit 1600- och 1700-talen och mina arbeten har framför allt gällt den svenska litteraturen ur klassisk-retorisk synvinkel samt områden som brevskrivning, andaktslitteratur och den kulturella och litterära repertoar som de unga fick ta del av i sin utbildning." (Göteborgs universitet, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion 2012-07-18/Stina Hansson)

Hanzén, Arne (pastor, Kulltorp): Ett glädjens budskap (Jönköpings-Posten 1962-02-03). Arne Hanzén, född år 1932 i Stockholm. Död 2016. Pastor (Alliansmissionen), kantor och sångare. "(Arne Hanzén) växte upp på barnhem. . . . (Han) hade ett stort härta för barnhemsbarn och har sedan slutet av 1980-talet gjort hjälpresor till Polen, Rumänien och under 20 års tid 59 hjälptransporter till Sävsjös vänort Telsiai i Litauen. Arne har även varit engagerad i politiken och var bland annat ordförande i Sävsjö kommuns kulturnämnd." (Dagen 2016-02-17/Vilhelm Hanzén)

Haqui, Yahya: De fattigas moder. Se Haqui, Yahya: Umm Hashims lampa.

Haqui, Yahya: Umm Hashims lampa (1944). Se Rydberg, Ingvar: Arabiska författare.

Harder, Keith: Allting gemensamt. Se Världsvid kristendom vid 1900-talets slut.

Hardy, Thomas: Hemkomsten (1878,1943). Thomas Hardy, född år 1840 i Higher Bockhampton nordost om Stinsford och väster om Bournemouth i södra England. Död 1928. Författare. "Tydligt kom (den mörkt pessimistiska filosofi, som präglar hans senare verk) till synes först i 'The return of the native' (1878), där idyll och tragik kombinerats och där hans fatalistiska uppfattning av människolivet är färdigformad. En alltmer mörknande tragisk stämning utmärker de största av hans följande verk . . . 'Tess of the d'Urbervilles' (med undertiteln 'En ren kvinna' (1891), allmänt ansedd som hans främsta roman." . . . Denna (bok) gav upphov till en opinionsstorm i England - hur en förförd kvinna samtidigt kan betraktas som 'ren'. . . . Vid sin död 1928 var Hardy en av Englands mest uppskattade och respekterade författare, på många sätt mer populär än Charles Dickens." (Svenska Wikipedia "Thomas Hardy" 2018-06-16) . . . . . . "Forskare har diskuterat Hardys religiösa böjelser i åratal och ofta varit oförmögna att nå samstämmighet. Hardys religiösa liv tycks emellertid ha blandat agnosticism, deism och spiritism. . . . Han bibehöll emellertid en stark emotionell anknytning till den kristna liturgin och kyrkoritualer, särskilt så som de framträdde i lantliga samhällen . . . och bibliska hänvisningar kan påträffas invävda i många av Hardys romaner." (Engelska Wikipedia "Thomas Hardy" 2018-10-31)

Hardy, Thomas: Tess av d'Urberville (1891,1959)

Harley, David: Det utvalda folket: Judendomen. Se Världens religioner.

Harper, Michael: Förnyelse i den heliga Anden. Se Världsvid kristendom vid 1900-talets slut. Michael Harper, född år 1931 i London, England. Död 2010. Präst i 'Church of England' som blev präst i 'the Antiochian Orthodox Church'. "Nyckelledare i den brittiska karismatiska rörelsen från 1960-talet till 1980-talet. . . . Hans mest populära bok 'A Love Affair' (1982) diskuterade nödvändigheten att skilja mellan kroppslig kärlek (eros) och andlig kärlek (agape). Harper lämnade anglikanismen 1995 på grund av vad han såg som 'Church of England's' tilltagande dogmatiska slapphet, särskilt med hänsyn till prästvigningen av kvinnor." (Engelska Wikipedia "Michael Harper (priest)" 2016-03-01)

Harris, Peter: Skapelsens förvaltare. Se Världsvid kristendom vid 1900-talets slut. Peter Harris. Peter och hans fru Miranda flyttade 1983 (från Liverpool i England) till (Algarve i) Portugal för att upprätta och stå i spetsen för A Rochas första fältstudiecenter och fågelobservatorium.

Harrison, Dick: Den politiska kulturen. Se Signums svenska kulturhistoria - Medeltiden. Dick Harrison, född år 1966 i Huddinge söder om Stockholm. Uppvuxen i Staffanstorp och bor sedan 2008 i grannorten Åkarp, i Skåne. Historiker, författare. Professor i historia vid Lunds universitet 2003 - . "Hans huvudområde är medeltiden och modern historia. . . . 2010 erhöll han Monteliusmedaljen med motiveringen 'Harrison har med sin breda publicering väsentligt bidragit till ett ökat historieintresse i vårt land'. Han har under senare år engagerat sig mot Sannfinländarna i striden om obligatorisk svenskundervisning i Finland." (Svenska Wikipedia "Dick Harrison" 2018-09-29)

Harrison, Dick: Förrädaren, skökan och självmördaren (2005)

Harrison, Dick: Jarlens sekel - En berättelse om 1200-talets Sverige (2002)

Harrison, Dick: Krigarnas och helgonens tid - Västeuropas historia 400-800 e.Kr. (1999)

Harrison, Everett F.: Historical Problems in the Fourth Gospel. Se Bibliotheca Sacra (1959). Everett F. Harrison, född år 1902 i Skagway öster om Anchorage i sydöstra Alaska, USA. Död 1999. Präst (presbyteriansk) och teolog. "Harrison var en framträdande gestalt i den nyevangelikala rörelsen vid mitten av 1900-talet." (Engelska Wikipedia "Everett F. Harrison" 2018-09-13)

Harrison, George. Se Martin, Sir George: George Harrison - En äkta Beatle. George Harrison, född 1943 i Liverpool i nordvästra England. Död 2001. Musiker, gitarrist, sångare, låtskrivare och producent. "En av medlemmarna i popgruppen 'The Beatles', där han mestadels spelade sologitarr. . . . Via sitt, och övriga i 'The Beatles', intresse för indisk filosofi och musik, blev han också en övertygad vegetarian." ." (Svenska Wikipedia "George Harrison" 2018-08-11) . . . . . . "Harrison omfattade Hare Krishna-traditionen, särskilt 'japa-yoga'-återupprepande (av gudomens namn) med radband, och han blev en livslång hängiven anhängare. Angående andra trosuppfattningar yttrade han en gång: 'Alla religioner är grenar på ett stort träd. Det spelar ingen roll vad du kallar Honom, bara du anropar (gudomen).'" (Engelska Wikipedia "George Harrison" 2018-11-02)

Harriss, Joseph A.: Marc Chagall - Med en ängel i huvudet. Se Det Bästa juni 2004.

Hart, Ian: Genesis 1:1 - 2:3 as a Prologue to the Book of Genesis. Se Tyndale Bulletin (1995).

Hartfeld, Hermann: Trots KGB (1976,1978). Hermann Hartfeld, född år 1942.

Hartin, P.J.: Remain in me (John 15:5). The foundation of the ethical and its consequenses in the farewell discourses. Se Neotestamentica (1991).

Hartin, P.J.: The role of Peter in the Fourth Gospel. Se Neotestamentica (1990).

Hartman, Karin: Handen och lågan (1952). Karin Hartman, född år 1913 i Åmål. Död 2007. Författare (psalmer, böcker), översättare, lärare. Överstelöjtnant i Frälsningsarmén. Chefredaktör för Stridsropet 1970-1978. 2001 fick hon mottaga Frälsningsarméns högsta utmärkelse, Grundläggarens orden.

Hartman, Lars: Att tolka eskatologiska texter. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1995). Lars Hartman, född år 1930 i Uppsala i Sverige. Teolog. Son till Olov Hartman. Professor i Nya Testamentets exegetik vid Uppsala universitet 1978-1989. "Han har bland annat arbetat med judisk och urkristen apokalyptik samt med textteoretiska frågor." (Svenska Wikipedia "Lars Hartman" 2017-05-14)

Hartman, Lars: "He spoke of the Temple of His body" (Jn 2:13-22). Se Svensk Exegetisk Årsbok (1989).

Hartman, Lars: Kolosserbrevet (1985)

Hartman, Lars: Liknelser om det förlorade. Se Hartman: Ur Nya testamentet.

Hartman, Lars: Nytestamentlig isagogik. Se Gerhardsson, Birger (red.): En bok om Nya testamentet.

Hartman, Lars: Obligatory Baptism - but Why? On Baptism in the Didache and in the Shepherd of Hermas. Se Svensk Exegetisk Årsbok (1994).

Hartman, Lars: Psychae - "själ". Att läsa Septuaginta som grekisk text. Se Svensk Exegetisk Årsbok (2005).

Hartman, Lars: Ur Markusevangeliet. Se Hartman, Lars: Ur Nya testamentet.

Hartman, Lars: Ur Nya testamentet – Kommentarer till valda texter (1970,1972,1985) Se också Gerhardsson-Hartman-Larsson

Hartman, Lars-Kieffer, René-Olsson, Birger: Ur Johannesevangeliet. Se Hartman: Ur Nya testamentet.

Hartman, Olov: Brusande våg (1959). Olov Hartman, född år 1906 i Stockholm. Död 1982. Präst, direktor för Sigtunastiftelsen, författare, psalmdiktare och expert i 1969 års psalmbokskommitté. "I spänningen mellan mystik och förkunnelse sökte han formulera 'talet om korset'." (Svenska Wikipedia "Olov Hartman" 2018-09-06) . . . . . . "(Olof) Andrén vände sig emot det så kallade dansbaneländet vilket 1938 gav sig uttryck i ett kapitel med rubriken 'Ett hot mot ungdomens hälsa och framtid' i skriften: 'Dansbanan: några allvarsord till unga och gamla' som han gav ut tillsammans med Olov Hartman och Göran Palm." (Svenska Wikipedia "Olof Andrén (läkare)" 2016-04-22) . . . . . . "En person som präglade Sigtunastiftelsen med sin personlighet var Olov Hartman, som blev föreståndare 1947. Han öppnade stiftelsen ännu mer mot kulturlivet och bjöd in till konstnärskonferenser." (Dagen 2017-06-01/Anna Braw)

Hartman, Olov: Denna onda tid. Se Växjö Stifts Hembygdskalender 1948.

Hartman, Olov: Död med förhinder (1948)

Hartman, Olov: Klartecken (1977)

Hartmann, Eduard von. Se Rydberg, Viktor: Leibniz' teodicé och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen. Eduard von Hartmann, född år 1842 i Berlin, Tyskland. Död 1906. Filosof. "Pessimisten har att handla som om han vore optimist - energiskt delta i kulturutvecklingen, viss om att denna ensam kan föra till slutmålet. - Otvivelaktigt var det denna egendomliga försoning mellan kulturintressena och pessimismen som förskaffade Hartmanns filosofi dess stora popularitet. Hans anhängare kunde instämma i de pessimistiska klagomålen över tillvarons eländighet och ändå ansluta sig till den moderna tron på utvecklingen. De kunde förhäva sig över världen, men behövde ändå inte försaka den. Därjämte erbjöd han dem genom sin lära om det omedvetna en princip som tycktes kunna lösa alla spekulationens svårigheter: allt vad vi inte kan förstå, är för honom en yttring av den ologiska grunden till tillvaron. . . . I viss mån tillfredsställdes också de religiösa behoven genom den pietet Hartmann kunde visa de mystiska gudssanningarna, vilka för honom väller ur det omedvetnas rika djup, och genom den längtan efter försoning som präglade hela hans livsåskådning." (Svenska Wikipedia "Eduard von Hartmann" 2018-03-19) . . . . . . "Relationen mellan filosofi och religion ligger i deras gemensamma erkännande av en underliggande enhet, som överträffar alla uppenbara skillnader och uppdelningar som beror på individuella fenomen. Många förändringar måste, (enligt Hartmann), äga rum i de förekommande religionerna, innan de kommer att passa moderna villkor, och framtidens resulterande religion kommer att vara en konkret enhetslära." (Engelska Wikipedia "Karl Robert Eduard von Hartmann" 2018-09-18)

Hartvigsson, Sven-Gunnar (pastor, Tenhult